Seminarium ARENA om Solenergins möjligheter
Onsdagen 5 maj kl 18.30
Studieförbundets Vuxenskolan N Kyrkogata 3 Västerås
Solenergin tippas av många som framtidens vinnande energislag. Möjligheterna tycks var oändliga. Fastighetsägare, bostadsföretag och kommuner är redan på banan med solfångare för uppvärmning men mer kommer att ske.
Program
1.Solenergins möjligheter Professor Jan-Olof Dalenbäck Sekreterare - Svensk solenergi – Solenergiföreningen och Chalmers Tekniska Högskola
2. Praktiska tillämpningar av solceller VD Stefan Söderlund Solarit AB Västerås
3.Paneldebatt mellan föreläsare och Mikael Vilbaste (MP), Magnus Ekblad (C) och Karl-Erik Andersson (FP) om användningen av solenergi i Västerås Moderator Energisamordnare Lennart Granath Länsstyrelsen
Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås
torsdag 22 april 2010
måndag 19 april 2010
Detta vill jag göra
Detta vill jag göra
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
torsdag 15 april 2010
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1, Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2.Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik
sedan 2005. Hans forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bla utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö,klimat och energigrupp
Karl-Erik Andersson
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1, Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2.Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik
sedan 2005. Hans forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bla utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö,klimat och energigrupp
Karl-Erik Andersson
tisdag 13 april 2010
Vassa åtgärder för den miljövänligaste staden saknas i socialdemokraternas miljöartikel i VLT?
Socialdemokrater skriver i debattartikel den 13 april att de vill skapa den miljövänligaste staden och det vill alla partier. Man tycks ha snott många takter från oss i folkpartiet. De tycks tom ha hämtat delar från min bok ”En smart och hållbar stad” samt från vårt kommunalpolitiska program.
De vassa åtgärderna saknas dock i artikeln. Satsning på solpaneler kan ge 30 % av värmebehovet. Jordvärme är viktig. Bostadsägare och hyresgäster skall kunna göra egen energi som kan säljas till ett smart elnät och intelligent styrt värmenät. Mälarenergi skall vara kommunalt men behöver nya ägardirektiv,strategi och struktur med hänsyn till en ny tid. Närodlad mat är riktigt men då bör man också avstå från att transportera skrymmande avfall över stora avstånd för energi. Storsatsning på biogas genom rötning och förgasning av lokalt/ regionalt avfall för fordonsbränsle och värme är nödvändigt. Växthusgas minskas vid byggande i tätorten men inte på Gäddeholm.
Västeråsalliansens politik skulle snabbare leda till att dessa vassa mål genomförs som tecknas min skrift "Ett smart och hållbart Västerås."
Socialdemokraterna har inte en egen miljöpolitik men genom artikeln vill de charma miljöpartiet
De vassa åtgärderna saknas dock i artikeln. Satsning på solpaneler kan ge 30 % av värmebehovet. Jordvärme är viktig. Bostadsägare och hyresgäster skall kunna göra egen energi som kan säljas till ett smart elnät och intelligent styrt värmenät. Mälarenergi skall vara kommunalt men behöver nya ägardirektiv,strategi och struktur med hänsyn till en ny tid. Närodlad mat är riktigt men då bör man också avstå från att transportera skrymmande avfall över stora avstånd för energi. Storsatsning på biogas genom rötning och förgasning av lokalt/ regionalt avfall för fordonsbränsle och värme är nödvändigt. Växthusgas minskas vid byggande i tätorten men inte på Gäddeholm.
Västeråsalliansens politik skulle snabbare leda till att dessa vassa mål genomförs som tecknas min skrift "Ett smart och hållbart Västerås."
Socialdemokraterna har inte en egen miljöpolitik men genom artikeln vill de charma miljöpartiet
lördag 10 april 2010
Tillväxt,mer billig energi genom mer kärnkraft, mer satsning på infrastruktur nu och arbetskraftsinvandring istället för skattehöjningar
Sveriges kommuner och landsting har i en prognos räknat med att kommunalskatten kommer att vara 13 kronor högre om 25 år till följd av att befolkningen blir äldre och äldre. Men så kommer det sannolikt inte att bli. Den globala konkurrensen kommer snarast tvinga fram skattesänkningar på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) medan andra skatter på sikt kan ökas tex mervärdesskatt och skatt på knappa naturresurser och miljöskatter . Men inte heller dessa skatter kan höjas så mycket att det täcker alla kostnadsökningar.
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finansiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Men skall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finansiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Men skall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
torsdag 8 april 2010
Utgångspunkter i en lokal och regional energiförsörjning
Varför regional försörjning
Den regionala och lokala försörjningen bör vara så stor som möjligt. Skälen för detta är flerfaldiga och framförallt är det orimligt att transportera skrymmande biomassa över stora avstånd. Men det är
också ett säkerhetsargument enär riskerna är stora att bli beroende av andra aktörer i en situation med stora konfliktrisker. Kostnaderna för att transportera kommer att öka kraftigt. Att basera sin energiförsörjning på import av biomassa eller avfall är inte tillrådligt med hänsyn till den framtid
som kan projiceras. Det kan i visst kortare tidsskede finnas överskott på viss typ av avfall på kontinenten men den kommer också att sugas upp på regional nivå i dessa centraleuropeiska länder där den långsiktiga bristen och underskottet på biomassa blir avsevärt större än annorstädes.Giftfri hantering och nollutsläpp av stoft och giftgaser.Traditionell bioeldning ger utsläpp av giftgaser och stoft. Bioeldning är inte helt klimatneutral och
det är först på sikt som koldioxiden binds i nya växter. På kort sikt ökar därför CO2. Vid eldning av vissa avfall finns även risk för tungmetaller och stoftpartiklar farligare slag. I den mån det inte kommer i luften måste det hamna i askan vilket gör den omöjlig att använda som gödning av skogsmark eller energiskog. I dessa fall måste askan deponeras. Frågan är var? Gör man det i
bergrum(tidigare oljelager) så kommer inte dessa att kunna komma till användning för
varmvattenslagring från spillvärme eller tex solkraft. Risken med bergrumslagringen är att den inte är säker och att gift kommer att läcka ut i grundvatten. När detta faktum blir uppenbart för gemene man finns igen politiker som kommer att förespråka denna giftlagring.Vissa kommuner transporterar giftig aska från avfallsförbränning till deponier i andra kommuner(Linköping deponerar i Norge). Om det visar sig att att giftig aska kommer att
produceras finns två ansvariga vägar att gå. Det handlar om rening eller att avstå. I första fallet handlar det om att skapa tekniska anläggningar där giftet kan dras ut (tungmetaller) eller där det kan
förintas typ dioxiner (organiska föreningar). Dessa anläggningar kan kanske byggas i kooperation med andra kommuner. Men det viktigaste är att man inte lämnar denna fråga olöst innan man påbörjar denna hantering.
Energibehovet i Västerås
Värmekonsumtionen är ca 1,5 TWH. Genom energieffektivisering. Genom effektivisering kan detta nedbringas till 1,1TWH.Elproduktionen vid Mälarenergi är 1,1 TWH och den siffran skall hanteras senare . Folkmängden kan beräknas öka och till år 2050 kan folkmängden fördubblas men folktillskottets energibehov per capita för de skall flytta in i lågenergihus där värmekonsumtionen är 30-40 % av dagens.Vilka energikällor skall väljas på lokal och regional nivå?Efter noggrann spaning tycks det finns tre mycket robusta lokala energikällor och en mindre robustnämligen
1. Solenergin både solpanel (varmvatten) och solcell (elektricitet)
2. Jordvärme och värmepumpar
3. Biometan (och ev metanol och DME) framställt av avfall genom förgasning som ger
fordonsbränsle och fjärrvärme samt eventuellt elektricitet
4. Vindenergin (troligen för liten verkningsgrad pga av för lite blåst i Västmanland)
Solenergin
Solenergin är sannolikt den viktigaste framtida energikällan och den är effektiv därför att den kräve
mindre ytor än annan förnyelsebar energi. Därför skall man ta steget mot solenergi nu. Om all värme idag i Västerås skulle komma från solen krävs ca 1000 ha solenergiyta vilket motsvarar c,a 330 ha solpanelyta. Både tak och annan yta skulle få utnyttjas och det skulle kräva en investering på 4 miljarder kronor i dagens relativpriser. Utmaningen i en sådan lösning är säsongslagring. Dentotala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får vaxa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre satt for att utjämna under årstiderna och det ar
1.Lagring i de gamla bergrummen for olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde varma Västerås med solvarme. Givetvis blir det ingen elektricitet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler. Men huvuddelen av elektriciteten far man framstalla pa annat satt. Alltså satsar man på att låta solen värma Västerås och andra kommuner
• Solpaneler och solceller på enskilda bostäder for uppvärmning
• Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
• Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
• Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
Det krävs 2-3 kubikmeter varmvatten per kvm solpanel för ett årsbehov och det är kanske för
mycket att lagra. Det kommer att krävas viss utveckling för att lagra så mycket.
