Det finns de som tror att livsmedelskrisen innebär att vi bara skall äta vegetabiliskt för att lösa behovet av mer mnar. Dvs vi skall inte ha några djur eller fiska. Således inget kött,fiskt eller mjölkprodukter Men det går nog inte,
Det är ur hälsosynpunkt viktigt att äta lagom med animaliska livsmedel.
Ddet är protein som behövs för tillväxt, underhåll och reparation av alla kroppens vävnader, proteiner behövs även för bildandet av enzymer och hormoner som reglerar kroppens processer. Vissa proteiner transportera syre, medan andra bygger muskel. Proteiner kan fungera som energikälla vid behov, fastande mage eller under längre fysisk ansträngning. Många vitaminer och mineraler är bundna till specifika proteiner för transport. Proteiner är också nödvändiga för blodets koagulering och vätskebalans. Med andra ord, protein spelar en viktig roll i nästan alla metabola, strukturella och fysiologisk process som krävs för livet!
Protein finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg och vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål. Animaliska livsmedel innehåller alla essentiella aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men vegetarianer kan genom att äta varierat få en fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror från maten.
• Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning.
• I växtriket är det proteinet från baljväxter som har bäst aminosyror. Ärtor, bönor och linser är därför viktiga för den som väljer att äta vegetariskt.
• Mjöl, gryn och bröd innehåller inte alla essentiella aminosyror men kan tillsammans med andra livsmedel, till exempel ärtor och bönor, ge tillräckligt av de nödvändiga aminosyrorna.
Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning
Idag står mjölk- och köttproduktionen globalt sett för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Men en ny studie som görs av forskare vid FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, visar att utsläppen kan variera mycket mellan produktionen i olika länder. Sverige är bland länderna som släpper ut minst per kilo mjölk och nötkött.
Utsläpp per kilo mjölk och nötkött Ett kilo mjölk producerad i Sverige eller något av de andra Nordeuroepiska länderna släpper ut hälften så mycket växthusgaser jämfört med mjölk som produceras i Brasilien. Tittar man på produktionen av ett kilo mjölk i länderna söder om Sahara i Afrika så är utsläppen tio gånger högre än i Sverige.
Theun Vellinga från Holland är en av forskarna vid FN:s livsmedel och jordbruksorganisation FAO. Han säger att skillnaderna delvis har att göra med vad korna får att äta. I de afrikanska länderna söder om Sahara är det så dåligt med bete och foder att korna inte kan producera lika mycket mjök under samma tid som korna i Sverige, som får mer näringsrikt foder. När det tar längre tid att få fram mjölk för korna så hinner de släppa ifrån sig mer metangas från sin matsmältning per kilo mjölk.
Men utsläppsnivåerna handlar också om tillgången till tekniska hjälpmedel och hur djurens foder odlas, enligt Theun Vellinga.
De olika sätten att hålla djuren gör att utsläppsförhållandena i princip ser lika dana ut när det gäller produktionen av nötkött. Men även om mjölk- och köttproduktionen står för mer utsläpp per kilo i fattigare länder jämfört med i Sverige så konsumerar vi mycket mer här. Detta gör att utsläppen ändå skjuter i höjden. En poäng med forskningen som Theun Vellinga arbetar med är att hitta åtgärder för hur utsläppen kan minskas som passar de olika produktionsformerna. Att ta fram rätt åtgärder till rätt land, som han själv uttrycket det. För det är samtidigt bra att låta mjölken prodceras så lokalt som möjligt för att slippa onödiga transporter med energikrävande kylsystem.
Ett miljöriktigt jordbruk
Danone är världens ledande mejerikoncern och mjölkproduktionen är utgångspunkten för alla våra mejeriprodukter. Samtidigt vet vi att jordbruket svarar för 25 procent av alla växthusgaser som släpps ut, tar 70 procent av världens vattenresurser i anspråk och svarar för 40 procent av den förstörelse av grundvattnet som sker runt om i världen.
Att utveckla ett uthålligt jordbruk och framförallt en uthållig mjölkproduktion kräver blla
.
• Minska utsläppen av kornas metangaser inom mjölkproduktionen
• Arbeta med våtmarksprojekt för att förbättra jordens möjligheter att ta upp och lagra CO2 och växtbarriärer för att fånga upp näringsläckagen. Dessa barriärer blir också mångfaldsmark
• Sanering av utsatta jordar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar