Ta steg mot förnyelsebara kommuner och ett Förnyelsebart Västerås

Låt solen värma Västerås och andra kommuner
● Solpaneler och solceller på enskilda bostäder för uppvärmning
● Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
● Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
● Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
● En anläggning skapas där man gör biometan och DME av avfall
och dessa används som fordonsbränsle. Processen
ger överskottsvärme som kan skickas ut i fjärrvärmenätet
● Det utreds huruvida extern spillvärme kan bidra


Storsatsning på biogas
Biogas bör framställas av lantbruksavfall, industriavfall,skogsavfall och hushållsavfall genom rötning och förgasning. Framförallt bör man framställa fordonsbränsle och vid processen uppstår spillvärme som kan gå till fjärrvärmenätet
Elektricitet och värme i samverkan Både el och värme skall kunna säljas och köpas av konsumenter,

Smarta elnät
Smart Grid (smarta elnät) pga lokal produktion av el
Smarta elnät kommer att finnas som via utbud och efterfrågan optimerar energianvändningen.Nio av tio konsumenter vill producera egen energi. Allt fler hushåll kommer i framtiden att också vara
producenter. Det finns en tydlig förväntan på energibolagen att möta utvecklingen där konsumenter också kan bli egna producenter,det visar en undersökning som CINT gjort på uppdrag av Fortum. Undersökningar visar att det finns
ett stort intresse för närproducerad småskalig produktion, två
tredjedelar anser även att det borde vara standard med möjligheter för närproduktion i nya hus – även flerfamiljshus. Dessutom säljer nio av tio gärna sin närproducerade energi till energibolagen.
I ett sådant läge behövs de smarta elnäten som får de lokala producenterna att samverka med de stora energibolagen.Energikällorna i framtiden kommer att vara båda storskaliga (kärnkraft, vattenkraft och bioeldning) och småskaliga (solpaneler, solceller, vindkraftverk, markvärme,biogasanläggningar mm). Alla dessa kraftkällor skall kunna fungera ihop. Vissa tider kanske ett energihus producerar mer el än det förbrukar och då skall det kunna säljas tillbaka till Mälarenergi. Belastningarna i systemen skall ögonblick för ögonblick kunna balanseras och detta kräver intelligenta on-linelösningar som optimerar i varje ögonblick.
Dessutom skall elenergin kunna utnyttjas hela tiden till nästan 100 %.
Vindkraften fungerar inte alla dagar och då måste den täckas upp av vatten eller kärnkraft osv. Ström skall också kunna lagras på smarta sätt. Laddhybrider skall laddas då strömförbrukningen är låg mm
Allt detta kallas ”Smart Grid” och vi skall uppdra till energibolagen att köpa
överskottsenergi från de sk Prosumers dvs lågenergihusen och de olika lokala
elproducenterna som fastighetsägarna utgör..
Smarta lösningar
Genom kunskap och påhittighet utvecklas lösningar som är smarta. Lösningar där både pengar och energi sparas med minsta möjliga ansträngning är smarta. Energi är ett område där vi kan öka effektiviteten högst avsevärt Sannolikt kan hälften av all energi sparas men får ut samma effekt.

Smart Grid d v s styrning energiströmmarna för effektiv
energianvändning
Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om
detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Teknikutveckling Utvecklingen på IT-området13 öppnar möjligheter
att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.14 På lång sikt, kanske tio år eller mer, skulle IT kunna ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i
allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.

Solenergi för bostadsuppvärmning som fjärrvärme

I boken "Solenergi" av Lars Andrén framgår att 250 hektar solpaneler skulle ge en terrawattimme. Detta skulle motsvara ungefär årsbehovet för fjärrvärmen i Västerås.
Denb totala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40 hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får växa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre sätt för att utjämna under årstiderna och det är
1.Lagring i de gamla bergrummen för olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde värma Västerås med solvärme.Givetvis blir det ingen elektriciet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler.
Men huvuddelen av elektriciteten får man framställa på annat sätt.