På kort och medellång sikt måste man räkna med en lösning där kanske 30 % av årsbehovet täcks av solenergi dvs ca 300 GWh
Biometan – ett fordonsbränsle
Biometan framställs från avfall och biomassa via rötning och förgasning. Följande avfallskällor och
biokällor skall inräknas
• hushållsavfall
• rötslam från avloppsreningsverk
• jordbruksavfall (inkl gödsel)
• skogsavfall typ grot
• industriavfall
• energiskog
Den framtida bristen på åkermark för livsmedelsproduktion ger vid handen att det är endast avfall
från lantbruket som får tas i anspråk. Bristen på åkermark är dels en följd av kommande global
efterfrågan samt att en ökad ekoodling ger i genomsnitt mindre avkastning per hektar. Sålunda är
avfallet det viktigaste.
Det bör inventeras hur mycket som kan fås fram i vår kommun och i regionen. Gasföreningen i
Sverige räknar med att det produceras årligen 1,4 TWh biogas vid totalt 227 anläggningar. De 227
biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 140 avloppsreningsverk, 58 deponier, 17
samrötningsanläggningar, 4 industriavloppsanläggningar och 8 gårdsanläggningar. Svenska Gasföreningen och Svenska Biogasföreningen tar varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas. Hur stor är potentialen för biogas i Sverige?
Den totala potentialen för biogas i Sverige är 74 TWh, där 59 TWh kommer termisk förgasning av skogsråvara och 15 TWh från rötning av biologiskt restavfall. Hela 10,6 TWh biogas kan produceras med dagens teknik och ekonomiska förutsättningar, vilket tål att jämföras med dagens produktion på 1,2 TWh. 10,6 TWh motsvarar drivmedel till ca 900 000 personbilar varje år. Således bör man beräkna hur mycket biogas/biometan kan producera i Västerås Produktionsanläggning av biometan
En produktionsanläggning för biometan kan konstrueras enligt olika principer. En metod som Gobigas vid Göteborg Energi använder är en indirekt förgasningsmetod. Ett biobränsle eldas på konventionellt sätt i en särskild panna varvid rökgaserna leds in i en konklav med avfall ellerbiomassa som vid 1200 grader förgasas till biometan eller metanol. Värmen från processen
återvinns till spillvärme. I detta sammanhang skulle stirlingmotorer kunna användas för elproduktion och/eller distribueras till fjärrvärmenätet. Det producerade biometanet skall primärt bli fordonsbränsle men skulle också vi gasturbiner kunna omvandlas till elektricitet. Målet bör vara att
vi minst skall producera 700 GWH värme per år. Relationen mellan energioutput är 70 %
biometan,20 % spillvärme till fjärrvärme och 10% förlust.
Det kommer i framtiden att öppnas möjlighet att via plasmateknologi förgasa biomassan men denna teknik är ännu oprövad men lovar mycket för framtiden
Vad är plasmateknik för avfallshantering.? (en annan framtida möjlighet)
” Relatively high voltage, high current electricity is passed between two electrodes, spaced apart,
creating an electrical arc. Inert gas under pressure is passed through the arc into a sealed container
of waste material, reaching temperatures as high as 25,000 °F (13,900 °C)[1] in the arc column. The
temperature a few feet from the torch can be as high as 5,000–8,000 °F (2,760–4,427 °C).[1] At
these temperatures, most types of waste are broken into basic elemental components in a gaseous
form, and complex molecules are separated into individual atoms.
The reactor operates at a slightly negative pressure, meaning that the feed system is complemented
by a gaseous removal system, and later a solid removal system. Depending on the input waste
(plastics tend to be high in hydrogen and carbon), gas from the plasma containment can be removed
as syngas, and may be refined into various fuels at a later stage”
Slutsats
Vi behöver en utveckling som innebär att har uppemot 50 % lokal /regional energi. Sedan behöver billig elektricitet som kan framställas storskaligt genom kärnkraft och storskalig solenergi.Vattenkraften stannar ungefär där den är idag. Men det blir en effektiv logistik att endast transportera elström över stora avstånd medan biomassa och liknande skall besparas transportsystemet för annat.
