Miljö & Energimöte Seminarium 2 juni kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås;
Globala och lokala hot , utmaningar och möjligheter för Västerås?
Hur ordnas en smart, säker, miljövänlig och billig energiförsörjning?
Vilken roll spelar olika energislag nationellt t.ex. vind, kärnkraft,
Hur kan vi gå vidare med solkraft, jordvärme, värmepumpar och lågenergihus?
Hur kan vi möjliggöra fler el och biogasfordon?
Hur kan vi höja vatten och badkvalitet i Mälaren?
Kan vi göra Västerås till ett globalt utvecklingscentrum inom energi , miljö och transport?
1.Presentation av FP Miljöprogram Karl-Erik Andersson
2.Paneldiskussion Brittinger Lindell (FP), Arne Kjellberg(FP), Karl-Erik Andersson(fp)
VÄLKOMNA
FP;s MILJÖ & ENERGIGRUPP
lördag 22 maj 2010
fredag 14 maj 2010
Fjärrvärmen i Västerås måste grundligt analyseras i ett större energibesparingssammanhang
Anta att man skall göra en investering i ett kraftvärmeverk. Verket kan bli klart om fyra år. DEn intressanta frågan är om fyra år vad relativpriserna är och vad är utbudet. Vi vet att priserna blir högre. Men frågan är på vilket sätt.Fossilenrgipriserna stiger tfa av ökad skatt samt troligen ökade utvinningskostnader för olja.En ökad efterfrågan på bioenergi och avfall ökar dess priser. Slutsatsen blir att är enkel och den är att besparingar/energieffektiviseringar lönar sig. För att hålla kostnaderna i schack måste man spara än mer.Drevet efter bioenrgi och avfall i Europa kommer att driva priserna på toppnivå. Fjärrvärmen blir mycket hög. För att lindra smärtan måste man till med solvärme, värmepumpar, energieffktiviseringar i lågenergihusnivå. Utmaningen blir att få ned de gamla husen i lågenergihusnivå.
Därför måste vi genast vidtaga åtgärder för att nå dithän.
Därför måste vi genast vidtaga åtgärder för att nå dithän.
lördag 8 maj 2010
Europaparlamentet går Marit Paulsens väg om djurskyddet
Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalernas Brysselkansli 2010-05-05:
Idag antog Europaparlamentet, med förkrossande majoritet, Marit Paulsens betänkande om djurskyddet inom EU. Förutom krav på skärpta kontroller – ett "djurens FBI" – föreslår Marit bl.a. en bred, gemensam europeisk djurskyddslag, ett samordnat EU-nätverk av djurskyddscentra (med ansvar för bland annat förprövning av ny teknik) och ett bättre grepp om antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.
Enligt den ansvarige kommissionären, John Dalli, har man redan tagit fasta på Marits förslag, vilka kommer att utgöra en av hörnpelarna i EU:s nya djurskyddsplan för åren 2011-2015.
– Jag är överväldigad över att mitt nytänkande tagits emot på ett sådant fantastiskt sätt, inte minst från EU-kommissionen som ju är den som ansvarar både för kontrollerna och för de nya förslagen på området, säger Marit Paulsen.
– Nu återstår bara för mig att följa upp detta under återstoden av min mandatperiod, så att alla dessa goda idéer inte stannar på ritbordet, tillägger hon.
För mer information, kontakta gärna Susanne Lindahl, pressansvarig för Folkpartiets Brysselkansli: 0708-54 90 63, 08-410 242 63 eller susanne.lindahl@folkpartiet.se
--
Susanne Lindahl
Pressansvarig Folkpartiets Europaparlamentariker
Stora Nygatan 2A, 103 16 Stockholm
Tel:08-410 242 63, mobil: 0708-549063
susanne.lindahl@folkpartiet.se
www.folkpartiet.se/europaparlamentet
Idag antog Europaparlamentet, med förkrossande majoritet, Marit Paulsens betänkande om djurskyddet inom EU. Förutom krav på skärpta kontroller – ett "djurens FBI" – föreslår Marit bl.a. en bred, gemensam europeisk djurskyddslag, ett samordnat EU-nätverk av djurskyddscentra (med ansvar för bland annat förprövning av ny teknik) och ett bättre grepp om antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.
Enligt den ansvarige kommissionären, John Dalli, har man redan tagit fasta på Marits förslag, vilka kommer att utgöra en av hörnpelarna i EU:s nya djurskyddsplan för åren 2011-2015.
– Jag är överväldigad över att mitt nytänkande tagits emot på ett sådant fantastiskt sätt, inte minst från EU-kommissionen som ju är den som ansvarar både för kontrollerna och för de nya förslagen på området, säger Marit Paulsen.
– Nu återstår bara för mig att följa upp detta under återstoden av min mandatperiod, så att alla dessa goda idéer inte stannar på ritbordet, tillägger hon.
För mer information, kontakta gärna Susanne Lindahl, pressansvarig för Folkpartiets Brysselkansli: 0708-54 90 63, 08-410 242 63 eller susanne.lindahl@folkpartiet.se
--
Susanne Lindahl
Pressansvarig Folkpartiets Europaparlamentariker
Stora Nygatan 2A, 103 16 Stockholm
Tel:08-410 242 63, mobil: 0708-549063
susanne.lindahl@folkpartiet.se
www.folkpartiet.se/europaparlamentet
fredag 30 april 2010
Valborgsmässotal i Malmbäck 2010 av Karl-Erik Andersson
Kära Malmbäcksbor och alla andra som kommit hit för att fira vårens ankomst.
Det är med stor glädje som jag håller detta tal eftersom jag är född och uppvuxen i Malmbäcks socken och jag är nu 63 år och jag är bosatt i Västerås. Numer är jag pensionerad men arbetar intensivt som fritidspolitiker. Mina rötter har jag här och jag har min gamla föräldragård Hästeryd som jag ständigt återvänder till. Men det man märker när man återvänder det är att det allt färre människor man känner och de generationer som nu växer upp känner man inte på samma sätt . Men trakten och naturen är densamma och minnena är många. Alla människor som flyttar till annan trakt av jordklotet känner oftast likadant.
Om att återvända till sin födelseby
I Västerås har vi många italienare som kom till Sverige efter andra världskriget och som stannade och en av dessa som heter Fedeli sa till mig att hankände igen sin lilla norditalienska födelseby med dess hus, torg, staty, fontän kyrka mm utanför Milano där han var född men de flesta han kände var nu borta men ända vill man återbesöka platsen där man är född. När han kommer till torget finns det alltid ett antal äldre herrar ha känner sen barndomen som som säger Choi Fedeli!. Det är samma sak i på Malmbäcks torg för mig. Torgen har sedan Romarikets dagar alltid spelat en stor roll i vår västerländska kultur. Där finna i alla länder de äldre herrarna och damerna som alltid funnits där liksom och som man känner sen barndomen när man återvänder till sin födelseby Detta är nog något mycket typiskt och som går igen i alla kulturer
På våra breddgrader på jordklotet har sen urminnes tider människorna firat vårens ankomst . Vi har de fyra årstiderna. Hösten då all grönska vittrar bort och förberedelsen för vintern kommer. Vi har sen vintern och denna vinter har varit kall och lång och därför blir förvandlingen till våren mer totala i år. Kanske kommer vi än mer uppskatta våren och sommaren i år.
Valborg en traditionsbunden dag
Valborgsmässoafton är en traditionsbunden dag, med en tradition som grundar sig på den heliga valborgskulten mot häxtro och onda andar. Men, varför heter det Valborgsmässoafton? Vem var Valborg? Jo, Valborg var enligt legenden en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna på 700-talet. Hon blev för sitt kristna värv kanoniserad år 893 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild mystisk kult där bland annat häxtro och motverkande av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxor började man i Tyskland tända bål och bålen i sin tur härstammar faktiskt från den keltiska religionen. Så där ja, då har ni fått lite valborgsmässokuriosa så här på kvällskvisten och något att fundera över när ni kommer hem ikväll.
Planeten Tellus är vårt hem med begränsat utrymme
Jag hade en lärare och fysiklektor vid Nässjö Högre Allmänna läroverk Ingmar Wahlström som härstammade från Götestorp. Han brukade säga att planeten Tellus är vårt hem och det leder in mig på nästa tema i mitt tal. Vår framtid präglas av att världens befolkning ökar kraftigt och resurserna kommer att ansträngas. 2050 är 3 miljarder människor till och totalt 9 miljarder Kampen om resurserna på världsarenan skapar konflikter mellan folken och vi måste aktivt jobba för fredinsatser från svensk och europeisk sida. Vår säkerhet är globalt beroende idag av kampen mat och energi. Det blir brist på mat i världen och varje areal jordbruksmark kommer att behövas. Vår skog får inte skövlas genom för stora uttag och det blir en svår balansgång av hur mycket vi får elda upp i våra pannor och det som kommer behövas för byggnadsmaterial i ett hållbart byggande av trähus.
Vi måste se till att vi kan försörja oss med energi och inte bli beroende av andra via import av olja och gas. Det försen despeart kamp om oljan idag och miljökatastrofen utanför USA ;s östkust med oljeläckage från borrningar under havsytan är exempel på hur desperat världen är i sitt energisökande. Vi måste snarast göra oss fria från oljan ,gasen och kolet och lägga om till solenergi, jordvärmeenergi, biogas och kärnkraft.
Det genuint småländska
Man kan kanske lära av det genuint småländska som är bl.a. följande 1.Det blir aldrig som man tänkt sig och människan spår och gud rår som Ida sa I Wilhelm Mobergs roman Rasken.
2. Bekymmer kommer att kunna vändas till utvecklingsmöjligheter inte minst för Malmbäck Det krävs dock tålamod och lite beredskap inför framtiden. Men turen gynnar alltid den förberedde.
