Livsmedelsförsörjningen och hur den påverkar oss lokalt – Vi måste göra både och lite till

Jordbruket och livsmedelsförsörjningen i världen påverkar oss alla. Välmående djur är en viktig fråga och djurhållningen måste överlag förbättras. Välmående djur producerar mer och bättre mat. Maten skall räcka till alla i världen
Många som idag talar om ett hållbart jordbruk men få av dessa förslag är realistiska och tom felaktiga.

Följande fakta kvarstår
Det finns 1 kvarts hektar åkermark per världsmedborgare och ungefär ¾ hektar betesmark, Samtidigt ökar världsbefolkningen med c:a 50% fram till år 2000. Uppodling av skogar och savanner är otänkbart. Därför måste avkastningen per ha öka och därför måste man välja smarta odlingsmetoder. På EU-nivå arbetar vi för ett för avskaffande av jordbrukssubventioner som snedvrider världshandeln och ett mer slagkraftigt jordbruk.

I denna situation måste vi inse att bioenergin är begränsad och inte någon lösning på energiproblematiken. Mat skall heller inte användas som energi. Däremot bör avfall, gödsel och restprodukter omvandlas till biogas antingen genom rötning eller genom förgasning. Här bör vi stimulera samverkan mellan bönder och samverkan mellan kommun och lantbruksföretag. Lantbruket kan bli ganska självförsörjande av energi genom biogas, solfångare och vindkraft.
Lokalt bör vi därför vara försiktiga med att använda åkermark till annat än åkermark. Golfbanor och liknande är i regel inga problem eftersom sådan mark vid framtida lägen lätt kan återskapas till åkerjord. Odlingsmöjligheterna inom staden bör ökas för hushållen att odla närodlade grönsaker, frukter och andra nyttoväxter. Men även småskalig jordbruksproduktion inom staden för avsalu bör kunna var möjlig. Detta kan också ingå i strävan att skapa grönare städer. Men det bör utvecklas mekanismer så att livsmedelproduktionen inom städerna kan ökas kraftigt.
De som får överskott på sina odlingar måste kunna och vara motiverade att sälja vidare tillandra. Någon slags ny marknad måste etableras. En ny mikroekonomi kan kanske uppstå i storstadsområden. Vidare kunde skolor börja ha odlingar som sköts av eleverna. Detta är pedagogik lära ut mer om de biologiska sammanhangen samtitigt som markytor kan användas inom skolområdena samt ge ny intressant sysselsättning för elever på fritiden

Ser man Sverige så finns en oanad potential att öka livsmedelsproduktionen. Tack vare att vi är ett glesbefolkat land finns det stora landytor som kan omvändas till odling. Vi bör dela upp jordbruksmarken i två kategorier nämligen 1. Högproduktionsmark och 2. Mångfaldsmark
På så sätt får vi en optimal markanvändning ur både ekolologisk och ekonomisk synvinkel.
Tre sorters jordbruksmark i framtiden
1. Högproduktiv mark för kommersiell odling
2. Mångfaldsdmark där odlingen kombineras med turism, annan sysselsättning mm eller odlas inte denna mark alls utan får vara mångfaldslager dvs naturskyddområdet
3. Urban odling dvs. odling på lämpliga ytor inom städerna t.ex. hyresbostadsområden, villatomter, skolområden, mm av grönsaker, frukter mm