Debatt om tro i VLT den 7 februari

Skrev denna insändare maa av en debatt väckt av Agneta Lejhamre
Tron på Gud handlar om en grundläggande relation
Agneta Lejdhamre säger i artikel den 4 februari i VLT att tron på Gud inte är lätt. Men för många av oss kristna handlar det om relationen till Jesus Kristus (Guds enfödde son) som vägleder varje dag. Genom det medvetet självvalda vuxendopet är detta en bekräftelse på denna tro och ett slags kontrakt att man skall först söka Guds rike i det man dagligen gör. Därigenom är många av våra problem lösta och det är inte minst viktigt i det materialistiska och kärleksmässigt karga världssamhälle vi lever i. Tvivlet har dock funnits bland många genom hela den kristna historien men har också kunnat övervinnas genom bön, kontemplation och församlingsarbete. Även de mest hårdkokta fysiker som spekulerar om Universums tillkomst tror att bakom ursmällen (big bang) ligger GUD.

I debattartikel 7 december av ordf och gruppledare visas följande miljömål

1. Vår elproduktion ska fortsätta att ske koldioxidfritt, gamla kärnkraftsreaktorer byts mot nya säkra och den förnybara energiproduktionen byggs ut.
2. Vi vill öka den lokala energiproduktionen.
3. Energianvändningen ska bli mer effektiv genom användning av ny teknik, genom strängare regler på EU-nivå och genom teknikneutrala stöd.
4. Klimatutsläppen från transportsektorn ska minskas.
5. Klimatutmaningen är också beroende av att vi klarar av att minska regnskogsskövlingen. Ska vi kunna föda alla måste vi värna korallrev och grunda hav, skydda fiskebestånd mot utfiskning, bevara jordarnas mullhalt och kretslopp.
6. Vattenutmaningen är beroende av om vi klarar av att hålla sötvattnet rent och giftfritt och förhindra uttorkning..
7. För att skydda den biologiska mångfalden bör jordbrukets brukningsmetoder ändras.
8. Arealen av skyddade ängs- och hagmarker måste öka. Vi måste minska övergödning av miljöer och vattendrag genom klokare användande av natur eller handelsgödsel.
9. Produktions- och miljömål måste få en balans i skogsbruket där ekosystemet utgör grunden för många arters överlevnad
10. Underhåll och utbyggnad av den traditionella infrastrukturen i vårt land – vägar och järnvägar – under flera decennier eftersatts

Några slutsatser för Västerås är som följd av dessa mål

1. Nuvarande avloppsreningsverk måste flyttas till annan plats pga. störande läge för viktig nybyggnation samt att verket inte fungerar i alla lägen t.ex. vid stora regn
2. Den beslutade samförbränningspannan skall eldas med lokalt och eller regionalt biobränsle. En plan för biobränsleförsörjningen måste tas fram med bl.a. energiskog, hampaodling, halmanvändning, upphandlingsavtal med bönder/skogsägare .
3. En plan för energieffektivisering i boende med komplementär lokal energi i form av solpaneler, solceller, bergvärme och sjövärme.
4. Ingen byggnation på jordbruksmark
5. Offentlig upphandling skall om möjligt enlig lag kräva metoder för biologisk mångfald ,mm mm
6. Vattenplanen skall inrymma åtgärder för näringsfångst och giftutsläpp
7. Undersöka möjligheten att släppa rökgaserna från fjärrvärmeverket i en vattendam för odling av alger. Dessa kan sedan användas som bränsle för uppvärmning och fordonsdrift.
8. Aktiva åtgärder för att öka det kollektiva åkandet på järnäg bla utreda på allvar magnettågsbana till Stockholm

Diskussion i Västerås kommunfullmäktige om samförbränningsanläggning

Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkterFörst var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:

1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Utgångspunkter i en lokal och regional energiförsörjning

Varför regional försörjning
Den regionala och lokala försörjningen bör vara så stor som möjligt. Skälen för detta är flerfaldiga och framförallt är det orimligt att transportera skrymmande biomassa över stora avstånd. Men det är
också ett säkerhetsargument enär riskerna är stora att bli beroende av andra aktörer i en situation med stora konfliktrisker. Kostnaderna för att transportera kommer att öka kraftigt. Att basera sin energiförsörjning på import av biomassa eller avfall är inte tillrådligt med hänsyn till den framtid
som kan projiceras. Det kan i visst kortare tidsskede finnas överskott på viss typ av avfall på kontinenten men den kommer också att sugas upp på regional nivå i dessa centraleuropeiska länder där den långsiktiga bristen och underskottet på biomassa blir avsevärt större än annorstädes.Giftfri hantering och nollutsläpp av stoft och giftgaser.Traditionell bioeldning ger utsläpp av giftgaser och stoft. Bioeldning är inte helt klimatneutral och
det är först på sikt som koldioxiden binds i nya växter. På kort sikt ökar därför CO2. Vid eldning av vissa avfall finns även risk för tungmetaller och stoftpartiklar farligare slag. I den mån det inte kommer i luften måste det hamna i askan vilket gör den omöjlig att använda som gödning av skogsmark eller energiskog. I dessa fall måste askan deponeras. Frågan är var? Gör man det i
bergrum(tidigare oljelager) så kommer inte dessa att kunna komma till användning för
varmvattenslagring från spillvärme eller tex solkraft. Risken med bergrumslagringen är att den inte är säker och att gift kommer att läcka ut i grundvatten. När detta faktum blir uppenbart för gemene man finns igen politiker som kommer att förespråka denna giftlagring.Vissa kommuner transporterar giftig aska från avfallsförbränning till deponier i andra kommuner(Linköping deponerar i Norge). Om det visar sig att att giftig aska kommer att
produceras finns två ansvariga vägar att gå. Det handlar om rening eller att avstå. I första fallet handlar det om att skapa tekniska anläggningar där giftet kan dras ut (tungmetaller) eller där det kan
förintas typ dioxiner (organiska föreningar). Dessa anläggningar kan kanske byggas i kooperation med andra kommuner. Men det viktigaste är att man inte lämnar denna fråga olöst innan man påbörjar denna hantering.
Energibehovet i Västerås
Värmekonsumtionen är ca 1,5 TWH. Genom energieffektivisering. Genom effektivisering kan detta nedbringas till 1,1TWH.Elproduktionen vid Mälarenergi är 1,1 TWH och den siffran skall hanteras senare . Folkmängden kan beräknas öka och till år 2050 kan folkmängden fördubblas men folktillskottets energibehov per capita för de skall flytta in i lågenergihus där värmekonsumtionen är 30-40 % av dagens.Vilka energikällor skall väljas på lokal och regional nivå?Efter noggrann spaning tycks det finns tre mycket robusta lokala energikällor och en mindre robustnämligen
1. Solenergin både solpanel (varmvatten) och solcell (elektricitet)
2. Jordvärme och värmepumpar
3. Biometan (och ev metanol och DME) framställt av avfall genom förgasning som ger
fordonsbränsle och fjärrvärme samt eventuellt elektricitet
4. Vindenergin (troligen för liten verkningsgrad pga av för lite blåst i Västmanland)
Solenergin
Solenergin är sannolikt den viktigaste framtida energikällan och den är effektiv därför att den kräve
mindre ytor än annan förnyelsebar energi. Därför skall man ta steget mot solenergi nu. Om all värme idag i Västerås skulle komma från solen krävs ca 1000 ha solenergiyta vilket motsvarar c,a 330 ha solpanelyta. Både tak och annan yta skulle få utnyttjas och det skulle kräva en investering på 4 miljarder kronor i dagens relativpriser. Utmaningen i en sådan lösning är säsongslagring. Dentotala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får vaxa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre satt for att utjämna under årstiderna och det ar
1.Lagring i de gamla bergrummen for olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde varma Västerås med solvarme. Givetvis blir det ingen elektricitet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler. Men huvuddelen av elektriciteten far man framstalla pa annat satt. Alltså satsar man på att låta solen värma Västerås och andra kommuner
• Solpaneler och solceller på enskilda bostäder for uppvärmning
• Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
• Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
• Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
Det krävs 2-3 kubikmeter varmvatten per kvm solpanel för ett årsbehov och det är kanske för
mycket att lagra. Det kommer att krävas viss utveckling för att lagra så mycket.
På kort och medellång sikt måste man räkna med en lösning där kanske 30 % av årsbehovet täcks av solenergi dvs ca 300 GWh

Biometan – ett fordonsbränsle
Biometan framställs från avfall och biomassa via rötning och förgasning. Följande avfallskällor och
biokällor skall inräknas
• hushållsavfall
• rötslam från avloppsreningsverk
• jordbruksavfall (inkl gödsel)
• skogsavfall typ grot
• industriavfall
• energiskog
Den framtida bristen på åkermark för livsmedelsproduktion ger vid handen att det är endast avfall
från lantbruket som får tas i anspråk. Bristen på åkermark är dels en följd av kommande global
efterfrågan samt att en ökad ekoodling ger i genomsnitt mindre avkastning per hektar. Sålunda är
avfallet det viktigaste.
Det bör inventeras hur mycket som kan fås fram i vår kommun och i regionen. Gasföreningen i
Sverige räknar med att det produceras årligen 1,4 TWh biogas vid totalt 227 anläggningar. De 227
biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 140 avloppsreningsverk, 58 deponier, 17
samrötningsanläggningar, 4 industriavloppsanläggningar och 8 gårdsanläggningar. Svenska Gasföreningen och Svenska Biogasföreningen tar varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas. Hur stor är potentialen för biogas i Sverige?
Den totala potentialen för biogas i Sverige är 74 TWh, där 59 TWh kommer termisk förgasning av skogsråvara och 15 TWh från rötning av biologiskt restavfall. Hela 10,6 TWh biogas kan produceras med dagens teknik och ekonomiska förutsättningar, vilket tål att jämföras med dagens produktion på 1,2 TWh. 10,6 TWh motsvarar drivmedel till ca 900 000 personbilar varje år. Således bör man beräkna hur mycket biogas/biometan kan producera i Västerås Produktionsanläggning av biometan
En produktionsanläggning för biometan kan konstrueras enligt olika principer. En metod som Gobigas vid Göteborg Energi använder är en indirekt förgasningsmetod. Ett biobränsle eldas på konventionellt sätt i en särskild panna varvid rökgaserna leds in i en konklav med avfall ellerbiomassa som vid 1200 grader förgasas till biometan eller metanol. Värmen från processen
återvinns till spillvärme. I detta sammanhang skulle stirlingmotorer kunna användas för elproduktion och/eller distribueras till fjärrvärmenätet. Det producerade biometanet skall primärt bli fordonsbränsle men skulle också vi gasturbiner kunna omvandlas till elektricitet. Målet bör vara att
vi minst skall producera 700 GWH värme per år. Relationen mellan energioutput är 70 %
biometan,20 % spillvärme till fjärrvärme och 10% förlust.
Det kommer i framtiden att öppnas möjlighet att via plasmateknologi förgasa biomassan men denna teknik är ännu oprövad men lovar mycket för framtiden

Vad är plasmateknik för avfallshantering.? (en annan framtida möjlighet)
” Relatively high voltage, high current electricity is passed between two electrodes, spaced apart,
creating an electrical arc. Inert gas under pressure is passed through the arc into a sealed container
of waste material, reaching temperatures as high as 25,000 °F (13,900 °C)[1] in the arc column. The
temperature a few feet from the torch can be as high as 5,000–8,000 °F (2,760–4,427 °C).[1] At
these temperatures, most types of waste are broken into basic elemental components in a gaseous
form, and complex molecules are separated into individual atoms.
The reactor operates at a slightly negative pressure, meaning that the feed system is complemented
by a gaseous removal system, and later a solid removal system. Depending on the input waste
(plastics tend to be high in hydrogen and carbon), gas from the plasma containment can be removed
as syngas, and may be refined into various fuels at a later stage”

Slutsats
Vi behöver en utveckling som innebär att har uppemot 50 % lokal /regional energi. Sedan behöver billig elektricitet som kan framställas storskaligt genom kärnkraft och storskalig solenergi.Vattenkraften stannar ungefär där den är idag. Men det blir en effektiv logistik att endast transportera elström över stora avstånd medan biomassa och liknande skall besparas transportsystemet för annat.
Vi behöver de smarta el och värmenäten som kan utjämna och balansera i efterfrågan och utbudet. På sikt bilr vi alla både konsumenter och producenter av enrgi och vi skall kunna leverarea till varandra