Dåtid och framtid i Malmbäck
Varför pratar jag så mycket om framtiden när jag är 63 år jo därför att det är vårt ansvar att planera för våra barnabarn. Den 8 april fick jag mitt tredje barnabarn en lite tjej… och år 2050 är hon bara 40 år. Vad gjorde ni i Malmbäck för 40 år sedan alltså 1970. Men jag brukar nar jag tänker Malmbäck prata om 50-talet och hur det då såg ut här. Det var inga asfalterade gator och gatlyset släcktes vid midnatt. Vad tänkte människorna på 50-talet. Det första valborgsmässofirande som jag minns måste vara från 1954 då jag var 7 år och börjat i skolan och i sin yttre skepnad är det inga stora skillnader som var med då kan tänka efter. Kanske det var att köpa den första bilen ,eller traktorn eller i slutet av 50-talet köpa den första TV;n, Folk cyklade på semester till Halmstad och tältade där Men det fanns ett 20 tal butiker och säkert ett 20-tal fabriker som gjorde möbler. Det fanns mejeri, slakteri, skomakare o s v
Vad läste man i tidningen. Jo om Ungernkrisen där sovjet brutalt slog ned ett uppror eller var det krisen med oljan till följd av Suezkrisen. I början av 60-talet tillhörd jag ungdomshemvärnet och en del klagade på att dessa pojkar knallade på nätterna. Men det var en förlåtande attityd från styrespersonerna i kommunen som menade att vi bara förberedde oss för värnplikten och vår förmåga att försvara Sverige om det angreps av Öst. Så var andan på den tiden och det var mer allvar än vi själva begrep och det har senare tiders forskningar visat hur utsatta vi var då.
Hur kommer det se i Malmbäck lika långt fram i tiden dvs. 60 år framåt dvs. år 2070 och med stor sannolikhet är min dotterdotter då 60 år och kanske som jag åker till Hästeryd då och då Vem vet?
Försoning, invandring och integration
Låt oss också hoppas på försoning mellan stridande parter och trossupfattningar i världen och att alla människorna jobbar framåt på ett kärleksfullt sätt . Detta sker genom dialogen och samtalet och alla kan vi vår vardag vara öppna och samtala istället för att strida. För 2000 år sedan frågade man sig om mästaren varför han besökte skökor och publikaner. Men svaret på frågan är att alla är välkoma i den religiösa gemenskapen såväl jude, romare , grek eller arab dvs det som idag kallas kristna, judar och muslimer. Detta gäller idag också och låt oss sopa bort all främlingsfientlighet På tal om det Malmbäck är känd via Wigells fabrik som ett företag som kan ta till vara invandrares resurser. Detta är sprit och känt t på hela internet och den sk bloggosfären. Det kommer att bli fler invandrare för vi som åldrande befolkning behöver mer arbetskraft. Men samtidigt är det viktigt att slå fast I Sverige och Europa måste alla leva efter våra sedvänjor och lagar. De mänskliga universella demokratiska rättigheterna är inte förhandlingsbara.
Vårens härlighet
Det är något förunderligt över våren med alla ljuden man kan höra vårmorgon. Karin Boye skrev att det gör ont när knoppar brista Ja, det gör ont när knoppar brister, men så en dag händer det. Plötsligt tinar jorden, vårregnet strilande och koltrastarna - ja, skymningen fylls av vackra oändliga toner. När vår tillvaro alltid lika stapplande, lite osäkert, kastar av sig sin vinterskrud och tar steget in i våren, så efterlängtad och så välkommen. Och visst är det varje år lika underbart att se vitsipporna slå ut, känna gräset under våra bara fötter och höra bäcken porla. Också barnen är ett vårtecken, de springer ut, samlas i lekar runt husknuten och verkar liksom aldrig vilja komma in på kvällarna. Ja, visst är det underbart?! Plötsligt lockar livet igen gången och kommer att få nya spännande perspektiv på det nya och för mig lite okända. Detta ser jag fram emot varje år
Jag vill önska er alla en underbar vår och sommar och ni alla kan njuta av naturens läkande krafter. Och jag tackar för att få ha talat här denna Valborg 2010-ch därmed vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för våren
Våren den leve Hurra , hurra , hurra , hurra
Det är med stor glädje som jag håller detta tal eftersom jag är född och uppvuxen i Malmbäcks socken och jag är nu 63 år och jag är bosatt i Västerås. Numer är jag pensionerad men arbetar intensivt som fritidspolitiker. Mina rötter har jag här och jag har min gamla föräldragård Hästeryd som jag ständigt återvänder till. Men det man märker när man återvänder det är att det allt färre människor man känner och de generationer som nu växer upp känner man inte på samma sätt . Men trakten och naturen är densamma och minnena är många. Alla människor som flyttar till annan trakt av jordklotet känner oftast likadant.
Om att återvända till sin födelseby
I Västerås har vi många italienare som kom till Sverige efter andra världskriget och som stannade och en av dessa som heter Fedeli sa till mig att hankände igen sin lilla norditalienska födelseby med dess hus, torg, staty, fontän kyrka mm utanför Milano där han var född men de flesta han kände var nu borta men ända vill man återbesöka platsen där man är född. När han kommer till torget finns det alltid ett antal äldre herrar ha känner sen barndomen som som säger Choi Fedeli!. Det är samma sak i på Malmbäcks torg för mig. Torgen har sedan Romarikets dagar alltid spelat en stor roll i vår västerländska kultur. Där finna i alla länder de äldre herrarna och damerna som alltid funnits där liksom och som man känner sen barndomen när man återvänder till sin födelseby Detta är nog något mycket typiskt och som går igen i alla kulturer
På våra breddgrader på jordklotet har sen urminnes tider människorna firat vårens ankomst . Vi har de fyra årstiderna. Hösten då all grönska vittrar bort och förberedelsen för vintern kommer. Vi har sen vintern och denna vinter har varit kall och lång och därför blir förvandlingen till våren mer totala i år. Kanske kommer vi än mer uppskatta våren och sommaren i år.