Vi behöver de smarta el och värmenäten som kan utjämna och balansera i efterfrågan och utbudet. På sikt bilr vi alla både konsumenter och producenter av enrgi och vi skall kunna leverarea till varandra
Den regionala och lokala försörjningen bör vara så stor som möjligt. Skälen för detta är flerfaldiga och framförallt är det orimligt att transportera skrymmande biomassa över stora avstånd. Men det är
också ett säkerhetsargument enär riskerna är stora att bli beroende av andra aktörer i en situation med stora konfliktrisker. Kostnaderna för att transportera kommer att öka kraftigt. Att basera sin energiförsörjning på import av biomassa eller avfall är inte tillrådligt med hänsyn till den framtid
som kan projiceras. Det kan i visst kortare tidsskede finnas överskott på viss typ av avfall på kontinenten men den kommer också att sugas upp på regional nivå i dessa centraleuropeiska länder där den långsiktiga bristen och underskottet på biomassa blir avsevärt större än annorstädes.Giftfri hantering och nollutsläpp av stoft och giftgaser.Traditionell bioeldning ger utsläpp av giftgaser och stoft. Bioeldning är inte helt klimatneutral och
det är först på sikt som koldioxiden binds i nya växter. På kort sikt ökar därför CO2. Vid eldning av vissa avfall finns även risk för tungmetaller och stoftpartiklar farligare slag. I den mån det inte kommer i luften måste det hamna i askan vilket gör den omöjlig att använda som gödning av skogsmark eller energiskog. I dessa fall måste askan deponeras. Frågan är var? Gör man det i
bergrum(tidigare oljelager) så kommer inte dessa att kunna komma till användning för
varmvattenslagring från spillvärme eller tex solkraft. Risken med bergrumslagringen är att den inte är säker och att gift kommer att läcka ut i grundvatten. När detta faktum blir uppenbart för gemene man finns igen politiker som kommer att förespråka denna giftlagring.Vissa kommuner transporterar giftig aska från avfallsförbränning till deponier i andra kommuner(Linköping deponerar i Norge). Om det visar sig att att giftig aska kommer att
produceras finns två ansvariga vägar att gå. Det handlar om rening eller att avstå. I första fallet handlar det om att skapa tekniska anläggningar där giftet kan dras ut (tungmetaller) eller där det kan
förintas typ dioxiner (organiska föreningar). Dessa anläggningar kan kanske byggas i kooperation med andra kommuner. Men det viktigaste är att man inte lämnar denna fråga olöst innan man påbörjar denna hantering.
Energibehovet i Västerås
Värmekonsumtionen är ca 1,5 TWH. Genom energieffektivisering. Genom effektivisering kan detta nedbringas till 1,1TWH.Elproduktionen vid Mälarenergi är 1,1 TWH och den siffran skall hanteras senare . Folkmängden kan beräknas öka och till år 2050 kan folkmängden fördubblas men folktillskottets energibehov per capita för de skall flytta in i lågenergihus där värmekonsumtionen är 30-40 % av dagens.Vilka energikällor skall väljas på lokal och regional nivå?Efter noggrann spaning tycks det finns tre mycket robusta lokala energikällor och en mindre robustnämligen
1. Solenergin både solpanel (varmvatten) och solcell (elektricitet)
2. Jordvärme och värmepumpar
3. Biometan (och ev metanol och DME) framställt av avfall genom förgasning som ger
fordonsbränsle och fjärrvärme samt eventuellt elektricitet
4. Vindenergin (troligen för liten verkningsgrad pga av för lite blåst i Västmanland)
Solenergin
Solenergin är sannolikt den viktigaste framtida energikällan och den är effektiv därför att den kräve
mindre ytor än annan förnyelsebar energi. Därför skall man ta steget mot solenergi nu. Om all värme idag i Västerås skulle komma från solen krävs ca 1000 ha solenergiyta vilket motsvarar c,a 330 ha solpanelyta. Både tak och annan yta skulle få utnyttjas och det skulle kräva en investering på 4 miljarder kronor i dagens relativpriser. Utmaningen i en sådan lösning är säsongslagring. Dentotala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får vaxa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre satt for att utjämna under årstiderna och det ar
1.Lagring i de gamla bergrummen for olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde varma Västerås med solvarme. Givetvis blir det ingen elektricitet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler. Men huvuddelen av elektriciteten far man framstalla pa annat satt. Alltså satsar man på att låta solen värma Västerås och andra kommuner
• Solpaneler och solceller på enskilda bostäder for uppvärmning
• Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
• Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
• Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
Det krävs 2-3 kubikmeter varmvatten per kvm solpanel för ett årsbehov och det är kanske för
mycket att lagra. Det kommer att krävas viss utveckling för att lagra så mycket.
