lördag 28 december 2013

En fossilfri fordonsflotta kräver en regering som verkligen vill det.

En fossilfri fordonsflotta kräver en regering som verkligen vill det. Folkpartister skriver i VLT den 21 december att de vill ha fler laddstolpar för elbilar. Det är bra men hjälper inte om antalet elbilar är få. Orsaken till detta måste angripas från grunden och det kan endast ske på nationell nivå. Regeringen måste sätta in verkningsfulla politiska åtgärder som ökar antalet elbilar eller laddhybrider. Sådana åtgärder lyser med sin frånvaro. Vidare bör produktion av biobaserade drivmedel ökas. Det gäller att öka biogasproduktion både i kommunerna och bland bönderna. Tyvärr verkar utvecklingen av biogasproduktion bland bönderna gå trögt och långsamt. Biodieselproduktionen baserad på skogsråvaror samt energigrödor borde också startas och stimuleras, vilket skulle ge minskade koldioxidutsläpp samt förbättra betalningsbalansen (en stor del av dessa pengar hamnar på svenska landsbygden). Det behövs en regering som vill och gör detta och som inte bara pratar Karl-Erik Andersson Västerås

torsdag 19 december 2013

Ingen oro för höjt bensinpris

Inge oro för höjt bensinpris behövs VLT skriver den 13 december i sin ledare om att regeringen har en vision om att fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen till 2030. Grova kalkyler antyder ett bensinpris på minst 40 kronor per liter. VLT ledare är orolig för landsbygden men det behöver man nog inte vara det. En övergång till biobränslen istället för bensin ger landsbygden stora chanser. Den svenska glesbygden är full av förnyelsebar bioenergi i form av skogsråvara, skogsavfall, ledig jordbruksmark för energigrödor och gödsel från lantbruket som kan omvandlas till olika biobränslen. Eldrift i hybridfordon kommer dessutom att vara 4-5 ggr så effektiv som bensin/dieseldrift. Det finns ingen anledning till oro utan till ett hopp på oanade möjligheter för svensk näringsliv och inte minst för landsbygden. Karl-Erik Andersson Västerås”

onsdag 18 december 2013

Frågan om avskaffande av fasta avgifter bör tas upp av partier som vill värna miljön.i är inga Folkpartister

Frågan om avskaffande av fasta avgifter bör tas upp av partier som vill värna miljön. Brage Lundström benämner undertecknade Karl-Erik Andersson och Georg Lagnerius som folkpartister i artikel i VLT den 17 december. Detta är fel. Karl-Erik Andersson lämnade Folkpartiet 2012 i augusti i bl.a. protest mot partiets bristfälliga miljöpolitik. Georg Lagnerius har aldrig varit medlem av Folkpartiet. Vi hävdar att den s.k. Nils Holgerssonutredningen är ofullständig . Det är sant att taxorna är högre i Uppsala och Örebro men det framgår inte hur miljökostnaden/effekten är eller vilken refinansieringsförmåga respektive kraftvärmeverk har. Detta har stor betydelse för utgifternas nivå. Brage Lundström vill också slopa de fasta avgifterna i fjärrvärmen. Det är inte för sent att på nytt ta upp frågan i de partier som vill värna om en bättre miljö. Politikerna har tidigare som regel inte vågat utmana sina egna ägda energibolag. Det vore bra om en ändring i det fallet kan emotses. Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Nätverket för användning av lokala energikällor

tisdag 10 december 2013

Ta bort det fasta priset för fjärrvärme Artikel i VLT 10 december

De interkommunala jämförelserna av fjärrvärmetaxor ger ofullständig information Brage Lundström hävdar den 2 december 2014 att Västerås ligger bra till när det gäller fjärrvärmepriset. Men jämförelsen är inte komplett och haltar. Det är svårt att förstå varför Brage använde priset per kvm som ju varierar oerhört mellan byggnader. Ett gammalt hus kan ha långt över 200 kWh per kvm medan nya ligger på långt under 100 kWh/kvm. Likaså är det skillnad mellan var i Sverige fastigheterna är belägna med hänsyn till klimat. En stor del av varje abonnents kostnad är den fasta kostnaden. Om kunden sänker sina energiförbrukning genom isolering, bättre fönster, mindre åtgång, lägre innetemperatur etc. så blir det bara minskningar på den rörliga delen. Det lönar sig ofta inte att spara genom de höga och ökande fasta kostnaderna. Den fasta taxan tycks växa snabbare och omintetgör varje fjärrvärmekunds sparande. Taxorna borde vara helt rörliga för att simulera till energibesparingar. En sparsam konsument skulle då få lägre kostnader Den samhällsekonomiska kostnaden och förlusten av fjärrvärmen redovisas inte heller t.ex. hur mycket växthusgas, giftgas och tungmetaller som genereras. Det framgår heller inte hur mycket respektive kraftvärmeverk avskriver och fonderar för framtida återinvestering. Detta senare blir allt viktigare då energisektorn i framtiden kräver stora investeringar. Stor extern upplåning för investeringar kommer framöver att ge framtida mycket höga avgifter. Sålunda de nuvarande interkommunala jämförelsetalen av taxor ger mycket missvisande information om både framtiden och inverkan på miljön Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Nätverket för användning av lokala energikällor

tisdag 26 november 2013

MÄLAREN ÄR RÅVATTENTÄKT FÖR NÄRA 2 MILJONER MÄNNISKOR Insändare i VLT 26 nov

MÄLAREN ÄR RÅVATTENTÄKT FÖR NÄRA 2 MILJONER MÄNNISKOR Ett tack till Carl-Erik Blomster för insändare den 18 november om Mälaren och han har rätt att Mälaren är en råvattentäkt och kan inte äventyras genom sjöfart. Moderaterna Staffan Anger och Jan-Evert Rådhström skriver i VLT den 8 november att båttransporter är bra men där tar de fel. Ballasttankar och skrov med främmande organismer kan snabbt slå ut Mälaren som Råvattentäckt. Olyckor med båtar innehållande last av för Mälarvattnet giftiga ämnen kan komma ut vid olycka Vem betalar vattenförsörjning från ny råvattentäckt? Driften av aktuella båtar i Mälaren kommer att ske med olja under lång tid framöver vilket innebär koldioxidutsläpp. Transportbehoven måste lösas genom kraftigt utbyggd järnvägsnät. Att transportera med fartyg orsakar två till tre gånger mindre koldioxid-utsläpp per ton gods och kilometer jämfört med att transportera med lastbil. Men koldioxidutsläppen från båttrafiken är 5000 ggr mer än för tåg . Sjöfarten är dessutom det överlägset smutsigaste transportslaget om man ser till utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider. Svaveldioxid orsakar försurning, kväveoxider både försurning och övergödning. Fartygen släpper ut minst 30-50 gånger mer svaveldioxid per ton och kilometer jämfört med lastbilar. Skillnaden beror på att det finns mycket hårdare krav på hur mycket svavel som lastbilarnas dieselolja får innehålla, jämfört med fartygens bränsle. Det är dags att tänka om för politikerna och inte hänga fast vid gammal smutsig teknik. Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Nätverket för användning av lokala energikällor

fredag 15 november 2013

Det måste löna sig för boende att spara energi

Det måste löna sig för boende att spara energi Marlene Tamlin (MP) och Eddie Johansson (MP) skriver den 9 november att deras mål är att Mälarenergis nya panna skall eldas med biobränsle. Relaterat Det är bra men inte tillräckligt. Minst 80 procent av energiförbrukningen för uppvärmning kan sparas genom rätt sparåtgärder i byggnader, rätt sätt att bygga och bygga om samt användandet av sol-, berg-, sjö- och markvärme. En höjd fjärrvärmetaxa är bra, men den måste vara så konstruerad att abonnenterna direkt får tillbaka vad de sparat.Med en hög fast taxa för fjärrvärmen lönar sig inte besparingar för husägaren. Politikerna har låst in sig i ett system där drivkrafter för besparingar saknas. Det måste ändras snarast och då kan nergiförbrukningen sänkas drastiskt, varvid behovet av bränslen för central uppvärmning minskar kraftigt. Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius, Nätverket för användning av lokala energikällor

måndag 11 november 2013

Artikel i VLT 12 november Invandringen behövs för ekonomi och kultur

Den nödvändiga invandringen Invandring har under alla tider inneburit dynamik och utveckling sett över något längre period. Under medeltiden skapade folkblandningen i många städer en dynamisk kick för tillväxt av handel och kommersiell verksamhet. Stockholm, Visby, Arboga och Lödöse som senare utvecklades till Göteborg är bra svenska exempel. På den europeiska kontinenten finns otaliga exempel på hur folkblandningen lagt grunden för kommersiell och kulturell utveckling t.ex. London Venedig och Hamburg. USA är kanske ett av de starkaste exemplen på det positiva i migration. Vägen har ibland korsats av bakslag och konflikter under historiens lopp. Men det finns bra exempel på hur migrationsproblem kan undvikas och sammantaget hade inte världen varit så bra som den är utan folkvandringar. För Sverige och flera av EU-staterna gäller följande. 1. Invandring betyder mycket för den vetenskapliga, tekniska, industriella och kommersiella utvecklingen. Utvecklingsprojekt inom materialteknik, förnyelsebar energi, medicin mm är oftast tvärkulturella 2. Våra kommande och ökande personalbehov inom vård och äldreomsorg kan långsiktigt endast lösas med invandrad arbetskraft 3. Den demografiska förändringen med allt fler äldre människor kan jämnas ut genom invandring för att täcka arbetskraftsbehov inom industri, service och handel. Höjning av pensionsålder är ingen lösning och knappast något som pensionärerna själva vill i någon större utsträckning. 4. I många generationsskiften för små och medelstora företag vill inte arvingarna ta över. För att förhindra att dessa köps upp av större företag borde utländska/invandrande företagare stimuleras att ta över. Detsamma gäller också lantbruksföretag där invandring kan vara en lösning på generationsskiften för drift av lantbruk. På alla dessa fyra områden måste det tänkas nytt och de nästan oanade möjligheterna måste ses Främlingsfientligheten är improduktiv och om invandringen begränsades skulle detta innebära stor tillbakagång för våra samhällen ur både ekonomisk, social och kulturell synvinkel. Det som är fel idag är att det tar för lång tid att för en invandrad att komma i produktiv sysselsättning. Rimligen borde detta kunna lösas med enkla åtgärder. Varför fungerade det när italienarna kom till ASEA efter andra världskriget? Varför har vi problem idag? Kanske vi med välmenande regelverk har målat in oss i ett hörn. Både individer, företag och myndigheter måste ges starka och tydliga incitament till att en invandrad blir produktiv så fort det är möjligt och kommer i jobb. Karl-Erik Andersson Nedanstående bild från Venedig 0