Vattenhanteringen
Dagvatten leds ut i Mälaren och för med sig gifter och näringsämnen Vid stora regn bräddas avloppsverket varvid orenat vatten förs ut i sjön med tarmbakterier. Ett antal deponier läcker ut vatten där tungmetaller och asbest begravts. EU; s gränsvärden för cancerframkallande tjärämnen överskrids i Västeråsfjärden. Dessa kolväten(PAHC) bildas vid förbränning av fossil- och biobränslen. Vid en ständig påspädning av gift når man en gräns då det blir avsevärt mycket mera riskfyllt och då ekosystem för växt och djurliv kan kollapsa.
Utan risker skall vi kunna bada i Mälaren och vistas vid stränderna. Långsiktiga åtgärder är
1. Ombyggnad och flytt av reningsverk pga. av bräddningsrisk och ökad befolkning
2. Minskad fjärrvärmeförbränning genom besparingar, värmepumpar och solenergi
3. Nya system för dagvatten.
Vidare gäller följande:•
Stadens dagvatten är ett stort problem som kan lösas hållbart
• Genom fördröjning och infiltration direkt i de områden där nederbörden faller och med vackra kanaler, dammar och växtbarriärer blir dagvattnet en resurs som kan användas till att försköna stadsrummet.
• På samma sätt som Östersjön skall räddas måste Mälaren räddas och dess ekosystem/ biologiska mångfald skall bevaras. Det är också en stor turistresurs
• Målet är att få baden godkända enligt EU-norm
På riksnivå arbetar FP med att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Avloppsverken släpper ut orent vatten och det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket skulle kosta efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Det behövs också en plan för hur dagvattnet kan bli en resurs till att försköna stadsrumme
Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet
I många kommuner är rötslammet ett problem då det inte kan föras ut på åkrarna pga. av för mycket tungmetaller och medicinrester. Det är emellertid angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Det finns nu metoder där man kan utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall är en bra lösning. Den ger mer biogas än vad nuvarande rötningsmetoder innebär. I det läget blir avfallskvarnar möjliga
Rädda sjöarna, haven, mångfalden och Mälaren.
Professor Urban Emanuelsson varnar för hoten mot mångfalden i naturen men också hoten mot sjöar och hav. Det är bl a jordbrukets läckage av kväve och andra näringsämnen. Därför måste man anlägga fler våtmarker som kvävefällor och om dessa våtmarker skall fungera (inte läcka ut närämnen) som kvävefällor då måste vi skörda det som växer i dessa våtmarker och av denna kan vi också göra bioenergi Så bör man göra på många ställen i länderna som omger Östersjön Det är ett positivt samband mellan biologisk mångfald, anlagda våtmarker, energiförsörjning och trivsel. Kring Mälaren växer också höga vassruggar och vi bör bl a i Västerås skörda dessa till biogas och samtidigt få en renare sjö och trevligare natur. Det behövs en gemensam plan för alla kommuner runt Mälaren för att stoppa näringsläckagen. Vattnet i Mälaren måste förbättras.
Det är ett rimligt krav att man fritt och utan hälsorisk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som i Västerås vid Lillåudden. Förbättring sker genom att inget avloppsvatten får gå ut och istället förs det till en avgränsad speciell damm där man odlar växter som suger upp näringsämnena. I dammen skulle man pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter assimilera koldioxiden. På botten bildas då ett torvliknande material som soltorkas och förgasas för användning till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren. Utöver detta gäller att inget dagvatten eller vatten från jordbruksmark får rinna ut innan det passerat reningsbarriärer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar