Jag tycker det är ett rimligt krav att man fritt och utan risk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som tex i Västerås vid Lantmännen,Lillåudden, Gamla kraftverket osv.
Vattnet kan förbättras på flera sätt
1.Inget avloppsvatten får gå ut Mälaren
2.Inget dagvatten får rinna ut i Mälaren innan det passerat reningsbarriärer. Hela staden måste få ett system av åar och dammar med odlingsdammar av vass eller likande växter där näringsämnaen och gifter samlas upp. Vassen skördas och görs till biobränsle
3. Avrinningen från jord och skogbruket regleras genom diken,dammar och barriärer där näringsämnen samlas upp.(tex varssmark,träddungar, mm och dessa marker skördas regelbundet för produktion av biobränsle .
När det gäller avloppsverket bör avrinningsvattnet från reningsverket föras till en speciell damm där man odlar växter som suger upp alla näringsämnen. I en sådan damm skulle man kanske pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter i dammen assimilera koldioxiden. På botten bildas ett torvliknande material som kan torkas och förgasas och användas till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren.
måndag 24 augusti 2009
tisdag 18 augusti 2009
Hållbar och smart stad- är det dessa punkter som ingår
KLIMAT- ENERGI och MILJÖ
Att skapa en smart och hållbar stad är ett mål
I. Allmänna mål
1. En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter Det innebär också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden.
2. Användningen av resurser måste vara effektivare och sparsammare sett både ur ekologiska och ekonomiska skäl
3. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli hållbar i ett långt perspektiv.
4. Ren och hälsosam stad och radikalt mindre utsläpp av växthusgaser och miljögifter och med en nollversion som mål
5. Staden skall vara tätare men bestå av insprängda gröna miljöer (inte minst vattenspeglar och trädgård) d v s bli grönare (mer levande växter)
6. Staden måste långsiktigt expandera för att kunna skapa en optimal hållbar struktur
7. Integration av arbets-, bostads och affärsområden så att fler kan gå,cykla till jobbet
8. Kollektivtrafik byggs ut så den blir attraktivare och än mer tillgänglig
9. Lobbying för snabba förbindelser med andra orter i Sverige, EU och världen. bla snabbtåg och grönt flyg
10. Introduktion av elhybrider som bilar och laddställen
11. Produktion av mer lokal energi[2] i bostads- och arbetsområden (detta utesluter inte storskaliga energianläggningar som vatten och kärnkraft på distans)
12. Möjligheter skapas för att odla mat inom stadens gränser
[2] tex bergvärme , solpaneler, vindsnurror, fotovoltiska (direktomvandling sol till el) solfångare,
1. Försörjning av växthusgasfri energiproduktion utvecklas. Förgasningsanläggning av avfall är på gång under förutsättning att inte tungmetalls- eller stoftemissioner ökar samt att vi kan försörja oss på inhemskt avfall eller annat biobränsle. Torv, kol och olja skall definitivt avvecklas Denna anläggning bör på sikt bli en anläggning för produktion av biobränsle till fordon. Den bör läggas utanför Västerås tex vid Skutterön i en framtid
2. Allt matavfall, bajs o likn. skall rötas till metangas och eller förvandlas till pellets[1] som förgasas i värmekraftverket. Askan blir gödsel för jordbruket
3. Vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas och eller bränsepellets för användning i värmekraftverket. Askan blir gödsel till jordbruket
4. Vindkraft, jordvärme och solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena för lokal energiproduktion. I vissa fall får vi sk ”prosumers” som också kan spara energi vid överskott eller leverera temporära överskott till nätet
5. Uppbyggnad av s.k. Smart Grids[2] d v s intelligenta strömförsörjningsnät
6. Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering. Besparingspotentialerna är mycket stora. Mälarenergi fn tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER når det målet redan 2016. Kanske det handlar vid ansträngning om ytterligare besparingar tex
7. Den långsiktiga med sikte på år 2050 utreds t ex samverkan med andra kommuner om kärnkraft och en sannolik framtida hållbar lösning är en hetvattenledning i Mälardalen från Forsmark.
VII. Miljö, hygien och folkhälsa
1. Fånga utsläpp av kväve och fosfor innan de når Mälarens vatten och minska övergödning. Släpp inte ut dagvatten eller överrinning utan skapa ett avrinningssystem från staden med dammar, reningar mm som stoppar närsalter och gifter
2. Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark byggnader, förbud mot dubbdäck införs
3. De epidemiologiska riskerna ökar tfa ökade internationella kontakter, genomsnittligt varmare klimat, mer nederbörd. T.ex. ökar riskerna för fästingar, dvärgbandmask, och andra sjukdomar vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens öka och förmåga att förhindra/förebygga
4. Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras (kreativa idéer om stimulans efterfrågas)
5. Ökad upplysning och farlig och onyttig mat T.ex. att äta mindre fett, mindre mängder socker.
6. Medveten kamp mot alkohol och droger Begränsa serveringstider på krogen
7. Staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten, vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
[1] det skall torkas och det kan vara pellets eller ett torvliknande mtrl
[2] Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt .Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Att skapa en smart och hållbar stad är ett mål
I. Allmänna mål
1. En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter Det innebär också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden.
2. Användningen av resurser måste vara effektivare och sparsammare sett både ur ekologiska och ekonomiska skäl
3. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli hållbar i ett långt perspektiv.
4. Ren och hälsosam stad och radikalt mindre utsläpp av växthusgaser och miljögifter och med en nollversion som mål
5. Staden skall vara tätare men bestå av insprängda gröna miljöer (inte minst vattenspeglar och trädgård) d v s bli grönare (mer levande växter)
6. Staden måste långsiktigt expandera för att kunna skapa en optimal hållbar struktur
7. Integration av arbets-, bostads och affärsområden så att fler kan gå,cykla till jobbet
8. Kollektivtrafik byggs ut så den blir attraktivare och än mer tillgänglig
9. Lobbying för snabba förbindelser med andra orter i Sverige, EU och världen. bla snabbtåg och grönt flyg
10. Introduktion av elhybrider som bilar och laddställen
11. Produktion av mer lokal energi[2] i bostads- och arbetsområden (detta utesluter inte storskaliga energianläggningar som vatten och kärnkraft på distans)
12. Möjligheter skapas för att odla mat inom stadens gränser
[2] tex bergvärme , solpaneler, vindsnurror, fotovoltiska (direktomvandling sol till el) solfångare,
1. Försörjning av växthusgasfri energiproduktion utvecklas. Förgasningsanläggning av avfall är på gång under förutsättning att inte tungmetalls- eller stoftemissioner ökar samt att vi kan försörja oss på inhemskt avfall eller annat biobränsle. Torv, kol och olja skall definitivt avvecklas Denna anläggning bör på sikt bli en anläggning för produktion av biobränsle till fordon. Den bör läggas utanför Västerås tex vid Skutterön i en framtid
2. Allt matavfall, bajs o likn. skall rötas till metangas och eller förvandlas till pellets[1] som förgasas i värmekraftverket. Askan blir gödsel för jordbruket
3. Vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas och eller bränsepellets för användning i värmekraftverket. Askan blir gödsel till jordbruket
4. Vindkraft, jordvärme och solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena för lokal energiproduktion. I vissa fall får vi sk ”prosumers” som också kan spara energi vid överskott eller leverera temporära överskott till nätet
5. Uppbyggnad av s.k. Smart Grids[2] d v s intelligenta strömförsörjningsnät
6. Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering. Besparingspotentialerna är mycket stora. Mälarenergi fn tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER når det målet redan 2016. Kanske det handlar vid ansträngning om ytterligare besparingar tex
7. Den långsiktiga med sikte på år 2050 utreds t ex samverkan med andra kommuner om kärnkraft och en sannolik framtida hållbar lösning är en hetvattenledning i Mälardalen från Forsmark.
VII. Miljö, hygien och folkhälsa
1. Fånga utsläpp av kväve och fosfor innan de når Mälarens vatten och minska övergödning. Släpp inte ut dagvatten eller överrinning utan skapa ett avrinningssystem från staden med dammar, reningar mm som stoppar närsalter och gifter
2. Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark byggnader, förbud mot dubbdäck införs
3. De epidemiologiska riskerna ökar tfa ökade internationella kontakter, genomsnittligt varmare klimat, mer nederbörd. T.ex. ökar riskerna för fästingar, dvärgbandmask, och andra sjukdomar vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens öka och förmåga att förhindra/förebygga
4. Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras (kreativa idéer om stimulans efterfrågas)
5. Ökad upplysning och farlig och onyttig mat T.ex. att äta mindre fett, mindre mängder socker.