SMART GRID Smarta elnät

Varför smarta elnät?
Smart Grid är styrning av energiströmmarna för effektiv energianvändning
Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet. Det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt. Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion

Teknikutveckling
Utvecklingen på IT-området öppnar möjligheter att kontrollera nätens kraftflöden och för en rad smarta applikationer.På siktkan IT ge en rad nya funktioner till elnäten:
− Bättre drift och hantering av störningar och fellokalisering
− Integration av förnybar energi, vilket lätt leder till
− Variationer i kraftflöden, samt distribuerad produktion av olika slag och så kallade
mikronät
− Underlätta kundkommunikation och kunders marknadsagerande samt elhandel i allmänhet.
− Integration av ny teknik, exempelvis laddhybrider, ellagring och smarta
belastningar. Det ger effektiva resurser för att nå balansreglering i syfte att
bättre hantera en ökande förnybar elproduktion.
− Reglering mot annan produktion, till exempel vid bortfall av elproduktion, vilket minskar behovet av reserver i elproduktionssystemen.

Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,

Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS

Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag.
Utvecklingen av ny teknik inom kärnkraften
Ny säkerhet
Urantillgången blir oändlig
Reducering av avfall

Talare:
Jan Wallenius Professor Reaktorteknik KTH Stockholm
Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya generationers Kärnkraft
Alla är hjärtligt välkomna

Ta med vänner och bekanta och sprid detta vidare

Folkpartiet Liberalerna i Västerås

Klimat, miljö och energigruppen

Karl-Erik Andersson
karlerikandersson@tele2.se

De sanna siffrorna om energin

Sverige behöver 420 TWH per år. Knappt 200 TWH är fossila bränslen (kol,olja,gas)
89 TWH är biobränslen. Kärnkraften svarar för 75 TWH. Vattenkraften 60 TWH
Energiförluster 15 TWH (kraftledningar) Målet är att ta bort kol,olja och gas.
Vindkraften kan högst uppnå 20-30 TWH. Sol kan 30 TWH. Biogas 15 TWH
Det är fortfarande 115 TWH fossilbränsle som skall bort
Det kan ske tex genom effektivare energianvändning 80 TWH och ökad kärnkraft med 25 TWH
Man kan flytta dessa siffror lite fram och tillbaka men kvar står att om man skapa ett växthusgasfritt
samhälle så behövs kärnkraften minst till 75- 100 TWH.
Åstadkommer vi denna mix får vi dessutom en billig el som möjliggör att våra industrier inom papper, kemi och process kan leva kvar.

Riskkollegiets möte 10 mars om världen år 2050

Leif Aleklett tog initiativ till detta seminarium.
Aspekterna på peak oil,peak gas och peak coal är viktiga synpunkter inför hur man skall lösa den stora globala ekvationen som är klimat,mat,energi och fred/säkerhet
Vi måste snarast omställa till förnyelsebar energi och kärnkraft. Jordbruksavakstningen måste bli större per ha
Vi blir nästan 3 miljarder till på 40 år dva 9 miljarder år 2050
Det är intressant att läsa på denna
http://www.fysast.uu.se/ges/

Västerås kommun behöver en långsiktig plan för energiförsörjningen

Västerås kommun behöver en långsiktig plan för energiförsörjningen
Mälarenergi avbryter planering av förgasningsanläggning och söker ett traditionellt teknikspår. Risken är att man låser fast sig i en gammal teknik för lång tid med mindre bra miljökonsekvenser.
Kommunen måste göra en perspektivplan som sträcker sig långt fram i tiden så att inte misstag görs genom alltför kortsiktiga lösningar. Nya möjligheter måste sakligt värderas och konsekvensbedömas. Solpaneler,solceller,jordvärme och biogasframställning är aktuella som lokala energikällor. Vidare kan investeringar i lågenergihus och ombyggnader i befintliga hus ge avsevärda besparingar. I samband med lågenergiboende borde elen ges en renässans. Det logiska är då att undersöka delägarskap i kärnkraft