EU-parlament KEA

Lokal självförsörjning av energi i boendet Seminarium 13 mars i stadsbibliotekets hörsal kl 18.30

2012-02-07T13:08:00.000-08:00

Seminarium 13 mars i stadsbibliotekets hörsal kl 18.30Världens naturresurser överutnyttjas och de ekonomiskt utvinningsbara resurser sinar bl.a. olja, gas. Våldsamma prisökningar på energi är att vänta. Klimathotet blir värre än väntat. Det finns risk för avbrott i energileveranser utifrån. Ren energi utan kemikalieförgiftning är viktigt att eftersträva. Kretslopp måste åstadkommas. Av dessa skäl känns det angeläget att åstadkomma en lokal självförsörjning av energi för boendet och kommunikationer.

En plan för självförsörjning av energi för boendet Karl-Erik Andersson miljöpolitiker
Möjligheter och erfarenheter av lokal energi Eric Söderberg miljöpolitiker och konsult
Varför halm, solenergi och ackumulatortankar? Åke Rullgård energidebattör
Ett exempel från verkligheten Owe Lundgren elingenjör och villaägare
Diskussion

Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan och Gröna Liberaler

VÄLKOMNA

Debatt om tro i VLT den 7 februari

2012-02-07T00:47:00.000-08:00

Skrev denna insändare maa av en debatt väckt av Agneta Lejhamre
Tron på Gud handlar om en grundläggande relation
Agneta Lejdhamre säger i artikel den 4 februari i VLT att tron på Gud inte är lätt. Men för många av oss kristna handlar det om relationen till Jesus Kristus (Guds enfödde son) som vägleder varje dag. Genom det medvetet självvalda vuxendopet är detta en bekräftelse på denna tro och ett slags kontrakt att man skall först söka Guds rike i det man dagligen gör. Därigenom är många av våra problem lösta och det är inte minst viktigt i det materialistiska och kärleksmässigt karga världssamhälle vi lever i. Tvivlet har dock funnits bland många genom hela den kristna historien men har också kunnat övervinnas genom bön, kontemplation och församlingsarbete. Även de mest hårdkokta fysiker som spekulerar om Universums tillkomst tror att bakom ursmällen (big bang) ligger GUD.

Utan bil ingen framtid i Västerås

2012-02-06T04:17:00.004-08:00

Utan bil ingen framtid i Västerås

Västerås är sedan decennier uppbyggt för biltrafik och att i det läget av hållbarhetsskäl försvåra för bilisterna genom få och dyra parkeringar är en dålig lösning. Cityhandeln måste få en chans att leva. Genom t.ex. gratis parkering i tre timmar för att därefter få en extremt hög parkeringsavgift skulle lösa en del problemen för city-handeln. Det bör också anläggas gott om parkeringsplatser i de nybyggda områdena t.ex. Östra stranden, Lillåudden m.fl. ställen. Framförallt är barnfamiljerna beroende av bilen för sina inköp. Det är inte praktiskt att åka buss till city eller Erikslund med två eller flera barn för veckohandlingen. Bilen är nödvändig för både staden och landsbygden i Västerås kommun. Hållbarhet kan på sikt uppnås med mer biogas- och elbilar vars innehav bör stimuleras av både statsmakter och kommun. Självklart kan mer byggas sammanhållet och därmed skulle bilresebehoven kunna minskas men det tar åtskilliga decennier innan vi ser några påtagliga effekter av en annan stadsplanering

Ställ krav på kraftbolagen och byt ut gammal kärnkraft mot ny

2012-02-01T08:27:00.000-08:00

Ställ krav på kraftbolagen och byt ut gammal kärnkraft mot ny

Karlshamnsverken fick dra igång två av sina tre gigantiska oljepannor den 1 februari. Flera kärnkraftverk står stilla nu och den stränga kylan i kombination med hög elförbrukning gjorde att oljekraftverken, som är reservkraft, dras igång. Det är skandal att kärnkraftsverk står still under vinter för underhåll. Kraftbolagen måste åläggas att planera underhåll så att tillgängligheten garanteras. Det är lätt att tro att underhåll läggs på vintern vilket ger stillestånd och högt pris som i sin tur ger hög vinst för kraftbolagen. Sådant måste stävjas. Den långsiktiga lösningen är att regering och socialdemokrater kommer överens om att snabbt ersätta de gamla kärnkraftverken med nya. Därmed skulle svenska jobb tryggas och hushållen få ett jämnt energipris

Ökad kollektivtrafik genom magnettågsteknik- Öppet brev till miljöministern

2012-01-20T09:37:00.001-08:00

Ökad kollektivtrafik genom magnettågsteknik- Öppet brev till miljöministern

Miljöministern anser det nödvändig att öka kollektivåkandet och minska bilåkandet. Hon har rätt. Men det krävs radikala åtgärder för att åstadkomma en sådan utveckling. Trängsel är i många svenska regioner (t.ex. Mälardalen, Östergötland och Västsverige) ett ökande problem och en alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt på allt fler ställen där det redan förekommer trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Något måste göras! Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag.

Magnettågen är en möjlig persontransport för pendling som även skulle avlasta den konventionella tågtrafiken och ge utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Underhållskostnad magnetbana är ca en tredjedel genom att metallytor aldrig går mot varandra. Högre hastighet lockar fler resande och dessa tåg kan susa fram nästan ljudlöst i 450 km i timmen vilket möjliggör stora fördelar. Sträckan Västerås-Stockholm kan ske på en kvart som idag tar drygt en timme (11 mil). Sträckan Norrköping-Stockholm kan avverkas på 25 minuter. Detta kommer att konkurrera ut bilen i den regionala pendlingen.
Magnettågen kräver egna banor som kostar 1,5 miljarder per mil men i gengäld varar i 80 år och underhållskostnader är utomordentligt låga varför dessa investeringar skulle kunna ge samma biljettpriser som idag men till avsevärt kortare färdtid. Magnettåg är mindre väderberoende än traditionella tåg vilket också ökar attraktiviteten.

Transportkapaciteten per tåg blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning. Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
Vi tror att magnettågen är nödvändiga för att nå de klimatmål som miljöministern arbetar för

Karl-Erik Andersson och Carl-Åke Utterström Gröna liberaler i Västerås
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Skrämmande perspektiv

2012-01-17T11:20:00.000-08:00

I en notis från Ny Teknik den 17 november 2011 visas att Västerås kan behöva
ta emot sopor från Neapel till den nya samförbränningspannan. Detta är ett skrämmande perspektiv då sophanteringen i Neapel lär kontrolleras av maffian.

Karl-Erik Andersson och Åke Rullgård

Dumt att lägga ned lönsam flygplats. Insändare 2 januari 2012

2012-01-02T00:15:00.000-08:00

Dumt att lägga ned lönsam flygplats.
Sven-Olof Degerman funderar i insändare den 23 december 2011 över var kommunen skall spara när intäkterna inte räcker till. Han föreslår en nedläggning av flygverksamheten. Detta vore dumdristigt eftersom den skapar samhällsekonomiska intäkter som överväger kostnaderna. Flygplatsen med sitt lågprisflyg och fraktflyg uppehåller och skapar jobb i näringslivet. Med gemensamma ansträngningar kan ännu mera göras för att öka flygtrafiken och bidra till hela länets utveckling av jobb t.ex. i Fagersta och Skinskatteberg. Flyget är strategiskt viktigt för Västerås framtid som kunskaps- och logistikstad. Besparingar måste göras istället i verksamheter som inte ger samhälls- och medborgarnytta t.ex. i överdimensionerad central administration och energislöseri i verksamhets- och förvaltningslokaler. Smarta, radikala och fokuserade insatser är lösningen på ekonomiproblemen i kommun och inte dumma reaktionära lösningar som en flygplatsnedläggning skulle vara.

Karl-Erik Andersson (FP) Ledamot av flygbolagsstyrelsen i Västerås

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

2011-12-30T02:39:00.000-08:00

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers mål och uppdrag

Gröna Liberaler lyfter miljöpolitiken i Folkpartiet. Att vara aktiva och påverka Folkpartiet i arbetet med att skriva miljöprogram och föra en god miljöpolitik är vår viktigaste uppgift som nätverk. Och eftersom mångfald är bättre än monokultur, så bjuder vi in alla - Alla! - till att utveckla Folkpartiets miljöpolitik
Hållbar tillväxt innebär att naturresurserna används på ett effektivare sätt och att de resurser som används skall återskapas genom cirkulation. Det innebär också att det sätt som nationalinkomst mäts på skall kompletteras med mått som tar hansyn till miljö och hälsa. Den planet som mänskligheten skall förvaltas och kunna lämnas vidare till kommande generationer i ett bättre skick än idag.
Gröna liberalers organisation
Gröna Liberaler är et nätverk inom folkpartiet mellan medlemmar men var och en i detta nätverk har i sin tur breda nätverk ut i samhällets olika organisationer. Nätverket är dels nationellt och dels regionala kretsar (län). För att samorda verksamheten i Västmanland finns ett arbetsutskott bestående av Arne Kjellberg, Carl-Åke Utterström, Harriet Andersson, Karl-Erik Andersson, Örjan Rosell- Karl-Erik Andersson har fungerat som samordnare

Verksamhet 2011
Under 2011 ha följande utförts
•Tre seminarier med många externa deltagare
•56 debattartiklar i VLT om Miljö, klimat och Energi
•Drygt 20 motioner till Partiets landsmöte
•Gröna Liberalers eget yttrande till kommunen om
oKlimat& Energiplan
oÖversiktplan
•Studieresa till Tyskland för Magnettåg
•Intern Lobbying gentemot Anita Brodén, Nina Larsson och Nina Lundström Riksdagen
•Utveckling av samarbete med Stockholmskretsen

Seminarieverksamheten 2011
1. 9 februari
Vatten, gifter och näringsämnen - hur rädda Mälaren? föreläsare från länsstyrelse, Stadsbyggnadskontor och Mälarenergi. Drygt 40 besökare

2. 24 mars
Vad ska bilarna drivas på? Harry Frank professor KVA Ett 30 besökare

3. November 21
Kärnkraft eller förnyelsebar energi Johan Hallén VD Westinghouse, Magnus Nyhlen Sala/Heby Energi VD-ass och Gunnar Littmarck energidebattör Drygt 50 besökare

Brev från Europaparlamentet Marit Paulsen

2011-12-29T05:43:00.000-08:00

Brev från Europaparlamentet
.. Små grisarna, små grisarna...

Det är ju säsong för skinka nu över våra vidder. Grisen är sällan så
populär som nu. Det enda jag frågar är - vad betalar vi, och för vad
betalar vi?

Visst är det smaken vi vill åt och jag skulle säga att den består av
flera delar. För mig är det på det viset att en glad gris också är en
mycket godare gris. Därav är den billigaste grisen inte alltid god OCH
glad. Vi är nog illa tvungna att inse att vi måste betala för kvalitén
och en god djuromsorg.

Vi kommer kanske också att få lära oss att äta mindre mängder kött,
vilket vi ej tar skada av. Får jag komma med förslaget att vi ger
säsongens rödkål en ny chans.

Till nästa år önskar jag att alla våra matrester efter storhelger
omvandlas till biogas och på annat sätt tas till vara. Då kan vi gödsla
våra åkrar, köra traktorerna på gasen och producera ny spannmål till
våra kära djur och oss.

Marit Paulsen, Europaparlamentariker (FP)

P.S.

En gammal hederlig kålrotslåda är också ett väldigt gott tillbehör till
skinkan.

*Kålrotslåda*

* Valfri blandning av kokta kålrötter, potatis och morötter
* 1 dl grädde + 1 ägg, per liter mos
* Blanda, salta och peppra efter smak och krydda med timjan eller mejram
* Sprid ut det i en ugnssäker form
* Strö över skorpmjöl
* Sprid några klickar med smör över ytan
* Ställ i ugnen i 200 grader tills den fått fin färg

D.S.
Länk: http://www.gronaliberaler.se/node/805

Det behövs en Plan B för Västerås värmeförsörjning

2011-12-28T05:27:00.000-08:00

Okunnigheten om avfallstrappan är slående bland ledande politiker i Västerås. Svenskt avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. När metall, glas, papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår i huvudsak ämnen som t.ex. keramik som inte går att bränna. Upp till 95 % av avfall kan återanvändas eller återvinnas. Det mest rationella för den mindre mängden biologisk restavfall som inte kan återvinnas i varje EU-land blir att göra gas av det för fordonsdrift. Transporter för import av avfall från andra europeiska länder ger transporter som skapar koldioxid med sannolikt ökande kostnader. Framtiden är heller inte säkerställd genom beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.

Det behövs en plan B där man försörjer den kommande samförbränningspannan med lokalt och regionalt biobränsle bl.a. från skogsgallring, energiskog, hampaodling, halm och algodling. Den senare är ett sätt att använda koldioxiden direkt vid kraftvärmeverket för odling av alger i en dam. Dessa alger kan bli bränsle för både uppvärmning och som fordonsbränsle. Testanläggning för detta finns i Umeå. Det gäller att tänka i nya banor för både tjänsteman och politiker

Karl-Erik Andersson Grön Liberal i Västerås

Mälargatan 10

72210 Västerås

070-5508360

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö Insänadre VLT 23 dec 2011

2011-12-23T12:06:00.000-08:00

En insändare maa av per Wiklanders insändare den 17 dec i VLT

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö

Ett tack till Erik Wiklander som i insändare den 17 december skriver om att ta vara på biobränslet i Västerås kommuns skogar. Han har rätt ty stadens skogar borde utnyttjas bättre än idag. Om Västerås och Västmanland tar till vara möjlig lokal bioenergi via skog och åker behöver inte Mälarenergi importera avfall från Central och Sydeuropa. Därmed blir det mindre växthusgaser som annars uppstår vid långa avfallstransporter.

Karl-Erik Andersson Grön liberal,Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360

Staffan Anger hävdar den 23 dec i VLT att avfallsfärbränning är nödvändig med imoprterat avfall
Åke Rullgård och jag kommer att bemöta honom med följande:
Avfall leder in i en återvändsgränd
I artikel den 11-12-23 hävdar Staffan Anger att avfallseldning blir nödvändig. Det finns dock ett fel i hans resonemang: Betalt avfall kommer inte att vara tillgängligt då samförbränningsanläggningen är klar. Det skulle vara intressant att se en redovisning varifrån avfall ska importeras. Drömmen om billig energi genom importerat avfall om fyra år är bara en dröm utan verklighetsförankring och vittnar om liten insikt i hur världen kommer att se ut. Därför krävs en plan B där man planerar för lokal försörjning via biobränsle av typ halm, hampa, energiskog och lokalt tillvaratagen ved från gallringar samt komplementär energi via solfångare. All detta ger en mer giftfri miljö och möjliggör ett kretsloppstänkande genom återföring av askan till odlingsjorden.
Karl-Erik Andersson
Åke Rullgård

Insandare i VLT Skillnaden mellan valda och väljare måste minska

2011-12-19T01:10:00.000-08:00

Skillnaden mellan valda och väljare måste minska

Kommunalrådslönerna har rusat i höjden visar en undersökning utförd av Dagens samhälle. Klyftan till väljarna ökar. Detta är inte en bra utveckling och ökar politikerföraktet i en tid då inte minst då många i den traditionella medelklassen har en genomsnittligt sämre inkomstförändring och i vissa fall till det sämre. Detta gäller i synnerhet pensionärerna som hela tiden får se sin inkomstbas eroderad. Politikerlönerna måste sänkas och därmed må politikerna tvingas leva i nivå med sina väljare. Den gamla idealiteten som fanns förr hos politikerna måste komma tillbaka . Att vara politiker skall ses som ett kall och det skall definitivt inte vara en smart inkomstkälla och karriärmöjlighet. Det gäller att återgå till de ursprungliga demokratiska idealen med många som deltar i politiken och inte en utvald elit.

Karl-Erik Andersson

Mälargatan 10

72210 Västerås

070-5508360

2011-12-07T22:24:00.001-08:00

I debattartikel 7 december av ordf och gruppledare visas följande miljömål

1. Vår elproduktion ska fortsätta att ske koldioxidfritt, gamla kärnkraftsreaktorer byts mot nya säkra och den förnybara energiproduktionen byggs ut.
2. Vi vill öka den lokala energiproduktionen.
3. Energianvändningen ska bli mer effektiv genom användning av ny teknik, genom strängare regler på EU-nivå och genom teknikneutrala stöd.
4. Klimatutsläppen från transportsektorn ska minskas.
5. Klimatutmaningen är också beroende av att vi klarar av att minska regnskogsskövlingen. Ska vi kunna föda alla måste vi värna korallrev och grunda hav, skydda fiskebestånd mot utfiskning, bevara jordarnas mullhalt och kretslopp.
6. Vattenutmaningen är beroende av om vi klarar av att hålla sötvattnet rent och giftfritt och förhindra uttorkning..
7. För att skydda den biologiska mångfalden bör jordbrukets brukningsmetoder ändras.
8. Arealen av skyddade ängs- och hagmarker måste öka. Vi måste minska övergödning av miljöer och vattendrag genom klokare användande av natur eller handelsgödsel.
9. Produktions- och miljömål måste få en balans i skogsbruket där ekosystemet utgör grunden för många arters överlevnad
10. Underhåll och utbyggnad av den traditionella infrastrukturen i vårt land – vägar och järnvägar – under flera decennier eftersatts

Några slutsatser för Västerås är som följd av dessa mål

1. Nuvarande avloppsreningsverk måste flyttas till annan plats pga. störande läge för viktig nybyggnation samt att verket inte fungerar i alla lägen t.ex. vid stora regn
2. Den beslutade samförbränningspannan skall eldas med lokalt och eller regionalt biobränsle. En plan för biobränsleförsörjningen måste tas fram med bl.a. energiskog, hampaodling, halmanvändning, upphandlingsavtal med bönder/skogsägare .
3. En plan för energieffektivisering i boende med komplementär lokal energi i form av solpaneler, solceller, bergvärme och sjövärme.
4. Ingen byggnation på jordbruksmark
5. Offentlig upphandling skall om möjligt enlig lag kräva metoder för biologisk mångfald ,mm mm
6. Vattenplanen skall inrymma åtgärder för näringsfångst och giftutsläpp
7. Undersöka möjligheten att släppa rökgaserna från fjärrvärmeverket i en vattendam för odling av alger. Dessa kan sedan användas som bränsle för uppvärmning och fordonsdrift.
8. Aktiva åtgärder för att öka det kollektiva åkandet på järnäg bla utreda på allvar magnettågsbana till Stockholm

Diskussion Fullmäktige om samförbränningsanläggning 1 december

2011-12-04T15:00:00.000-08:00

Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkter Först var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:
1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Pentagonism(begrepp av Dwight Eisenhover om sårigheten att styra)
Tyvärr liknar debatten det som ofta hänt i amerikanska kongressen,andra parlament och riksdagar när generalerna kommer med stora och dyra vapensystem och det går inte att säga nej utan poltiken får försvara detta .
Teknokratin har ett övertag över politiken eftersom inte politiken förses med lika starka argumenterade alternativa motlösningar. Det är en fråga om både metod och makt och i detta perspektiv finns egentligen ingen objektiv lösning för vad politiken borde välja för att garantera vära barnbarn en trygg och hälsosam framtid och att vi förvaltar den planet som Gud givit oss på ett gott och kärleksfullt sätt. Tyvärr kan inte dagens beslut alla gånger garantera detta och kunskaperna är inte tillräckligt breda för att det som är bäst för oss förstås.Orsakssammanhangen är komplexa och inte enkla och därför får inte politiekn hemfalla åt förenkling

PLAN B
Beslut är nu tagen om samförbränningspanna. Däremot kvarstår den politiska diskussionen om bränslen.
Vid osäkerhetsbeslut av den grad som nu råder måste en plan B formuleras.
Den kan var en plan för hur man skullle kunna försörja sig med lokla och regionala bränslen tex via Hampaodling,Halm,energiskog mer solvärme ja kanske tom algodling i en damm där röken från pannorna leds under vatten och där alger får växa som skapa ett bränsle. All vägar måste prövas inför de eventualiteter som kan inträffa.
Vem vill spela ryskl roulett(En colt laddas med ett eller fler skott i magasinet men inte all och man sätter den mot tinningen och trycker av . Sannolikheten kn beräknas för självmord.

Diskussion Fullmäktige om samförbränningsanläggning 1 december

2011-12-04T14:55:00.000-08:00

Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkter Först var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:
1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Pentagonism(begrepp av Dwight Eisenhover om sårigheten att styra)
Tyvärr liknar debatten det som ofta hänt i amerikanska kongressen,andra parlament och riksdagar när generalerna kommer med stora och dyra vapensystem och det går inte att säga nej utan poltiken får försvara detta .
Teknokratin har ett övertag över politiken eftersom inte politiken förses med lika starka argumenterade alternativa motlösningar. Det är en fråga om både metod och makt och i detta perspektiv finns egentligen ingen objektiv lösning för vad politiken borde välja för att garantera vära barnbarn en trygg och hälsosam framtid och att vi förvaltar den planet som Gud givit oss på ett gott och kärleksfullt sätt. Tyvärr kan inte dagens beslut alla gånger garantera detta och kunskaperna är inte tillräckligt breda för att det som är bäst för oss förstås.Orsakssammanhangen är komplexa och inte enkla och därför får inte politiekn hemfalla åt förenkling

PLAN B
Beslut är nu tagen om samförbränningspanna. Däremot kvarstår den politiska diskussionen om bränslen.
Vid osäkerhetsbeslut av den grad som nu råder måste en plan B formuleras.
Den kan var en plan för hur man skullle kunna försörja sig med lokla och regionala bränslen tex via Hampaodling,Halm,energiskog mer solvärme ja kanske tom algodling i en damm där röken från pannorna leds under vatten och där alger får växa som skapa ett bränsle. All vägar måste prövas inför de eventualiteter som kan inträffa.
Vem vill spela ryskl roulett(En colt laddas med ett eller fler skott i magasinet men inte all och man sätter den mot tinningen och trycker av . Sannolikheten kn beräknas för självmord.

Diskussion i Västerås kommunfullmäktige om samförbränningsanläggning

2011-12-04T10:37:00.000-08:00

Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkterFörst var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:

1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

2011-11-25T10:13:00.000-08:00

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

1.Målet är att spara och använda energi så effektivt som möjligt. Hos medborgarna motverkas besparingar för anslutna till fjärrvärmen genom fasta avgifter och om abonnenterna sparar mycket så får Mälarenergi dålig ekonomi. Detta kan benämnas som systeminlåsning och incitamenten för besparingar blir låg. Sålunda bör taxan bli rörlig precis som hos Sala/Heby

2. Västerås avser elda fjärrvärme med importerat och inhemskt avfall. Detta står då i konflikt med EU-målet att mesta möjliga avfall skall återanvändas eller materialåtervinnas. Resterande biologsikt avfall skall göras till biogas/fordonsbränsle. Först i fjärde hand skall avfallet förbrännas i kraftvärmeanläggningar. Europa har underskott på biomassa och det ger också ganska snabbt underskott på avfallsbränslen varvid också fördyringar äger rum. Andra kommuner lär ha uppvaktat Västerås ty de är oroliga för att Västerås kan göra det svårt för andra kommuner att komma åt avfallet i Europa. Detta indikerar redan att en bristsituation är på väg.

3. Miljöproblem kring avfallsbränning sägs bli hanterade i kommande miljödomar men räcker det för en bra miljö i Västerås. I Västeråsfjärden har sedan länge olika gifter lagrats upp och skall vi fortsätta att lagra upp gifter t.ex. PAHC (polyaromatiska kolväten= cancerframkallande tjärämnen) Det alvarligaste är dock att man vill lagra den giftiga askan i bergrum som dessutom har kommunikation med grundvattnet. Askan förväntas innehålla giftiga organiska ämnen samt tungmetaller och trots ingjutning i betong eller motsvarande finns inga sådana ämnen som bryts ned med varierande hastighet och kontaminerar sin omgivning.

4. Finns en tillförlitlig kostnads/intäktskalkyl för projektet och vilka är riskerna för budgetöverskridanden och kalkyleringsfel. Kommer Mälarenergi att klara denna stora investering utan tillskott av eget kapital från kommunen eller annan intressent(nya delägare) under de kommande åren. Huvuddelen av investeringen skall lånas upp och till vilka räntor eftersom det under kommande år kommer att vara en vikande offentlig ekonomi i Sverige vilket torde höja räntan vid upplåning. En risk för överetablering av sopförbränningsanläggningar föreligger vilket kan få investerare att höja riskpremien vid utlåning.
Det finns en rad osäkerheter i besluten som måste analyseras bättre och seriöst
• Sambandsosäkerhet (Energihändelser på kontinenten som påverkar t.ex. det tyska kärnkraftsstoppet, snabb utbyggnadstakt av återvinnings- och förbränningsanläggningar )
• Målosäkerhet (Vilka mål skall gälla i energipolitiken, besparing, materialåtervinning, giftfri miljö)
• Resultatosäkerhet(Leder satsningen till de låga priser som utlovas och vilka blir de faktiska miljöeffekterna för Västeråsarna)

Borde det inte finnas en plan B dvs en lokla plan för hur man skall försörja sig med lokal förnyelsebar energi

Mälarenergi säger bl 25 november i VLT att avgifterna behöver höjas i framtiden. Men förhoppningen att eldning med europeiskt avfall skulle bromsa förväntad avgiftsexpansion kommer med stor säkerhet att inte infrias. Det troliga är att för en normalvilla kostar uppvärmningen 6-10.000 kronor mer om fyra år. Den bästa strategin för villaägare bostadsrättsägare och fastighetsbolag är att intensifiera besparingarna med komplettering av solvärme. Bergvärme i kombination med solvärme och solel kan ge nära nog självförsörjning. På sikt kan mellan 60-80 % av värmebehovet sparas. Detta skulle också ge oss i kombination med lokal bioenergi självförsörjning och oberoende av en osäker omvärld. Det gäller att hitta en politik som stimulerar och belönar besparingarna hos fastighets- och villaägarna

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbiblioteket

2011-11-16T15:33:00.000-08:00

PROGRAM
1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB

2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB

3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

Glöm inte 21 november

2011-11-13T09:27:00.000-08:00

Glöm inte 21 november Gröna Liberaler om Kärnkraft och Förnyelsebar energi

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om

2011-11-11T11:19:00.000-08:00

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om
Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft

Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbibliotekets hörsal Stadsbiblioteket i Västerås

1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB

2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB

3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

Förbränning aventyrar vår tillvaro

2011-11-10T02:16:00.000-08:00

Artikel i VLT den 10 november

Håkan Sjögren visar ingen oro över koldioxid-utsläppen den 8 november i VLT. Han har fel. Det råder inga enkla orsakssamband ty det handlar om komplexa samband mellan olika fenomen. En ökad mängd koldioxid i haven förändrar surheten som i sin tur minskar överlevnadsförutsättningar för växtlivet i vattnet vilket i sin tur ökar kol-dioxidhalten som ökar temperaturen i atmosfären.

Tundrorna tinar upp och släpper ut stora mängder metan som i sin tur ökar temperaturen. Förbränning ger också skadliga ämnen som ofta är cancerframkallande. De fossila bränslena är på upphällningen och därmed hotas även den ekonomiska framtiden. Biobränslen ger utsläpp och är bristvara. Håkan Sjögren borde använda sin tid för att argumentera för kärnkraft och ren förnyelsebar energi såsom solkraft, vågenergi och geovärme.

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om kärnkraft och förnyelsebar energi

2011-10-23T11:06:00.000-07:00

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om
Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft

Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbibliotekets hörsal Stadsbiblioteket i Västerås

1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB

2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB

3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

4.Diskussion mellan inledarna och mötesdeltagare Moderator Karl-Erik Andersson

Prissvängningar är farliga

2011-10-23T07:25:00.001-07:00

I finansvärlden är volatilitet ett uttryck för hur mycket priset svänger eller varierar på finansiella och materiella tillgångar. Priset på olja svänger allt mer. Detta är typiskt för resurser som håller på att ta slut. Ett exempel är torsken utanför Kanada som innan den blev utfiskad blev utsatt för våldsamma prisvariationer. Det finns t.o.m. ekonomer som hävdar att krisen 2008 med skuggbankssystemet och de sjuka bostadskrediterna utlöstes av ökad volatilitet (prissvängningar) på råvarumarknaderna (t.ex. olja och gas).
Det är en tydlig långsiktig trend till växande fluktuationer av oljepriser. Blir det alltför stora svängningar finns det risk för sammanbrott i ekonomierna. Detta är skäl till snabb övergång till förnyelsebara energikällor och kärnkraft. Dessutom behövs en snål och effektiv resursanvändning.

KÄLLOR.Wikipedia:

Volatilitet är ett begrepp inom finansvärlden för prisrörligheten hos aktier och andra finansiella tillgångar. Enkelt uttryckt beskriver volatilitet hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar. Ju mer tillgångens värde rör sig upp och ner desto högre volatilitet har tillgången. Stockholmsbörsens volatilitet år 2005 var strax över 20 %.

Oil Caused Recession Not Wall Street Tom Therramus

It is imagined that volatility spikes in oil price also have to reach a critical threshold before they are of sufficient size to transmit knock-on effects on economic variables like inflation rate and investment risk.
The above being said, the fluctuating signature on the chart may be a pointer that the world is either approaching or on the down slope from Peak Oil. Chaotic change in the value or availability of a non-renewable resource often occurs during its terminal decline. A good example of this was whalebone , a material used for hooped dresses and corsets during the 19th century. The price of whalebone underwent large fluctuations as the whale species from which it came were hunted to near extinction. In an example closer to our own time, Atlantic cod numbers landed off New England have shown whipsaw surges and falls in response to over fishing. The author Jeff Vail has used chaos theory to show interesting parallels between volatility in oil price and how prey populations in the wild vary in relation to predation.

By Shah Gilani, Capital Waves Strategist, Money Morning

If the gut-wrenching market volatility of the past few weeks has made you sick to your stomach , I have some bad news for you: violent volatility is the new normal - or more precisely, the new ab-normal.

After massive market moves last week, the Dow Jones Industrial Average tumbled 419.63 points yesterday (Thursday). And, while t hat may be bad news for average investors, it's something Wall Street wants.

If you're not a day-trader, high-frequency trader, hedge-fund manager, or institutional desk trader, reading this is going to make you mad as hell. But it's something you have to know, understand, and accept if you're going to be a successful investor going forward.

The reality is that in their crusade to manufacture extraordinary personal wealth, Wall Street insiders have engineered volatility into the capital markets.

This change is permanent.

Indeed, the same dangerous volatility that destabilizes markets creates innumerable trading opportunities for Wall Street's proprietary traders. These traders feed off each other and off their banking-industry clients.

The game is simple: Wall Street creates market volatility, some of which leads to panic. Panicked investors, in desperate searches for safety, turn to "experts" for protection. And Wall Street rakes in the profits - not just from their market-crushing trades, but from the investment fees they charge individual investors, companies and nations.

It's similar to how the mafia might trash your business and then offer to "sell" you their protection services.

By increasing volatility in stock, bond, commodity and real estate markets, The Street has created a self-perpetuating moneymaking machine.

Obviously, without the manufactured volatility, markets would be more stable, predictable and better serve economic development and growth. But there are no extraordinary gains to be made in calm and stable markets.

So Wall Street for decades has worked to make market volatility the norm.

Varför finns inte ekologiskt kyckling att köpa?

2011-10-11T03:04:00.000-07:00

Kycklingar uppodlas i stora fabriker med endast en A4-sida som livsyta. Dessa broiler är framavlade för att snabbt öka i vikt och kan inte leva mycket längre än till den i förväg planerade slaktdagen. Djuren sopas upp av sopmaskin och in på ett band där de automatiskt dödas, halshuggs och slaktas. Det händer att djuren slaktas levande. Mat som framställs på detta sätt är inte hälsosam.
Min fru och jag har beslutat att endast äta ekologiskt kyckling som växer upp under naturliga former. Vi försökte då köpa en ekologisk kyckling men vare sig CitiGross, ICA Erikslund eller Coop i Stenby hade sådan att sälja. Det är skandal att i en Fairtrade kommun inte dessa företag tillhandahåller ekologisk kyckling. Efterfrågan är för liten säger personalen i butikerna. Det gäller nu att från neutrala organ informera konsumenterna om hur kycklingarna har det och då väljer man nog ekologiskt.

Vi måste satsa på enrgieffektivisering samt rena och förnyelsebara energikällor

2011-09-26T15:16:00.000-07:00

Västerås fullmäktige beslutade 1 september om direktiv till Mälarnergi att både hålla låga taxor och minska koldioxidutsläppen. Företaget prisades med all rätt för sin goda effektivitet. Det är mycket lovvärda mål men Västeråspolitiken kan inte påverka världsutvecklingen. Det största problemet är inte koldioxiden utan överutnyttjande av världens fossila och biologiska energireserver. Under en följd av år kommer priserna på alla brännbar ämnen att stiga kraftigt och därmed kommer fjärrvärmepriserna att öka. Förnyelsen av kraftvärmeverket kräver stor extern belåning då det saknas tillräckligt eget finansieringskapital. Detta ger också en högre taxa.
Det behövs en kraftfull energieffektivisering där den förbrukade energin i boendet sänks drastiskt samt att de rena förnyelsebara energikällorna sol, vind, bergvärme och sjövärme får en ökad plats. Dessa källor kräver ingen dyrbar import eller transport av bränsle och är okänsliga för globala prishöjningar.

Karl-Erik Andersson Grön liberal
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Bygg bostäder i Gustavsvik

2011-09-12T13:53:00.000-07:00

Västerås har fått en skön park utmed Mälaren vid Gustavsvik som sammanlöper med Lögarängen. Der är synd att så få människor är där och det är mest folk som cyklar igenom parken. På kvällstid vågar nog ingen utnyttja denna park och de fina träsofforna och broarna som kommunen anlagt har blivit nedklottrade. Byggde man bostäder där ICA förr hade sin kontors- och lagerverksamhet och där numer Mälarenergis kontor och Idrottshallarna i de gamla lagerhusen finns skulle en social kontroll upprättas i parkområdet likt den som finns på Lillåudden eller i Äventyrsparken på Vallby. Då skulle de fina investeringarna i Gustavviksparken ge alla Västeråsare ett mervärde.

Karl-Erik Andersson Grön liberal

Västerås kan inte påverka de globla enrgipriserna

2011-09-08T23:42:00.000-07:00

Undvik global försörjningskris

2011-08-29T06:41:00.001-07:00

Internationella Energiorganet IEA visade 2008 i en prognos att den fossila energianvändningen andel år 2050 skulle sjunka från idag 80 % till 55 %. Kärnkraft och förnyelsebara energikällor delar på resten.(Kärnkraft 10 % och förnyelsebart 45 %) Det anmärkningsvärda är att det är fortfarande en stor andel fossil energianvändning och detta är bekymmersamt ty de ekonomiskt tillgängliga fossiltillgångarna(olja, gas och kol) minskar mer än som bedömts tidigare. Det handlar inte bara om klimatet utan vår försörjning och trygghet. Detta innebär att både kärnkraft och förnyelsebar energi måste ökas mer än nuvarande prognoser i världen om en försörjningskatastrof skall undvikas.

Det behövs basenergi

2011-08-25T00:38:00.000-07:00

Bilden är från sågspånslager vid Bodafors Trä AB (sågverk i Småland)- en resurs som skulle kunna bli fordonsbränsle istället för att eldas upp i ineffektiv värmeförsörjning i form av pellets

Centerpartister påstår i VLT den 25 augusti i VLT att kärnkraft är att lösa energifrågan med dagens lösningar. Men i artikel den 13 augusti har undertecknad hävdat att det behövs en basenergi i samhället och denna är kärnkraft bör motsvara 30-40% av energibehovet. Kärnkraftstekniken har vidareutvecklats under 30 år och därför bör alla reaktorer ersättas snarast möjligt med nya och inom några år kan avfallet återanvändas i speciella reaktorer och då finns bränsle för ca 3000 år. I övrigt skall ren förbränningsfri förnyelsebar energi användas såsom sol, vind, vatten och bergvärme. Smarta nät behövs för att hålla den ögonblickliga energinivån i balans med efterfrågan Biomassan skall användas för framställning av fordons- och flygbränsle. Denna struktur är radikal och förnyande.

Karl-Erik Andersson Gröna Liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Avfall kan återvinnas- insändare i VLT den 19 augusti

2011-08-20T03:09:00.000-07:00

Avfall en återvinningsbar resurs
Vid ett seminarium den 14 juni i Västerås stadshus mellan tjänstemän och politiker om avfallsplanering konstaterades att mesta möjliga avlagda produkter och avfall skall återanvändas eller återvinnas. Avfallsindustrin har kommit så långt att mer än 90 % av allt avfall kan återvinnas. Allt mindre del kommer att bli tillgängligt för förbränning och därför är det vanskligt att basera fjärrvärme på avfallsförbränning. Däremot finns det hushålls -, lantbruks- och skogsavfall som kan förvandlas till biogas för drivning av fordon. Denna utveckling kommer att gälla hela EU. Därför måste energieffektivisering, bergvärme, solenergi och spillvärme (industrier, biogasframställning och kärnkraftverk) bli huvudlinjen i den kommunala energiplaneringen för uppvärmning av bostäder och arbetslokaler.

Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Ekonomiska beslut borde grundas på mer långsiktiga överväganden

2011-08-10T10:25:00.000-07:00

Skrev denna artikel den 9 augusti 2011
(Har kreditvärderingsföretagen för stor makt?)

Standard & Poor’s sänkning av USA:s kreditvärdighet görs av en liten grupp experter som påverkar börsanalytikers uttalanden och som i sin tur framförallt påverkar småsparares beteenden. Allt sprids ögonblickligen och påverkar hela världen nästan samtidigt om man bortser från börsernas öppethållandetider. Frågan inställer sig om denna ordning är rimlig och att ekonomi skall styras genom kortsiktiga spekulationer i vinster och förluster genom bedömningar från ett privat företag (McGraw-Hill). Våra ekonomiska beslut borde istället styras utifrån långsiktiga överväganden kring överutnyttjandet av naturresurser, global energi- och livsmedelsförsörjning samt miljöproblemen. En ordning som inte fokuserar på långsiktig hållbar utveckling måste ändras.

Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360)

Blomsterutsmyckning av staden är viktigt

2011-08-08T11:19:00.000-07:00

Bilden är från Sävsjö

Efter besök i många kommuner konstaterar man att de flesta kommuner satsar på vackra blomstersmyckningar av rondeller, kring gator/trottoarer, torg, offentliga byggnader och affärsområden. Men i Västerås har man inte gjort detta och därför blir stadsbilden mindre vacker och detta drar i sin tur ned Västerås anseende. Det behövs en uppryckning av Västerås planteringar . Såväl i stadens kärna som i dess affärs- och arbetsområden är blomster viktiga. En vacker stad blir attraktiv för medborgare, företagare och affärsmän.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Renare vatten i Mälaren och ökad badkvalitet Fördjupning i förhållande till debattartikel den 7 i VLT

2011-08-06T02:07:00.000-07:00

Vattenhanteringen
Dagvatten leds ut i Mälaren och för med sig gifter och näringsämnen Vid stora regn bräddas avloppsverket varvid orenat vatten förs ut i sjön med tarmbakterier. Ett antal deponier läcker ut vatten där tungmetaller och asbest begravts. EU; s gränsvärden för cancerframkallande tjärämnen överskrids i Västeråsfjärden. Dessa kolväten(PAHC) bildas vid förbränning av fossil- och biobränslen. Vid en ständig påspädning av gift når man en gräns då det blir avsevärt mycket mera riskfyllt och då ekosystem för växt och djurliv kan kollapsa.
Utan risker skall vi kunna bada i Mälaren och vistas vid stränderna. Långsiktiga åtgärder är
1. Ombyggnad och flytt av reningsverk pga. av bräddningsrisk och ökad befolkning
2. Minskad fjärrvärmeförbränning genom besparingar, värmepumpar och solenergi
3. Nya system för dagvatten.

Vidare gäller följande:•
Stadens dagvatten är ett stort problem som kan lösas hållbart
• Genom fördröjning och infiltration direkt i de områden där nederbörden faller och med vackra kanaler, dammar och växtbarriärer blir dagvattnet en resurs som kan användas till att försköna stadsrummet.
• På samma sätt som Östersjön skall räddas måste Mälaren räddas och dess ekosystem/ biologiska mångfald skall bevaras. Det är också en stor turistresurs
• Målet är att få baden godkända enligt EU-norm

På riksnivå arbetar FP med att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Avloppsverken släpper ut orent vatten och det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket skulle kosta efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Det behövs också en plan för hur dagvattnet kan bli en resurs till att försköna stadsrumme

Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet
I många kommuner är rötslammet ett problem då det inte kan föras ut på åkrarna pga. av för mycket tungmetaller och medicinrester. Det är emellertid angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Det finns nu metoder där man kan utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall är en bra lösning. Den ger mer biogas än vad nuvarande rötningsmetoder innebär. I det läget blir avfallskvarnar möjliga
Rädda sjöarna, haven, mångfalden och Mälaren.
Professor Urban Emanuelsson varnar för hoten mot mångfalden i naturen men också hoten mot sjöar och hav. Det är bl a jordbrukets läckage av kväve och andra näringsämnen. Därför måste man anlägga fler våtmarker som kvävefällor och om dessa våtmarker skall fungera (inte läcka ut närämnen) som kvävefällor då måste vi skörda det som växer i dessa våtmarker och av denna kan vi också göra bioenergi Så bör man göra på många ställen i länderna som omger Östersjön Det är ett positivt samband mellan biologisk mångfald, anlagda våtmarker, energiförsörjning och trivsel. Kring Mälaren växer också höga vassruggar och vi bör bl a i Västerås skörda dessa till biogas och samtidigt få en renare sjö och trevligare natur. Det behövs en gemensam plan för alla kommuner runt Mälaren för att stoppa näringsläckagen. Vattnet i Mälaren måste förbättras.
Det är ett rimligt krav att man fritt och utan hälsorisk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som i Västerås vid Lillåudden. Förbättring sker genom att inget avloppsvatten får gå ut och istället förs det till en avgränsad speciell damm där man odlar växter som suger upp näringsämnena. I dammen skulle man pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter assimilera koldioxiden. På botten bildas då ett torvliknande material som soltorkas och förgasas för användning till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren. Utöver detta gäller att inget dagvatten eller vatten från jordbruksmark får rinna ut innan det passerat reningsbarriärer

Malmbäcksbor måste agera- artikel i Smålandstidningen

2011-08-05T05:41:00.000-07:00

Det går att skapa en positiv utveckling i Malmbäck men för det krävs aktiv handling . Det finns ett bra föreningsliv och det bör utnyttjas. En möjlig väg som prövats i en del andra länder med liknande problem är att bilda en utomparlamentarisk ”aktionskommitté för Malmbäcks framtid”. En sådan kan påverka och förhandla med politikerna. Uppgiften skall vara att driva följande frågor
1. Ny väg och busstrafik till Jönköping
2. Bildning och aktiv försäljning av attraktiva tomter till välbetalda inflyttande som jobbar i Jönköping
3. Inlösning av fallfärdiga byggnader för nybyggnation av villor eller flerfamiljshus
4. Byggande av kommunala seniorbostäder (bostäder som anpassats för äldre människor med breda dörrar, utan trösklar, bottenvåning med uteplats mm) där äldre människor kan bo bekvämt
5. Byggande av insats- eller ägarelägenheter som äldre seniorer kan köpa efter det man sålt sitt hus
6. Utveckla slumrande naturresurser t.ex. Tomtabacken för verklig turism

Karl-Erik Andersson Fritidsboende i Hästeryd Malmbäck och fritidspolitiker i Västerås

Offensiv hälso- och sjukvård

2011-08-03T06:45:00.000-07:00

Sverige är bland de länder som har minst antal vårdplatser per 1000 inv. och det är ofta överbeläggningar på svenska sjukhus. Situationen kan förbättras om följande politiska åtgärder vidtas.
1. Antalet vårdplatser ökas, speciellt på sjukhemssidan för rehabilitering. Detta avlastar intensivvården.
2. En ökad satsning sker på habilitering/rehabilitering t.ex. på strokepatienter.
3. Genom bättre processer, medicingenomgångar och läkare i kommunal äldreomsorg kan händelseförloppet från hem till sjukhus och från sjukhus till hem i en ständigt återkommande följd särskilt för många äldre förebyggas och förhindras.
Dessa åtgärder behöver inte nödvändigtvis kosta mer utan sparar också kostnader genom snabbare tillfrisknande. Slutligen är det viktigt med nytänkande kring ledning och styrning i hälsovården.
Anita Hansen, Barbro Hillring, Harriet Andersson, Örjan Rosell, Larsowe Roman,
Karl-Erik Andersson, Liberala seniorer och FP

Karl-Erik Andersson
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

2011-05-03

Två viktiga politiska handlingar för orten Malmbäck artikel i tidningen Smålänningen den 23 juli

2011-07-21T06:31:00.000-07:00

Jag skrev denna artikel tidningen Smålänningen som dominerar Nässjötrakten.
På somrarna har jag min fritidsbostad utanför orten malmbäck som ligger på det småländska höglandet.
Denna ort kännetecknas av stagnation och jag har i artikeln velat visa hur denna nedåtgående spriral kan brytas

" En orts framgång är beroende av dess människor. Om den äldre befolkningen på en ort hela tiden ökar medan de yngre åldersgrupperna minskar kan man lätt hamna i en nedåtgående spiral. Huspriserna sjunker eller förblir låga samtidigt som underhållet är försummat. Detta innebär lätt att socialt svaga grupper flyttar in varvid ortens nedgång ytterligare förstärks. Utvecklingen kan brytas på två sätt
1. Förbättrade kommunikationer till Jönköping, som är en stad stadd i snabb ekonomisk utveckling. Busstrafik till Jönköping och bättre vägar bör snarast byggas. Detta skall möjliggöra för välbetalt folk kan flytta till Malmbäck som vill jobba i Jönköping/Huskvarna. I Malmbäck kan många trevliga tomter frigöras
2. Kommunalägda hyresbostäder som är senioranpassade bör byggas i Malmbäck. Detta skall möjliggöra för äldre människor att skaffa sig ett bekvämt boende t.ex. kring torget i Malmbäck.
Det var helt fel att för några år sedan försälja Lindens kommunala fastigheter till privata fastighetsägare. Den s.k. allmännyttan (kommunalägda bostadsbolag) har större kompetens i att förvalta, underhålla och bygga bostäder. Men det går att ändra på det och det finns många lämpliga tomter och saneringsfastigheter som där nya bostäder kan byggas på.
Problemet är att Nässjö kommun med huvudort Nässjö utmärks av stor sysselsättningsbrist och social problem och med ett näringsliv som inte kan anses vara i framkant vad gäller efterfrågan av vare sig kvalificerade eller okvalificerade jobb. Detta står i bjärt kontrast till Jönköping som har alla typer av arbeten. Politiker i Nässjö tänker nog inte så mycket på Malmbäck
Malmbäcksborna måste agera politiskt för bättre kommunikationer till Jönköping samt byggande av kommunala hyreslägenheter för seniorer. De malmbäckspolitiker i valet som propagerade för levande landsbygd, hela Sverige skall leva och för fler jobb bör nu träda fram och gå till politisk aktion för att rädda orten Malmbäcks framtid.
Karl-Erik Andersson fritidsboende i Hästeryd Malmbäck, boende i Västerås samt fritidspolitiker
Hästeryd 57072 Malmbäck och
Mälargatan 10 72010 Västerås
070-5508360

Trafiksituationen kräver magnettåg

2011-07-07T23:42:00.000-07:00

Efter vår studieresa i Tyskland har vi dragit följande slutsatser
Trängsel är i många regioner ett ökande problem då städerna växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Situationen är på många håll i t.ex. Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk. Tågen går inte i tid eller ställs in vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!
Transportsektorn står för en stor del av giftutsläppen i luften bl.a. polyaromatiska kolväten (tjärämnen), tungmetaller, mikrostoft, kväveoxider. Alla dessa ämnen orsakar sjukdomar i t.ex. luftvägarna. Bullret är ett annat problem som också ger hälsorisker. Övergång till magnetdrift ger inga giftutsläpp och ger betydligt lägre ljud än konventionella fordon . Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till. De lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver och priserna stiger kontinuerligt vilket ökar kostnaderna för transporter.

Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag. Behoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man vill åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt. Finansiering av jättelika infrastrukturinvesteringar måste tryggas och tiden för samhällsplanerings- och byggprocesserna måste kortas ned. Samhällsekonomiska livscykelsanalyser måste bli vägledande för beslut.

Magnettågen är en möjlig persontransport och magnetbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med magnettåg. Ett sådant tåg skulle förflytta sig på ca en kvart till Stockholm med fyra a fem avgångar per timme. En dubbelspårig magnetbana Stockholm - Västerås samlokaliserad med E18 kan realiseras på kort tid tidiga biljettintäkter. Investeringskostanden skulle bli ca 22 miljarder men i gengäld räcka i 80 år. Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnetbana 450 km/h uppgår till ca en tredjedel av motsvarande för det traditionella tyska höghastighetståget (ICE) i 250 km/h. Transportkapaciteten blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
På sikt möjliggör detta en regionförstoring genom att intresset för och attraktiviteten i pendling ökar.
Carl-Åke Utterström(FP) Grönliberal
Karl-Erik Andersson(FP)Grön Liberal
Harriet Andersson (FP) Grön liberal,

Magnettågsstudier ANALYS

2011-07-04T05:17:00.000-07:00

AnalysTrafik och transportsituationen präglas i många delar av välden av följande kännetecken
 Trängsel
 Olyckor
 Växthusgaseffekter
 Ökande kostnader
 Investeringsbehov

TrängselTrängsel blir i många regioner ett ökat problem och städer växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar tfa att arbetsmarknaden kräver alltmer av pendling. Situationen är på många håll i tex Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk tex Mälardalen. Tågen går inte i tid vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!

OlyckorEn följd av ökad trängsel är olyckor i trafiken. Främst tänker man kanske på biltrafiken men även det ökande tågresandet ökar olyckfallsrisken tfa att mängden nedslitet mtrl ökar och att apparaten inte är dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag

Växthusgaserna
Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till.

Ökande kostnaderTfa av att de lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver stiger priserna kontinuerligt och därmed ökar kostnaderna för transporter.

Ökande investeringsbehovBehoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man skall kunna åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt.

Magnettågen är en del av problemlösningenMagnettågen rör sig på en magnetisk kudde vilket innebär att den ej berör material varvid slitaget är litet. Hastigheten blir hög vilket ger kortare restider och medger ökad transportkapacitet för varje tåg. Transportkapaciteten blir ca 3 gånger större än för ett konventionellt höghastighetståg.
Magnettågen skall ses som persontransport i första hand och de sk maglevbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig er än 160 km tim. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med maglevtåg. Ett magnettåg skulle förflytta sig på c, a en kvart till Stockholm.
Slutsatser
A. Magnettågsbanor kan anläggas:
1. Där det finns en stark pendling eller där det skall möjliggöra en stor pendling genom minskning av biltrafik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. (Tex Mälardelen är en arbetskraftsregion) Västerås-Stockholm är ett sådant exempel
2. Stor resandeström till internationellt flygfält tex Göteborg - Landvetter
3. Mellan de stora städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn , Oslo

B. Magnettågen skall opereras av själständiga företag och inte integreras i järnvägsföretagen eller banorna. Magnettågsföretagen måste få utveckla sin egen teknokultur och kan inte leva ihop med företag som domineras av den traditionella järnvägskulturen. Däremot får myndigheterna se till attt traditionella tågstationer och magnettågsstationer samlokaliseras

Västerås behöver en försköning

2011-07-04T00:12:00.000-07:00

Stadens parker, rondeller och gatukanter behöver förskönas genom finare blomsterplanteringar. Klotter bör snabbare avlägsnas från väggar och andra faciliteter. Stadens statyer bör vara sköna och inspirerande som är en del i stadens estetik. Fler städer i samma storleksklass har lyckats bättre tex Jönköping. I den staden har man också åstadkommit ett levande stadscentrum med folkfyllda butiker, restauranger och kaféer trots ett mycket attraktivt butikscentrum utanför staden som heter A6 och är som en affärsmagnet med stora varuhus och som attraherar stora delar av Jönköpings län. Bygg mer centrumnära samt bekvämare parkering är bra åtgärder. Stadsträdsgårdsmästarnas uppdrag bör förändras och ges ny inriktning.
I Västerås finns fler tomter i centrala lägen innehållande skräp, skrot, bråte och sly ofta ägda av privatpersoner eller bolag. Här bör inledas från kommunens sida samtal om frivillig försköning då det höjer fastighetsvärdena. Tomter som av planeringsskäl skall ligga i lager fler år bör gräsbesås och klippas regelbundet och som med fördel kan användas för sport och rekreation. Trädförtätningar bör glesas så utsikter återställs till Mälaren t.ex. vid Björnövägen ut till Björnöbron eller vid träddungarna utanför Trumslagarbackens äldreboende. Detta är förutom en viktig miljöåtgärd ett sätt att skapa företagsklimat och attraktiv boendestad i Mälardalen. En skönare och renare stad måste bli kommunens mål och försköning må sättas in så for som möjligt
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Kina villigt att rädda Europa

2011-06-27T05:35:00.000-07:00

Detta är mycket intressant
Av: Yvonne Edenholm
Publicerad idag, 12:58 2 kommentarer

Kina vill gärna bli räddaren i nöden. Kinas statsminister Wen Jiabao öppnar för lån till flera europeiska länder trots turbulens.

Klicka för större bild
Wen Jiabao. Foto: Scanpix
VerktygTipsaSkriv utStörre textUnder ett besök i Storbritannien sa den kinesiska statsministern att hans avsikt är att hålla fast vid ett kinesiskt handelsöverskott. Han sa att han ville ha en balanserad och hållbar tillväxt inom handeln.

Europeiska länder som har svårt att få lån kommer också kunna få hjälp av Kina. Enligt NRK, Norsk publik service lånade Development bank och China Export-Import Bank ut minst 110 miljarder dollar eller drygt 700 miljarder kronor under 2009 och 2010.

Dagen innan var Wen Jiabao i Ungern. Där meddelade han att Kina kommer att köpa ungerska statsobligationer för att öka landets kreditgräns.

I söndags upprepade han att han är beredd att köpa statsobligationer även i andra länder i det krisdrabbade euroområdet.

Hur mycket pengar det handlade om ville inte Wen Jaibo säga.

I dag är Wen Jiabao i Berlin och han avslutar sin resa i Europa på tisdag kväll.

Av: Yvonne Edenholm
Maila reportern

Stig hagström har avlidit och en sann smålänning

2011-06-26T11:03:00.000-07:00

Stig Hagström är född i Ängs församling i Nässjö kommun 1932. Han tillbringade en del tid under sin barndom i Västanå Malmbäck hos familjen Svanberg.
Stig hade flera bröder varav en var ekonomichef i Ronneby samt en annan som var färghandlare i Hallstahammar. Stigs barndomstid var fattig och fadern gick bort vid tidig ålder.

Jag träffade Stig många gånger då han var professor vid Stanford och framförallt var det hans visioner om informationssamhället som inspirerade . Hans förutsägelser kom i allt väsentligt att infrias bla i Internetrevolutionen. I samband med försöken att forcera IT;s införande i samhället träffade jag Stig som Unviversitetskansler.

Det är med stor saknad som Stig numer inte längre finns
Nedan följer en mer officiell historiebeskrivning av Stgs liv

Stig Hagström, född 1932, död 2011[1], var en svensk fysiker och tidigare universitetskansler som var verksam vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.[2]

Hagström studerade vid Uppsala universitet och blev filosofie kandidat 1957, filosofie magister 1958, filosofie licentiat i fysik och kemi 1961 och filosofie doktor i fysik 1964. Han disputerade på doktorsavhandlingen Studies of some atomic properties by electron spectroscopy[3] och hade Kai Siegbahn som handledare på doktorsarbetet.[2] Efter att under tiden 1964 till 1966 ha forskat i USA, var han 1966 till 1969 docent vid Chalmers tekniska högskola och 1969 till 1976 professor i fysik vid Linköpings universitet. 1976 till 1987 var han verksam vid Xerox forskningscenter i Palo Alto, och 1987 till 1992 som professor i materialvetenskap vid Stanforduniversitetet.

År 1992 utsågs Hagström till svensk universitetskansler, och efterträdde Gunnar Brodin på posten. Han stannade som universitetskansler till 1998 då han efterträddes av Sigbrit Franke.

Efter sin pensionering som universitetskansler återvände Hagström till Stanford som professor emeritus och var från 2001 involverad i verksamheten vid Stanford Center for Innovations in Learning.[2]

Hagström var från 1983 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, vars preses han var 1993 till 1996, och blev 1992 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var hedersdoktor vid Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola.

Förnyelsebar energi tillsammans med kärnkraft löser morgondagens försörjning

2011-06-07T05:10:00.000-07:00

Det är möjligt att täcka energibehovet med förnyelsebar energi men det skulle innebära negativa miljökonsekvenser. Det finns stora bioenergiresurser. Endast en tiondel av tillväxten av grot (grenar och toppar) tillvaratas idag som bränsle i Sverige. Stubbarna är en ungefär lika stor resurs men används ännu marginellt. Produktionen av bioenergi kan fördubblas. Bioenergi innebär emellertid ett utsläpp av koldioxid och en fördubblad produktion skulle innebära mer utsläpp än vad som binds i nya träd. För det andra innebär förbränning bildning av cancerframkallande ämnen bl.a. polyaromatiska kolväten samt mikrostoft av nanopartikelstorlek som tränger in i människors luftvägar och orsakar sjukdomar.

Industri- och hushållsavfall kommer till följd av materialåtervinningsbehovet bli en krympande energikälla och för att återvinna material måste kanske mer energi tillföras. Den globala bristen på naturresurser gör återvinning till en huvuduppgift för företag och samhälle.

Förbränning av vilket bränsle det än må vara är tvivelaktig i hållbarhetsperspektiv. Bättre vore att utnyttja all biomassa (inkl grot, klenträd och stubbar) från skogen till att producera byggmaterial och därmed skulle man binda koldioxiden för lång tid framöver. Dessutom skulle detta kunna ge stora exportintäkter i en värld som kommer att efterfråga mycket byggmaterial. En del av den biomassa som eldas upp idag borde förvandlas till biobränsle för fordon, flyg och båtar samt att spillvärmen från sådan produktion används som uppvärmning av bostäder.

Ren förnyelsebar energi kan framställas i integrerade system för solkraft (solpaneler och solceller), värmepumpar från berg och sjö, spillvärme från industrier och kärnkraftsverk och vind & vattenkraftkraft. Med smarta system och energieffektiviseringar kommer bostadssektorn inte behöva mer än 10-20% av dagens energikonsumtion. Elhybridbilar som kan laddas med grön el behöver endast 20 % av dagens energikonsumtion, då el är 4-5 gånger effektivare än explosionsmotorer.

Vind och solenergi är variabla energikällor dvs. när det inte blåser och solen inte skiner blir det ingen el. Vattenkraften är variabel över en längre tidsperiod beroende på den årliga nederbörden. Därför behövs smarta elnät som kan anpassa konsumtionen till utbudet och det behövs energilagring.
En rimlig strategi är att 35-40 % av det inhemska energibehovet är täckt med kärnkraft och som dessutom bör producera för export och energilagring. Energilagring sker enklast genom att överskottselen används för uppumpning av vatten i dammar och när vindkraften och solkraften ger för lite energi låter man den potentiella kraften i dammarna reglera energimängden genom ökad vattenkraftsproduktion.

Kärnkraftsverken bör börja byggas om snarast då det nu finns nya typer av säkra reaktorer. Genom nya byggprocesser och produktifiering kan kärnkraftsverk anläggas på kortare tid än tidigare beräknats (tre år enlig uppgifter från Westinghouse). Det är möjligt att skapa ett energieffektivt samhälle baserat på smarta effektiva system, förnyelsebar energi och kärnkraft. Avgaser från fossil förbränning kan elimineras och ett minimum från förbränning av bioenergi bör ske. Det blir ett rent samhälle med ren energi och där man säkerställt tillgången på bränslen.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler Mälargatan10, 72210 Västerås, telefon 070-550 83 60

Avfallskvarnar

2011-05-26T12:47:00.001-07:00

1. Med avfallskvarnar menas här matavfallskvarnar och inget annat. I matavfallskvarn kan de flesta matrester tas om hand liksom hushållspapper. Kraftigare ben går inte heller att mala ned liksom plastbehandlade servetter. Observera att dessa rester då inte spolas ut utan får tas om hand i det övriga fasta avfallet.
2. Mängden nedmalt matavfall kan inte äventyra avloppsnätet då det alternativt skulle kommit ut som latrin i toaletten
3. I Surahammar har 54 % avfallskvarn. Genom avfallskvarn vinns 63,7 MWH och om man skulle kört det med bil skulle man fått ett energiunderskott på 164 MWH
4. Stockholms stad tillåter frivilligt att man får ansluta matavfallskvarn
5. Det finns sålunda inga skäl att som nu förbjuda matavfallskvarnar ty det ger mer nettoenergi (mindre fordonstransporter) samt annars lika mycket biogas med ett slam som kan köras ut som gödning på åker, vanlig skogsmark eller energiskogsmark. Slammet från reningsverken håller acceptabla värden på metaller och medicinrester är normalt inget problem vid gödning av åkermark
6. Sålunda det kan inte föreligga något kapacitetsproblem i ledningsnätet med hänsyn till matavfallskvarnar (substitutionsförhållandet mellan matavfall och latrin varierar mot varandra med viss jämnhet). Matavfallskvarnar ger lägre CO2 utsläpp.
7. I nya bostadsområden skulle det kombineras med sughämt för fast avfall fast sorterat på metall, glas, papper mm
8. Problematiken kan ligga i bolagsstrukturen ty VAFAB har växtkraft för påsrötningen och Mälarenergi slamrötningen vid Kungsängsverket

Mälardalsregion med Stockholm är det bästa.

