Flygplatsen skall dock inte läggas ned av följande skäl utan utvecklas kraftfullt.
• Landningsbanan är hyfsad stor och lägger man ned
denna finns ingen återvändo
• Vår kunskapsindustri (ABB, Prevas, Westinghouse mm)
är global och behöver snabbt komma ut i världen.
Därför skall man utveckla denna möjlighet. Lokalisering
i Västerås av s.k. intelligenta och globala verksamheter
kräver flygkommunikation
• Fraktflyg är viktigt från Västerås för den typ av företag
vi har. Viktiga komponenter måste kunna snabbt
transporteras ut i världen
• Charterflyg kan utvecklas mer
• Kort- och medeldistansflyget kommer att på 10 års sikt
bli på allvar utmanad av transeuropeiska snabbtåg men
däremot kommer det interkontinentala flyget att behövas
för utvecklingen av Västerås
• Den västra delen av Mälardalsregionen behöver ett
livskraftigt flygfält
• Ett grönt flyg kommer till stånd och flygtrafiken kan
göras minimalt klimatpåverkande genom
− Nya effektiva motorer och bättre aerodynamik
för flygplanen kräver mindre bränsle. ATM är (Air Traffic Management) optimal
styrning av varje rutt ur bränslesynpunkt
− Nya gröna bränslen antingen syntetiska bränslen framställda vid kärnkraft (metangas,metanol eller mer komplexa kolvätebaserade
bränslen) eller tredje generations biobränslen framställda genom algodlingar eller
halophyter
Det som kommer att behövas är ny kreativ utveckling av flygfältet. Detta har sagts länge men här måste man nog investera ännu mer i affärskreativitet för att nå de mål som
tecknats i ovanstående stycke.
Man skall använda biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan
odlas fram i havsbassänger eller i öknar. Fördelen med dessa biobränslen att de
kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel
Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade
grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt
bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten
Halophyter är växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten
från havet.
Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas föratt sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns iluften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar