Tillväxttänkandet leder inte till lycka.

Tillväxttänkandet leder inte till lycka. Undertecknad vill instämma med Kurt Grebner (VLT14/8) och Olle Berg (Vlt21 augusti) kritik av tillväxttänkandet. Planeten Jordens resurser överutnyttjas och detta leder till naturförstöring och reduktion av biologisk mångfald. Om utvecklingen får fortgå på det sätt som den nu gör kommer många katastrofer att drabba mänskligheten bl.a. förgiftning, översvämningar, svält, sötvattenbrist och krig. Tillväxttänkandet leder inte till lycka. Många politiska ideologier t.ex. nyliberalismen har på senare år inneburit moraliskt förfall. Pengar, materialism och att alla är sin egen lyckas smed har dominerat. En sådan fokusering leder till minskad moral. Denna utveckling skapar inte den mening med livet som många egentligen söker utan skapar andlig tomhet. Kall materialism får inte känneteckna politik och ekonomi i framtiden. Egoismen måste bytas mot ett gemenskapstänkande där vi alla tillhör samma familj(oavsett ras, kön eller kultur) och är beredda att ta hand om varandra. Den kristna kärlekstanken måste bli ett riktmärke för ekonomi, politik och samhälle. Dagens mått på ekonomisk tillväxt är otillräckliga och måste bytas mot mått som mäter icke materiell tillväxt (bl.a. utbildning, kultur, hälsa, brottsförebyggande) och tillväxt av hållbara resurser (t.ex. förnyelsebar energi och hållbar matproduktion). Det innebär att den materiella överkonsumtion som rika länder och människor står för minskas något. Karl-Erik Andersson Grön Socialliberal

Debatt VLT den 17 juli EU-krisen handlar om brist på tillit

EU-krisen handlar om brist på tillit Fattiga pensionärer i lång soppkökskö, arbetslösa ungdomar utan framtidstro, bistra politiker som presenterar ännu ett sparpaket. Finanskrisen i Europa verkar aldrig ta slut. Men vad handlar den egentligen om? Främst om bristande moral, hävdar allt fler. Det visar att Europa inte kan spara sig ur krisen . Det handlar om solidaritet och därför måste en politik komma till stånd som både ökar den ekonomiska aktiviteten och tar itu med de sociala problemen. De som tycker att varje stat får klara sig själv saknar empati och är den bästa garanten för social oro. Att skapa tillit social tillit ger ett samhälle med mindre korruption och mer demokrati. Samordning och centralisering av den ekonomiska politiken i EU handlar om solidaritet, omtanke, moral och en hållbar social och ekologisk utveckling. Karl-Erik Andersson Grön socialliberal <Karl-Erik Andersson Grön socialliberal

Rädda Mälaren och vårt vatten .

Insändare 16 juli i VLT Rädda Mälaren och vårt vatten . Den senaste tidens regn har avslöjat bristerna i vårt kommunala avloppssystem. Avloppsreningsverket bräddas och orenat vatten leds också ut i Västeråsfjärden via konstruerade spillvattenbrunnar som innehåller extrema halter av e-colibakterier som kommer ut i Mälaren råvattentäkten. Men också bristerna i dagvattensystemet blottas och massor med vatten innehållande gift, näringsämnen och bakterier rinner också ut. Gifterna finns där hela tiden med vid dessa regn läcker markens och deponiernas dolda gifter ut. Västerås liksom flera kommuner kring Mälaren lever farligt ur hälsosynpunkt. Fortfarande finns ingen reservvattentäkt. Föreslagna åtgärder i vattenplan är alltför långsamma. Politikerna måste se allvaret i problematiken och vidta åtgärder med ökad snabbhet för att undvika kommande vattenkatastrofer i Västerås kommunen och Mälaren. Nytt tätt avloppssystem för spillvatten (WC ) måste byggas och underhållas som inte spiller över förorenat avloppsvatten till dagvattensystemet som rinner rakt ut i Mälaren. Ren energiproduktion med säkra transporter och deponier för restprodukterna måste också åstadkommas för att säkerställa framtiden utan risk för vårt dricksvatten som tas från Västeråsfjärden. Karl-Erik Andersson och Georg Lagnerius

Urinen är en viktig lokal resurs

Artikel inför i VLT den 7 juli Urinen är en viktig lokal resurs Gödsla rätt står det i sista MIMER- numret av HEMMA HOS nr 2 2012. Men urin nämns inte med ett ord Varje människa producerar gödning till ca 250 m² spannmål som varje person behöver. Därför borde urinen användas som lokalt producerad gödning. Detta är en resurs som idag bara spolas bort. Västerås invånare som är ca 137 000 ger möjlig gödning till 35.000 hektar åker (35000 fotbollsplaner). I dag går denna gratisnäring rakt ut i Västeråsarnas råvattentäkt och förorsakar övergödning. Att använda urinen innebär också en energibesparing. Vi måste lära oss att använda de lokala resurserna och få små naturliga kretslopp. Det kan inte vara omöjligt att hitta lämpliga tekniska lösningar för detta. Karl-Erik Andersson och Georg Lagnerius NALE- Nätverket för användning av lokala energiresurser Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360 Kea2012-07-04

Stora investeringar i infrastruktur behövs

Artikel i VLT den 26 juni 2012 Stora investeringar i infrastruktur behövs Arbetspendlingen till och från Västerås ökar. Men trots att resenärerna blivit fler, har inte kapaciteten ökat vilket bidragit till problem med förseningar och trängsel. Huvuddelen av pendlingen ca 80-90% sker via bil idag. Men hur skulle situationen se ut om 6-7 ggr fler skulle färdas kollektivt vilket kan vara ett miljömål? Beslutade utbyggnader är otillräckliga. Investeringar må göras i nya busslinjer, konventionella tåg, och rälsbundna höghastighetståg . På sträckan Västerås-Stockholm bör också en magnettågsbana anläggas för säker framfart i höga hastigheter. Dagens ekonomi medger inte dessa enorma investeringar. Det behövs en politisk och finansiell kreativitet för de miljömässigt nödvändiga investeringsbehoven om inte ett trafikkaos skall uppträda. Uteblivna investeringar innebär stagnation. Kea120526

Bästa sätt slippa uranbrytning är en ny generations reaktorer

Artikel i VLT jag skrev den 21 juni Bästa sätt slippa uranbrytning är en ny generations reaktorer Linn Aldén beskriver i artikel den 19 juni den förvirrade debatten om olika energislag med en viss ironi. Men framtidsbilden är inte svart och vit utan den har många nyanser och färger. År 2050 kan minst 70 % -90 % av energin komma från förnyelsebara källor såsom sol-, vind- geo- och vattenkraft samt biomassa. Den intressanta frågan är vad som händer med kärnkraften i denna framtidsbild. Kärnenergin har använts sedan slutet av andra världskriget för kärnvapen och för energialstring. Det innebär att det idag ligger klyvbart uran och plutonium i flera länders vapenarsenal. Kärnreaktorerna har under denna tid producerat massor med kärnavfall som man diskuterar att deponera för lagring i över hundratusen år och vem kan garantera säkerhet under så lång tid. Men detta avfall liksom det som ligger i vapenförråden skulle kunna brytas ned till ämnen med en sönderfallstid mindre än 200 år under energialstring. Detta är 4.e generationens reaktorer. Kunskapen finns numer på bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan och en försöksreaktor skulle kunna byggas i t.ex. Oskarshamn. Vårt nuvarande förråd av kärnavfall räcker i 5000 år för vår energiproduktion. Inget mer uran behöver då brytas . Slutsatserna av detta är att enda sättet att bli med det kärnavfall som redan finns är att omvandla det till mindre radioaktiva ämnen och samtidigt utvinna energin i en ny generation av reaktorer Karl-Erik Andersson Grön Liberal Mälargatan 10 72210 Västerås KEA2012-06-20

Kan materiella system skapa lycka? En uppgörelse med nationalekonomin I min ungdom vid universitetsstudier i nationalekonomi trodde jag nästan att lyckan kunde skapas genom en matematisk modell. Man puttar in en viss mängd arbetskraft, vissa råvaror och en massa kapital och efter manipulerande av räntor, skatter mm så kommer lycka ut på andra ändan i forma av bilar, hus, mat . Ju mer man puttar in och ju snabbare man gör ju mer och snabbar ökar lyckan. Men idag vet jag att det inte är så. Materiell konsumtion ger lycka bara upp till en viss nivå dvs. undvika törst, hunger och kyla , slippa våld m.m. Men sen kommer överkonsumtionen och den börjar tom skapa olycka och utarmning av ändliga resurser. Överkonsumtionen är heller inte hållbar och skapar tom ohälsa. Den matematiska och materiella modellen skapar inte lycka Nej lycka skapas av något annat. Lycka skapas genom omtanke och kärlek mellan människor och för att detta skall fungera krävs en sammanhållande Gudstro. Med en rimlig solidaritet kan mycket åstadkommas. Med detta följer att lyckan kan uppnås till en del oberoende av den materiella nivån. Därför är det möjligt att skapa ett hållbart världssamhälle. Det är all anledning att ifrågasätta dagens tillväxtbegrepp.Den icke materiella kan ökas medan den materiella stagnerar efter en viss nivå.