Diskussion Fullmäktige om samförbränningsanläggning 1 december

Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkter Först var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:
1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Pentagonism(begrepp av Dwight Eisenhover om sårigheten att styra)
Tyvärr liknar debatten det som ofta hänt i amerikanska kongressen,andra parlament och riksdagar när generalerna kommer med stora och dyra vapensystem och det går inte att säga nej utan poltiken får försvara detta .
Teknokratin har ett övertag över politiken eftersom inte politiken förses med lika starka argumenterade alternativa motlösningar. Det är en fråga om både metod och makt och i detta perspektiv finns egentligen ingen objektiv lösning för vad politiken borde välja för att garantera vära barnbarn en trygg och hälsosam framtid och att vi förvaltar den planet som Gud givit oss på ett gott och kärleksfullt sätt. Tyvärr kan inte dagens beslut alla gånger garantera detta och kunskaperna är inte tillräckligt breda för att det som är bäst för oss förstås.Orsakssammanhangen är komplexa och inte enkla och därför får inte politiekn hemfalla åt förenkling

PLAN B
Beslut är nu tagen om samförbränningspanna. Däremot kvarstår den politiska diskussionen om bränslen.
Vid osäkerhetsbeslut av den grad som nu råder måste en plan B formuleras.
Den kan var en plan för hur man skullle kunna försörja sig med lokla och regionala bränslen tex via Hampaodling,Halm,energiskog mer solvärme ja kanske tom algodling i en damm där röken från pannorna leds under vatten och där alger får växa som skapa ett bränsle. All vägar måste prövas inför de eventualiteter som kan inträffa.
Vem vill spela ryskl roulett(En colt laddas med ett eller fler skott i magasinet men inte all och man sätter den mot tinningen och trycker av . Sannolikheten kn beräknas för självmord.

Övergången till förnyelsebar energi måste påskyndas

Risken finns att vi står oförberedda när oljeprischocken kommer
Ett av den tyska förvarsmaktens (Bundes-wehr) utredningscentra varnar i en för-studie för kommande oljeprischocker och dess konsekvenser under tiden 2010-2025 till följd av att oljekonsumtionen i världen ökar kraftigt, tillgångarna minskar och utvinningskostnaderna ökar drastiskt.
Relaterat
Den publicerades på der Spiegels hemsida den 1 september. Konsekvenserna kan enligt den tyska militären sammanfattas så här:
1. Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas viktighet ökar. Utrikespolitik och säkerhetspolitik kommer att bestämmas utifrån detta faktum.
2. Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. Bilaterala handelsavtal mellan länder kan innebära att vissa länder kan stängas ut från sin oljeförsörjning. Oljeleverantörerna uppträder ofta som både företag och statsorgan och förenar politiska och ekonomiska intressen.
3. Oljan påverkar 95 procent av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. För att producera ett kilo mat krävs 10 liter olja och därmed drabbas livsmedelsproduktionen och de allra fattigaste.
4. Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid och för att få fram absolut nödvändiga varor tvingas man till ransoneringar, prisreglering och kvotfördelningar.
5. En oljeprischock ger snabb global spridning av ekonomiska konsekvenser och alla länder har inte resurser att omstrukturera sin ekonomi tillräckligt snabbt för alternativ energiförsörjning vilket kommer att skapa världsvid recession.
6. Det demokratiska samhället rasar samman under de ekonomiska påfrestningarna. Motsättningarna mellan folkgrupper, näringar och yrken förstärks och ger extremistiska partier chansen att ta över makten.
Den tyska varningen om kommande oljeprischocker är en av flera. Tidigare i år har USA:s försvarsstab och brittiska försvarsdepartementet utfärdat liknande varningar om kommande oljeprischockar. Tyvärr tystas dessa rapporter ned eller blir inte kommenterade av regeringarna. Anledningen till det kan man spekulera kring.
Detta är dock varningsklockor som måste få oss att påskynda övergången till förnyelsebar energi och mer kärnkraft. Det måste gå snabbare än vad klimatalarmisterna förutspår och i den transformationen har man inte tid eller möjlighet att välja mellan hypotetiska alternativa energikällor utan man måste ta dem som fungerar rationellt, det vill säga kärnkraft, solenergi och biogas.
Men risken är att vi varnat för vargen länge och när oljeprischocken kommer mellan 2010-2025 så står vi otillräckligt förberedda.
KARL-ERIK ANDERSSON, TALESPERSON I ENERGI- OCH MILJÖFRÅGOR I VÄSTERÅS

GOTT NYTT ÅR - Färdplan för EU mot ett fossilenergifritt samhälle

Följande delar måste åtminstone finnas i färdplanen:

1. Skapa en Europeisk ordning för flex.security som en nödvändighet för att åstadkomma förändring. Frågor kring trygghet i förändring är avgörande för att få till stånd nödvändiga förändringar i Europas näringsliv i en värld av global handel.

2. En europeisk energiplan behövs för att skapa ett fossilenergifritt Europa år 2050 och ett av omvärlden oberoende fossilfritt energisystem för att undvika geopolitiska påtryckningar/utpressningar och undvika politiska/ekonomiska instabiliteter till följd av energiberoende av omvärlden.

3. En europeisk åtgärdsplan behövs för att rädda och vidmakthålla Europas hydrologiska[1] system. Med detta menas att samtliga hav, sjöar, floder, våtmarker och vattenresurser måste skyddas och förbättras.

4. Intensifierad och påskyndad FoU (Forskning och utveckling) av energins produktion och konsumtion skall ske på ett brett sätt och utan tankeförbud eller fördomar. Satsningar skall leda till konkreta resultat som löser våra miljö- och ekonomiproblem och också bidrar till nyutveckling och jobbutveckling i näringslivet. Genom samverkan mellan EU-nivån och medlemsstaterna och den storlek på forskningen som då uppnås kan stora resultat nås.

Slutligen skall vi komma ihåg att världen för närvarande befinner sig i en av värsta finans- och ekonomikriserna på länge. Därför måste kraftansträngningar göras för att få ekonomin i Sverige, Europa och världen att resa sig ur lågkonjunkturen. Politiken måste ägna mycket kraft att få igång tillväxten i Europa. Lösande av -klimat, -energi och miljöproblemen kan bli en hävstång för den ekonomiska utvecklingen om vi politiskt hanterar det rätt.Det är också viktigt att EU utvecklar ekonomiska mekanismer och strukturer som stabiliserar ekonomin och motverkar hastiga svängningar exempel på sådant är gemensam makroekonomisk politik, gemensam valuta, gemensam energipolitik och ekonomisk tillväxtpolitik och tillskapar bra institutioner som kan genomföra Europeisk politik.

[1] Kontinentens vatten och dess kretslopp i naturen alltså både vattnet till lands och i haven

Flex.security
Global handel är en förutsättning för utveckling av välfärd. Men detta innebär också förändringar som är nödvändiga i Europa för att vi skall klara oss i världssamhället. Förändringar kan emellertid kännas hotfulla. Motkrafter till dessa förändringar kan lätt mobiliseras med krav på skyddstullar, subventioner och annat som förstör marknaden. Därför måste man göra allt förändringsarbete mer motiverande och man måste kunna visa på möjligheterna av förändring. Om man inte gör så kan det bli stopp och man vill inte förändras. Det Europeiska jordbruket är ett bra exempel på detta. Man måste tala om vad som kommer efter att politiken lagts om och skapa trygghet i detta. Tar vi bort alla skydd och subventioner för jordbruket så skall vi också tala vad som sker då och vidta åtgärder och att de som måste lägga om får det bättre därefter. Vi måste behärska mekanismerna för detta i förändringsprocesserna annars blir det ingen förändring. Detta gäller alla närings- och samhällsområden som måste förändras. Det måste vara lockande att byta jobb och bransch och man skall få ett bra stöd av samhället för att t kunna genomföra sin personliga förändring
Trygghetspolitiken måste inriktas på att stimulera förändring snarar än att förhindra den.
Därför behövs en harmonisering av regler och stimulanser så att den ekonomiska dynamiken utvecklas i Europa. Sådana regler kommer också att minska sociala, kulturella och etniska motsättningar och direkt motverka antidemokratiska höger- och vänsterextremistiska rörelser. Det är ofta i de ekonomiska förändringsskeden som sådana antiliberala och antidemokratiska rörelser får plats. Det finns således många skäl till varför en europeisk flex.security är viktig.

En europeisk energiplan behövs för att skapa ett fossilenergifritt Europa år 2050
Vi behöver alla de energislag som är fossilfria för att klara av klimatkrisen samt alla de effektiveringar i energianvändning som kan göras. Det råder olika styrkor och svagheter i samtliga energislag. Man måste bygga upp ett system där alla dessa samverkar och kompletterar varandra. De verkliga kostnaderna måste beaktas vid utbyggnad och subventioner får inte förvrida resursallokeringen som måste ske samhällsekonomiskt. Det innebär att utsläpp kostar pengar i form av skatter och avgifter. Om detta sker likformigt över sektorer och globalt kommer vi att hamna på sikt i den önskade situationen. Forskning och utveckling måste ses på ett brett sätt och inga tankeförbud får råda.

Det går att avskaffa den fossila energianvändningen (kol, olja gas och torv) i EU fram till 2050. Huvuddelen av fossilberoendet kan avskaffas genom en kraftigt utbyggd kärnkraft och ekonomiskt förvarbara investeringar i vind, vatten, bioenergi och solenergi. Varje medlemsstat bör åläggas att bygga ut kärnkraft och annan förnyelsebar energi till en optimal storlek och genom ett transeuropeiskt kraftnät utjämna utbudet.

Europa är importberoende av fossil energi d.v.s. olja och gas till mer än 50% av det totala energibehovet och förutom växthusgaseffekten så har vi ett beroende av Ryssland, Arabvärden och Iran. Detta gör oss sårbara för politiska och ekonomiska påtryckningar Det gör oss också mottaglig för inflationsimport när efterfrågan är stor.

Den ekonomiska krisen ger oss anledning att starta en europeisk energipolitik som leder till investeringar. EU får omprioritera i sin budget t.ex. av de 500 miljonerna som går till jordbruksstöd och istället investera i kärnenergi och solenergi.


En europisk åtgärdsplan behövs för att rädda och vidmakthålla Europas hydrologiska[1] system
Detta handlar om att se hela det komplexa hydrologiska systemet. Haven, sjöarna, floderna, vattendrag, vattenreserver, våtmarker, nederbörd mm mm hänger samman i ett komplext hydrologiskt system. Investeringar måste ske i vatten/avloppsförsörjning, bevattning, våtmarker, skogsplantering, kvävefällor, koldioxidsänkor, kanaler, dammar så att det skapas helhet och vidmakthåller ett levande hydrologiskt [2] system med mångfald i Europa. Haven, sjöarna, floderna och markerna måste vara friska för vår hälsa, välfärd och potential att producera livsmedel, bioenergi och andra varor. Mångfalden i naturen måste bevaras och den kan hotas påtagligt genom negativa förändringar i Europas hydrologiska system. Vattnet hör slutligen till ett av de ämnen vi är mest beroende av för vår existens.

Intensifierad och påskyndad FoU (Forskning och utveckling) av energins produktion och konsumtion

Följande områden bör ges utomordentliga prioriteringar och resurser för en sk fast tracking[3] eller påskyndad utveckling:

I. Kärnenergin skall utvecklas och fjärde generationens kärnkraft skall utvecklas där icke utbrännt uran och andra långlivade isotoper kan användas som bränsle och vi får som rest endast kortlivat avfall.
II. Den storskaliga solenergin måste på allvar utvecklas
III. Kollektivtrafiken och järnväg måste utvecklas
IV. Drivmedel för busstrafik och bilar måste utvecklas med el-drift. El och elhybridbilar skall utvecklas och innebär också utmanande industriutveckling.

V. Biobränslen för flygplan ska utvecklas bl a genom algodling och odling av Halophyter[4] i ökenområden bör utvecklas

VI. Forskning kring energieffektivitet drivs vidare

Redan befintliga projekt och nya projekt inom områdena måste prestera resultat samt möjliggöra utveckling av nya produkter/tjänster inom näringslivet. Utvecklingen kan både bidra till lösande av klimat/energi/miljöproblem men också skall nya affärsförutsättningar och därmed jobb/arbetstillfällen i Europa skapas.
I en värld där de geopolitiska tyngdpunkterna kommer att förskjutas är det viktigt att vi är outstanding i utveckling av ny teknik och därmed ser möjligheterna i de kriser som vi står inför.

[1] Kontinentens vatten och dess kretslopp i naturen alltså både vattnet till lands och i haven
[2] bevattning, vattenförsörjning, rening, våtmarker, beskogning, kanaler, sjöar dammar mm Farorna är inte enbart lokala utan i hög rad hänger hela vår kontinent samman häri.
[3] Fast tracking = en metod för att snabbare nå målet. Det kan innebära att man gör fler saker på samma gång för att avsluta ett jobb tidigare än normalt eller planeras.. Det är processen för att minska antalet sekventiella relationer och ersätta dem med parallella relationer
[4] Halophyter (Halophytes) är växter som tolererar natriumklorid (salt)i marken Dessa kan således odlas i marginella marker och bevattnas med havsvatten. Många tror att detta kan bli en bas för ökning av biodrivmedelsbasen