Fjärrvärme – är den prisvärd och skonsam för miljön? Insändare 10 nov i VLT

Fjärrvärme – är den prisvärd och skonsam för miljön? VLT-insändaren 2012-11-01 med rubriken ”Fjärrvärme – prisvärt och skonsamt för miljön” av Niklas Gunnar, värmechef vid Mälarenergi, innehåller intressanta och skrämmande uppgifter samtidigt som viktiga och lika skrämmande uppgifter förbigås. 1. I artikeln relateras, såsom exempel Mälarenergis förmenta strävan att ”leva upp till kundernas ägarnas krav”, ett exempel på kostnader för en pågående förnyelse av 700 meter huvudledning till ett pris av 20 miljoner kr. Fjärrvärmenätet är enligt uppgift på Mälarenergis hemsida cirka 70 mil, dvs. 700000 meter, vilket innebär att det skulle kosta 20000 miljoner kr, dvs. 20 miljarder kr, att förnya nätet. Detta belopp ska slås ut över 40 år som enligt insändaren är åldern på nätet vilket innebär 500 miljoner kr per år, eller cirka 33000 kr per år på var och en av de 15000 fjärrvärmeabonnenterna. Denna kostnad kommer att öka år från år i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen. Detta är mer än vad en normal abonnent betalar för all förbrukad värme under ett år, övriga värmeproduktionskostnader oräknade. Man måste då ifrågasätta insändarens uppgifter om att ”Mälarenergi finansierar sina egna kostnader fullt ut via de avgifter som tas ut av kunden, inte via kommunalskatten”. Låt oss anta och hoppas att det exempel som anförs är ett extremt dyrt fall, säg hela 10 gånger mer än normalfallet, vilket ger 3500 kr per år och abonnent. För detta belopp får en abonnent cirka 3500 kWh el som om den används i en bergvärmepump ger, lågt räknat, cirka 10000 kWh (3x3500) för uppvärmning av sitt hus. Underhållskostnaden för fjärrvärmenätet svarar alltså mot mer än 50% av uppvärmningskostnaden per hus och år även om all uppvärmning skulle ske via bergvärme. Bergvärmealternativet är dessutom helt harmlöst för miljön. Tar man hjälp av solfångare och ackumulatortank betalas hela uppvärmningskostnaden med vad det kostar att betala underhållet av fjärrvärmenätet! Denna kalkyl som baseras på uppgifter från värmechefen visar tydligt att fjärrvärme inte är något prisvärt alternativ för husuppvärmning i dessa dagar. 2. I artikeln påstås att ”Det är prisvärt och dessutom skonsamt för miljön då vårt kraftvärmeverk producerar både el och värme samtidigt. Bättre och enklare än om varje hus skulle värmas separat.” Det är svårt att uppfatta någon logik i detta citat som bara kan beskrivas som meningslös ordstapling. På 1960-talet då fjärrvärmeverken började byggas var det förvisso så att det blev bättre miljö genom central rening av avgaserna från den tidens olja, men det var då det. Nu eldas kraftvärmeverken med olika fasta bränslen varav vissa, speciellt sopor, ger upphov till farliga restprodukter i form av bl.a. aska och filterrestprodukter som kan ge svåra miljöproblem. Om detta säger värmechefen inget i sin VLT-artikel och detta är illavarslande. Ovanstående synpunkter och fakta gör att man allvarligt måste ifrågasätta om Mälarenergi uppfyller det som värmechefen anger: ”I våra ägardirektiv uppdrar Västerås stad åt Mälarenergi att agera utifrån affärsmässig samhällsnytta. Vi har även ett uppdrag att verka för användandet av mindre fossila bränslen vid Kraftvärmeverket och kvalitetssäkra leveranserna till våra kunder.” Det må vara så att dessa direktiv gäller men de får inte hindra att Mälarenergi söker andra vägar än fjärrvärme för användande av mindre fossila bränslen och kvalitetssäkring leveranserna till kunderna. Den som anser sig professionellt sköta husuppvärmningsfrågan i Västerås måste kunna lyfta blicken och se om det kan finnas bättre, ekonomiskt som leveranssäkerhetsmässigt, alternativ än fjärrvärme. Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Åke Rullgård Nätverket för användning av lokala energitillgångar

Återvinn mer energi art.17 september i VLT

ÅTERVINN MER ENERGI Mälarenergis styrelse och ledning borde läsa boken PLAN B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen.Så heter en bok av amerikanen Lester Brown! I boken hävdas bl.a. följande: Sätten att producera, hantera och göra sig av med material i vår moderna soptillväxtekonomi är ett slöseri inte bara med materialen utan också med energin. Genom minskad materialanvändning kan man spara enorma mängder energi. Återvunnen plast kräver endast 20 procent av energin. Framställningen av återvunnet papper använder bara 64 procent av energin – och dessutom långt färre kemikalier. Om världens återvinningsgrad för dessa material skulle höjas till den nivå som redan uppnåtts i de mest effektiva samhällena skulle koldioxidutsläppen minska brant. Eftersom en stor del av industrins användning av fossila bränslen går åt till råvaror för att tillverka plaster och andra material, kan ökad återvinning minska råvarubehovet. Den stora utmaningen för städer som vill spara energi är att återvinna så många komponenter som möjligt i städernas avfallsflöde. Praktiskt taget alla pappersprodukter, inte bara tidningar och tidskrifter, kan numera återvinnas, inklusive paket för frukostflingor, reklambrev och papperspåsar. Man kan också återvinna metaller, glas och de flesta plaster. Köks- och trädgårdsavfall kan omvandlas till biogas och växtnäring. Efter läsning av denna bok borde de flesta inse att förbränning av importerat avfall är förkastligt och att det enda riktiga är användning av lokala energiresurser.”

Förbättra politiken genom mer öppen debatt innan förslag läggas. Göran Thorsell skriver 12 september i VLT att det är ett löjes skimmer över Västerås politiker. Jag vill dock inte använda dessa ord för att karakterisera politiken men i sakfrågan har han rätt. De prioriteringar som partierna gör stämmer många gånger inte överens med partiprogrammen. Flera partier som uttalar att de vill fokusera på barn- och ungdom gör det inte eller gör det ofullständigt. Politiker som vill komma tillbaka måste kunna läsa sina egna partiprogram och leverera det som står i dessa. Väljarna å sin sida måste dra sina slutsatser inför nästa val. Att inte vilja bygga en skateboardpark och istället utreda skidtunnel är exempel på detta. De politiker som vill satsa på att förbättra lärarnas arbetsförhållanden måste göra på ett påtagligt sätt och inte bara säga det. En ökad öppen debatt i kommun genom massmedia och i offentliga möten innan förslag och budgetar läggs skulle skapa bättre politik och utveckla politikerna på ett positivt sätt.

Västerås flygplats är ett nationellt intresse Flyget kommer att expandera kraftigt under kommande decennier genom fortsatt globalisering.. Miljöproblem kring flyget löses genom nya bränsleeffektiva flygplansmodeller, smart ruttplanering och biobränslen. Flyget till och från Mälardalsregionen kommer att öka kraftigt. I stället för att expandera på Arlanda kan flygbolag välja att lokalisera sig till olika flygfält i närheten av varandra tex Västerås. Det blir på sätt billigare att bygga ut kapaciteten. Flera flygfält måste finnas i Mälardalen för framtida expansion. Flygfält i Mälardalen kompletterar varandra och konkurrerar inte. Snabbare förbindelser till Arlanda från Västerås kan paradoxalt nog hjälpa Västerås till expansion. Politiken måste syfta till att skapa en Mälardalsregion med flera livskraftiga flygfält varav ett är Västerås

Inget fel på el utan tvärtom det bästa VLT skriver i sin ledare den 30 augusti att el är den bästa energiformen och det är inte svårt att hålla med. Om bilarna drevs med el krävs bara en fjärdedel av den energioförbrukning som fordonsparken konsumerar eftersom eldrift är 4 gånger effektivare än fossil- och biodrivmedel. Våra bostäder kan förses med solpaneler, värmepumpar och elpatroner som drivs med el. En sådan lösning kräver endast 20 % av dagens totala energiförbrukning för uppvärmning . Sålunda en ökad elanvändning innebär en mycket stor effektivisering och totalt sett minskad energikonsumtion. Då elen kan produceras med ren förnyelsebar energi och ny kärnkraft är framtidslösningen given.

Karl-Erik Andersson Grön socialliberal Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360 Kea 20120830

Miljöproblemen är stora i Mälaren Denna sommar har en tjock grönalgsgröt funnits i Mälaren minst en hel månad och många säger att de aldrig ha upplevt något sådant tidigare. Med sommarens regn har massor med gödningsämnen och gifter förts ut i Mälaren via dagvatten och avrinning från jord och skogsbruk. Brädningar från avloppsreningsverket vid de stora regnen har också medfört att icke lämpliga bakterier förs ut i Mälaren. Utöver detta vet man att Mälarens vatten är en giftcocktail av olika gifter såsom tungmetaller och cancerframkallande tjärämnen som skapats vid förbränning i bl.a. Mälarenergis pannor och bilars förbränningsmotorer. På senare tid har det också framkommit att vattnet innehåller mikrofibrer från plast som också negativt påverkar djurliv och sålunda även det är riskabelt för människor. Slutsatsen är att miljöproblemen måste tas på allvar och att kraftfulla åtgärder måste sättas in om Mälaren skall fortsätta att vara råvattentäckt, bad och rekreationssjö. Tecknen på katastrof är tydliga vid att betrakta hur Mälarvattnet ser ut vid stränderna.

Tillväxttänkandet leder inte till lycka.

Tillväxttänkandet leder inte till lycka. Undertecknad vill instämma med Kurt Grebner (VLT14/8) och Olle Berg (Vlt21 augusti) kritik av tillväxttänkandet. Planeten Jordens resurser överutnyttjas och detta leder till naturförstöring och reduktion av biologisk mångfald. Om utvecklingen får fortgå på det sätt som den nu gör kommer många katastrofer att drabba mänskligheten bl.a. förgiftning, översvämningar, svält, sötvattenbrist och krig. Tillväxttänkandet leder inte till lycka. Många politiska ideologier t.ex. nyliberalismen har på senare år inneburit moraliskt förfall. Pengar, materialism och att alla är sin egen lyckas smed har dominerat. En sådan fokusering leder till minskad moral. Denna utveckling skapar inte den mening med livet som många egentligen söker utan skapar andlig tomhet. Kall materialism får inte känneteckna politik och ekonomi i framtiden. Egoismen måste bytas mot ett gemenskapstänkande där vi alla tillhör samma familj(oavsett ras, kön eller kultur) och är beredda att ta hand om varandra. Den kristna kärlekstanken måste bli ett riktmärke för ekonomi, politik och samhälle. Dagens mått på ekonomisk tillväxt är otillräckliga och måste bytas mot mått som mäter icke materiell tillväxt (bl.a. utbildning, kultur, hälsa, brottsförebyggande) och tillväxt av hållbara resurser (t.ex. förnyelsebar energi och hållbar matproduktion). Det innebär att den materiella överkonsumtion som rika länder och människor står för minskas något. Karl-Erik Andersson Grön Socialliberal