6. Medveten kamp mot alkohol och droger Begränsa serveringstider på krogen
7. Staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten, vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
[1] det skall torkas och det kan vara pellets eller ett torvliknande mtrl
[2] Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt .Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
tisdag 11 augusti 2009
Biogas och metanol är framtidens bilbränsle
Produktionen av biogas och eller metanol måste öka och tillgängligheten på sådana mackar behövs. Jag tror på elhybrider som förutom el har biogas som bränsle. Kunde vi använda all biomassa för att göra biogas/metanol så skulle vi snart kunna ta bort beroendet av fossilbränsle för fordon. Men då måste vi börja värma bostäderna med annat än ved och använda spillvärme,bergvärme, sol som uppvärmningsmetod. Spillvärmen från kärnkraften motsvarar mer än väl bostadsuppvärmingsbehovet så den bör tillvaratas.
Däremot skall vi sluta med etanol då den blir dyr samt globalt konkurrerar med livsmedelsproduktion.
Biogasen skall framställas genom förgasning ty det är effektiavre än rötning av biomassa.n
Däremot skall vi sluta med etanol då den blir dyr samt globalt konkurrerar med livsmedelsproduktion.
Biogasen skall framställas genom förgasning ty det är effektiavre än rötning av biomassa.n
onsdag 5 augusti 2009
Liberalismens historiska rötter- den gav frihet och välstånd
Liberalismens stora kamp var att krossa feodalismen och godsägareväldena som levde kvar i delar ända in på 1900-talet.
Historiskt sett är det i städerna som västvärldens utveckling startade. Det var i synnerhet i Holland och England i slutet av medeltiden och början av nya tiden. Det hände också i andra städer i Europa lite här och var (t ex Nya Lödöse/Göteborg[1]). Det var människor som lämnat de feodala godsen och som i städerna kunde börja utveckla nya verksamheter och företag och det var platser där man kunde tänka fritt[2]. Det var folk som invandrade från många länder och vars kulturer blandades i städerna. Detta gav växtkraft och skapade nya idéer.
De fria[3] städerna i Europa utvecklade tidigt kontakter med varandra genom handel. Vissa blev handelscentra under senmedeltid bla Venedig och Lübeck och det senare som blev huvudort för ett tidigt internationellt kommunförbund dvs Hansan.
Ur städernas hantverkare och handelsmän utvecklades under 1800 - och 1900- talet industrimän, bankmän, arbetare och tekniker som kom att skapa det moderna industrisamhället.
En annan viktig historisk ådra i Europa är universiteten och dess utbredning. Genom dessa skapades tidigt nätverk över nationsgränserna genom att studenter läste på olika universitet ute i Europa. Utbildning till olika akademiska yrken som jurister, präster, läkare lärare, naturvetare som till större delen hamnade i städerna kom att föra utvecklingen framåt i symbios med det övriga borgerliga samhället.
Historien visar att städerna har en avgörande roll för västerlandets utveckling de senaste 1000 åren. Så kommer det att förbli i framtiden också för det är i städerna som många möts och nya idéer uppstår. Men det är viktigt att studera de faktorer och aktioner som gör en stad framgångsrik och det sker inte av sig själv. Det är initiativen, att utnyttja rätt tillfällen och omständigheter samt att vara beredd när turen kommer som ger framgången.
Ur dessa historiska processer utvecklades liberalismen och är en av historiens största revolutioner. Varje människa är likaberättigad och de mänskliga rättigheterna är universella. Detta är liberalismens kärna
[1] Arboga fick på 1600-talet en påverkan av Göteborg genom tyska handelssläkter som i viss mån även stänkte på Västerås
[2] Douglas C. North: Ekonomi i förändring s 200-216,
[3] Städerna gjorde sig så fria som möjligt i förhållande till de feodala makthavarna/jordägarna och städernas borgerskap skapade sig en egen starka ställning som självständiga städer (tex Lübeck ) eller som starka korporationer(kommuner) inom ramen för de absolutiska monarkierna i den nya tidens ingång tex Stockholm, Göteborg i Sverige och London,, Manchester i Storbritannien.,
Historiskt sett är det i städerna som västvärldens utveckling startade. Det var i synnerhet i Holland och England i slutet av medeltiden och början av nya tiden. Det hände också i andra städer i Europa lite här och var (t ex Nya Lödöse/Göteborg[1]). Det var människor som lämnat de feodala godsen och som i städerna kunde börja utveckla nya verksamheter och företag och det var platser där man kunde tänka fritt[2]. Det var folk som invandrade från många länder och vars kulturer blandades i städerna. Detta gav växtkraft och skapade nya idéer.