På kort och medellång sikt måste man räkna med en lösning där kanske 30 % av årsbehovet täcks av solenergi dvs ca 300 GWh
Biometan – ett fordonsbränsle
Biometan framställs från avfall och biomassa via rötning och förgasning. Följande avfallskällor och
biokällor skall inräknas
• hushållsavfall
• rötslam från avloppsreningsverk
• jordbruksavfall (inkl gödsel)
• skogsavfall typ grot
• industriavfall
• energiskog
Den framtida bristen på åkermark för livsmedelsproduktion ger vid handen att det är endast avfall
från lantbruket som får tas i anspråk. Bristen på åkermark är dels en följd av kommande global
efterfrågan samt att en ökad ekoodling ger i genomsnitt mindre avkastning per hektar. Sålunda är
avfallet det viktigaste.
Det bör inventeras hur mycket som kan fås fram i vår kommun och i regionen. Gasföreningen i
Sverige räknar med att det produceras årligen 1,4 TWh biogas vid totalt 227 anläggningar. De 227
biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 140 avloppsreningsverk, 58 deponier, 17
samrötningsanläggningar, 4 industriavloppsanläggningar och 8 gårdsanläggningar. Svenska Gasföreningen och Svenska Biogasföreningen tar varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas. Hur stor är potentialen för biogas i Sverige?
Den totala potentialen för biogas i Sverige är 74 TWh, där 59 TWh kommer termisk förgasning av skogsråvara och 15 TWh från rötning av biologiskt restavfall. Hela 10,6 TWh biogas kan produceras med dagens teknik och ekonomiska förutsättningar, vilket tål att jämföras med dagens produktion på 1,2 TWh. 10,6 TWh motsvarar drivmedel till ca 900 000 personbilar varje år. Således bör man beräkna hur mycket biogas/biometan kan producera i Västerås Produktionsanläggning av biometan
En produktionsanläggning för biometan kan konstrueras enligt olika principer. En metod som Gobigas vid Göteborg Energi använder är en indirekt förgasningsmetod. Ett biobränsle eldas på konventionellt sätt i en särskild panna varvid rökgaserna leds in i en konklav med avfall ellerbiomassa som vid 1200 grader förgasas till biometan eller metanol. Värmen från processen
återvinns till spillvärme. I detta sammanhang skulle stirlingmotorer kunna användas för elproduktion och/eller distribueras till fjärrvärmenätet. Det producerade biometanet skall primärt bli fordonsbränsle men skulle också vi gasturbiner kunna omvandlas till elektricitet. Målet bör vara att
vi minst skall producera 700 GWH värme per år. Relationen mellan energioutput är 70 %
biometan,20 % spillvärme till fjärrvärme och 10% förlust.
Det kommer i framtiden att öppnas möjlighet att via plasmateknologi förgasa biomassan men denna teknik är ännu oprövad men lovar mycket för framtiden
Vad är plasmateknik för avfallshantering.? (en annan framtida möjlighet)
” Relatively high voltage, high current electricity is passed between two electrodes, spaced apart,
creating an electrical arc. Inert gas under pressure is passed through the arc into a sealed container
of waste material, reaching temperatures as high as 25,000 °F (13,900 °C)[1] in the arc column. The
temperature a few feet from the torch can be as high as 5,000–8,000 °F (2,760–4,427 °C).[1] At
these temperatures, most types of waste are broken into basic elemental components in a gaseous
form, and complex molecules are separated into individual atoms.
The reactor operates at a slightly negative pressure, meaning that the feed system is complemented
by a gaseous removal system, and later a solid removal system. Depending on the input waste
(plastics tend to be high in hydrogen and carbon), gas from the plasma containment can be removed
as syngas, and may be refined into various fuels at a later stage”
Slutsats
Vi behöver en utveckling som innebär att har uppemot 50 % lokal /regional energi. Sedan behöver billig elektricitet som kan framställas storskaligt genom kärnkraft och storskalig solenergi.Vattenkraften stannar ungefär där den är idag. Men det blir en effektiv logistik att endast transportera elström över stora avstånd medan biomassa och liknande skall besparas transportsystemet för annat.
Vi behöver de smarta el och värmenäten som kan utjämna och balansera i efterfrågan och utbudet. På sikt bilr vi alla både konsumenter och producenter av enrgi och vi skall kunna leverarea till varandra
tisdag 6 april 2010
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Den nya kärnkraften
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1. Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2. Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik sedan 2005.
Forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bl.a. utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,
Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö, klimat och energigrupp
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