2011-05-23T01:08:00.000-07:00

Sverige kommer att indelas i regionkommuner med ansvar för regionplanering och hälso-sjukvård och detta skall ske till 2014. Mälardalen Sörmland, Västmanland och Uppsala län utgör i dag i verkligheten en gemensam arbetsmarknadsregion tillsammans med Stockholm En växande Stockholmsregion bör därför omsluta nuvarande Stockholms län och Mälardalslänen. Det lär finnas krafter i Stockholm som inte vill ha in andra län och det finns krafter ute i landet som inte unnar Mälardalen växtkraft. Enligt erfarenheter från Europa skulle en Mälardalsregion bli en växtkraft som gynnar hela vårt land. Politiker i alla partier måste ha det som förstahandsmål. Utan Mälardalsregion blir det svårt att fixa tågtider, acceptabel trafik i Mälardalen och en hållbar regionutveckling.

Giftfri växtnäring kan fås ur avloppsslam

2011-05-23T00:58:00.000-07:00

I dagens läge är insamling av matavfall i kärl fördelaktigt. Ett problem är att rötat avloppsslam inte kan föras ut på åkrarna pga. av för mycket tungmetaller och medicinrester. Det är angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste då rensas bort. Det finns metoder där man kan utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) är ett starkt motiv. Med förgasningsmetoder kan man tillverka kadmiumfri fosfor ur avloppsvatten och denna metod ger mer och renare biogas än nuvarande rötningsmetoder. Det blir då fördelaktigt med avfallskvarnar då de även sparar transportkostnader.

Rikets nya organisatio Rapport från Landstingsgrupp FP

2011-05-18T05:46:00.000-07:00

Rikets organisation föreslås bli förändrad genom att länsstyrelsens huvuduppgift i framtiden blir den statliga tillsynen av bl.a. kommuner och regioner och överhuvudtaget se till att regeringens och riksdagens intentioner och lagar blir uppfyllda på regional nivå. Regeringskansliet skall tydligare styra länsstyrelserna och landshövdingen är regeringens representant i regionen och inte regionens företrädare.
Regional planering och hälso- och sjukvården blir de nya regionkommunernas huvuduppgifter och detta är en stor revolution. Regional planering på länsnivå har länge varit en statlig uppgift och blir nu regionkommunal. Regionkommunen har ett folkvalt parlament för att kunna utkräva bl.a. demokratiskt ansvar. Den stora konkreta frågan är hur den regionala kartan skall ritas. Dessa nya kommuner blir större än nuvarande landsting och kommer att ingå i nya statliga län som kommer att inrymma en eller flera regionkommuner.
Dåvarande statsminister Göran Persson beslöt att tillsätta Ansvarskommitteen med uppgift att utreda rikets framtida organisation utifrån regionala aspekter. Landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors blev utredningens ordförande och presenterade sin rapport med förslag 2007.
I denna rapport beskrivs och analyseras2 bakgrunden till den stora regionreformen som troligen kommer att genomföras till 2014. I rapporten finns en analys av konsekvenser vid val av den ena eller andra regionindelningen3 Det finns historiska, internationella (EU), ekonomiska och demokratiska skäl till att Sverige skall omorganiseras i nya regioner med nya befogenheter. Det finns också långsiktiga frågor i förlängningen av regionreformen som ännu inte är besvarade och som heller inte blir besvarade innan regionindelningen/t.ex. långsiktiga finansieringsfrågor)
Denna rapport har gjorts genom studier av författaren samt en studiecirkel med Folkpartiets Landstingsgrupp under våren 2011 där målen har utvecklats och föreslagits.
1.Det mest optimala vore en region Mälardalen inkluderande Stockholms, Upplands, Västmanlands och Södermanlands län. Befolkningen skulle bli ca 2,8 miljoner inv. Ett gemensamt huvudmannaskap för kommunikationerna och kollektivtrafiken i Mälardalen är ett huvudargument. Arbetsmarknadsmässigt hänger området samman. Dock kan konstateras att viljan från Stockholms län att ta in hela Mälardalen inte är stor. Det finns också de som är kritiska till en ingång i Stockholm från Västmanlands sida
2. Den mest sannolika lösningen är att Uppsala, Västmanland och Södermanlands län bildar region. Det skulle innebära ca 850 tusen invånare. Denna region finge i många frågor komma överens med Stockholm men också aktivt kunna konkurrera med Stockholm. Ur sjukvårdens synvinkel blir det en bra lösning. Det går att identifiera denna region tydligt som Mälardalsregionen. Denna region kan också ses som en föregångare till ett samgående med Stockholm
3. Det finns ett alternativ som heter Svealandsregionen som är Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Örebro, Dalarna och Gävleborgs län. Denna region skulle få ca 1,6 miljoner invånare. De må ses som ett möjligt men utmanande alternativ och som stämmer överens med nuvarande sjukvårdsdistrikt(Bortsett från Värmland). Det skulle kunna bli en motvikt mot Stockholms landsting men en sådan region kräver mycket utveckling och finansiella resurser som kanske inte finns att tillgå. Det är svårt att åstadkomma en regional identifikation för Svealand som omfattar nuvarande län från Södermanland, Västmanland, Uppsala, Örebro, Dalarna och Gävleborg.
4. Övriga indelningar har gruppen inte varit beredd att ta in eller acceptera som lösningar
Deltagare från landstingsgruppen
Följande har deltagit i studiecirkeln från februari till maj 2011; Torsten Källberg, Joa Silver, Lars Alderfors, Göran Nilsson, Anita-Lilja Stenholm, Barbro Hillring, Helena Hagberg och Birgitta Spets. Karl-Erik Andersson har varit studieledare.

Mälardalsregion med Stockholm är det bästa

2011-05-17T05:25:00.001-07:00

Klimatskeptiker är i dåligt sällskap

2011-05-16T04:13:00.000-07:00

Anders Wijkman och Johan Rockström visar i boken ”Den stora förnekelsen” att flera klimatskeptiska forskare och opinionsbildare betalas av konservativa intressen i USA med försänkningar i oljeindustrin. Det är delvis samma personer som bedrev en kampanj för att tobaksrökning var ofarlig och absolut inte cancerframkallande. Idag vet vi bättre och så är det med klimatfrågan. Allt fler är övertygade om att en temperaturhöjning på mellan 2-6 grader under detta århundrade är sannolik. Därför måste växthusgaserna dämpas.

EU ger en global hållbar framtid

2011-05-08T23:55:00.001-07:00

Det europeiska samarbetet har efter andra världskriget garanterat freden mellan staterna i Europa. Men EU har betytt mycket mer. Utvecklingen av den inre marknaden för rörlighet av kapital, varor, arbete och tjänster har garanterat tillväxt av ekonomin som annars inte blivit av. EU-kommissionens arbete är bl.a. att förhindra konkurrensbegränsningar, stimulera utvecklingen av gemensamma standarder och ha ett adekvat regelverk för att handeln skall fungera. Ibland blir det byråkratiskt men ändå nödvändigt. Tyvärr har flera EU-stater misskött sin ekonomi på senare år men där ändå EU söker åstadkomma en solidarisk rekonstruktion. Framförallt är EU pådrivare för en global miljöplanering vilket kommer att betala sig på sikt. Utan EU hade Europa varit sämre och med EU finns det en global hållbar framtid

Motion och motionssvar SABOS kongress om enrgieffektivitet

2011-04-16T01:48:00.000-07:00

Motion till SABO kongress 2011 om energieffektivitet och energiproduktion i befintliga bostadsområdenKlimatkrisen har hittills i debatten varit det huvudsakliga argumentet för att dra ned användningen av fossilbränslen och att spara energi. Det finns dock andra problem som uppkommer tidigare. De lättillgängliga reserverna av olja, gas och kol minskar till följd av en allt större global efterfrågan. Kostnaderna för utvinning kommer att öka dramatiskt. Miljökostnaderna vid upphämtning, framställning och hantering av kol, olja och gas ökar. Det är ett fåtal nationer som äger världens fossila resurser. Därför är det angeläget att komma fram till ett oberoende av användning och import av fossil energi. Risken för globala prischocker och monopolbeteenden av leverantörsstaterna gör frågan om säker energiförsörjning till en strategisk fråga. Med stor sannolikhet blir bränslekostnaderna för både fossil- och biobaserad energi mycket högre än idag.

Kostnaderna för fjärrvärme kan därmed väntas öka drastiskt under kommande år genom högre priser på bränslen(fossilbränslen, biobränslen och avfall). Utveckling av solpaneler, solceller, värmepumpar och bergvärme och energieffektiva hus kan nära nog skapa en självförsörjning av energi inom boendet. Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxorna att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle.
Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören.

Energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet är fortfarande hög trots omfattande besparingsåtgärder. Möjligheterna för lokal energiproduktion i befintliga bostadsområdena finns i t.ex. solpaneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme, sjövärme mm. Kombination av dessa lokala energislag kan göra bostadsområden i den närmaste självförsörjande på energi.

Det gäller att finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet (främst miljonprogramområdena) lågkonsumerande av energi Det finns stora outnyttjade takytor, balkongräcken och väggar som kan användas för solenergi. Det finns också bergvärme och sjövärme. SABO-företagen förfogar över stora ytor tak, väggar och mark som kan användas för energiutvinning.

Framtiden innebär både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och värmedistribution. Bostadsområdena kommer att ibland få el- överskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet. Smarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram.

Följande åtgärder föreslås
1. SABO utvecklar ett koncept för hur äldre bostadsområden kan omvandlas till lokala producenter och konsumenter av förnyelsebar energi baserat på sol och värmepumpar samt förmedlar best practices mellan SABO; s medlemmar
2. SABO hemställer hos regeringen om att införa stöd och lånemedel för SABO-företag som omvandlar äldre bostadsområden till noll- och lågenergiområden via sol och värmepumpar.
3. System för smarta elnät (smart grid) där lokal och central energiproduktion samverkar för största möjliga energieffektivitet skall utvecklas och där energi kan köpas och säljas av respektive bostadsägare med lokal energiproduktion som bas.
4. El och värmeleverantörer skall vara skyldiga att köpa tillbaka el och värme till ett nettodebiteringspris utlagt över året samt att de skatte- och mervärdesskatteproblem som uppstår i sammanhanget löses.
SABO skall hemställa till regeringen om att vidta erforderliga förändringar så produktion av lokal energi stimuleras.

Karl-Erik Andersson (FP) Västerås ersättare
Vice ordförande i Bostadsaktiebolaget MIMER 2006-2010

Energieffektivitet och energiproduktion
i befintliga bostadsområden Motionsutlåtande

Motionären föreslår att SABO ska arbeta för att förnybar energi ska produceras i bostadsområden
med hjälp av solenergi och värmepumpar och för att statligt stöd ska
utgå till omställningsåtgärder i denna riktning, samt att system för smarta elnät utvecklas
och att el- och värmeleverantörer ska vara skyldiga att köpa tillbaka el respektive
värme. SABO ska hemställa hos regeringen om att erforderliga åtgärder vidtas.
Frågan om minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktig för SABOs
medlemsföretag. I idéprogrammet SABO-företagen mot år 2020 beskrivs bland annat
hur bostadsbolagen kan bidra till hållbar utveckling på detta område: minska utsläppen
av växthusgaser genom att reducera den totala energiförbrukningen vid uppvärmning
av husen och i transporter, gå över till förnyelsebara energikällor samt gå i
bräschen för moderna miljötekniska lösningar.
EU har konstaterat att unionens medlemmar är beroende av energileveranser från
länder utanför EU och sårbara för höjda energipriser. För att motverka detta och för
att minska utsläppen av växthusgaser har EU ställt upp de så kallade 20/20/20-målen.
Dessa mål innebär att energieffektiviteten ska öka med 20 %, att minst 20 % av energin
ska vara förnybar samt att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % till år
2020.
För byggnader gäller bland annat EU-direktivet om byggnaders energiprestanda
(EPBD2). Direktivet omarbetades nyligen och innehåller krav på att nya byggnader ska
vara Nära Noll-Energibyggnader (NNE) från och med år 2020. Energikravens prioritetsordning
vid nybyggnation av NNE-byggnader är enligt direktivet: a) mycket energieffektivt
klimatskal, b) mycket energieffektiva installationer och c) en stor del av
den energi som behövs ska vara förnybar. Direktivet säger också att varje land ska
ställa minimikrav på byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda när de genomgår
en omfattande ombyggnad eller renovering, i den mån det är tekniskt, funktionellt
och ekonomiskt genomförbart.
SABOs medlemsföretag är mycket aktiva inom energiområdet. Majoriteten av företagen
arbetar kontinuerligt med energieffektivisering i sina fastighetsbestånd. För att
ytterligare stödja och stimulera detta arbete har SABO startat det så kallade Skåneinitiativet.
Alla medlemsföretag kan ansluta sig till detta initiativ förutsatt att man är
med på målsättningen om att gemensamt minska energianvändningen med 20 %
(mätt som förbrukning år 2016 jämfört med år 2007). I februari 2011 hade 102 medlemsföretag
anslutit sig till Skåneinitiativet, vilket motsvarar mer än hälften av samt2
liga lägenheter som ägs av medlemsföretagen. Inom ramen för Skåneinitiativet arrangerar
SABO en mängd aktiviteter kring energieffektivisering, förnybar energiproduktion
och alternativa uppvärmningsformer för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.
SABO arbetar också aktivt i Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva
flerbostadshus (BeBo). Gruppen bedriver bland annat två teknikupphandlingsprojekt
– värmeåtervinning ur ventilationsluft och rationell tilläggsisolering av fasader – i
syfte att driva på utvecklingen inom dessa områden.
Motionärens första förslag om att utveckla ett koncept för att göra äldre bostadsområden
till producenter av förnybar energi är intressant. Det är en viktig uppgift för
SABO att tillsammans med medlemsföretag utveckla metoder för att energieffektivisera
fastigheter och stimulera lokal produktion av förnybar energi. Det gynnar medlemsföretagens
möjligheter att bidra till att de nationella miljömålen uppnås. Ett
kongressbeslut i frågan bör emellertid inte ges en lydelse som innebär en alltför detaljerad
styrning av inriktningen.
Den tekniska utvecklingen av värmepumpar har varit mycket framgångsrik och värmepumpar
bör alltid beaktas vid konvertering av uppvärmningssätt. Värmepumpar
och solen är självklart viktiga energikällor, men inte de enda. Olika tekniker för energieffektivisering
och energiproduktion måste utvecklas och utvärderas. De lokala förutsättningarna
varierar. Det är därför en fördel om det finns olika tekniker att välja
mellan, så att den teknik som är lämpligast kan användas.
I enlighet med vad som sagts ovan om prioriteringsordningen vid tillämpning av EUdirektivet
om byggnaders energiprestanda bör också åtgärder på byggnadens klimatskal
och energieffektiva installationer ingå när äldre bostadsområden ska göras mer
energieffektiva.
Motionärens andra förslag om att hemställa hos regeringen om stöd till SABO-företag
för omvandling av bostadsområden till noll- och lågenergiområden framstår inte som
förenligt med konkurrensneutralitet. Ska ett statligt stöd riktas till någon form av
energisparåtgärder måste det vara tillgängligt för alla fastighetsägare på lika och objektiva
villkor. SABO har i ett remissyttrande 2009 till Finansdepartementet avseende
promemorian Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus – statlig medverkan
i finansieringen framhållit att åtgärder som är samhällsekonomiskt men inte företagsekonomiskt
lönsamma under vissa förutsättningar bör kunna få statligt stöd.
Denna fråga bör dock diskuteras i ett vidare perspektiv som en del av den betydligt
mer omfattande frågan om upprustning och renovering av 60- och 70-talsbeståndet
som helhet.
Motionärens tredje förslag handlar om smarta elnät (smart grid). Med detta avses
elnät som utnyttjar digital teknik. Ett smart elnät används inte bara för själva elleveransen
utan rymmer också tvåvägs digital kommunikation som exempelvis kan styra
apparater hos konsumenten. Smarta elnät är en förutsättning för att energieffektivi3
seringen ska nå sin fulla potential. Utbyggnaden av smarta elnät kräver dock en bred
samverkan mellan myndigheter, elnätsbolag, energiproducenter och näringsliv. Under
år 2010 gick SABO som enda fastighetsägarorganisation med i styrgruppen för
den nationella utredningen kring Smart Grid. SABO verkar i detta sammanhang bland
annat för att systemet genomgående ska baseras på öppna systemlösningar. Detta är
en förutsättning för att bostadsföretag ska kunna utnyttja de möjligheter som de
smarta elnäten öppnar.
Motionärens fjärde förslag tar upp frågan om skyldighet för el- och värmeleverantörer
att köpa tillbaka energi till nettodebiteringspris. Ska mängden lokalt producerad
energi ökas så är nettodebitering sannolikt en nödvändighet. Den statliga Energimarknadsinspektionen
utreder för närvarande villkoren för småskalig lokal energiproduktion.
Mycket pekar på att detta arbete kommer att leda till förslag som möjliggör
nettodebitering inklusive nödvändiga ändringar av skattereglerna.
Styrelsen föreslår kongressen besluta
att uppdra åt styrelsen att intensifiera arbetet med energifrågor genom att SABO ska
– sprida kunskap och information om energieffektivisering, lokal och förnybar energiproduktion
samt alternativa uppvärmningssätt,
– vara en aktiv företrädare för fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen vid
utvecklingen av smarta elnät samt
– gentemot myndigheter och elbranschen bevaka och driva frågor om nettodebitering
av el och värme inklusive nödvändiga förändringar av skattesystemet

Återvinningsgraden av avfall ökar

2011-04-12T12:23:00.000-07:00

Återvinningsgraden av avfall ökar i EU. I Österrike återvinns 69 % och i Tyskland 65 % och i Sverige 48 %. Det förbrända avfallet är i motsvarande fall 27, 35 och 48 %. Det är sämre ställt i många av de sydliga länderna men utvecklingen går snabbt i ökad återvinningsgrad Det är en klar målsättning från EU- kommissionen att öka återvinningen. Enligt Britt Sahlenström VD Återvinningsindustrierna skulle hela EU:s koldioxidmål nås genom en total materialåtervinning. I Sverige återvinns 90 % av glas och tidningar och för papper/metall är det 70 % men för plast endast 30 %. Återvinningsgraden kommer dock att höjas genom nya metoder. Bränning av plast bör undvikas då plastens fossila ursprung då bidrar till växthuseffekten.

Motion om energieffektivitet och energiproduktion i befintliga bostadsområden

2011-04-08T00:25:00.000-07:00

MOTION VÄCKT VID KOMMUNFULLMÄKTIGE 7 APRIL 2011

Energibesparingar i boendet är angeläget inte bara av klimatskäl utan i lika hög grad av ekonomiska skäl. Kostnaderna för energi kommer att öka drastiskt under kommande år bl.a. pga. av att de ekonomiskt utvinnbara tillgångarna av olja och gas kommer att minska. Nya fossila energikällor kan endast utnyttjas med mycket negativa miljökonsekvenser. Ren förnyelsebar energi (sol, värmepumpar , jordvärme och vind) och energieffektiviseringar kommer att spela en allt större roll inte minst i bostadssektorn.

Energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet är fortfarande hög trots omfattande besparingsåtgärder. Möjligheterna för lokal energiproduktion i befintliga bostadsområdena finns tex solpaneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme, sjövärme mm. Kombination av dessa lokala energislag kan göra nybyggda bostadsområden i den närmaste självförsörjande på energi.

Det finns idag kommunala bostadsbolag i andra kommuner där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler och det finns nya bostadsområden i åter andra kommuner som inom en snar framtid kommer att bli näst intill självförsörjande på energi.( Förbo utanför Göteborg, Västra hamnen i Malmö)

I Stockholms stad drivs Järva-projektet omfattande Akalla, Kista, Tensta och Rinkeby där huvuddelen av bebyggelsen är från miljonprogrammens år under 1960 och 70-talet med målet att halvera energiförbrukningen samt att man där planerar solceller, solpaneler i balkongräcken, fasader och tak

Det gäller att finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet (främst miljonprogramområdena) lågkonsumerande av energi i Västerås. Det finns stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergi i Västerås och det finns bergvärme och sjövärme.. Bostadsaktiebolaget Mimer förfogar tex över mer än 40 hektar lediga tak.

Framtiden innebär både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och värmedistribution. Fastigheterna ägda såväl av privata som kommunala kommer att ibland få el- överskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet. Smarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram där energi kan köpas och säljas av respektive bostadsägare .

1. Vi vill att kommunen utreder effektiva besparingsmetoder och lokal energiproduktion i det befintliga bostadsbeståndet där olika ambitionsbeskriver beskrivs t.ex. från 50 % till mer än 75 % besparing av den köpta energin i förhållande till nuläget.

2. Att kommunen och dess bolag i kommande energiplanering utreder om en strategi och plan för att uppnå en energisnål, hållbar och ren energiförsörjningsstruktur för befintligt och äldre bostadsbestånd kan formas.

Karl-Erik Andersson.

Demokrati och utveckling i Mellanöstern Insändare i VLT 30 mars 2011

2011-03-30T04:58:00.000-07:00

Thomas Stalins artikel den25 mars i VLT om Nordafrika innehåller mycket konstruktiva förslag som bör tas om hand. Det är viktigt att Nordafrika får liberala demokratier av västerländsk typ. EU bör därefter intensifiera samarbete för att utveckla storskaliga solenergianläggningar som kan bli en bra ersättning för de oljeintäkter som försvinner när de utvinningsbara fyndigheterna minskar. Finansiella resurser finns sannolikt och EU kan kanske få en tredjedel eller tom mer av sitt energibehov täckt av solenergi. Det skulle definitivt gynna Västerås och Ludvika. Alla ansträngningar bör därför koncentreras på att få till stånd demokratisk utveckling Nordafrika och Mellanöstern.
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler

En annorlunda energidé – kanske borde väckts tidigare

2011-03-29T11:34:00.000-07:00

Naturgasen framhålls av vissa inom bla EU-kommission som en mellanform på väg mot förnyelsebar energi. Om detta hade varit vägen skulle man gjort följande
1. Införskaffande av en gasbränning för fjärrvärmen som initialt försörjes med naturgas från Norge och Ryssland. Fördel ingen aska och en väldigt ren rök samt låga driftkostnader. Kan transporteras i gasbåtar men LNG(flytande naturgas …gasol)
2. Parallellt inleds ett omfattande besparingsprogram av värme i framförallt det äldre beståndet av villor, bostadsrätter och hyreslägenheter. Sätt målet att spara 50 % Inför genomgående solpaneler
3. Parallellt ökas successivt biogas och biometanproduktion via en industriell anläggning (kanske region-ägd) som kanske försörjer hela Mälardalsregionen med biogas som framställts genom förgasning av bioavfall från regionen. Fullt utbyggd gasproduktionsanläggning använder man spillvärmen till fjärrvärme medan huvudprodukten är fordonsbränsle för bilar, lastbilar och flygplan.
4. Priset på naturgas stiger långsammare under de närmaste åren pga av överskott men med tiden stiger priset och biogasen blir förmånligare. Kostnaden för el genererad av gaskraftverk ligger kring 50 öre per kwh dvs 30 % högre än för vattenkraft och kärnkraft men endast 50 % av kostnaden för bio- och koleldad elproduktion. Koldioxidutsläppen och giftutsläppen är mindre ca 50%
5. På mycket lång sikt (25 år) kan fjärde 4;e generations kärnreaktor producera metan (vatten och koldioxid spjälkas och blir metan och ren syrgas) som kan användas som fordonsbränsle och för uppvärmning lokalt

Svagheten är beroendet av importerad naturgas de första åren

En aggressiv miljöpolitik

2011-03-29T11:04:00.000-07:00

Regeringen miljöpolitik måste bli visionär och handlingskraftig. Oppositionspartierna saknar realistiska förslag . Alliansregeringen bör fördjupa politiken i ett program för

Energieffektivisering och lokal energiproduktion (solenergi och bergvärme) i äldre bostadsbestånd genom bidrag, avdragsmöjligheter och räntefria lån.

Stimulans av eldrift av bilar, lastbilar och bussar

Ombyggnad av kärnkraftverken samt bygg också en ny generations reaktor där använt kärnbränsle kan återanvändas.

Utökad konsumentinformation om mat och stimulera basmat, ökat inslag av vegetarisk mat samt rekommendera minskad köttkonsumtion

Via Ministerråd och EU-parlament få ändringar i upphandlingslagarna så att hårdare krav kan ställas på djurhållning och matens framställningsmetoder

Pröva ny teknik i kollektivtrafiken t.ex. magnettåg

Den globala hotbilden

2011-03-29T03:45:00.000-07:00

Den globala hotbilden -Brist på energiråvaror -Brist på rent vatten -Matförsörjning i kris -Fortgående förgiftning av vatten/luft genom ökad förbränning av fossil- och biobränslen (PAHC + nanostoft+ Hg + mm -Hot mot biologisk mångfald -Ekonomi – skuldberg och underskott inflation -Polariserande trosuppfattningar -Konflikter, säkerhet och försvar Detta leder till -Chocker -Utmaningar av system -Sammanbrott av system

Bundeswehrs analys av oljeprischock Tidspannet 2012-2024

-Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas makt ökar. -Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. -Oljan påverkar 95 % av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. -Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid -En oljeprischock ger snabb global spridning -Det demokratiska samhället rasar samman

Motsvarande säkerhetsanalyser utförda av Joint Chief Staff US, och Brittiska generalstaben

Är teknik politiskt neutral?

2011-03-27T01:56:00.000-07:00

Det finns de som hävdar att politiken inte skall befatta sig med tekniken eftersom man bla skulle kunna satsa på fel saker och man tycker sig hitta exempel på detta tex Jimmy Carters misslyckande när det gällde förnyelsebar energi på 70-talet.Men i detta exempel var det inte så mycket att Carter satsade fel utan det var starka krafter inom bl.a. oljeindustrin som inte vill att det skulle lyckas.
Nej Teknik är inte politiskt neutral ty valet av teknik innebär både positiva och negativa konsekvenser liksom imaginära positiva och negativa konsekvenser. Därför innebär politik också teknikval vilka i och för sig innehåller risker. Men precis som i affärsvärlden förutsätter utveckling av politik risktagande. Utan risktagande ingen utveckling kan man säga.
En politik som tex via statsbidrag och räntefria lån gynnar snabb spridning av solpaneler och solceller innebär att vi skapar oss en säker långsiktigt energikälla som är oberoende av t.ex. oljeländernas politiska utveckling. Vi uppfyller miljömål ,säkerhetsmål och på sikt ekonomiska mål. På samma sätt kan det vara med el och elhybridbilars introduktion. Vill vi öka säkerheten och motståndskraft mot oljeprischocker bör vi göra detta nu.
Politiken har alltid interagerat och intervenerat i ekonomin för att få till stånd utveckling Följande exempel kan nämnas
• syntetgummi och plast från petroleum
• kärnkraften
• datorn
• jeepen
• internet
• elektronisk handel
Dessa exempel har tillkommit i tider av starkt tryck på utveckling men visar att politiken skapar nya strukturer som marknaden sedan kan arbeta fritt inom

Metoder för bättre management Modulär design

2011-03-25T00:25:00.000-07:00

En av flera sätt att göra en organisation effektiv och innovativ
The Four Rules Källa (Spear and Bowen Decoding the DNA of the Toyota production System Harward Bsiness review
The tacit knowledge that underlies the Toyota Production System can
be captured in four basic rules. These rules guide the design, operation,
and improvement of every activity, connection, and pathway for
every product and service. The rules are as follows:
Rule 1:
All work shall be highly specified as to content, sequence,
timing, and outcome.
Rule 2:
Every customer-supplier connection must be direct, and
there must be an unambiguous yes-or-no way to send requests and receive
responses.
Rule 3:
The pathway for every product and service must be simple
and direct.
Rule 4:
Any improvement must be made in accordance with the scientific
method, under the guidance of a teacher, at the lowest possible
level in the organization.
All the rules require that activities, connections, and flow paths
have built-in tests to signal problems automatically. It is the continual
response to problems that makes this seemingly rigid system so flexible
and adaptable to changing circumstances
The Organizational Impact of the
Rules
If the rules make companies using the Toyota
Production System a community of scientists
performing continual experiments, then why
aren’t these organizations in a state of chaos?
Why can one person make a change without
adversely affecting the work of other people
on the production line? How can Toyota constantly
introduce changes to its operations
while keeping them running at full tilt? In
other words, how does Toyota improve and remain
stable at the same time?
Once again, the answer is in the rules. By
making people capable of and responsible
for doing and improving their own work,
by standardizing connections between individual
customers and suppliers, and by
pushing the resolution of connection and
flow problems to the lowest possible level,
the rules create an organization with a
nested modular structure, rather like traditional
Russian dolls that come one inside the
other. The great benefit of nested, modular organizations
is that people can implement
design changes in one part without unduly
affecting other parts. That’s why managers
at Toyota can delegate so much responsibility
without creating chaos. Other companies
that follow the rules will also find it
possible to change without experiencing
undue disruption.
Of course, the structures of other companies
have features in common with those that
follow the Toyota Production System, but
in our research we found no company that
had them all that did not follow the system. It
may turn out in the end that you can build
the structure only by investing the time
Toyota has. But we believe that if a company
dedicates itself to mastering the rules, it
has a better chance of replicating Toyota’s
DNA—and with that, its performance.

Seminarium Bibliotekets hörsal Västerås Elektricitet är bästa drivmedel för lastbilar, bussar och bilar

2011-03-24T00:55:00.000-07:00

Elektricitet är bästa drivmedel för lastbilar, bussar och bilar
Seminarium 24 mars 18.30 i Stadsbiblioteket i Västerås
Välkomna

Eldrift är 4-5 ggr effektivare än fossil- och biobränsle och samtidigt en helt ren form utan några som helst utsläpp. Elbilar och elhybrider är på under utveckling. Men för lastbilar och bussar har det varit annorlunda. Men nu finns det idéer om att dra luftledningar ovanför motorvägar och gator som kan möjliggöra eldrivna lastbilar och bussar
Seminarium 24 mars 18.30 i Stadsbiblioteket i Västerås
Professor Harry Frank Kungliga vetenskapsakademien
Han har arbetat bl.a åt Energimyndigheten med projekt kring eldriven lastbilstrafik

Gröna Liberaler Folkpartiet i Västmanland
Mer information karlerikandersson@tele2.se telefon 070-550 83 60

En ny kraftfullare energipolitik

2011-03-22T01:49:00.000-07:00

Följande slutsaster kan dras

Påskynda nybyggnad av nya säkra kärnkraftverk

Planera för ett elöverskott som kan exporteras till centraleuropa för att lägga ned kolkraft

Satsa på solenergi och jordvärme för bostäder och stimulera detta med politiska åtgärder och stöd

Energieffektivisera

Påskynda införande av el och elhybrider

Öka produktionen av biogas

Bygga fabriker för produktion av biobaserat flygbränsle

Utnyttja all spillvärme

Kärnkraftshaveriet tfa värdens största jordbävning

2011-03-17T14:50:00.000-07:00

• Utvecklingen vid de olycksdrabbade reaktorerna är fortfarande svårbedömd. Man bör
alltså inte spekulera i vilka de slutliga konsekvenserna blir.
• Det mest akuta just nu är säkerhets- och räddningsarbetet. När en allvarlig olycka
inträffar är det bättre att vidta extra försiktighetsåtgärder. Vi har mycket stort
förtroende för de åtgärder som japanska myndigheter nu vidtar.
• Säkerheten måste alltid sättas främst. Sverige har lång erfarenhet av säkerhetsarbete
och har varit drivande i säkerhetsfrågor i olika internationella sammanhang.
Säkerhetsarbetet behöver ständigt pågå och utvecklas. Erfarenheter, från händelser
såsom i Japan, behöver tas tillvara.
• Det som har inträffat i Japan är först och främst en naturkatastrof till följd av en
jordbävning och en efterföljande tsunami. Olika platser på jorden är mer eller mindre
utsatta för risken för naturkatastrofer. Jordbävningen den 11 mars uppmättes
preliminärt till 9,1 på Richterskalan. Det kraftigaste jordskalv som uppmätts i Sverige
i modern tid inträffade 1904 och låg på 5,4–6 på Richterskalan. Skalvet i Japan var
alltså minst tusen gånger kraftigare.
• Den svenska regeringen har tagit initiativ och förstärkt säkerhetsarbetet, bl.a. förstärkt
budget och sammanläggning av arbetet med strålsäkerhet och kärnteknik till en
myndighet, SSM.
• Det pågår redan ett omfattande moderniseringsprogram inom den svenska kärnkraften
utifrån nationellt högt ställda krav. Regeringen har ett uppdrag utlagt på
Strålsäkerhetsmyndigheten som handlar om fortsatt förstärkning av den långsiktiga
säkerheten vid svenska reaktorer.
Frågor och svar
Är de svenska kärnkraftverken av samma typ som i Japan?
Det är riktigt att vi i Sverige också har kokvattenreaktorer (den typ som nu är aktuell i Japan),
men de japanska reaktorer är inte av samma typ som i Sverige. I Japan handlar det om Mark
1-reaktorer, en mycket gammal reaktortyp, som inte finns i Sverige.
Nya anläggningar byggs inte heller på samma sätt som de gamla japanska. Man har t ex en
mycket bastantare bottenplatta där allt är fast förankrat för att klara naturkatastrofer på ett
bättre sätt. Moderna anläggningar har också ett uppfångningssystem som ska förhindra en
härdsmälta.
Görs det större övningar för att testa säkerhetsarbetet vid ett reaktorhaveri?
Ja. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför övningar kring tänkta
haverier vid ett svenskt kärnkraftverk. I början av februari genomfördes övningen SAMÖ-
KKÖ 2011 vars avsikt var att pröva samhällets förmåga att hantera en kris till följd av en
kärnteknisk olycka. Övningen involverade samtliga nivåer i samhället och avsåg hanteringen
av konsekvenser både på kort och på lång sikt. Scenariot utspelades i Kalmar län, men kan
appliceras på andra ställen i Sverige också. Mer om övningen finns att läsa på MSB:s hemsida
www.msb.se.
Hur höjs säkerheten i Sverige?
Samtliga svenska kärnkraftverk ska leva upp till de senaste säkerhetskraven – oavsett när de
byggdes. Det innebär att svensk kärnkraft kontinuerligt genomgått och genomgår
säkerhetshöjande ombyggnationer. De säkerhetskrav som gäller för dagens svenska kärnkraft
är reglerad av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter 2008:17 (SSMFS 2008:17).
Det man främst gör för att öka säkerheten i dagsläget är att ersätta analoga styr- och
kontrollsystem i anläggningarna med digitala. Detta innebär bland annat att hela
kontrollrumsmiljön byts ut, samt alla givare och deras kablage i hela anläggningen. Vad gäller
själva reaktorsäkerheten byggs så kallat redundanta, diversifierade och separerade system in,
vilket betyder att det ska finnas flera olika av varandra oberoende backupsystem för att t.ex.
förse reaktortanken med vatten om huvudsystemet faller ut av någon anledning.
Som en effekt av 9/11 2001 och myndigheternas förhöjda kravbild skärps även det fysiska
skalskyddet runt anläggningarna. Dubbelstaket med dubbla larmsystem och kameror har
installerats och insatser pågår nu för att även stärka upp skalskyddet på våra byggnader.
Samtliga dörrar, genomföringar och öppningar har larmats, samt kameraövervakning har
installerats. Till detta kommer en ny säkerhetskontroll i stil med flygplatskontroll vid
inpassering, samt fordonskontroll och godsmottagningskontroll.
Vad har regeringen tidigare gjort för att höja den svenska strålsäkerheten?
Regeringen har lagt samman de båda tidigare myndigheterna Statens Kärnkraftinspektion
(SKI) och Statens strålskyddsinstitut till Strålsäkerhetsmyndigheten. En sammanläggning ger
bland annat förutsättningar för en starkare tillsyn av den svenska kärnkraften och bättre
förutsättningar för beredskapsfunktionen att hantera svåra händelser. Bildandet av SSM ger
och bättre förutsättningar att klara av stora granskningar såsom den kommande ansökan om
slutförvar.
Strålsäkerhetsmyndigheten har en budget på omkring 400 miljoner kronor per år.Regeringen
har permanent förstärkt SSM:s budget med sammanlagt 24 miljoner för att förstärka tillsynen
av bland annat de svenska kärnkraftverken. Förstärkningen genomfördes under en
treårsperiod.
Hur ser Sveriges internationella samarbete ut?
Sverige har sedan 1950-talet varit starkt engagerat i det internationella samarbetet på
kärnenergiområdet och i de organisationer som upprättades under slutet av 50-talet och som
fortfarande dominerar det internationella arbetet.
Genom samarbetet inom IAEA har ett system av internationella granskningsteam utvecklats
för att granska och föreslå förbättringar för de länder som bjuder in till sådana granskningar.
Sverige har varit aktiv i flera sådana granskningar och bistått med experter. Granskningar har
även gjorts av flera av de svenska kärnkraftverken. Sverige har även bjudit in till en
granskning av tillsyns- och myndighetsfunktionen som kommer att genomföras nästa år.
Sverige var tidigt ute med begreppet ”säkerhetskultur” och har varit drivande i internationellt
arbete med att definiera begreppet, men också varit tydliga beträffande tillämpningen i den
vardagliga tillsynen av de kärntekniska anläggningarna.
Det internationella arbetet på kärnsäkerhetsområdet har också lett till förbättringar av det
svenska säkerhetsarbetet. Erfarenheter från andra länder har lett till åtgärder i det svenska
tillsynsarbetet och de svenska kärnkraftverken. Ett tydligt exempel är erfarenheterna från t.ex.
Harrisburg-olyckan (Three Mile Island) som ledde till krav från den svenska myndigheten på
installation av filter som ska rena utsläpp från en reaktor vid en härdskada/härdsmälta.
Händelserna i Japan kommer naturligtvis att analyseras och följas upp internationellt där även
Sverige kommer att aktivt delta för att ta om hand de erfarenheter och kunskaper som olyckan
ger.
Mycket av katastrofen i Japan uppkom pga att elsystemet för kärnkraftverken slogs ut.
Hur ser de svenska reservsystemen ut vid en incident?
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Se vidare den bifogade beskrivningen av säkerhetssystemen vid svenska kärnkraftverk
(sidorna 4–5).
Bilaga: Säkerhetsarbete vid svenska kärnkraftverk (källa: Vattenfall)
Förebyggande arbete
1. Hög kvalitet i material och byggteknik
Alla viktiga delar i svenska kärnkraftverk är byggda med hög kvalitet och med stora
säkerhetsmarginaler. Varje år görs också stora investeringar för att hålla anläggningarna i
toppskick.
2. Regelbundna kontroller och provningar
Varje sommar stängs reaktorerna av för bränslebyte och översyn. Då kontrollerar och provar
man utrustningen och säkerhetssystemen. Vissa kontroller och provningar sker också under
övrig tid på året. Alla som arbetar inne i anläggningarna måste följa mycket detaljerade
säkerhetsföreskrifter.
3. Välutbildad personal
All personal som ska jobba inne i anläggningarna måste gå speciella kurser i till exempel
strålskydd. Operatörerna utbildas regelbundet i simulatorer, exakta kopior av kontrollrummen.
4. 30-minutersregeln
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt på några få sekunder. Även allt som måste
göras inom 30 minuter från ett snabbstopp sker automatiskt. Regeln finns för att ge personalen
tid att tänka och analysera situationen innan de agerar.
Om ett fel ändå uppstår
Säkerhetssystem vid kärnkraftverken
De svenska kärnkraftverken är byggda så att även om en människa gör fel ska inget allvarligt
kunna ske. För att motverka att fel leder till haveri finns en mängd olika övervaknings- och
säkerhetssystem.
Principer för säkerhetssystemen:
1. Anläggningen går till säkert läge vid fel
2. Flerdubbla system, med olika teknik, på olika platser i anläggningen
3. Elförsörjning från många olika håll
1. Går till säkert läge vid fel
De viktigaste säkerhetssystemen är utformade så att de intar säkert läge, även om tillförseln av
el eller tryckluft inte skulle fungera.
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt. Styrstavar skjuts in i reaktorhärden och
stoppar kärnklyvningen på några sekunder. Men det finns en viss ”resteffekt” kvar i reaktorn
eftersom radioaktiva klyvningsprodukter avger värme. Därför måste reaktorn kylas under lång
tid efter snabbstoppet
.
2. Flerdubbla säkerhetssystem ger ökat skydd
De flesta säkerhetssystemen på ett kärnkraftverk har till uppgift att kyla reaktorn och se till att
trycket inte blir för högt i reaktorinneslutningen. Det finns ofta dubbla eller flerdubbla
säkerhetssystem för samma uppgift. (Exempel: Det finns flera pumpar som förser reaktorn
med vatten.)
Säkerhetssystemen har även olika tekniska lösningar så att inte alla system drabbas av samma
slags fel. (Exempel: Pumparna är av olika fabrikat.)
Säkerhetssystemen är också utspridda i anläggningen för att inte alla system kan slås ut vid till
exempel en brand. (Exempel: Pumparna finns i olika rum.)
Fungerar inte det första säkerhetssystemet, tar det andra över. Om detta inte heller fungerar,
tar det tredje över osv. Risken att ett fel ska passera samtliga skyddssystem är minimal.
3. El från många håll
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Vad är det värsta som kan hända?
Det värsta som kan hända på ett kärnkraftverk är att det sker en olycka eller ett
terroristattentat som leder till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor,
djur och natur.
Ett kärnkraftverk måste därför vara konstruerat så att radioaktiva ämnen inte kan komma ut på
ett okontrollerat sätt. Att en allvarlig olycka skulle ske är mycket osannolikt, inte minst i
Sverige som har höga krav på säkerheten.
Vad händer vid en härdsmälta?
Det viktigaste på ett kärnkraftverk är att hela tiden kunna kyla reaktorn. Om kylningen upphör
kan bränslet i härden börja smälta och kanske gå igenom reaktortankens botten – det uppstår
en härdsmälta.
De svenska reaktorerna är konstruerade för att klara av en härdsmälta. De säkerhetssystem
som finns har till uppgift att kyla reaktorn och minska trycket vid en större olycka eller haveri.
Om alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera finns det ett säkerhetsfilter, som kan rena
ångan och gaserna från radioaktiva ämnen till 99,9 % innan de släpps ut till omgivningen.
Kan Tjernobyl inträffa i Sverige?
Svaret på frågan är nej. Det finns mycket stora skillnader i konstruktionen mellan de svenska
reaktorerna och Tjernobylreaktorn. Ett exempel är att reaktorn i Tjernobyl fanns i en vanlig
industribyggnad. Svenska och andra västerländska reaktorer är omgivna av en gastät
inneslutning som ska förhindra att radioaktivt material sprids i omgivningen. Någon allvarlig
olycka med radioaktiva utsläpp som följd har aldrig inträffat på de svenska kärnkraftverken.
Att olyckan i Tjernobyl blev så omfattande och allvarlig berodde på flera faktorer:
• Bristande säkerhetskultur gjorde att operatörerna agerade fel
• Flera nödsystem var urkopplade
• Svag konstruktion
I svenska reaktorer kan ett säkerhetsfilter ta emot ånga och gas från reaktorinneslutningen vid
ett eventuellt övertryck. I filterbyggnaden renas gaserna innan de släpps ut i omgivningen.

En seriös bedömning behövs efter Japans extrema jordbävning och dess kärnkraft

2011-03-15T04:54:00.000-07:00

Kärnkraftsolyckan i Japan tyder på att man tänkt fel när man inte garderat sig tillräckligt kraftigt för tsunami och extrema jordbävningar. Detta kommer säkert att få ett rättsligt efterspel för det japanska elbolaget. Å andra sidan har japanerna kontroll över situationen och trots en av historiens kraftigaste jordbävningar har väldigt få personer skadats till följd av kärnkraftshaveri och utsläppen är mycket små. Säkerhetsnormerna för kärnkraften är högst ställda jämfört med det som gäller för andra energibranscher. Det dör väldigt många varje år tack vare fossil- och bioförbränning i pannor och motorer genom spridning av mikrostoft och tjärämnen. Bara i Sverige dör 5000 människor per år till följd av nanopartikelstort stoft som tränger in i kroppen via luftvägarna orsakat av förbränning. Analysen av det som hänt i Japan bör nu göras sakligt och med en klok bedömning.

Förnyelsebar energi och energieffektivisering kan inte globalt ersätta både kärnkraften och fossilenergin i form av kol, olja och gas. För knappt ett år sedan präglades nyheterna av oljekatastrofen utanför USA; s östkust och frågan ställdes om man skall djupborra efter olja under havets botten. De ekonomiskt utvinningsbara olje- och gasreserverna minskar och därför förbereder många energibolag borrning av olja i polartrakterna, utnyttjande av tjärsanden I Kanada och produktion av bränsle från stenkol. Detta skulle innebära en stor miljökatastrof innebärande allvarligt hot mot folkhälsa och biologisk mångfald.
En seriös och lugn analys borde leda till att kärnkraften utvecklas och att säkerhetsnivån ytterligare ökas. Något alternativ till detta kan svårligen hittas i en värld där jordens befolkning kommer att öka 50 % fram till 2050 och det är illusoriskt att tro att vi genom mindre förbrukning av varor kan spara oss ur försörjningskrisen då majoriteten av jordens befolkning ännu inte har en tillräcklig levnadsnivå.

2011-03-08T13:13:00.000-08:00

http://www.mellanskog.se/templates/MS_InfoPage.aspx?id=541

Det pågår uppror i flera stater i norra Afrika och Västasien och vars slutresultat ännu är osäkert.

2011-03-07T07:53:00.000-08:00

För decennier sedan karakteriserades några av dessa stater som styrda av moderniserande eliter (t ex Egypten) men som efter hand förvandlats till konserverande eliter. Folket gör uppror men är i själva verket splittrade i olika grupperingar. Det finns liberala kretsar som vill skapa demokratier av typ EU och USA. Men det finns också de som vill vrida klockan tillbaka till gammal religiös fanatism och ett samhälle som präglas av förtryck. Låt oss hoppas att slutresultatet blir liberal demokrati. Men motsatsen är också möjlig. Ett skräckscenario vore en situation som den som råder i Afghanistan från Marocko i väster till Pakistan i öster.

Huvuddelen av olje- och naturgasförsörjningen skulle hotas för bl.a. EU-staterna och USA med mycket svåra ekonomiska och politiska konsekvenser. Ingen strategisk rådgivare kan ange en objektiv sannolikhet för en sådan katastrofsituation. Däremot är slutsatsen att beroendet av import av fossila bränslen måste brytas. För Sveriges och EU:s del handlar det om att skapa en självförsörjning av energi med hjälp av förnyelsebar energi och kärnkraft. Det finns de som kan invända med att rubricera självförsörjning som antiliberalt men detta är en anpassning till en världssituation vars möjliga negativa sidor måste till varje pris undvikas.

Det är t.ex. möjligt att spara 30 % av bränslekonsumtionen i boendet med solenergi . Värmepumpar och bergvärme innebär ytterligare att bränsleförbrukning minskas för uppvärmning. Eldrivna bilar är 4-5 gånger så effektiva som fossildrivna bilar. Genom förnyelse av kärnkraftverk kan elproduktionen ökas kraftigt. Exemplen kan mångfaldigas. Det är möjligt att ta bort det fossildrivna och göra oss oberoende.

Eftersom vår nuvarande försörjning är fullständigt ohållbar måste Sverige och EU arbeta snabbare på ett energioberoende.

Livsmedelskrisen kan lösas ( insändare i VLT 4 mars

2011-03-05T01:04:00.000-08:00

Väldens befolkning växer och det produceras otillräckligt med mat. Det finns 2 500 kvadrat-meter mark per människa som skall föda oss. Till 2050 blir det 50 procent fler att mätta. Vattenbrist blir ett stort problem för odling.

Det finns inte mer mark att odla upp utan omfattande hot mot mångfald och klimat. Därför måste produktionen per hektar öka och jordbrukets negativa miljöeffekter samtidigt elimineras. Konsumtionen av kött skäras ned och vegetarisk inriktning gynnas. Återgång till basmat ske och mindre andel färdigmat med skadliga tillsatser. Den globala frihandeln måste utvecklas menunder lagreglerade former. Köttfabriker och djurtransporter där djuren stressas och blir farlig mat måste stoppas. Biogas kan produceras av latrin och avfall där också näringsämnen såsom fosfor och kvävesalter återvinns till gödsel.

Karl-erik Andersson (FP)
Gröna liberaler

Förbränningens hälsorisker

2011-03-03T04:11:00.001-08:00

5000 människor dör varje år till följd av stoftpartiklar i avgaser från förbränning i fjärrvärmeverk, explosionsmotorer och dubbdäck. Dessa små partiklar beter sig som s.k. nanopartiklar som tränger långt in i kroppen via luftvägar och orsakar inflammationer och på sikt kan orsaka cancer. Det räcker inte med att stoppa dubbdäckens användning för de går att mäta men de andra partiklarna från förbränning som inte lätt kan mätas går bara in i kroppen.

Det är alltmer viktigt att skydda sig mot gifter bl.a. tjärgifter från förbränning, mikrostoft, kvicksilver och tungmetaller som bl.a. kan ge cancer, astma, nervskador och kromosomförändringar genom ofullständig förbränning av bränslen såsom ved, kol och diesel. Detta är anledning att långsiktigt dra ned förbränning och att skapa värme och elenergi på annat sätt än genom förbränning.
Den smutsiga eldningen runt tropikerna från de fortfarande fattiga länderna ser man från rymden som en gul dimma runt jordklotet av ofullständigt förbrända produkter från ved och kogödseleldar. I vår utvecklade värld är vi kanske något bättre genom att vi förbränner i pannor och motorer men det är fortfarande katastrofala mängder gifter och stoft som går ut i luft och vatten. Gifthalterna i många vatten t.ex. hamnbassängen i Västerås är betydande.
Det är anledning (förutom klimathot) till att på lång sikt begränsa förbränning i samband med fjärrvärme, elproduktion och fordonsdrift. Solenergi, vattenkraft, bergvärme, vindkraft och kärnkraft är därför att föredra som långsiktig strategi.

Miljöpolitik- vad är det?

2011-03-02T09:52:00.000-08:00

Följande huvudtema ser jag för miljöpolitiken

Hälsa
• Stoppa miljögifter
• Hindra mikrostoft
• Biologisk smitta
• Mångfald och miljö
Det bli allt viktigare att se vilka miljögifter som sprids. Behovet att minska CO2 utsläpp får inte innebära giftigare miljö. Det stora problemet är stoft som oftast är mindre än nanopartiklar snnolikt dödas 5000 personer per år av detta i Sverige. Sålunda det är mängden förbränningar som skall minskas
Mat
• Utbud
• Hälsa
• Framställning av mat
• Djurskydd
Väldens befolkning växer och det produceras otillräckligt med mat. Det finns 2500 kvadratmeter mark per människa som skall föda oss. Till år 2050 blir det 50 procent fler att mätta. Vattenbrist blir ett stort problem för odling. Det finns inte mer mark att odla upp utan omfattande hot mot mångfald och klimat. Därför måste:
1. Produktionen per hektar öka
2. Jordbrukets negativa miljöeffekter samtidigt elimineras
3. Konsumtion av kött skäras ned och vegetarisk inriktning gynnas
4. Återgång till basmat ske och mindre andel färdigmat med skadliga tillsatser
5. Global frihandel utvecklas men under lagreglerade former
6. Köttfabriker och djurtransporter stoppas där djuren stressas och blir farlig mat. Pälsfarmer förbjuds
7. Biogas produceras av latrin och avfall där också näringsämnen såsom fosfor och kvävesalter återvinns till gödsel.

Vatten
• Tillgång och renhet
• Stadsplanering
Vatten begränsar våra möjligheter. Överuttaget av vatten är det stora problemet. Vatten måste kunna recirkuleras istället för att släppas halvt renat ut i haven.

Energi
• Tillgång,, hur mycket energi kan olika energislag ge oss av vårt behov
• Miljö
• Säkerhet
På sikt är det solenergi, biogas och kärnkraft som skall försörja oss med all energi.
Vårt beroende av fossil energi måste brytas så fort som möjligt av miljöskäl men också av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.

2011-02-08T00:08:00.000-08:00

2011-02-04T12:37:00.000-08:00

Osäkerheten om avfallstillgång ger inte planerad samförbränningspanna trovärdighet

2011-02-03T11:19:00.000-08:00

Osäkerheten om avfallstillgång ger inte planerad samförbränningspanna trovärdighet
I den brittiska tidningen ”Independant” den 1 augusti 2010 skrivs att kapaciteten för avfallsförbrännning byggs ut mycket snabbt i Storbritannien Bl.a är 65 nya anläggningar planerade i England och 9 i Skottland. Med målet att återvinna mer material kommer det bli en överkapacitet (enligt Independant). Detta kan vara skäl till att Storbritannien måste importera biobränslen för att försörja dessa anläggningar. Liknande utveckling pågår i fler EU-länder tex Nederländerna, Tyskland mfl. Det pågår också kraftiga kampanjer från miljörörelserna i Storbritannien och andra EU-länder att återvinna mer material. Det är sant att infrastrukturen för avfallshantering är bristfällig men den utvecklas hela tiden. Om 3-4 år när den tänkta samförbränningsanläggningen är klar är det inte troligt att det finns avfall att importera. Beslut under sådan osäkerhet är inte bra och i synnerhet kommer priset på avfallsbränslen att rusa i höjden
Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360
021-331293

Avfallsförbränningen risker och problem Mälarenrgi måste tänka om

2011-01-31T05:31:00.000-08:00

Sammanfattning av miljökonsekvenserAvfallsbränning ger
– Giftaska
– Giftiga utsläpp luft och vatten
– Lukt
Problem är framtida tillgång på bränsle
• Mer borde satsas på förnyelsebar teknik inte grundad på förbränning tex sol , bergvärme
• Mer satsning på besparingar i befintliga bostadsområden

De allvarliga miljöproblemen är att

 Avfall innehåller material som framställs av fossila ämnen (t.ex. plaster) och halten (50-25 %) kan variera men det innebär att avfall inte kan betecknas som förnyelsebara bränslen.
 Tillgången på avfall inom 4-5 år i Centraleuropa kommer att minska med de miljömål EU och medlemsstaterna har. Mer kommer att återvinnas till material och mer kommer att förbrukas av respektive stat
 40 000 ton farligt avfall (kreosot) kommer att hanteras och kommer att medföra ökade miljörisker i Västerås.
 Det råder osäkerhet om vilka ämnen som kommer ut i luften och i vattnet vid förbränningen t.ex. svavelväten, dioxiner och olika ofullständigt nedbrutna organiska ämnen samt hur mycket stoft och tungmetaller som kommer ut.
 Hur behandlas rökkondensaten som släpps ut i vatten?
 Askan är ett problem då askmängden fördubblas och det är oklart hur denna giftiga aska skall hanteras.
 Luktproblem uppstår vid hanteringen av avfallet som miljöförvaltningen påpekat och detta kommer att störa bostadsområden på Väster liksom Hamnen, Lillåudden m.fl. områden
 Det är också en stor brist i MKB att inte typen av avfall och dess innehåll beskrivits. Vilka ämnen kommer att brännas?
 Det är oklart om företaget använder bästa möjliga teknik för att förhindra utsläpp. Man hänvisar till ett gammalt dokument från 2006

I den brittiska tidningen ”Independant” den 1 augusti 2010 skrivs att kapaciteten för avfallsförbrännning byggs ut mycket snabbt i Storbritannien Bl.a är 65 nya anläggningar planerade i England och 9 i Skottland. Med målet att återvinna mer material kommer det bli en överkapacitet (enligt Independant). Detta kan vara skäl till att Storbritannien måste importera biobränslen för att försörja dessa anläggningar. Liknande utveckling pågår i fler EU-länder tex Nederländerna, Tyskland mfl. Det pågår också kraftiga kampanjer från miljörörelserna i Storbritannien och andra EU-länder att återvinna mer material. Det är sant att infrastrukturen för avfallshantering är bristfällig men den utvecklas hela tiden. Om 3-4 år när den tänkta samförbränningsanläggningen är klar är det inte troligt att det finns avfall att importera. Beslut under sådan osäkerhet är inte bra och i synnerhet kommer priset på avfallsbränslen att rusa i höjden

Resistens mot balanskravet Artikel i Dagens Samhälle

2011-01-28T10:30:00.001-08:00

Nr 3 av Dagens samhälle
Ett stort tack till Anders Haglund som tagit upp i debattartikel att balanskravet bör ifrågasättas. Idag finns uppenbara risker för att kommunerna frestas till kreativa redovisningar som kan missleda politiker och medborgare om kommunens verkliga ekonomiska tillstånd. Detta måste aktivt förhindras. Balanskravet har dock säkert inneburit en hel del positivt framförallt i början av tillämpningen. Men med tiden blir den kommunala organisationen resistent mot medicinen balanskrav. Därför måste nya styrmetoder uppfinnas för att få den kommunala organisationen att bete sig på ett önskvärt sätt.
Redovisningen måste alltid utformas så att rätt slutsatser från resultat och balansräkning kan dras om de ekonomiska förhållandena.
Det är viktigt att hitta styrmedel som får kommunerna att uppnå långsiktig balans och en hållbar ekonomisk utveckling. Mått som soliditet och lånebindning är oftast viktiga för att bedöma om ekonomin i kommun och dess olika bolag är robust och uthållig. Likaså är alla andra långsiktiga åtaganden av strategisk vikt t.ex. pensionskulder.
Men det är också viktigt att tillräckliga avskrivningar görs så att medel finns för återinvesteringar i viktiga fysiska tillgångar såsom t.ex. kraftvärmeverk, reningsverk. Det finns kommuner som genom att hålla låga taxor idag inte har tillräckligt med resurser för att återinvestera t i t.ex. biopannor och måste framöver finansiera med en hög grad lånemedel som i sin tur kommer att medföra drastiska taxeökningar.
För 40 år sedan föreslog dåvarande Kommunförbundet att kommunala affärsverk och bolag skulle räkna avskrivningar på nuvärden och internränta på bruksvärden för bl.a. kraftvärmeverk. Dessa kostnader skulle inräknas i taxekalkylen och därmed medge ett sparande som innebar att man hade pengar till återinvesteringen den dag den kom. Kommunerna skulle ha tagit tillbaka och ackumulerat dessa meravskrivningar i återinvesteringsfonder i kommunens redovisning. Det hela ha under åren komplicerats av bolags. och koncernbildningar som gjort situationen oöverblickbar
Dessa och liknande långsiktiga balansproblem är viktiga att tackla för de som utreder den kommunala ekonomins styrning och redovisning
Karl-Erik Andersson

Särskilt yttrande om afallsförbränning

2011-01-25T12:03:00.000-08:00

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har utarbetat förslag till yttrande över Mälarenergi AB ansökan om samförbränningsanläggning (miljödomstolens dnr M5422-10). Undertecknad instämmer i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens skrivning men vill göra ett antal tillägg

1. Avfall innehåller material som framställs av fossila ämnen (t.ex. plaster) och halten (50-25 %) kan variera men det innebär att avfall inte kan betecknas som förnyelsebara bränslen.
2. Tillgången på avfall inom 4-5 år i Centraleuropa kommer att minska med de miljömål EU och medlemsstaterna har. Mer kommer att återvinnas till material och mer kommer att förbrukas av respektive stat
3. 40 000 ton farligt avfall kommer att hanteras och kommer att medföra ökade miljörisker i Västerås.
4. Det råder osäkerhet om vilka ämnen som kommer ut i luften vid förbränningen t.ex. svavelväten, dioxiner och olika ofullständigt nedbrutna organiska ämnen samt hur mycket stoft och tungmetaller som kommer ut
5. Askan är ett problem då askmängden fördubblas och det är oklart hur denna giftiga aska skall hanteras.
6. Luktproblem uppstår vid hanteringen av avfallet som miljöförvaltningen påpekat och detta kommer att störa bostadsområden på Väster liksom Hamnen, Lillåudden m.fl. områden
7. Det är också en stor brist i MKB att inte typen av avfall och dess innehåll beskrivits. Vilka ämnen kommer att brännas?
8. Det är oklart om företaget använder bästa möjliga teknik för att förhindra utsläpp. Man hänvisar till ett gammalt dokument från 2006

Med anledning av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens förslag till yttrande dnr 10:1488-Mhf88 samt tillägg ovan och med hänsyn till de teniska lösningar som föreslås bör Mälarenergi inte ges miljötillstånd för avfallsförbränningen

Mälarenergi måste satsa på hållbarhet Debattinlägg i VLT den 24 januari 2011

2011-01-24T00:10:00.000-08:00

1. Det var riktigt att utreda förgasningstekniken och det var synd att man tvingades återgå till en föråldrad förbränningsteknik. Istället borde frågan om förgasning ha utretts mer brett och grundligt. Förgasning är framtidens lösning när det gäller bioenergi ty härigenom kan också bra fordonsbränslen framställas som är mycket mer effektiva än nuvarande biogas framställt med rötning. Det kan handla om ren biometan och biodiesel(Dimetyletrar). På många ställen i världen prövas nu plasmatekniken dvs. upphettning via ljusbåge till 13000 grader varvid biomassa och avfall sönderdelas i sina beståndsdelar(vätgas, metan, metaller, glas) och processen är en effektiv producent av el ofta via gasturbiner. Westinghouse i USA är en av producenterna
2. Pannorna vid Mälarnergi måste bytas av ålderskäl. Det är då synd att man inte via en något högre taxa tidigare kunnat spara ihop pengar till återinvesteringen utan man måste lånefinansiera.
3. Askan från biobränsle kan användas som gödsel på den skogsmark där den hämtades
4. Avfall skall i första hand återvinnas och så sker i ökad utsträckning. I Storbritannien har avfallsförbränningsanläggningarna en överkapacitet tack vare ökad återvinning
5 Fossilinnehållet (dvs plaster och övriga ämnen som framställts ur olja och kol) i avfall är oftast mer än 50 % enligt flera studier
6. Avfallsaskan är giftig och bergrummen kan inte användas ty de läcker
Beträffande utsläpp av tungmetaller, dioxiner och stoft accepteras utsläpp till viss mängd av miljödomstolen Men slutligen är det vi Västeråsare som skall bestämma vilken miljö vi skall ha i framtiden så därför skall vi rösta nej till storskalig avfallsförbränning enligt den teknik som nu föreslås. Skapar vi en så ren miljö som möjligt genom att använda mer solenergi, bergvärme och el framställd genom icke förbränning samt ökad energieffektivitet i boendet (lågenergihus, effektivisering i äldre bostadsbestånd) blir Västerås den mest attraktiva kommunen.
Karl-Erik Andersson
Gröna liberaler

Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Frågor och hypoteser kring dagens äldreomsorg

2011-01-20T12:34:00.000-08:00

Frågor och hypoteser

Dessa frågor och hypoteser förbereddes av AU den 20 jan . Anita Hansens sakkunskaper genom sin tidigare yrkesverksamhet inom äldreomsorgen var utomordentligt värdefulla för att kunna ställa dessa frågor och göra hypoteser om hur det ser ut idag.

Kostnader och avgifter
Vad kostar det att bo på Ängsklockan?
• Boendekostnad
• Omsorgskostnad
• Hur mycket är kvar som skall räcka för övriga levnadskostnader såsom tvättmedel, salvor, toapapper, kläder mm
• Avgiftssystemet är komplicerat och oöverblickbart

Mat
Matlagning och kök bör diskuteras. Öppen matsal med stor insyn finns som inte är bra
Det ger störningar
Det finns ingen kommunal dietist idag.
Viktigt att äta tillräckligt och få rätt näringsämnen (fett, äggvita och vitaminer)
Vägning måste ske varje månad

Arbetsförhållanden
Vissa uppgifter skulle kunna utföras av arbetslös fas 3 t.ex. åka och handla, medfölja till sjukhus m m enklare vardagssysslor för att avlasta vårdpersonal för kärnverksamhet
Vid akut åkomma erbjuds anhöriga hjälpa till men det är inte alltid en bra lösning (anhörig känner inte alltid till företeelser som vårdpersonal vet)
Uppdelning borde ske personal för kärnverksamhet och stödverksamhet.

Vårdförhållanden
Duschning sker 1 ggr per vecka pga. av hudens skörhet vid hög ålder men tvättning av intima delar sker varje dag.
Riskanalyser måste göras av fallrisk, trycksår, undernäring och X
Rehabilitering och habilitering måste få ökad tyngd. Förr fanns terapibiträden!
Utevistelser är få och förr användes uteplats på första våning. Hur är det idag?

Trygghetsfrågor
Låsta dörrar finns endast på ytterdörr för att hindra yttre intrång (stölder har hänt)
Larmtaggar och andra säkerhetsåtgärder som skyddar person från att gå ut eller gå till fel rum/säng i boendet

Organisation och personal
Enhetschef svar för hela verksamheten vid boendet
Sjuksköterska är omvårdnadsansvarig
Undersköterskor utför vårdarbete plus annan icke vårdrelaterat arbete tom på fritid göra inköp åt boende.
Det borde finnas personal för stödprocesserna som kan vara f.d. arbetslösa fas 3
Bemanningstjänsten som är central fungerar dåligt
Det borde finnas en gemensam kommunal läkare för äldreomsorgen vilket skulle öka vårdkvalitet och även spara tid och pengar.

Plasmateknik för att hantera biomassa och avfall

2011-01-19T11:01:00.000-08:00

Nya metoder finns nu för att effektivt ta hand om avfall för återvinning och energiproduktion
Förgasning är framtidens lösning när det gäller bioenergi ty härigenom kan också bra fordonsbränslen framställas som är mycket mer effektiva än nuvarande biogas framställt med rötning. Det kan handla om ren biometan och biodiesel(Dimetyletrar). På många ställen i världen prövas nu plasmatekniken dvs. upphettning via ljusbåge till 13000 grader varvid biomassa och avfall sönderdelas i sina beståndsdelar(vätgas, metan, metaller, glas) och processen är en effektiv producent av el ofta via gasturbiner. Westinghouse i USA är en av producenterna

http://www.tech-faq.com/

Varför har vi inte avfallskvarnar i Västerås? Insändare i VLT

2011-01-14T10:56:00.000-08:00

I Surahammar har man sedan 1997 låtit hushållen ansluta matavfallskvarn direkt till avloppsnätet, 54 % av alla hushåll har kvarn i kommunen (3 Maj 2010), och man ansluter nu även storköken direkt på avloppet. Bakgrunden var att man gjorde en ekonomisk beräkning mellan att transportera matavfallet i ledningsnätet eller att köra det med lastbil. Transport i ledningsnätet gav ett energiöverskott på +63.7 megawattimmar och med lastbil fick man ett energiunderskott på -164 Megawattimmar. Källan är en utredning från Surahammars kommun. Kostnaden för ett hushåll är också avsevärt lägre än vid konventionell sophämtning. Med ovanstående siffror som bakgrund är frågan varför inte Västerås har avfallskvarnar då dessa skulle innebära lägre kostnader och bättre energieffektivitet genom färre lastbilstransporter. Hur många fler megawattimmar skulle det sparas genom avfallskvarnar?
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler

Omtänkande behövs vid Mälarenergi- Insändare i VLT den 20 december

2010-12-22T08:34:00.000-08:00

Adolf Preinfalk frågar sig den 18 december om Mälarenergi vill ha bort solfångare och värmepumpar.
Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxan att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle. Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Genom höga fasta avgifter kan Mälarenergi fördröja övergången till lokal förnyelsebar energi.
Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören. Mälarenergi måste verka för att en sådan utveckling sker och inte låsa sig fast vid ett gammalt affärskoncept.

Köttskatt ingen bra lösning

2010-12-18T11:09:00.000-08:00

Jens Holm vill i en artikel den 7 december i VLT införa en köttskatt. Den kommer att enbart drabba låginkomsttagare ty de som har pengar låter sig inte påverkas genom att minska sin konsumtion. Vissa människor i världen äter för lite animalier(kött, fisk, ägg) och riskerar undernäring. Det är också sant att det finns en överkonsumtion av kött men det är matkonsumtionen som sådan som måste förändras. Överdriven konsumtion av fett, socker och stärkelse är mer eller mindre livsfarlig. Konsumtionen måste minska av bl.a. pommes frites, läsk, godis, chips, skräpmat och alkohol för att vi skall få en bättre hälsa och minskade risker för hjärt/kärlsjukdomar och cancer. Det behövs bättre upplysning och kunskapsspridning. Därmed kommer efterfrågan att minska på onyttig mat vilket innebär en minskad klimatpåfrestning genom minskade växthusgasutsläpp.
Genom skolundervisning och samhällsinformation måste hushållen läras laga mat direkt av basråvaror ty detta ger ökad hälsa och minskar hushållens utgifter. Färdigmat är dyr och innebär ökade miljöbelastningar. Grönsaker, potatis, frukt, ärtor och bönor kan i ökad omfattning odlas av konsumenterna själva genom t.ex. fler odlingslotter i städerna men också genom ökad produktion och försäljning från lokala odlare. Bättre förvaringsutrymmen för livsmedel måste skapas i bostäderna.
Allt för mycket mat slängs som avfall. Hushållen måste bli bättre på att ta till vara den mat som finns idag. Varje år slänger varje svensk 100 kg ätlig mat per år. Detta är ett enormt miljöproblem.
Ökas medvetenheten om konsekvenserna för hälsa och miljö hos konsumenten kommer marknaden själv att lösa de problem som Jens Holm söker lösa genom ensidig köttskatt. Därmed kommer efterfrågan att minska och de stora djurfarmerna i regnskogsländerna blir olönsamma.
Både nationellt och internationellt skall vi driva djurrättsfrågorna så att kor, grisas och höns skall få vistas ute under värdiga former. Slakt och transporter skall ske under former som inte stressar eller plågar djur. Åstadkommer vi detta kommer köttproduktion och konsumtion att hamna på rimliga nivåer.
Harriet och Karl-Erik Andersson(Fp) Gröna Liberaler

Det är bråttom med Södertäljeslussen

2010-12-08T07:28:00.000-08:00

Byggandet av en ny sluss i Södertälje får inte stå i långbänk. Infrastrukturprojekt i Sverige tar för lång tid och både planering och byggande av infrastruktur måste gå fortare. Om inte slussen blir klar tillräckligt tidigt kommer andra lösningar och konkurrenter till Västerås hamn att ta över. Det finna många projekt som kan komma före. Det finns skäl att vara varsam med Mälarens vatten men det får inte fördröja projektet. Det gäller att nå flera mål samtidigt. Sjötransporter är miljövänliga. Det kan bli mycket jordbruksprodukter, biobränslen, styckegods och containers som kan integreras i ett transportsystem via Västerås. Däremot kommer mycket sannolikt under kommande decennier transporter av fossila bränslen typ petroleumprodukter, miljöfarliga produkter och kol att helt försvinna.

En annan sak är att Mälarens vatten måste bli bättre genom rening av dagvatten, näringsämnen från jord & skogsbruk och vatten från kända och idag okända giftdeponier. Avloppsreningsverken i Västerås måste bli både effektivare och flyttas utanför staden. Det blir dyrt men värdefull tomtmark kan också nyttjas.

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
021-3331293

Läckage från Grytatippen- Insändare VLT 6 december

2010-12-06T13:16:00.000-08:00

Först ett tack till VAFAB:s VD Eva Myrin för svaret om lakvatten från Grytatippen i VLT den 30 november . Tyvärr minskade inte svaret min oro för vattnet i Svartån och Mälaren. VAFAB måste ge svar på följande frågor
1. I hur stor grad renas lakvattnet från Grytatippen innan det släpps ut?
2. Vilka näringsämnen, gifter och tungmetaller släpps ut och hur mycket?
3. Var kommer reningen av lakvattnet att ske och på vilket sätt leds vattnet till Svartån?
4. Vilka risker finns det på grund av att tippen innehåller gamla lysrör (kvicksilver) och asbest?
Dessa frågor bör besvaras av VAFAB tillsammans med uppgift om de åtgärder som kommer att vidtas i syfte att skydda från skaderisker som kan uppstå till följd av att lakvatten släpps ut i Svartån

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Övergången till förnyelsebar energi måste påskyndas

2010-12-02T23:59:00.000-08:00

Risken finns att vi står oförberedda när oljeprischocken kommer
Ett av den tyska förvarsmaktens (Bundes-wehr) utredningscentra varnar i en för-studie för kommande oljeprischocker och dess konsekvenser under tiden 2010-2025 till följd av att oljekonsumtionen i världen ökar kraftigt, tillgångarna minskar och utvinningskostnaderna ökar drastiskt.
Relaterat
Den publicerades på der Spiegels hemsida den 1 september. Konsekvenserna kan enligt den tyska militären sammanfattas så här:
1. Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas viktighet ökar. Utrikespolitik och säkerhetspolitik kommer att bestämmas utifrån detta faktum.
2. Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. Bilaterala handelsavtal mellan länder kan innebära att vissa länder kan stängas ut från sin oljeförsörjning. Oljeleverantörerna uppträder ofta som både företag och statsorgan och förenar politiska och ekonomiska intressen.
3. Oljan påverkar 95 procent av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. För att producera ett kilo mat krävs 10 liter olja och därmed drabbas livsmedelsproduktionen och de allra fattigaste.
4. Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid och för att få fram absolut nödvändiga varor tvingas man till ransoneringar, prisreglering och kvotfördelningar.
5. En oljeprischock ger snabb global spridning av ekonomiska konsekvenser och alla länder har inte resurser att omstrukturera sin ekonomi tillräckligt snabbt för alternativ energiförsörjning vilket kommer att skapa världsvid recession.
6. Det demokratiska samhället rasar samman under de ekonomiska påfrestningarna. Motsättningarna mellan folkgrupper, näringar och yrken förstärks och ger extremistiska partier chansen att ta över makten.
Den tyska varningen om kommande oljeprischocker är en av flera. Tidigare i år har USA:s försvarsstab och brittiska försvarsdepartementet utfärdat liknande varningar om kommande oljeprischockar. Tyvärr tystas dessa rapporter ned eller blir inte kommenterade av regeringarna. Anledningen till det kan man spekulera kring.
Detta är dock varningsklockor som måste få oss att påskynda övergången till förnyelsebar energi och mer kärnkraft. Det måste gå snabbare än vad klimatalarmisterna förutspår och i den transformationen har man inte tid eller möjlighet att välja mellan hypotetiska alternativa energikällor utan man måste ta dem som fungerar rationellt, det vill säga kärnkraft, solenergi och biogas.
Men risken är att vi varnat för vargen länge och när oljeprischocken kommer mellan 2010-2025 så står vi otillräckligt förberedda.
KARL-ERIK ANDERSSON, TALESPERSON I ENERGI- OCH MILJÖFRÅGOR I VÄSTERÅS

Motion om forskningscentrum för miljö och energi

2010-12-02T10:31:00.000-08:00

Motion till Västerås kommunfullmäktige 2010-12-02Satsa på forskning inom energi och miljö!
Världen står inför betydande utmaningar inom klimat, miljö och energi under de närmaste
decennierna. Den på fossila bränslen baserade tekniken kommer att bytas mot hållbara
energilösningar. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning inom de industrier som arbetar med
klimat, energi och infrastruktur. Just sådana företag finns i Västerås. Det kan också framhållas att
energisektorn sysselsätter fler människor i Sverige än t.ex. fordonsindustrin. Det finns alltså stora
möjligheter för tillväxt i Västerås, både vad gäller antal sysselsatta och antal invånare.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta utvecklingsområden.
Kommunen kan forma attraktiva infrastrukturpaket och erbjudanden till de som vill lokalisera
forskning, utveckling och produktion till Västerås. Bland annat kan det gälla utvecklingsprojekt kring
elnät, tåg, sol- och vindenergi och energieffektivisering. Det finns förutsättningar för att göra Västerås
till en attraktiv stad som kan locka hit den tekniska eliten från hela världen.
Folkpartiet liberalerna anser att ett energi- och klimatforskningscentrum bör bildas i samarbete mellan
industrin, högskolor och kommun. Framstående energiforskning via EU skulle kunna lokaliseras till
Västerås. Ett energiforskningscentrum skulle kunna bli ett nätverk för utveckling av näringslivet och
ge tillväxtimpulser för Västerås. Vi kan därmed konkurrera med stora forskningscentrum runtom i
världen såsom exempelvis Bangalore i Indien och Palo Alto i Silicon Valley Kalifornien. Vi vill att det
skall bli lockande att flytta utvecklingscentra från andra delar av världen till Västerås.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus utan om skapandet av
forskningsnätverk som är beroende av globala projekt.
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta ge
kommunstyrelsen i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum inom klimat, energi
och infrastruktur.
att att ta fram en handlingsplan för att stimulera samarbetet i teknik och naturvetenskap mellan
MDH och andra lärosäten i syfte att främja lokalisering av forsknings- och utvecklingsprojekt till
Västerås.
att att ta fram en handlingsplan för att främja samverkan mellan kommunen, Science Park, staten
och näringslivet med målet att öka sysselsättningen och tillväxten i Västerås.
Västerås 2010-12-02
Karl-Erik Andersson (FP)

Vansinne att släppa ut vatten från Grytatippen i Svartån

2010-11-22T07:08:00.000-08:00

Jag skrev denna artikel i VLT den 22 november
"""
Miljödomstolen har gett VAFAB tillåtelse att släppa ut lakvatten i Svartån från Mälaren
Grytatippen lär innehålla minst 800 000 ton kolaska. Den innehåller de mest effektiva tungmetallerna och miljögifterna som kommer att ta död på vår råvattentäckt i Västeråsfjärden. Under kolaskan finns det också stora mängder asbestprodukter och mängder av lysrör . Därför är detta beslut helt obegripligt men VFAB/Mälarenergi bör bli klokare och anlägga en reningsanläggning för detta vatten och kanske annat farligt vatten så det inte kommer ut i Svartån och Mälaren

Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler

Mälargatan 10
72210 Västerås
Tel 021-331293 070-5508360

Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet

2010-11-17T08:07:00.000-08:00

Det är angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Easy Mining är ett svenskt företag som fått patent på en metod att utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Företaget räknar med att bygga en fullskaleanläggning någonstans i Europa inom ett år. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förbrännings/förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förbränning eller förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall vore bra i Västerås

Öka biogasproduktionen!

2010-11-15T23:58:00.000-08:00

Antalet biogasbilar ökar men det råder brist på biogas. Risken är att biogasbilarna tvingas tanka på fossilgas (naturgas) och då har inte miljömålen infriats.

Relaterat Produktionen måste ökas. Västerås är pionjär och glädjande sker nu efter viss väntan kommunala investeringar i biogasfabriker i Stockholms län. Men det krävs mer samarbete mellan kommun, lantbruk och industrier för att utnyttja allt det avfall som finns till exempel gödsel, halm och annat biologiskt avfall.

Det behövs också mersamarbete mellan kommuner för optimal produktion och logistik och avtal med oljebolag om försäljning.

Vidare behövs termisk förgasning av avfall till biogas måste startas som alternativ metod till förrötning ty då är en mycket högre produktion möjlig. Samverkan bör ske från ett regionalt perspektiv till exempel Mälardalen. Slutligen måste initiativ tas för att snabbt öka produktionen.

Karl-Erik Andersson (FP), Gröna liberaler
Publicerad 06:00 .

Kan man nå målet 60 öre per kwh

2010-11-11T21:51:00.000-08:00

Skrev denna artikel i VLT idag
Siffrorna är grundade på kalkyler som jag och den bortgångne Anders Ahlander gjorde i början av året. Vi skalade bort alla subnventioner för att se vad priset var då och utan subventioner skulle det vara lätt att nå 60 öresmålet per kwh

Peter Malmström skriver att 60 öre per kilowatt inklusive moms är ett lämpligt takpris.

Relaterat
Han har rätt och om Sverige väljer rätt energimix så nås det målet lätt. El från vattenkraft och kärnkraft cirka 30 öre per kilowatt. Ny kärnkraft enligt den tredje generationen stannar vid cirka 50 öre.

Genom de uppgörelser som gjorts inom alliansen kommer vi att få acceptera vindkraft trots dess höga kostnad cirka 1:15 per kilowatt (exklusive subventioner) .Vindkraften kommer dock att spela en liten rolli det stora sammanhanget.(5–10 procent av totalt energibehov).

Bioledade kraftverk bör på sikt avvecklas då de kostar cirka 95 öre per kilowatt (exklusive subventioner) och denna råvara – ved, grenar, toppar och liknande – bör göras till fordonsbränsle, typ biodiesel (DME).

Solvärme via solpaneler är redan i dag lönsam som komplement till andra uppvärmningsformer typ bergvärme Priset per kilowatt har sjunkit till cirka 60 öre per kilowatt. Denna kombination kräver ett tillskott av el men genom sin effektivitet blir det låg förbrukning.

Solceller, det vill säga el direkt från solen, är fort-farande dyrt men genom den materialtekniska utvecklingen kommer solceller att bli billiga och integreras i nya hus och byggnader. Många hus kommer att bli nästan nollförbrukare av energi och i vissa lägen leverantörer av el.

60-öresstrategin kräver således vattenkraft, utbyggd kärnkraft och på sikt sol-energi. Energiformer som hamnar över 60 öre (exklusive subventioner) måste i det långa loppet fås att bli små (vindkraften) eller avvecklas (avfalls- och bio-eldade kraftvärmeverk).

Karl-Erik Andersson, Gröna liberaler, Västerås

Drastiska taxehöjningar kunde ha undvikits

2010-11-09T02:36:00.000-08:00

Carl Gustav Hallqvist skriver VLT den 8 oktober om planeringen vid Mälarenergi och om kommande taxehöjningar. I en gammal kommunalekonoms öra ringer en klocka som väcker en gammal debatt till livet. Det handlar om att för 40 år sedan föreslog dåvarande Kommunförbundet att kommunala affärsverk och bolag skulle räkna avskrivningar på nuvärden och internränta på bruksvärden för bl.a. kraftvärmeverk. Dessa kostnader skulle inräknas i taxekalkylen och därmed medge ett sparande som innebar att man hade pengar till återinvesteringen den dag den kom. Kommunerna skulle ha tagit tillbaka och ackumulerat dessa meravskrivningar i återinvesteringsfonder i kommunens redovisning. Då hade det funnits pengar idag till återinvesteringar i pannor mm. Cheferna och politikerna i många kommuners tekniska nämnder och styrelser ville inte ha detta system utan ville själva behålla all pengarna i verket/bolaget. Därmed omöjliggjordes den behövliga kapitalackumulationen. Mälarnergi hör till den kategori av kommunala energiföretag som inte följde kommunförbundets rekommendationer. Man har avskrivit på historiska anskaffningsvärden och inte på nuvärden. Hade man följt de tankegångar som kommunförbundet hade för 40 år sedan hade taxan genomsnittligt varit högre men i gengäld hade vi haft pengar till dagens återinvesteringar och de drastiska höjningar som är att vänta på uppemot 40 % hade kunnat undvikas. Det är gamla socialdemokratiska synder som nu flyter upp till ytan. Det kan vara en uppgift för den nytillträdda revisionen att specialstudera denna fråga.
Karl-Erik Andersson Gröna Liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Har orten Malmbäck en framtid? Införd i Smålandstidningen

2010-10-28T13:03:00.000-07:00

Har orten Malmbäck en framtid? Malmbäck är ett gammalt stationssamhälle utmed järnvägen Nässjö – Halmstad ca 2 mil söder Nässjö. Platsen karakteriseras av att ha en kraftigt växande andel äldre människor, få arbetsplatser och noll nybyggnation. Fastighetspriserna är låga till följd av denna situation. Arbetspendling sker i stor utsträckning till Nässjö och där kommunikationer ar goda. Problemet är att Nässjö saknar den ekonomiska växtkraft som skulle kunna rycka med de olika kransorterna i Nässjö kommun.
Däremot tycks utvecklingen i Jönköping vara mycket mer positiv med ett mer varierat näringsliv och mångfacetterad arbetskraftsefterfrågan. En ort som Malmbäck skulle kunna utnyttja detta om det funnes bättre direkt väg mellan Malmbäck och Jönköping. En möjlig sträckning för en helt ny väg skulle kunna vara Ormestorp - Viresjö- Hiegöl – Tenhult och upp på väg 40 vid Rommelsjö (Vägen Nässjö-Jönköping). Detta är inte mer än 21 km Svårigheten blir väl att hitta finansiering för ett sådant projekt. Det finns kanske andra lösningar som också skulle ge snabbare väg än dagens. Kollektivtrafiken Malmbäck – Jönköping skulle kunna förbättras genom pendlingsbussar.
Det som skulle inträffa i detta läge vore att Jönköpingsbor och arbetande i Jönköping skulle kunna köpa eller bygga hus i Malmbäck för pendling. Fastighetspriserna skulle öka något vilket skulle möjliggöra för en del äldre att byta bostad. I samma veva borde man då bygga ett antal kommunalägda senioranpassade hyresfastigheter i Malmbäck eftersom många äldre skulle föredra att bo lägenhet än i eget svårskött hus. Kanske man tom kunde bygga ett antal bostadsrättshus eller ägarelägenhetshus för de som säljer ett hus med reavinst kan då flytta denna till ägandet i bostadsrätt eller ägarelägenhet.
Den skisserade visionen skulle kunna tjäna som modell för fler orter som kan anknytas till ett växande regioncentra som Jönköping. Detta skulle kunna bryta den nedåtgående spiralen för många glesbygdsorter som trots allt ligger på ett acceptabelt avstånd från ett tillväxtcentra. Dessa orter har emellertid bra, miljö, naturskönhet, mark, ombyggbara hus, möjliga tomter och skulle bli ett bra boendekomplement till tillväxtorten. Det gäller att upptäcka att det finns möjligheter men de kräver vissa investeringar. Men vill vi att hela Sverige skall leva måste vi göra nyinvesteringar och tänka i nya banor. I detta spel skulle både tillväxtorten och glesbygdsorten vinna
Hindret kan ligga i den nuvarande kommunstrukturen där vissa krafter i Nässjö kommun skulle motsätta sig detta med stor kraft. Men Nässjö håller själv på att bli en komplementär ort till Jönköping genom de vägförbättringar som nu sker Nässjö-Jönköping. Genom att Jönköping är en kunskapsstad med Högskola kommer det vara en magnet för omgivningen och det gäller att avlägsna hindren och utnyttja detta på bästa sätt. Det krävs av de boende ett starkt politiskt engagemang och kraftfulla politiska aktioner för att detta skall ske. Men alternativet till detta är stagnation och tillbakagång för glesbygdsorter som Malmbäck.
Karl-Erik Andersson Hästeryd/Malmbäck, deltidboende och ägare av jordbruksfastighet
Mälargatan 10, 72210 Västerås tel. 021-33 12 93 eller 070-550 83 60

Artikel i VLT, FP: Räddning av naturkapitalet en förutsättning för framtida pensioner

2010-10-20T04:54:00.000-07:00

Hoten mot naturkapitalet (haven, sjöar, våtmarker, skogar och den biologiska mångfalden) ökar i takt med en växande världsbefolkning och en rättmäktig materiell standardhöjning. Efterfrågan på energi och rent vatten stegras mycket kraftigt. Allt detta leder till en alltmer hektisk jakt på fossil energi. Havsbottnarna och de arktiska områdena genomsöks. Riskerna för naturförstöringar ökar härmed.

I en artikel i VLT den 8 oktober kräver Greenpeace att man skall sluta borra efter olja i Arktis. Det är inte svårt att hålla med om detta. Oljeborrningar på havens botten bör över huvud taget avslutas så fort som möjligt.

Enligt en FN-rapport nyligen överstiger miljöförstöringens kostnader för 2008 de kostnader som drabbade pensionsspararna i samband med finanskrisen med 20 procent. Skanskas fiasko vid Hallandsåsen, Bolidens dammolycka i Spanien, BP:s oljehaveri i Mexikanska golfen och nu senast gift-katastrofen i Ungern är bara några av många exempel på miljökatastrofer som fått eller kommer att få enorma ekonomiska konsekvenser för inblandade aktörer.

Stat, kommuner och företag har inte råd att miss-hushålla med eller att riskera naturkapital utan måste i stället tänka ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Miljö, ekonomi och social utveckling måste vara i balans. Den biologiska mångfalden och världsnaturen måste säkerställas inte minst för en god folkhälsa

Samtidigt måste en hel värld försörjas med mat, rent vatten och andra materiella varor. Övergången till hållbara och uthålliga energisystem, smartare jordbruk och resurssnålare industriprocesser måste ske snabbare än vi anar. Möjligheterna finns men det kräver:

1. utnyttja potentialen i biogas, solenergi och kärnkraft och sluta med fossilenergianvändning,

2. ökat internationellt samarbete för reglering och miljöavgifter,

3. ökat internationellt företagssamarbete för att minimera miljökatastrofer

4. lokalt agerande i kommunerna med globalt perspektiv är till exempel byggförbud på åkermark, rening av dagvatten, förhindra utsläpp av tungmetaller, tjärämnen och stoft vid energiproduktion och en klok avfallshantering där kretsloppstänkandet styr.

Karl-Erik AnderssonGröna liberaler
Publicerad 06:00 .
Textstorlek 1 2 3 .

Det finns många som tänker rätt men nu måste vi ändra

2010-10-19T13:23:00.000-07:00

Erik Söderberg skrev 28 maj följande:

Den viktigaste aspekten för att satsa på solvärme är att förbränningen av biomassa kan minskas. Även om biomassan är förnybar leder förbränningen till utsläpp. Vid förbränning används biologiskt material vilket kan leda till utarmning av biologisk mångfald. Det är träd och växter som skulle kunna användas till annat, till exempel papper och fordonsbränsle eller fortsätta ge plats åt fåglar och andra djur. Min princip är således att vi ska använda solenergin i första hand och i andra hand bioenergi.
Jag anser inte att Mälarenergi i egen regi ska satsa på solvärme med egna anläggningar. I stället bör Mälarenergi bygga upp ett system som gör det lönsamt för fastighetsägare att sätta upp solpaneler på tak och koppla in sig på fjärrvärmenätet. Det kan således skapas en mångfald av energiproducenter i Västerås. Ett motargument mot detta är att Mälarenergi både genererar elkraft och värme. Svaret är att det även ska vara lönsamt att sälja ut el på nätet från gårdsbaserade vindkraftverk och solcellsanläggningar. Ett gott exempel för detta är Sala Heby Energi som skapat en ekonomisk förening som ska äga och förvalta en solcellsanläggning och det är öppet för vanligt folk att bli delägare i föreningen. Sala Heby Energi köper sedan el från anläggningen till ett överpris med motkrav att all vinst ska återinvesteras i anläggningen. Detta borde även Västerås satsa på."

Han har rätt. Nu gäller det att genomföra detta
Gröna liberaler har samma åsikt

Frågor som ingår i krishantering planering för säkerhet

2010-10-19T00:53:00.000-07:00

Följande delar kan tänkas ingå i krishantering och planering för säkerhet

•säkerställande av matförsörjning
•säkerställande av tillgång på energi
• biologisk mångfald
• kärleksfull djurhållning t.ex. låt djuren gå ute mest hela året som grisar, kor mm och stopp för pälsproduktion i stora farmer
•kontrollerad jakt är nödvändig och är inte plågsamt för djuren
•rening av dagvatten så att våra vattendrag och sjöar är reserver för sötvatten
•småskalig vattenkraft och dammbyggande för vattenregleringar
•kommunikationer som baseras på icke fossila energikällor
•militärt försvar
•bistånd för att undvika konflikthärdar och ge en rättmäktig ekonomisk utveckling på plats

Alla lokala åtgärder för oljeoberoende är bra

2010-10-11T10:56:00.000-07:00

Artikel införd i VLT 100 oktober
Lokala åtgärder för oljeoberoende
RelateratEva Brischetto skriver den 9 oktober i en kommentar till min artikel den 5 oktober om oljeprischocker, att man skall agera lokalt för att förebygga kommande kriser och det är helt rätt.

Med biogas menar jag biometan som framställts antingen genom rötning eller förgasning av biomassa och organiskt avfall från hushåll, lant- och skogsbruk samt industri. Detta ämne kan omvandlas till DME (Dimetyleter = en sorts biodiesel) och andra biobränslen. Ett grönt flygbränsle är på gång enligt detta koncept och det talas om en större produktionsanläggning i Stockholms län.

Ett energikombinat i Västerås, där DME och fjärrvärme och el produceras, skulle vara ett bra lokalt initiativ baserat på lokalt/regionalt avfall samt grot, halm och annan biomassa. Det kan vara ett mer optimalt alternativ för den tilltänkta Stockholmsfabriken.

Karl-Erik Andersson (FP)Gröna liberaler, Västerås

Sopförbränningen i kris i Storbritannien

2010-10-08T09:23:00.000-07:00

Här är citat från Independant i UK
Förbättrad återvinningen innebär att vi kanske inte har tillräckligt med sopor för att föda planerade nya anläggningar
Independent on Sunday rapporterar att:
Miljögrupper kräver ett slut på byggandet av nya förbränningsanläggningar, som de säger kommer att undergräva återvinning. Experter frågan om Storbritannien kommer att producera tillräckligt med hushållsavfall som bränsle energi från avfallsanläggningar som landet förbättrar sin återvinning ansträngningar. Och de varnar för att avfall måste avledas från hållbara återvinningssystem eller importeras från andra håll för att hålla ett utslag av nya planerade avfallsförbränningsanläggningar arbetar ... Miljövänner kräver ett moratorium, vädja till regeringen att inta en mer hållbar strategi för avfallshantering.
Bevis visar att förbränningsanläggningar finns redan deprimerande återvinning och kompostering priser i Storbritannien och i andra delar av Europa, och artikeln hänvisar till situationen i Hampshire där Veolia driver tre avfallsförbränningsanläggningar:
I Hampshire, där Veolia avfall entreprenören driver tre förbränningsugnar, brist på kommunalt avfall har redan lett företaget att försöka variera växternas planering villkor som möjliggör för dem att bearbeta mer industriellt avfall och, potentiellt, import av avfall från länder utanför länet. Ett landsting taleskvinna förnekade förbränningsugnar skulle påverka återvinning. Men återvinning endast en av länets 14 kommuner inhemska matavfall - resten bränna den.
Artikeln fortsätter med att förklara hur Gill veckor av Environmental Services Association, handel med organ som representerar det brittiska industrins avfallshantering, hävdade att det var särskilt överkapaciteten i Tyskland och Nederländerna, med andra EU-medlemsstater exportera avfall där.
UKWIN är medveten om planerna på att sända avfall från Storbritannien till Tyskland för att ge råvara för deras förbränningsugnar.
Förbränningsugnar konkurrera med återvinning, kompostering och rötning (AD) som råmaterial, och avfall kontrakt ofta låsa råden till att tillhandahålla minst mängder av avfall för förbränningsanläggningar även när materialet ska återvinnas eller komposteras i stället.
UKWIN är för närvarande att samla bevis som kommer att läggas fram som en del av regeringens nuvarande avfall översyn. Om du har bevis på att de befintliga eller föreslagna förbränningsanläggningar är deplacerande återvinning och kompostering, däribland förebyggande av separat insamling av matavfall för rötning, vänligen vidarebefordra detta till UKWIN samordnare Shlomo Dowen .

2010-10-06T12:53:00.000-07:00

http://bioenergitidningen.se/newsmodule/view/id/67/src/@random4af3023e802c1

Locka ut SD på Arenan för diskussion. Vi i alliansen skall göra det

2010-10-01T02:48:00.000-07:00

Bild från Första kammaren i riksdagen

Kom ihåg att så länge inte Rödgröna inte hade ett tydligt program då låg de högt i opinion men sen när de hade program rasade siffrorna Så kan det gå för SD om vi lockar ut dem på arenan med diskussion ty när folk ser deras verkliga program ryggar de flesta tillbaka.
Man skall alltid syna korten offentligt
Jag hoppas nu att Alliansen tar diskussionen med SD direkt. De rödgröna vill väl inte prata med någon annan än sig själv så lämnar dem utanför

Tyska militären förutspår svår kris till följd av minskad tillgänglighet av olja och andra fossiler

2010-09-29T14:47:00.000-07:00

Bilden är tagen i juni i Berlin från stadsdelen Spandau där ett kolkraftverk syns i bakgrunden

Peak Oil - an analysis by German Military
Submitted by Mikael Höök on Thu, 2010-09-02 06:52.
A study by a German military think tank has analyzed how "peak oil" might change the global economy. The internal draft document -- leaked on the Internet -- shows for the first time how carefully the German government has considered a potential energy crisis.
The Peak Oil issue is so politically explosive that it's remarkable when an institution like the Bundeswehr, the German military, uses the term "peak oil" at all. But a military study currently circulating on the German blogosphere goes further.
The study is a product of the Future Analysis department of the Bundeswehr Transformation Center, a think tank tasked with fixing a direction for the German military. The team of authors, led by Lieutenant Colonel Thomas Will, uses sometimes-dramatic language to depict the consequences of an irreversible depletion of raw materials. It warns of shifts in the global balance of power, of the formation of new relationships based on interdependency, of a decline in importance of the western industrial nations, of the "total collapse of the markets" and of serious political and economic crises.
According to the German report, there was "some probability that peak oil will occur around the year 2010 and that the impact on security is expected to be felt 15 to 30 years later." The Bundeswehr prediction is consistent with those of well-known scientists who assume global oil production has either already passed its peak or will do so this year.

Energipolitiken måste få nytt fokus - det viktigaste blir resurser,kostnader och konfliktlösning

2010-09-29T07:45:00.000-07:00

Bilden är från Gasledningsbyggandet från Ryssland utanför Greifswald i Pommern Tyskland,
Foto KEA

Jag har under längre tid studerat den internationella politiken och
energifrågan i ett sammanhang
"Ett världspolitiskt scenario är kampen kring energi och mat under den
närmaste 30 åren"
- energi och vatten blir ödesfrågor
- klimatfrågan är redan överspelad istället måste vi hantera verkliga
problem som redan finns kring energin,miljön och maten
- hur kommer maktkampen om resurserna att se ut
- blir det ökade risker för krig ,oroligheter, terrorism likn.
Vad är då bästa strategin för oss i ett kommande scenario.

Energipolitiken måste utvecklas Tex behöver vi forskning för utveckling av kärnenenergiteknik för att använda avfallet till bränsle och då har vi svenskt bränsle för 3000 år framåt.

Miljö- och energipolitiken får inte fokusera på klimat och koldioxid ty långt viktigare är problemen med ökade kostnader för fossilbränsle samt politiska förvecklingar kring åtkomsten av fossilbränslena.
Fossilbränslena kommer att ta slut pga av den snabba expansionen i bla Kina och Indien. En ekomisk fianskris kan uppstå inom tio år pga av höga fossilbränslekostander. Skapar vi oss inte ett energioberoende inom EU så kan det gå illa.
Sannolikt blir kärnerngin och solenergin de som räddar det hela plus lite biogas från avfallet.

Varför finns Sverigedemokrater? Finns det flera svenska verkligheter?

2010-09-26T08:54:00.000-07:00

Det finns flera Sverige idag.

1. Bla finns det ett alltmera glesare glesbygd som består av en åldrande befolkning och där alla typer av service glesats ut. i dessa bygder frodas främlingsfientligheten och känslan av hot utifrån. Tfa av låga priser på hus flyttar socialt och kriminellt belastade människor in. DEt är miltals till en polis.
InvandraRE möter man inte på glesa landsbygden. Men när de kommer in till den närbelägna staden finns flyktingar som ser annorlunda ut.Lantfolket frågar sig vad gör dessa människor och hur de får pengar till att leva.Arbetslösheten är stor.
I en sådan miljö finns det alltid utrymme för extremistiska partier som tycker att politikerna glömt bort folket på orten.

2. Det finns de gamla industriorterna / brukssamhällena där jobben är få och det finns många utslagna människor. På samma sätt här frodas extremismen precis som på glesbygden

3. Det finns de tråkiga förorterna från miljonprogrammet där det råder utanförskap och där är också extremismen stor.

4.. Det finns det rika och progressiva Sverige där jobben är många och toleransen är stor och där är extremisterna få

Vilka slutsatser kan vi dra?

Politiken måste börja ägna sig åt gelsbygden,de gamla bruksorterna och förorterna och hitta mekanismerna för progressiv förändring.

Jag återkommer till vilka dessa progressiva åtgärder kan vara

Varför röstade man på Sverigedemokraterna?

2010-09-25T06:23:00.000-07:00

Jag har lyssnat av några argument från folk i landsbygd när en mindre stad i Småland från folk som röstat på Sverigedemokraterna
Detta är mitt första inlägga i en serie i detta ämne

Följande argument kom fram (Detta är citat (observera))

1. Det är för många somalier vars kvinnor är klädda i konstiga kläder och det finns inte jobb för dem här i stan. Många svenskar går arbetslösa här. Visst det är synd om en del av dem men varför inte skicka pengar dit därifrån de kommer

2.Politikerna(alla partier) lyssnar inte på oss vanliga människor. De pratar en massa som vi inte förstår

3. Det finns ingen polis här på orten så brottsligheten kan göra vad den vill och dessutom flyttar det in en massa socialfall i de billiga husen här på landet (inte bra)

Jag fortsätter att lyssna in varför vanliga människor röstat på SD
och sen skall jag se hur man kan omvända människor till andra åsikter om hur samhällsymtomen skall avhjälpas.