Koldoxidfattig eller koldioxidfri energiförsörjning - en skiljelinje i politiken

Det är en avsevärd skillnad mellan de som tänker endast reducera den fossilbaserade konsumtionen och de som tänker avskaffa den. För mig är det rimligt att åstadkomma en fossilfrienergifri värld år 2050.

Vi behöver alla energislag som är fossilfria för att klara av klimatkrisen samt alla de effektiveringar i energianvändning som kan göras. Det råder olika styrkor och svagheter i samtliga energislag. Man måste bygga upp ett system där alla dessa samverkar och kompletterar varandra. De verkliga kostnaderna måste beaktas vid utbyggnad och subventioner får inte förvrida resursallokeringen som måste ske samhällsekonomiskt. Det innebär att utsläpp kostar pengar i form av skatter och avgifter. Om detta sker likformigt över sektorer och globalt kommer vi att hamna på sikt i den önskade situationen. Forskning och utveckling måste ske på ett brett sätt och inga tankeförbud får råda.

Dagarnas beslut inom EU bla parlamentet får ses som en början men rent innehållsmässigt är besluten otillräckliga.Dagens beslut är fulla av kompromisser men trots det ett steg i rätt riktning, Men i nästa steg krävs bla

• utauktioneringssystem av krympande utsläppsrättigheter (utsläppsrättigheterna måste minskas)


• skatt på koldioxidutsläpp skall ske likformigt och globalt


• forcerat innvesteringsprogram för utbyggnad och reinvesteringar inom förnyelsebar energi, kärnkraft och effektivisering.


• forcerat forsknings/utvecklingsprogram inom förnyelsebar nergi, kärnkraft och effektivisering


• bilindustrin måste transformeras till producera el/hybridbilar och byta ut den dåliga vagnparken


• avvecklingsprogram för kol,olja, torv och gas.

Mycket mer krävs men de som kommer till parlametet nästa vår måste kunna hjälpa till och radikalisera politiken och detta står inte i motsättning till en ökad tillväxt och ekonomisk återhämtning.