De fria[3] städerna i Europa utvecklade tidigt kontakter med varandra genom handel. Vissa blev handelscentra under senmedeltid bla Venedig och Lübeck och det senare som blev huvudort för ett tidigt internationellt kommunförbund dvs Hansan.
Ur städernas hantverkare och handelsmän utvecklades under 1800 - och 1900- talet industrimän, bankmän, arbetare och tekniker som kom att skapa det moderna industrisamhället.
En annan viktig historisk ådra i Europa är universiteten och dess utbredning. Genom dessa skapades tidigt nätverk över nationsgränserna genom att studenter läste på olika universitet ute i Europa. Utbildning till olika akademiska yrken som jurister, präster, läkare lärare, naturvetare som till större delen hamnade i städerna kom att föra utvecklingen framåt i symbios med det övriga borgerliga samhället.
Historien visar att städerna har en avgörande roll för västerlandets utveckling de senaste 1000 åren. Så kommer det att förbli i framtiden också för det är i städerna som många möts och nya idéer uppstår. Men det är viktigt att studera de faktorer och aktioner som gör en stad framgångsrik och det sker inte av sig själv. Det är initiativen, att utnyttja rätt tillfällen och omständigheter samt att vara beredd när turen kommer som ger framgången.
Ur dessa historiska processer utvecklades liberalismen och är en av historiens största revolutioner. Varje människa är likaberättigad och de mänskliga rättigheterna är universella. Detta är liberalismens kärna
[1] Arboga fick på 1600-talet en påverkan av Göteborg genom tyska handelssläkter som i viss mån även stänkte på Västerås
[2] Douglas C. North: Ekonomi i förändring s 200-216,
[3] Städerna gjorde sig så fria som möjligt i förhållande till de feodala makthavarna/jordägarna och städernas borgerskap skapade sig en egen starka ställning som självständiga städer (tex Lübeck ) eller som starka korporationer(kommuner) inom ramen för de absolutiska monarkierna i den nya tidens ingång tex Stockholm, Göteborg i Sverige och London,, Manchester i Storbritannien.,
torsdag 9 juli 2009
Ekonomiskt tänkande viktigt i beslut kring energiförsörjning Vi måste anpassa oss till priser och utbud
Det måste konstateras följande
1.Utbud av biobränslen räcker inte till efterfrågan och priset blir högt
2.Skogsråvaran alternativa intäkter är större vid inriktning mot bygg och papperssektorn
3. De biobränslen som finns att tillgå bör genom förgasning förvandlas till fordonsbränsle i några fjärrvärmekombinat optimeras dvs några fåstora verk i Sverige. Västerås är då en plats.
4. Spillvärmen från kärnkraften skall utnyttjas
En miljon m³ skogsråvara som används som biobränsle sparar 340 mil.kr i oljeimport men gör man papper eller byggmaterial får man ett exportvärde av 3000-3500 milj. kr. Förgasning av biomassa till biobränsle är halva kostnaden mot skogsetanol. Forsmark släpper ut 30 TWH värme i Östersjön som istället kan användas som fjärrvärme i Mälardalen.
Slutsats är:
1. Optimera biobränsleanvändning till utbud/pris och till några få stora förgasningsanläggningar för fordonsbränsle (kombinat fjärrvärme t.ex. Västerås)
2. Bygg fjärrvärmenät från kärnkraftsverken
3. Bygg ut kärnkraften och viss vattenkraft och exportera el-överskott.
4. Sol och bergvärme där det betalar sig.
5. Vindkraft byggs på egna förtjänster utan subvention
6 Effektivisering sker via smarta elnät.
Både ekonomi och klimat blir bättre
1.Utbud av biobränslen räcker inte till efterfrågan och priset blir högt
2.Skogsråvaran alternativa intäkter är större vid inriktning mot bygg och papperssektorn
3. De biobränslen som finns att tillgå bör genom förgasning förvandlas till fordonsbränsle i några fjärrvärmekombinat optimeras dvs några fåstora verk i Sverige. Västerås är då en plats.
4. Spillvärmen från kärnkraften skall utnyttjas
En miljon m³ skogsråvara som används som biobränsle sparar 340 mil.kr i oljeimport men gör man papper eller byggmaterial får man ett exportvärde av 3000-3500 milj. kr. Förgasning av biomassa till biobränsle är halva kostnaden mot skogsetanol. Forsmark släpper ut 30 TWH värme i Östersjön som istället kan användas som fjärrvärme i Mälardalen.
Slutsats är:
1. Optimera biobränsleanvändning till utbud/pris och till några få stora förgasningsanläggningar för fordonsbränsle (kombinat fjärrvärme t.ex. Västerås)
2. Bygg fjärrvärmenät från kärnkraftsverken
3. Bygg ut kärnkraften och viss vattenkraft och exportera el-överskott.
4. Sol och bergvärme där det betalar sig.
5. Vindkraft byggs på egna förtjänster utan subvention
6 Effektivisering sker via smarta elnät.
Både ekonomi och klimat blir bättre
tisdag 7 juli 2009
Förgasning av avfall Västerås
I mitt förra inlägg 23 juni skrev jag om avfallsförgasningen. Efter miljödomstolens utslag står sig detta i allt väsentligt.Reningen blir viktigt men går att lösa
Förgasningstekniken är överlägsen andra tekniker inom biobränsleområdet i effektivitet
Förgasningsteknik blir därmed överlägsen vid framställning av biobränslen och den är överlägsen biogasproduktion baserad på rötning eller jäsning av socker som sker vid etanolproduktion.
Detta hävdar bl a Ingenjörsvetenskapliga Akademin. Man kan framställa metan (identiskt med biogas) eller metanol (träsprit) och få en gas/vätska som är 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning.
Möjligheten att i framtiden producera fordonsbränsle är ett av skälen till val av teknik vid fjärrvärmeproduktion. Vid produktionen av gasen kan överskottsvärmen användas för fjärrvärme och kostnaden blir låg per bensinekvivalent. Björn Gillberg Miljöcentrum räknar med ca 6 kr per bensinekvivalent jämfört med 14 kr för skogsetanol. Förgasningsteknik är rätt.
Kanske vi skall bygga ut förgasningen till biofordonsbränslen i framtiden
Den kritsika faktorn är doc tillgången och priset på biomassa
Läs gärna mitt förra inlägg igen också
Förgasningstekniken är överlägsen andra tekniker inom biobränsleområdet i effektivitet
Förgasningsteknik blir därmed överlägsen vid framställning av biobränslen och den är överlägsen biogasproduktion baserad på rötning eller jäsning av socker som sker vid etanolproduktion.
Detta hävdar bl a Ingenjörsvetenskapliga Akademin. Man kan framställa metan (identiskt med biogas) eller metanol (träsprit) och få en gas/vätska som är 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning.
Möjligheten att i framtiden producera fordonsbränsle är ett av skälen till val av teknik vid fjärrvärmeproduktion. Vid produktionen av gasen kan överskottsvärmen användas för fjärrvärme och kostnaden blir låg per bensinekvivalent. Björn Gillberg Miljöcentrum räknar med ca 6 kr per bensinekvivalent jämfört med 14 kr för skogsetanol. Förgasningsteknik är rätt.
Kanske vi skall bygga ut förgasningen till biofordonsbränslen i framtiden
Den kritsika faktorn är doc tillgången och priset på biomassa
Läs gärna mitt förra inlägg igen också
torsdag 25 juni 2009
Förgasning av sopor i Västerås eller på sikt varmavattenledning i Mälardalen från Forsmark
På tillrådan av Christer Malm har jag haft en lång diskussion på värmeverket för att få svar på vissa kritiska frågor med Anders Eriksson som chef för värmeverket och projektledare för Mälarenergi Detta ledde till ett samtycke om nedanstående slutsatser
Förgasningsanläggningen skall komma till stånd men under vissa förutsäättningar
se nedan sammanfattning av diskussionen
Positivt1.
Förgasningsteknik är outstanding för framställning av biobränslen och den är överlägsen rötning(som sker vid biogasproduktion) och jäsning som sker vid etanolproduktion .Det finns fungerande anläggningar på Värö bruk, Lahti i Finland. Vi kan tom ta till vara metan i gasen och få en gas som 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning
2. Våra sopor får en bra användning och blir en bra del i kretsloppet
3. Vi kan sluta upp med de fossila bränslens kol och torv och därmed minskar vi påspädningen av växthusgas
Negativt1.
Mängden stoft ökar tfa av avfallsförgasningen Det är alltid så vid biobränslen.2. Det blir mer kvicksilver (ökning från 0,5 kg till i kg per år)3. Omhändertagande av askan(innehåller tungmetaller bl a Kadmium, kvicksilver ,bly mm)) är kritiskt men den blir lagrad som sten i gamla bergrum. Våra bergrum räcker kanske 6 år sedan får vi skeppa det till andra gruvor i tex Närke (utanför Kumla),4. Negativt med import från Tyskland eller anat land i Centraleuropa.
SLUTSATSER
Det är en bra lösning med förgasning men det bör ske under iakttagande av följande1 Ansträngningar bär göras för att få ned stoftmängden. En stoftkompensation skulle kunna göras genom att vi förbjuder dubbdäck i Västerås2Säkerställa en säker askhantering3.Säkerställa att lukt eller smittspridning inte sker från avfallet .4. Alternativ till import från Centraleuropa bör säkerställasVidare kan vi konstatera att oberoende lösning kommer priserna på biobränslen att öka och vi får oavsett höjda avgifter. Detta kommer att innebära mer lönsamhet för energibesparingar och dels fler som övergår till bergvärme.Vid oförändrad befolkning kommer energikonsumtionen att minska 2-3 % per år och det är är inte orealistiskt. Ser vi långt fram i tiden så halveras konsumtionen till 2030AlternativBeroende på tidsperspektiv bör man ha klart för sig att det finns följande fossilfria alternativ1. Mer bergvärme (solpaneler/celler är knappast ngt kostnadsmässigt alternativ men en del fastighetsägare gör det ändå).2. Ökad satsning på besparing och energieffektivisering i bostäder, kontor, och industrier leder till 50 % besparing som är sannolik till 20303. Det kan bli ett gemensamt kraftvärmeverk i Köping för både Västerås ,Köping Arboga. Detta har diskuterats4 Energilösning för hela Mälardalen via hetvattensledingar från Forsmark. Om hela Mälardalen kunde besluta så går det att räkna hem ett sådant projekt
En passant
En passant alltså helt av en händelse vid Lögarängen stötte jag på Andreas Porsvald som är ordförande i VAFAB
Han hävdar att om vi bildar med VAFAB ,Mälarenergi och kanske tex Rangsäll för anskaffning och sorteringen av soporna avfallen så skulle vi uppnå både ekologisk och ekonomisk optimalitet. Jag tycker vi köper den lösningen och låter juristerna fixa till ev hinder- Kanske detta också tar bort importbehovet!!
Summa summarum
Nu är det viktigt att fundera ordentligt,Vi skall göra en investering på nära tre miljarder
Allt talar för ett beslut enligt ovan
Detta är ett middlerange decision (amerikanskt uttryck)
Det superoptimala hade varit ett för hela Mälardalen gemensamt varmvattennät från Forsmark
En 10TWH kärnreaktor för el reaktor producerar också 20 TWH varmvatten som idag går ut i havet. Men det krävs ett regionalt Mälardalsbeslut för detta och regeringsbeslut. Det kommer nog det också.
Förklaring:
Vad är middle-range
Ungefär så här menar jag ”middle-range” teorier, alltså teorier, beslut o.likn. med begränsad giltighet i tid och rum. Skepsis har kanske i första hand med tidsperspektivet att göra. På kort sikt tvungna att ta ett stort beslut och på sikt ta ett ännu större och radikalt annorlunda beslut
Liknelsen hämtas från den sociologiska vetenskapen där Middle-range - som diskuteras av Robert K. Merton är en teori med begränsad räckvidd, som förklarar en viss uppsättning fenomen, i motsats till en grand teori liknande de som enl. Talcott Parsons syftar till att förklara/lösa fenomen för hela samhället.
Förgasningsanläggningen skall komma till stånd men under vissa förutsäättningar
se nedan sammanfattning av diskussionen
Positivt1.
Förgasningsteknik är outstanding för framställning av biobränslen och den är överlägsen rötning(som sker vid biogasproduktion) och jäsning som sker vid etanolproduktion .Det finns fungerande anläggningar på Värö bruk, Lahti i Finland. Vi kan tom ta till vara metan i gasen och få en gas som 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning
2. Våra sopor får en bra användning och blir en bra del i kretsloppet
3. Vi kan sluta upp med de fossila bränslens kol och torv och därmed minskar vi påspädningen av växthusgas
Negativt1.
Mängden stoft ökar tfa av avfallsförgasningen Det är alltid så vid biobränslen.2. Det blir mer kvicksilver (ökning från 0,5 kg till i kg per år)3. Omhändertagande av askan(innehåller tungmetaller bl a Kadmium, kvicksilver ,bly mm)) är kritiskt men den blir lagrad som sten i gamla bergrum. Våra bergrum räcker kanske 6 år sedan får vi skeppa det till andra gruvor i tex Närke (utanför Kumla),4. Negativt med import från Tyskland eller anat land i Centraleuropa.
SLUTSATSER
Det är en bra lösning med förgasning men det bör ske under iakttagande av följande1 Ansträngningar bär göras för att få ned stoftmängden. En stoftkompensation skulle kunna göras genom att vi förbjuder dubbdäck i Västerås2Säkerställa en säker askhantering3.Säkerställa att lukt eller smittspridning inte sker från avfallet .4. Alternativ till import från Centraleuropa bör säkerställasVidare kan vi konstatera att oberoende lösning kommer priserna på biobränslen att öka och vi får oavsett höjda avgifter. Detta kommer att innebära mer lönsamhet för energibesparingar och dels fler som övergår till bergvärme.Vid oförändrad befolkning kommer energikonsumtionen att minska 2-3 % per år och det är är inte orealistiskt. Ser vi långt fram i tiden så halveras konsumtionen till 2030AlternativBeroende på tidsperspektiv bör man ha klart för sig att det finns följande fossilfria alternativ1. Mer bergvärme (solpaneler/celler är knappast ngt kostnadsmässigt alternativ men en del fastighetsägare gör det ändå).2. Ökad satsning på besparing och energieffektivisering i bostäder, kontor, och industrier leder till 50 % besparing som är sannolik till 20303. Det kan bli ett gemensamt kraftvärmeverk i Köping för både Västerås ,Köping Arboga. Detta har diskuterats4 Energilösning för hela Mälardalen via hetvattensledingar från Forsmark. Om hela Mälardalen kunde besluta så går det att räkna hem ett sådant projekt
En passant
En passant alltså helt av en händelse vid Lögarängen stötte jag på Andreas Porsvald som är ordförande i VAFAB
Han hävdar att om vi bildar med VAFAB ,Mälarenergi och kanske tex Rangsäll för anskaffning och sorteringen av soporna avfallen så skulle vi uppnå både ekologisk och ekonomisk optimalitet. Jag tycker vi köper den lösningen och låter juristerna fixa till ev hinder- Kanske detta också tar bort importbehovet!!
Summa summarum
Nu är det viktigt att fundera ordentligt,Vi skall göra en investering på nära tre miljarder
Allt talar för ett beslut enligt ovan
Detta är ett middlerange decision (amerikanskt uttryck)
Det superoptimala hade varit ett för hela Mälardalen gemensamt varmvattennät från Forsmark
En 10TWH kärnreaktor för el reaktor producerar också 20 TWH varmvatten som idag går ut i havet. Men det krävs ett regionalt Mälardalsbeslut för detta och regeringsbeslut. Det kommer nog det också.
Förklaring:
Vad är middle-range
Ungefär så här menar jag ”middle-range” teorier, alltså teorier, beslut o.likn. med begränsad giltighet i tid och rum. Skepsis har kanske i första hand med tidsperspektivet att göra. På kort sikt tvungna att ta ett stort beslut och på sikt ta ett ännu större och radikalt annorlunda beslut
Liknelsen hämtas från den sociologiska vetenskapen där Middle-range - som diskuteras av Robert K. Merton är en teori med begränsad räckvidd, som förklarar en viss uppsättning fenomen, i motsats till en grand teori liknande de som enl. Talcott Parsons syftar till att förklara/lösa fenomen för hela samhället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