Valborg en traditionsbunden dag
Valborgsmässoafton är en traditionsbunden dag, med en tradition som grundar sig på den heliga valborgskulten mot häxtro och onda andar. Men, varför heter det Valborgsmässoafton? Vem var Valborg? Jo, Valborg var enligt legenden en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna på 700-talet. Hon blev för sitt kristna värv kanoniserad år 893 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild mystisk kult där bland annat häxtro och motverkande av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxor började man i Tyskland tända bål och bålen i sin tur härstammar faktiskt från den keltiska religionen. Så där ja, då har ni fått lite valborgsmässokuriosa så här på kvällskvisten och något att fundera över när ni kommer hem ikväll.
Planeten Tellus är vårt hem med begränsat utrymme
Jag hade en lärare och fysiklektor vid Nässjö Högre Allmänna läroverk Ingmar Wahlström som härstammade från Götestorp. Han brukade säga att planeten Tellus är vårt hem och det leder in mig på nästa tema i mitt tal. Vår framtid präglas av att världens befolkning ökar kraftigt och resurserna kommer att ansträngas. 2050 är 3 miljarder människor till och totalt 9 miljarder Kampen om resurserna på världsarenan skapar konflikter mellan folken och vi måste aktivt jobba för fredinsatser från svensk och europeisk sida. Vår säkerhet är globalt beroende idag av kampen mat och energi. Det blir brist på mat i världen och varje areal jordbruksmark kommer att behövas. Vår skog får inte skövlas genom för stora uttag och det blir en svår balansgång av hur mycket vi får elda upp i våra pannor och det som kommer behövas för byggnadsmaterial i ett hållbart byggande av trähus.
Vi måste se till att vi kan försörja oss med energi och inte bli beroende av andra via import av olja och gas. Det försen despeart kamp om oljan idag och miljökatastrofen utanför USA ;s östkust med oljeläckage från borrningar under havsytan är exempel på hur desperat världen är i sitt energisökande. Vi måste snarast göra oss fria från oljan ,gasen och kolet och lägga om till solenergi, jordvärmeenergi, biogas och kärnkraft.
Det genuint småländska
Man kan kanske lära av det genuint småländska som är bl.a. följande 1.Det blir aldrig som man tänkt sig och människan spår och gud rår som Ida sa I Wilhelm Mobergs roman Rasken.
2. Bekymmer kommer att kunna vändas till utvecklingsmöjligheter inte minst för Malmbäck Det krävs dock tålamod och lite beredskap inför framtiden. Men turen gynnar alltid den förberedde.
Dåtid och framtid i Malmbäck
Varför pratar jag så mycket om framtiden när jag är 63 år jo därför att det är vårt ansvar att planera för våra barnabarn. Den 8 april fick jag mitt tredje barnabarn en lite tjej… och år 2050 är hon bara 40 år. Vad gjorde ni i Malmbäck för 40 år sedan alltså 1970. Men jag brukar nar jag tänker Malmbäck prata om 50-talet och hur det då såg ut här. Det var inga asfalterade gator och gatlyset släcktes vid midnatt. Vad tänkte människorna på 50-talet. Det första valborgsmässofirande som jag minns måste vara från 1954 då jag var 7 år och börjat i skolan och i sin yttre skepnad är det inga stora skillnader som var med då kan tänka efter. Kanske det var att köpa den första bilen ,eller traktorn eller i slutet av 50-talet köpa den första TV;n, Folk cyklade på semester till Halmstad och tältade där Men det fanns ett 20 tal butiker och säkert ett 20-tal fabriker som gjorde möbler. Det fanns mejeri, slakteri, skomakare o s v
Vad läste man i tidningen. Jo om Ungernkrisen där sovjet brutalt slog ned ett uppror eller var det krisen med oljan till följd av Suezkrisen. I början av 60-talet tillhörd jag ungdomshemvärnet och en del klagade på att dessa pojkar knallade på nätterna. Men det var en förlåtande attityd från styrespersonerna i kommunen som menade att vi bara förberedde oss för värnplikten och vår förmåga att försvara Sverige om det angreps av Öst. Så var andan på den tiden och det var mer allvar än vi själva begrep och det har senare tiders forskningar visat hur utsatta vi var då.
Hur kommer det se i Malmbäck lika långt fram i tiden dvs. 60 år framåt dvs. år 2070 och med stor sannolikhet är min dotterdotter då 60 år och kanske som jag åker till Hästeryd då och då Vem vet?
Försoning, invandring och integration
Låt oss också hoppas på försoning mellan stridande parter och trossupfattningar i världen och att alla människorna jobbar framåt på ett kärleksfullt sätt . Detta sker genom dialogen och samtalet och alla kan vi vår vardag vara öppna och samtala istället för att strida. För 2000 år sedan frågade man sig om mästaren varför han besökte skökor och publikaner. Men svaret på frågan är att alla är välkoma i den religiösa gemenskapen såväl jude, romare , grek eller arab dvs det som idag kallas kristna, judar och muslimer. Detta gäller idag också och låt oss sopa bort all främlingsfientlighet På tal om det Malmbäck är känd via Wigells fabrik som ett företag som kan ta till vara invandrares resurser. Detta är sprit och känt t på hela internet och den sk bloggosfären. Det kommer att bli fler invandrare för vi som åldrande befolkning behöver mer arbetskraft. Men samtidigt är det viktigt att slå fast I Sverige och Europa måste alla leva efter våra sedvänjor och lagar. De mänskliga universella demokratiska rättigheterna är inte förhandlingsbara.
Vårens härlighet
Det är något förunderligt över våren med alla ljuden man kan höra vårmorgon. Karin Boye skrev att det gör ont när knoppar brista Ja, det gör ont när knoppar brister, men så en dag händer det. Plötsligt tinar jorden, vårregnet strilande och koltrastarna - ja, skymningen fylls av vackra oändliga toner. När vår tillvaro alltid lika stapplande, lite osäkert, kastar av sig sin vinterskrud och tar steget in i våren, så efterlängtad och så välkommen. Och visst är det varje år lika underbart att se vitsipporna slå ut, känna gräset under våra bara fötter och höra bäcken porla. Också barnen är ett vårtecken, de springer ut, samlas i lekar runt husknuten och verkar liksom aldrig vilja komma in på kvällarna. Ja, visst är det underbart?! Plötsligt lockar livet igen gången och kommer att få nya spännande perspektiv på det nya och för mig lite okända. Detta ser jag fram emot varje år
Jag vill önska er alla en underbar vår och sommar och ni alla kan njuta av naturens läkande krafter. Och jag tackar för att få ha talat här denna Valborg 2010-ch därmed vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för våren
Våren den leve Hurra , hurra , hurra , hurra
söndag 25 april 2010
Folkpartiets i Västerås miljö och enrgiprogram
Miljö och Hållbar utveckling
Den hållbara staden Västerås
En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska
aspekter. Det innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers
förhållanden. Användningen av resurser måste vara effektivare, sparsammare och mer produktiv sett både från miljömässiga, sociala och ekonomiska skäl. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och växa om den skall bli hållbar i det långa loppet. Det ärockså viktigt att understryka att ekologisk balans och tillväxt inte står i motsats till varandra.
Kontroll över vattenavrinning och dagvatten
Vattenavrinningen är ett viktigt problem i kommun. Man skall inte släppa ut
dagvatten eller tillåta överrinning från reningsverk och vi skall skapa en hydrologisk cykel i staden med dammar och reningsbarriärer.
Varmare klimat
Klimatet blir genomsnittligt varmare och det ökar riskerna för epidemier, sjukdomsspridning,fästingar, dvärgbandmask, och andra otrevligheter som vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens och förmåga i samspel med landstinget ökas för att förhindra/och förebygga.
Gröna miljöer
En mer sammanhållen stad innebär inte mindre gröna miljöer utan tvärtom och i dessa sammanhang skall vi slå vakt om den biologiska mångfalden. Vi skall vara noga med att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar och vattendrag.
Luftkvaliteten
Det är också viktigt vi minskar giftutsläpp från allt vi gör liksom att vi är noggranna medluftkvaliteten. Även biobränslen skapar ämnen i luften som måste motverkas tex mikrostoft. Man kan t.ex. överväga att förbjuda dubbdäck och kräva ökad
avgasrening på våra kraftvärmeverk om så erfordras.
Vi vill
• föra en aktiv politik inom miljöområdet och få en hälsosammare, trivsammare och attraktivare stad.
• bevara och skydda den biologiska mångfalden
• skydda våra vattendrag och sjöar från alla typer av miljöförstöring
• fånga utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen innan de når Mälarens
• vatten och minska övergödning.
• vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas
• för användning i värmekraftverket eller till fordon. Askan blir gödsel till jordbruket
• motverka de epidemiologiska riskerna som ökar genom de långtgående
• klimatförändringarna i samarbete med landstinget
• Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark och byggnader
• Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras genom att utveckla och
• underhålla gång och cykelbanesystemet
• staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten,• vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
• Bygga en ny ekologisk stadsdel där Johannesberg nu ligger som skall bli ett globalt • föredöme och vars idéer sedan sprids till andra stadsdelar
• Luftens kvalitet skall hållas under ständig observation
Energiförsörjningen
Vi har ett ansvar för att radikalt minska koldioxidutsläppen och det kan vi göra genom att använda fossilfria energislag. Snarast möjligt skall vi sluta använda bränslen såsom kol, olja och torv. Vi har redan uppnått de första målen genom utfasning av fossila bränslen och syftar till att minska åtgången ännu mer genom kampanjer av olika slag. Detta vill vi göra genom en förgasningsanläggning av
biomassa. Det bör också utredas om spillvärme kan bli en energikälla t ex spillvärme från kärnkraft inom en inte alltför avlägsen framtid.
Lokal energiproduktion
Det har också visat sig att möjligheterna för lokal energiproduktion i
bostadsområdena finns och det är främst solenergin som är möjlig. Det finns idag
kommunala bostadsbolag där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler. Tillsammans
med jordvärme finns flera alternativ. Framtiden innebär både lokal och central
produktion av energi där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och
värmedistribution. Fastigheterna såväl privata som kommunala kommer att ibland
få elöverskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet.
Smarta elnätSmarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram. Vi bör verka för att en sådan utveckling sker även på privatägda fastigheter Slutligen måste det uppdras åt Mälarenergi och de kommunala
förvaltningarna att tillsammans börja förebereda dessa strukturförändringar
Besparingarna och effektiviseringar är viktiga inom energiområdet och det är
framförallt inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt transporter som de
stora energieffektiviseringarna måste ske. Det har redan tagits flera steg inom
Västerås stad för att minska energiförbrukningen. Besparingspotentialerna är
mycket stora Mälarenergi tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER
når det målet redan 2016. I de nya bostäder som byggs är konsumtionen av energi
avsevärt lägre än i de befintliga äldre bostäderna. Det är också attitydfrågor där vi
tillsammans kan påverka. Men framförallt måste vi vara effektiva i vår
energianvändning som innebär möjligheter till stora besparingar/effektiviseringar
och en aktiv samverkan mellan olika elenergikällor
Klimatsmarta transporter
Transporterna är en kritisk förbrukare av fossila bränslen. Det kan åstadkommas
genom bland annat en övergång till godståg genom en Hackstaterminalen,
elhybrider för fordon och biobränslen för lastbilar, bussar och flyg. Västerås är en
optimal plats för tillverkning av andra generationens fordonsbränslen (metan,
metanol, RME) genom hamn, godsterminal och efterfrågan på fjärrvärme
Vi vill
• Att senast år 2015 skall Västerås vara helt fossilfri i den kommunala energiförsörjningen
• Anlägga en förgasningsanläggning för biomassa vid Mälarnergi som möjliggör en flexibilitet vid val av bränsle.
• I första hand använda närproducerad biomassa samt avfall från närområdet i den nya förgasningsanläggningen
• Att utreda en långsiktig lösning där spillvatten från kärnkraft och från andra generationens biobränslefabriker
• Vi vill uppdra till Mälarenergi att staka ut vägen för både smarta elnät och intelligenta fjärrvärmenät i Västerås
• Hushållsavfallet och annat avfall skall förvandlas till biogas antingen genom rötning eller förgasning
• Solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena på kommunalt ägda fastigheter för lokal energiproduktion.
• Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering.
• Etablering av elhybridbilar
• Erbjuda näringslivet en plats i Västerås för att producera andra generationens biodrivmedel med hänsyn till att Västerås har hamn, godsterminal och en efterfrågan på spillvärme för fjärrvärmenätet
Klimat- och energikrisen en hävstång
Världen står inför betydande utmaningar bl.a. klimatkrisen och ekonomikriser. År
2050 måste världen nära nog ha nått 0-utsläpp av växthusgaser annars blir det
riktigt stora katastrofer. Världens politiker tänker lösa denna kris. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning i de industrier som arbetar med klimat, energi och
infrastruktur och det är just det företagen vi har i Västerås.
En superattraktiv stad
En av förutsättningarna som politiken sitter på är att göra Västerås till en
superattraktiv stad d.v.s. från hela världen locka hit den tekniska eliten.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta
utvecklingsområden. Staden kan forma attraktiva ett infrastrukturpaket och
erbjudanden till de som ville lokalisera forskning, utveckling och produktion till
Västerås. Bla gäller det utvecklingsprojekt kring bl.a. ny kärnkraftsteknik,
”Electricity grid”, utveckling av tåg, sol & vindenergi, energieffektivisering
Nya företag både stora och små bör bjudas in och lockas till Västerås. Man kan inte
bra lita till de stora gamla företagen vilka kan inrymma mycket storföretagssyndrom, närsynthet och låsta verklighetsperspektiv. Med fler företag på plats brukar synsätten öppnas och det råder en nyttig konkurrens om experteter,tekniker och arbetare.
Skapa ett globalt forsknings och utvecklingscenterEtt energi- och klimatforskningscentrum bildas i samarbete med industrin och
högskolor Framstående energiforskning via EU skall lockas till Västerås.
Energiforskningscentrum som skall bli ett nätverk för utveckling av näringsliv.
Detta skall driva stadens utveckling till ett centrum för tekniklösningar för
industrin främst inom klimat-, energi- och infrastruktursektorn. Detta skall ge de
rätta tillväxtimpulserna för Västerås och sätta Västerås på den globala kartan. Vi
skall kunna konkurrera med Bangalore i Indien, Palo Alto i Silicon Valley
Kalifornien, CERN i Schweiz, ITER fusion i Cadarache (Fr) mfl liknande globala
utvecklingsplatser. Idag flyttar utvecklingsenheter från ABB till Bangalore och
andra håll i världen och det är en utveckling som måste brytas.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus t.ex. kokpunkten
utan om skapandet av forskningsnätverk utan är beroende på vilka globala projekt
som identifieras. Rätt personer i ledning är A och O.
Vi vill
• skapa ett forsknings - och utvecklingscentrum för forskning & utveckling inom
• klimat, energi och infrastrukturområdet
• stimulera samarbetet MDH, KTH och Uppsala Universitet och minska samarbetet
• Eskilstuna och Örebro
• kraftsamla kring forskningsområden intressanta för näringslivet i Västerås tex• fjärde generationens kärnkraft, smarta elnät, solenergi ,tågutveckling etc
• stark samverkan mellan utvecklingscentrum och Science Park
Den hållbara staden Västerås
En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska
aspekter. Det innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers
förhållanden. Användningen av resurser måste vara effektivare, sparsammare och mer produktiv sett både från miljömässiga, sociala och ekonomiska skäl. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och växa om den skall bli hållbar i det långa loppet. Det ärockså viktigt att understryka att ekologisk balans och tillväxt inte står i motsats till varandra.
Kontroll över vattenavrinning och dagvatten
Vattenavrinningen är ett viktigt problem i kommun. Man skall inte släppa ut
dagvatten eller tillåta överrinning från reningsverk och vi skall skapa en hydrologisk cykel i staden med dammar och reningsbarriärer.
Varmare klimat
Klimatet blir genomsnittligt varmare och det ökar riskerna för epidemier, sjukdomsspridning,fästingar, dvärgbandmask, och andra otrevligheter som vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens och förmåga i samspel med landstinget ökas för att förhindra/och förebygga.
Gröna miljöer
En mer sammanhållen stad innebär inte mindre gröna miljöer utan tvärtom och i dessa sammanhang skall vi slå vakt om den biologiska mångfalden. Vi skall vara noga med att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar och vattendrag.
Luftkvaliteten
Det är också viktigt vi minskar giftutsläpp från allt vi gör liksom att vi är noggranna medluftkvaliteten. Även biobränslen skapar ämnen i luften som måste motverkas tex mikrostoft. Man kan t.ex. överväga att förbjuda dubbdäck och kräva ökad
avgasrening på våra kraftvärmeverk om så erfordras.
Vi vill
• föra en aktiv politik inom miljöområdet och få en hälsosammare, trivsammare och attraktivare stad.
• bevara och skydda den biologiska mångfalden
• skydda våra vattendrag och sjöar från alla typer av miljöförstöring
• fånga utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen innan de når Mälarens
• vatten och minska övergödning.
• vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas
• för användning i värmekraftverket eller till fordon. Askan blir gödsel till jordbruket
• motverka de epidemiologiska riskerna som ökar genom de långtgående
• klimatförändringarna i samarbete med landstinget
• Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark och byggnader
• Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras genom att utveckla och
• underhålla gång och cykelbanesystemet
• staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten,• vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
• Bygga en ny ekologisk stadsdel där Johannesberg nu ligger som skall bli ett globalt • föredöme och vars idéer sedan sprids till andra stadsdelar
• Luftens kvalitet skall hållas under ständig observation
Energiförsörjningen
Vi har ett ansvar för att radikalt minska koldioxidutsläppen och det kan vi göra genom att använda fossilfria energislag. Snarast möjligt skall vi sluta använda bränslen såsom kol, olja och torv. Vi har redan uppnått de första målen genom utfasning av fossila bränslen och syftar till att minska åtgången ännu mer genom kampanjer av olika slag. Detta vill vi göra genom en förgasningsanläggning av
biomassa. Det bör också utredas om spillvärme kan bli en energikälla t ex spillvärme från kärnkraft inom en inte alltför avlägsen framtid.
Lokal energiproduktion
Det har också visat sig att möjligheterna för lokal energiproduktion i
bostadsområdena finns och det är främst solenergin som är möjlig. Det finns idag
kommunala bostadsbolag där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler. Tillsammans
med jordvärme finns flera alternativ. Framtiden innebär både lokal och central
produktion av energi där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och
värmedistribution. Fastigheterna såväl privata som kommunala kommer att ibland
få elöverskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet.
Smarta elnätSmarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram. Vi bör verka för att en sådan utveckling sker även på privatägda fastigheter Slutligen måste det uppdras åt Mälarenergi och de kommunala
förvaltningarna att tillsammans börja förebereda dessa strukturförändringar
Besparingarna och effektiviseringar är viktiga inom energiområdet och det är
framförallt inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt transporter som de
stora energieffektiviseringarna måste ske. Det har redan tagits flera steg inom
Västerås stad för att minska energiförbrukningen. Besparingspotentialerna är
mycket stora Mälarenergi tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER
når det målet redan 2016. I de nya bostäder som byggs är konsumtionen av energi
avsevärt lägre än i de befintliga äldre bostäderna. Det är också attitydfrågor där vi
tillsammans kan påverka. Men framförallt måste vi vara effektiva i vår
energianvändning som innebär möjligheter till stora besparingar/effektiviseringar
och en aktiv samverkan mellan olika elenergikällor
Klimatsmarta transporter
Transporterna är en kritisk förbrukare av fossila bränslen. Det kan åstadkommas
genom bland annat en övergång till godståg genom en Hackstaterminalen,
elhybrider för fordon och biobränslen för lastbilar, bussar och flyg. Västerås är en
optimal plats för tillverkning av andra generationens fordonsbränslen (metan,
metanol, RME) genom hamn, godsterminal och efterfrågan på fjärrvärme
Vi vill
• Att senast år 2015 skall Västerås vara helt fossilfri i den kommunala energiförsörjningen
• Anlägga en förgasningsanläggning för biomassa vid Mälarnergi som möjliggör en flexibilitet vid val av bränsle.
• I första hand använda närproducerad biomassa samt avfall från närområdet i den nya förgasningsanläggningen
• Att utreda en långsiktig lösning där spillvatten från kärnkraft och från andra generationens biobränslefabriker
• Vi vill uppdra till Mälarenergi att staka ut vägen för både smarta elnät och intelligenta fjärrvärmenät i Västerås
• Hushållsavfallet och annat avfall skall förvandlas till biogas antingen genom rötning eller förgasning
• Solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena på kommunalt ägda fastigheter för lokal energiproduktion.
• Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering.
• Etablering av elhybridbilar
• Erbjuda näringslivet en plats i Västerås för att producera andra generationens biodrivmedel med hänsyn till att Västerås har hamn, godsterminal och en efterfrågan på spillvärme för fjärrvärmenätet
Klimat- och energikrisen en hävstång
Världen står inför betydande utmaningar bl.a. klimatkrisen och ekonomikriser. År
2050 måste världen nära nog ha nått 0-utsläpp av växthusgaser annars blir det
riktigt stora katastrofer. Världens politiker tänker lösa denna kris. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning i de industrier som arbetar med klimat, energi och
infrastruktur och det är just det företagen vi har i Västerås.
En superattraktiv stad
En av förutsättningarna som politiken sitter på är att göra Västerås till en
superattraktiv stad d.v.s. från hela världen locka hit den tekniska eliten.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta
utvecklingsområden. Staden kan forma attraktiva ett infrastrukturpaket och
erbjudanden till de som ville lokalisera forskning, utveckling och produktion till
Västerås. Bla gäller det utvecklingsprojekt kring bl.a. ny kärnkraftsteknik,
”Electricity grid”, utveckling av tåg, sol & vindenergi, energieffektivisering
Nya företag både stora och små bör bjudas in och lockas till Västerås. Man kan inte
bra lita till de stora gamla företagen vilka kan inrymma mycket storföretagssyndrom, närsynthet och låsta verklighetsperspektiv. Med fler företag på plats brukar synsätten öppnas och det råder en nyttig konkurrens om experteter,tekniker och arbetare.
Skapa ett globalt forsknings och utvecklingscenterEtt energi- och klimatforskningscentrum bildas i samarbete med industrin och
högskolor Framstående energiforskning via EU skall lockas till Västerås.
Energiforskningscentrum som skall bli ett nätverk för utveckling av näringsliv.
Detta skall driva stadens utveckling till ett centrum för tekniklösningar för
industrin främst inom klimat-, energi- och infrastruktursektorn. Detta skall ge de
rätta tillväxtimpulserna för Västerås och sätta Västerås på den globala kartan. Vi
skall kunna konkurrera med Bangalore i Indien, Palo Alto i Silicon Valley
Kalifornien, CERN i Schweiz, ITER fusion i Cadarache (Fr) mfl liknande globala
utvecklingsplatser. Idag flyttar utvecklingsenheter från ABB till Bangalore och
andra håll i världen och det är en utveckling som måste brytas.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus t.ex. kokpunkten
utan om skapandet av forskningsnätverk utan är beroende på vilka globala projekt
som identifieras. Rätt personer i ledning är A och O.
Vi vill
• skapa ett forsknings - och utvecklingscentrum för forskning & utveckling inom
• klimat, energi och infrastrukturområdet
• stimulera samarbetet MDH, KTH och Uppsala Universitet och minska samarbetet
• Eskilstuna och Örebro
• kraftsamla kring forskningsområden intressanta för näringslivet i Västerås tex• fjärde generationens kärnkraft, smarta elnät, solenergi ,tågutveckling etc
• stark samverkan mellan utvecklingscentrum och Science Park
torsdag 22 april 2010
Seminarium ARENA om Solenergins möjligheter Onsdagen 5 maj kl 18.30
Seminarium ARENA om Solenergins möjligheter
Onsdagen 5 maj kl 18.30
Studieförbundets Vuxenskolan N Kyrkogata 3 Västerås
Solenergin tippas av många som framtidens vinnande energislag. Möjligheterna tycks var oändliga. Fastighetsägare, bostadsföretag och kommuner är redan på banan med solfångare för uppvärmning men mer kommer att ske.
Program
1.Solenergins möjligheter Professor Jan-Olof Dalenbäck Sekreterare - Svensk solenergi – Solenergiföreningen och Chalmers Tekniska Högskola
2. Praktiska tillämpningar av solceller VD Stefan Söderlund Solarit AB Västerås
3.Paneldebatt mellan föreläsare och Mikael Vilbaste (MP), Magnus Ekblad (C) och Karl-Erik Andersson (FP) om användningen av solenergi i Västerås Moderator Energisamordnare Lennart Granath Länsstyrelsen
Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås
Onsdagen 5 maj kl 18.30
Studieförbundets Vuxenskolan N Kyrkogata 3 Västerås
Solenergin tippas av många som framtidens vinnande energislag. Möjligheterna tycks var oändliga. Fastighetsägare, bostadsföretag och kommuner är redan på banan med solfångare för uppvärmning men mer kommer att ske.
Program
1.Solenergins möjligheter Professor Jan-Olof Dalenbäck Sekreterare - Svensk solenergi – Solenergiföreningen och Chalmers Tekniska Högskola
2. Praktiska tillämpningar av solceller VD Stefan Söderlund Solarit AB Västerås
3.Paneldebatt mellan föreläsare och Mikael Vilbaste (MP), Magnus Ekblad (C) och Karl-Erik Andersson (FP) om användningen av solenergi i Västerås Moderator Energisamordnare Lennart Granath Länsstyrelsen
Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås
måndag 19 april 2010
Detta vill jag göra
Detta vill jag göra
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
