Kina villigt att rädda Europa

Detta är mycket intressant
Av: Yvonne Edenholm
Publicerad idag, 12:58 2 kommentarer

Kina vill gärna bli räddaren i nöden. Kinas statsminister Wen Jiabao öppnar för lån till flera europeiska länder trots turbulens.


Klicka för större bild
Wen Jiabao. Foto: Scanpix
VerktygTipsaSkriv utStörre textUnder ett besök i Storbritannien sa den kinesiska statsministern att hans avsikt är att hålla fast vid ett kinesiskt handelsöverskott. Han sa att han ville ha en balanserad och hållbar tillväxt inom handeln.

Europeiska länder som har svårt att få lån kommer också kunna få hjälp av Kina. Enligt NRK, Norsk publik service lånade Development bank och China Export-Import Bank ut minst 110 miljarder dollar eller drygt 700 miljarder kronor under 2009 och 2010.

Dagen innan var Wen Jiabao i Ungern. Där meddelade han att Kina kommer att köpa ungerska statsobligationer för att öka landets kreditgräns.

I söndags upprepade han att han är beredd att köpa statsobligationer även i andra länder i det krisdrabbade euroområdet.

Hur mycket pengar det handlade om ville inte Wen Jaibo säga.

I dag är Wen Jiabao i Berlin och han avslutar sin resa i Europa på tisdag kväll.

Av: Yvonne Edenholm
Maila reportern

Stig hagström har avlidit och en sann smålänning

Stig Hagström är född i Ängs församling i Nässjö kommun 1932. Han tillbringade en del tid under sin barndom i Västanå Malmbäck hos familjen Svanberg.
Stig hade flera bröder varav en var ekonomichef i Ronneby samt en annan som var färghandlare i Hallstahammar. Stigs barndomstid var fattig och fadern gick bort vid tidig ålder.

Jag träffade Stig många gånger då han var professor vid Stanford och framförallt var det hans visioner om informationssamhället som inspirerade . Hans förutsägelser kom i allt väsentligt att infrias bla i Internetrevolutionen. I samband med försöken att forcera IT;s införande i samhället träffade jag Stig som Unviversitetskansler.

Det är med stor saknad som Stig numer inte längre finns
Nedan följer en mer officiell historiebeskrivning av Stgs liv


Stig Hagström, född 1932, död 2011[1], var en svensk fysiker och tidigare universitetskansler som var verksam vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.[2]

Hagström studerade vid Uppsala universitet och blev filosofie kandidat 1957, filosofie magister 1958, filosofie licentiat i fysik och kemi 1961 och filosofie doktor i fysik 1964. Han disputerade på doktorsavhandlingen Studies of some atomic properties by electron spectroscopy[3] och hade Kai Siegbahn som handledare på doktorsarbetet.[2] Efter att under tiden 1964 till 1966 ha forskat i USA, var han 1966 till 1969 docent vid Chalmers tekniska högskola och 1969 till 1976 professor i fysik vid Linköpings universitet. 1976 till 1987 var han verksam vid Xerox forskningscenter i Palo Alto, och 1987 till 1992 som professor i materialvetenskap vid Stanforduniversitetet.

År 1992 utsågs Hagström till svensk universitetskansler, och efterträdde Gunnar Brodin på posten. Han stannade som universitetskansler till 1998 då han efterträddes av Sigbrit Franke.

Efter sin pensionering som universitetskansler återvände Hagström till Stanford som professor emeritus och var från 2001 involverad i verksamheten vid Stanford Center for Innovations in Learning.[2]

Hagström var från 1983 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, vars preses han var 1993 till 1996, och blev 1992 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var hedersdoktor vid Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola.

Förnyelsebar energi tillsammans med kärnkraft löser morgondagens försörjning

Det är möjligt att täcka energibehovet med förnyelsebar energi men det skulle innebära negativa miljökonsekvenser. Det finns stora bioenergiresurser. Endast en tiondel av tillväxten av grot (grenar och toppar) tillvaratas idag som bränsle i Sverige. Stubbarna är en ungefär lika stor resurs men används ännu marginellt. Produktionen av bioenergi kan fördubblas. Bioenergi innebär emellertid ett utsläpp av koldioxid och en fördubblad produktion skulle innebära mer utsläpp än vad som binds i nya träd. För det andra innebär förbränning bildning av cancerframkallande ämnen bl.a. polyaromatiska kolväten samt mikrostoft av nanopartikelstorlek som tränger in i människors luftvägar och orsakar sjukdomar.

Industri- och hushållsavfall kommer till följd av materialåtervinningsbehovet bli en krympande energikälla och för att återvinna material måste kanske mer energi tillföras. Den globala bristen på naturresurser gör återvinning till en huvuduppgift för företag och samhälle.

Förbränning av vilket bränsle det än må vara är tvivelaktig i hållbarhetsperspektiv. Bättre vore att utnyttja all biomassa (inkl grot, klenträd och stubbar) från skogen till att producera byggmaterial och därmed skulle man binda koldioxiden för lång tid framöver. Dessutom skulle detta kunna ge stora exportintäkter i en värld som kommer att efterfråga mycket byggmaterial. En del av den biomassa som eldas upp idag borde förvandlas till biobränsle för fordon, flyg och båtar samt att spillvärmen från sådan produktion används som uppvärmning av bostäder.

Ren förnyelsebar energi kan framställas i integrerade system för solkraft (solpaneler och solceller), värmepumpar från berg och sjö, spillvärme från industrier och kärnkraftsverk och vind & vattenkraftkraft. Med smarta system och energieffektiviseringar kommer bostadssektorn inte behöva mer än 10-20% av dagens energikonsumtion. Elhybridbilar som kan laddas med grön el behöver endast 20 % av dagens energikonsumtion, då el är 4-5 gånger effektivare än explosionsmotorer.

Vind och solenergi är variabla energikällor dvs. när det inte blåser och solen inte skiner blir det ingen el. Vattenkraften är variabel över en längre tidsperiod beroende på den årliga nederbörden. Därför behövs smarta elnät som kan anpassa konsumtionen till utbudet och det behövs energilagring.
En rimlig strategi är att 35-40 % av det inhemska energibehovet är täckt med kärnkraft och som dessutom bör producera för export och energilagring. Energilagring sker enklast genom att överskottselen används för uppumpning av vatten i dammar och när vindkraften och solkraften ger för lite energi låter man den potentiella kraften i dammarna reglera energimängden genom ökad vattenkraftsproduktion.

Kärnkraftsverken bör börja byggas om snarast då det nu finns nya typer av säkra reaktorer. Genom nya byggprocesser och produktifiering kan kärnkraftsverk anläggas på kortare tid än tidigare beräknats (tre år enlig uppgifter från Westinghouse). Det är möjligt att skapa ett energieffektivt samhälle baserat på smarta effektiva system, förnyelsebar energi och kärnkraft. Avgaser från fossil förbränning kan elimineras och ett minimum från förbränning av bioenergi bör ske. Det blir ett rent samhälle med ren energi och där man säkerställt tillgången på bränslen.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler Mälargatan10, 72210 Västerås, telefon 070-550 83 60