Det är möjligt att täcka energibehovet med förnyelsebar energi men det skulle innebära negativa miljökonsekvenser. Det finns stora bioenergiresurser. Endast en tiondel av tillväxten av grot (grenar och toppar) tillvaratas idag som bränsle i Sverige. Stubbarna är en ungefär lika stor resurs men används ännu marginellt. Produktionen av bioenergi kan fördubblas. Bioenergi innebär emellertid ett utsläpp av koldioxid och en fördubblad produktion skulle innebära mer utsläpp än vad som binds i nya träd. För det andra innebär förbränning bildning av cancerframkallande ämnen bl.a. polyaromatiska kolväten samt mikrostoft av nanopartikelstorlek som tränger in i människors luftvägar och orsakar sjukdomar.
Industri- och hushållsavfall kommer till följd av materialåtervinningsbehovet bli en krympande energikälla och för att återvinna material måste kanske mer energi tillföras. Den globala bristen på naturresurser gör återvinning till en huvuduppgift för företag och samhälle.
Förbränning av vilket bränsle det än må vara är tvivelaktig i hållbarhetsperspektiv. Bättre vore att utnyttja all biomassa (inkl grot, klenträd och stubbar) från skogen till att producera byggmaterial och därmed skulle man binda koldioxiden för lång tid framöver. Dessutom skulle detta kunna ge stora exportintäkter i en värld som kommer att efterfråga mycket byggmaterial. En del av den biomassa som eldas upp idag borde förvandlas till biobränsle för fordon, flyg och båtar samt att spillvärmen från sådan produktion används som uppvärmning av bostäder.
Ren förnyelsebar energi kan framställas i integrerade system för solkraft (solpaneler och solceller), värmepumpar från berg och sjö, spillvärme från industrier och kärnkraftsverk och vind & vattenkraftkraft. Med smarta system och energieffektiviseringar kommer bostadssektorn inte behöva mer än 10-20% av dagens energikonsumtion. Elhybridbilar som kan laddas med grön el behöver endast 20 % av dagens energikonsumtion, då el är 4-5 gånger effektivare än explosionsmotorer.
Vind och solenergi är variabla energikällor dvs. när det inte blåser och solen inte skiner blir det ingen el. Vattenkraften är variabel över en längre tidsperiod beroende på den årliga nederbörden. Därför behövs smarta elnät som kan anpassa konsumtionen till utbudet och det behövs energilagring.
En rimlig strategi är att 35-40 % av det inhemska energibehovet är täckt med kärnkraft och som dessutom bör producera för export och energilagring. Energilagring sker enklast genom att överskottselen används för uppumpning av vatten i dammar och när vindkraften och solkraften ger för lite energi låter man den potentiella kraften i dammarna reglera energimängden genom ökad vattenkraftsproduktion.
Kärnkraftsverken bör börja byggas om snarast då det nu finns nya typer av säkra reaktorer. Genom nya byggprocesser och produktifiering kan kärnkraftsverk anläggas på kortare tid än tidigare beräknats (tre år enlig uppgifter från Westinghouse). Det är möjligt att skapa ett energieffektivt samhälle baserat på smarta effektiva system, förnyelsebar energi och kärnkraft. Avgaser från fossil förbränning kan elimineras och ett minimum från förbränning av bioenergi bör ske. Det blir ett rent samhälle med ren energi och där man säkerställt tillgången på bränslen.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler Mälargatan10, 72210 Västerås, telefon 070-550 83 60
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar