Mälardalsregion med Stockholm är det bästa.

Sverige kommer att indelas i regionkommuner med ansvar för regionplanering och hälso-sjukvård och detta skall ske till 2014. Mälardalen Sörmland, Västmanland och Uppsala län utgör i dag i verkligheten en gemensam arbetsmarknadsregion tillsammans med Stockholm En växande Stockholmsregion bör därför omsluta nuvarande Stockholms län och Mälardalslänen. Det lär finnas krafter i Stockholm som inte vill ha in andra län och det finns krafter ute i landet som inte unnar Mälardalen växtkraft. Enligt erfarenheter från Europa skulle en Mälardalsregion bli en växtkraft som gynnar hela vårt land. Politiker i alla partier måste ha det som förstahandsmål. Utan Mälardalsregion blir det svårt att fixa tågtider, acceptabel trafik i Mälardalen och en hållbar regionutveckling.

Giftfri växtnäring kan fås ur avloppsslam

I dagens läge är insamling av matavfall i kärl fördelaktigt. Ett problem är att rötat avloppsslam inte kan föras ut på åkrarna pga. av för mycket tungmetaller och medicinrester. Det är angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste då rensas bort. Det finns metoder där man kan utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) är ett starkt motiv. Med förgasningsmetoder kan man tillverka kadmiumfri fosfor ur avloppsvatten och denna metod ger mer och renare biogas än nuvarande rötningsmetoder. Det blir då fördelaktigt med avfallskvarnar då de även sparar transportkostnader.

Rikets nya organisatio Rapport från Landstingsgrupp FP

Rikets organisation föreslås bli förändrad genom att länsstyrelsens huvuduppgift i framtiden blir den statliga tillsynen av bl.a. kommuner och regioner och överhuvudtaget se till att regeringens och riksdagens intentioner och lagar blir uppfyllda på regional nivå. Regeringskansliet skall tydligare styra länsstyrelserna och landshövdingen är regeringens representant i regionen och inte regionens företrädare.
Regional planering och hälso- och sjukvården blir de nya regionkommunernas huvuduppgifter och detta är en stor revolution. Regional planering på länsnivå har länge varit en statlig uppgift och blir nu regionkommunal. Regionkommunen har ett folkvalt parlament för att kunna utkräva bl.a. demokratiskt ansvar. Den stora konkreta frågan är hur den regionala kartan skall ritas. Dessa nya kommuner blir större än nuvarande landsting och kommer att ingå i nya statliga län som kommer att inrymma en eller flera regionkommuner.
Dåvarande statsminister Göran Persson beslöt att tillsätta Ansvarskommitteen med uppgift att utreda rikets framtida organisation utifrån regionala aspekter. Landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors blev utredningens ordförande och presenterade sin rapport med förslag 2007.
I denna rapport beskrivs och analyseras2 bakgrunden till den stora regionreformen som troligen kommer att genomföras till 2014. I rapporten finns en analys av konsekvenser vid val av den ena eller andra regionindelningen3 Det finns historiska, internationella (EU), ekonomiska och demokratiska skäl till att Sverige skall omorganiseras i nya regioner med nya befogenheter. Det finns också långsiktiga frågor i förlängningen av regionreformen som ännu inte är besvarade och som heller inte blir besvarade innan regionindelningen/t.ex. långsiktiga finansieringsfrågor)
Denna rapport har gjorts genom studier av författaren samt en studiecirkel med Folkpartiets Landstingsgrupp under våren 2011 där målen har utvecklats och föreslagits.
1.Det mest optimala vore en region Mälardalen inkluderande Stockholms, Upplands, Västmanlands och Södermanlands län. Befolkningen skulle bli ca 2,8 miljoner inv. Ett gemensamt huvudmannaskap för kommunikationerna och kollektivtrafiken i Mälardalen är ett huvudargument. Arbetsmarknadsmässigt hänger området samman. Dock kan konstateras att viljan från Stockholms län att ta in hela Mälardalen inte är stor. Det finns också de som är kritiska till en ingång i Stockholm från Västmanlands sida
2. Den mest sannolika lösningen är att Uppsala, Västmanland och Södermanlands län bildar region. Det skulle innebära ca 850 tusen invånare. Denna region finge i många frågor komma överens med Stockholm men också aktivt kunna konkurrera med Stockholm. Ur sjukvårdens synvinkel blir det en bra lösning. Det går att identifiera denna region tydligt som Mälardalsregionen. Denna region kan också ses som en föregångare till ett samgående med Stockholm
3. Det finns ett alternativ som heter Svealandsregionen som är Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Örebro, Dalarna och Gävleborgs län. Denna region skulle få ca 1,6 miljoner invånare. De må ses som ett möjligt men utmanande alternativ och som stämmer överens med nuvarande sjukvårdsdistrikt(Bortsett från Värmland). Det skulle kunna bli en motvikt mot Stockholms landsting men en sådan region kräver mycket utveckling och finansiella resurser som kanske inte finns att tillgå. Det är svårt att åstadkomma en regional identifikation för Svealand som omfattar nuvarande län från Södermanland, Västmanland, Uppsala, Örebro, Dalarna och Gävleborg.
4. Övriga indelningar har gruppen inte varit beredd att ta in eller acceptera som lösningar
Deltagare från landstingsgruppen
Följande har deltagit i studiecirkeln från februari till maj 2011; Torsten Källberg, Joa Silver, Lars Alderfors, Göran Nilsson, Anita-Lilja Stenholm, Barbro Hillring, Helena Hagberg och Birgitta Spets. Karl-Erik Andersson har varit studieledare.

Mälardalsregion med Stockholm är det bästa

Sverige kommer att indelas i regionkommuner med ansvar för regionplanering och hälso-sjukvård och detta skall ske till 2014. Mälardalen Sörmland, Västmanland och Uppsala län utgör i dag i verkligheten en gemensam arbetsmarknadsregion tillsammans med Stockholm En växande Stockholmsregion bör därför omsluta nuvarande Stockholms län och Mälardalslänen. Det lär finnas krafter i Stockholm som inte vill ha in andra län och det finns krafter ute i landet som inte unnar Mälardalen växtkraft. Enligt erfarenheter från Europa skulle en Mälardalsregion bli en växtkraft som gynnar hela vårt land. Politiker i alla partier måste ha det som förstahandsmål. Utan Mälardalsregion blir det svårt att fixa tågtider, acceptabel trafik i Mälardalen och en hållbar regionutveckling.

Klimatskeptiker är i dåligt sällskap

Anders Wijkman och Johan Rockström visar i boken ”Den stora förnekelsen” att flera klimatskeptiska forskare och opinionsbildare betalas av konservativa intressen i USA med försänkningar i oljeindustrin. Det är delvis samma personer som bedrev en kampanj för att tobaksrökning var ofarlig och absolut inte cancerframkallande. Idag vet vi bättre och så är det med klimatfrågan. Allt fler är övertygade om att en temperaturhöjning på mellan 2-6 grader under detta århundrade är sannolik. Därför måste växthusgaserna dämpas.

EU ger en global hållbar framtid

Det europeiska samarbetet har efter andra världskriget garanterat freden mellan staterna i Europa. Men EU har betytt mycket mer. Utvecklingen av den inre marknaden för rörlighet av kapital, varor, arbete och tjänster har garanterat tillväxt av ekonomin som annars inte blivit av. EU-kommissionens arbete är bl.a. att förhindra konkurrensbegränsningar, stimulera utvecklingen av gemensamma standarder och ha ett adekvat regelverk för att handeln skall fungera. Ibland blir det byråkratiskt men ändå nödvändigt. Tyvärr har flera EU-stater misskött sin ekonomi på senare år men där ändå EU söker åstadkomma en solidarisk rekonstruktion. Framförallt är EU pådrivare för en global miljöplanering vilket kommer att betala sig på sikt. Utan EU hade Europa varit sämre och med EU finns det en global hållbar framtid

Motion och motionssvar SABOS kongress om enrgieffektivitet

Motion till SABO kongress 2011 om energieffektivitet och energiproduktion i befintliga bostadsområdenKlimatkrisen har hittills i debatten varit det huvudsakliga argumentet för att dra ned användningen av fossilbränslen och att spara energi. Det finns dock andra problem som uppkommer tidigare. De lättillgängliga reserverna av olja, gas och kol minskar till följd av en allt större global efterfrågan. Kostnaderna för utvinning kommer att öka dramatiskt. Miljökostnaderna vid upphämtning, framställning och hantering av kol, olja och gas ökar. Det är ett fåtal nationer som äger världens fossila resurser. Därför är det angeläget att komma fram till ett oberoende av användning och import av fossil energi. Risken för globala prischocker och monopolbeteenden av leverantörsstaterna gör frågan om säker energiförsörjning till en strategisk fråga. Med stor sannolikhet blir bränslekostnaderna för både fossil- och biobaserad energi mycket högre än idag.

Kostnaderna för fjärrvärme kan därmed väntas öka drastiskt under kommande år genom högre priser på bränslen(fossilbränslen, biobränslen och avfall). Utveckling av solpaneler, solceller, värmepumpar och bergvärme och energieffektiva hus kan nära nog skapa en självförsörjning av energi inom boendet. Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxorna att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle.
Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören.

Energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet är fortfarande hög trots omfattande besparingsåtgärder. Möjligheterna för lokal energiproduktion i befintliga bostadsområdena finns i t.ex. solpaneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme, sjövärme mm. Kombination av dessa lokala energislag kan göra bostadsområden i den närmaste självförsörjande på energi.

Det gäller att finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet (främst miljonprogramområdena) lågkonsumerande av energi Det finns stora outnyttjade takytor, balkongräcken och väggar som kan användas för solenergi. Det finns också bergvärme och sjövärme. SABO-företagen förfogar över stora ytor tak, väggar och mark som kan användas för energiutvinning.

Framtiden innebär både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och värmedistribution. Bostadsområdena kommer att ibland få el- överskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet. Smarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram.

Följande åtgärder föreslås
1. SABO utvecklar ett koncept för hur äldre bostadsområden kan omvandlas till lokala producenter och konsumenter av förnyelsebar energi baserat på sol och värmepumpar samt förmedlar best practices mellan SABO; s medlemmar
2. SABO hemställer hos regeringen om att införa stöd och lånemedel för SABO-företag som omvandlar äldre bostadsområden till noll- och lågenergiområden via sol och värmepumpar.
3. System för smarta elnät (smart grid) där lokal och central energiproduktion samverkar för största möjliga energieffektivitet skall utvecklas och där energi kan köpas och säljas av respektive bostadsägare med lokal energiproduktion som bas.
4. El och värmeleverantörer skall vara skyldiga att köpa tillbaka el och värme till ett nettodebiteringspris utlagt över året samt att de skatte- och mervärdesskatteproblem som uppstår i sammanhanget löses.
SABO skall hemställa till regeringen om att vidta erforderliga förändringar så produktion av lokal energi stimuleras.


Karl-Erik Andersson (FP) Västerås ersättare
Vice ordförande i Bostadsaktiebolaget MIMER 2006-2010

Energieffektivitet och energiproduktion
i befintliga bostadsområden Motionsutlåtande

Motionären föreslår att SABO ska arbeta för att förnybar energi ska produceras i bostadsområden
med hjälp av solenergi och värmepumpar och för att statligt stöd ska
utgå till omställningsåtgärder i denna riktning, samt att system för smarta elnät utvecklas
och att el- och värmeleverantörer ska vara skyldiga att köpa tillbaka el respektive
värme. SABO ska hemställa hos regeringen om att erforderliga åtgärder vidtas.
Frågan om minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktig för SABOs
medlemsföretag. I idéprogrammet SABO-företagen mot år 2020 beskrivs bland annat
hur bostadsbolagen kan bidra till hållbar utveckling på detta område: minska utsläppen
av växthusgaser genom att reducera den totala energiförbrukningen vid uppvärmning
av husen och i transporter, gå över till förnyelsebara energikällor samt gå i
bräschen för moderna miljötekniska lösningar.
EU har konstaterat att unionens medlemmar är beroende av energileveranser från
länder utanför EU och sårbara för höjda energipriser. För att motverka detta och för
att minska utsläppen av växthusgaser har EU ställt upp de så kallade 20/20/20-målen.
Dessa mål innebär att energieffektiviteten ska öka med 20 %, att minst 20 % av energin
ska vara förnybar samt att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % till år
2020.
För byggnader gäller bland annat EU-direktivet om byggnaders energiprestanda
(EPBD2). Direktivet omarbetades nyligen och innehåller krav på att nya byggnader ska
vara Nära Noll-Energibyggnader (NNE) från och med år 2020. Energikravens prioritetsordning
vid nybyggnation av NNE-byggnader är enligt direktivet: a) mycket energieffektivt
klimatskal, b) mycket energieffektiva installationer och c) en stor del av
den energi som behövs ska vara förnybar. Direktivet säger också att varje land ska
ställa minimikrav på byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda när de genomgår
en omfattande ombyggnad eller renovering, i den mån det är tekniskt, funktionellt
och ekonomiskt genomförbart.
SABOs medlemsföretag är mycket aktiva inom energiområdet. Majoriteten av företagen
arbetar kontinuerligt med energieffektivisering i sina fastighetsbestånd. För att
ytterligare stödja och stimulera detta arbete har SABO startat det så kallade Skåneinitiativet.
Alla medlemsföretag kan ansluta sig till detta initiativ förutsatt att man är
med på målsättningen om att gemensamt minska energianvändningen med 20 %
(mätt som förbrukning år 2016 jämfört med år 2007). I februari 2011 hade 102 medlemsföretag
anslutit sig till Skåneinitiativet, vilket motsvarar mer än hälften av samt2
liga lägenheter som ägs av medlemsföretagen. Inom ramen för Skåneinitiativet arrangerar
SABO en mängd aktiviteter kring energieffektivisering, förnybar energiproduktion
och alternativa uppvärmningsformer för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.
SABO arbetar också aktivt i Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva
flerbostadshus (BeBo). Gruppen bedriver bland annat två teknikupphandlingsprojekt
– värmeåtervinning ur ventilationsluft och rationell tilläggsisolering av fasader – i
syfte att driva på utvecklingen inom dessa områden.
Motionärens första förslag om att utveckla ett koncept för att göra äldre bostadsområden
till producenter av förnybar energi är intressant. Det är en viktig uppgift för
SABO att tillsammans med medlemsföretag utveckla metoder för att energieffektivisera
fastigheter och stimulera lokal produktion av förnybar energi. Det gynnar medlemsföretagens
möjligheter att bidra till att de nationella miljömålen uppnås. Ett
kongressbeslut i frågan bör emellertid inte ges en lydelse som innebär en alltför detaljerad
styrning av inriktningen.
Den tekniska utvecklingen av värmepumpar har varit mycket framgångsrik och värmepumpar
bör alltid beaktas vid konvertering av uppvärmningssätt. Värmepumpar
och solen är självklart viktiga energikällor, men inte de enda. Olika tekniker för energieffektivisering
och energiproduktion måste utvecklas och utvärderas. De lokala förutsättningarna
varierar. Det är därför en fördel om det finns olika tekniker att välja
mellan, så att den teknik som är lämpligast kan användas.
I enlighet med vad som sagts ovan om prioriteringsordningen vid tillämpning av EUdirektivet
om byggnaders energiprestanda bör också åtgärder på byggnadens klimatskal
och energieffektiva installationer ingå när äldre bostadsområden ska göras mer
energieffektiva.
Motionärens andra förslag om att hemställa hos regeringen om stöd till SABO-företag
för omvandling av bostadsområden till noll- och lågenergiområden framstår inte som
förenligt med konkurrensneutralitet. Ska ett statligt stöd riktas till någon form av
energisparåtgärder måste det vara tillgängligt för alla fastighetsägare på lika och objektiva
villkor. SABO har i ett remissyttrande 2009 till Finansdepartementet avseende
promemorian Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus – statlig medverkan
i finansieringen framhållit att åtgärder som är samhällsekonomiskt men inte företagsekonomiskt
lönsamma under vissa förutsättningar bör kunna få statligt stöd.
Denna fråga bör dock diskuteras i ett vidare perspektiv som en del av den betydligt
mer omfattande frågan om upprustning och renovering av 60- och 70-talsbeståndet
som helhet.
Motionärens tredje förslag handlar om smarta elnät (smart grid). Med detta avses
elnät som utnyttjar digital teknik. Ett smart elnät används inte bara för själva elleveransen
utan rymmer också tvåvägs digital kommunikation som exempelvis kan styra
apparater hos konsumenten. Smarta elnät är en förutsättning för att energieffektivi3
seringen ska nå sin fulla potential. Utbyggnaden av smarta elnät kräver dock en bred
samverkan mellan myndigheter, elnätsbolag, energiproducenter och näringsliv. Under
år 2010 gick SABO som enda fastighetsägarorganisation med i styrgruppen för
den nationella utredningen kring Smart Grid. SABO verkar i detta sammanhang bland
annat för att systemet genomgående ska baseras på öppna systemlösningar. Detta är
en förutsättning för att bostadsföretag ska kunna utnyttja de möjligheter som de
smarta elnäten öppnar.
Motionärens fjärde förslag tar upp frågan om skyldighet för el- och värmeleverantörer
att köpa tillbaka energi till nettodebiteringspris. Ska mängden lokalt producerad
energi ökas så är nettodebitering sannolikt en nödvändighet. Den statliga Energimarknadsinspektionen
utreder för närvarande villkoren för småskalig lokal energiproduktion.
Mycket pekar på att detta arbete kommer att leda till förslag som möjliggör
nettodebitering inklusive nödvändiga ändringar av skattereglerna.
Styrelsen föreslår kongressen besluta
att uppdra åt styrelsen att intensifiera arbetet med energifrågor genom att SABO ska
– sprida kunskap och information om energieffektivisering, lokal och förnybar energiproduktion
samt alternativa uppvärmningssätt,
– vara en aktiv företrädare för fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen vid
utvecklingen av smarta elnät samt
– gentemot myndigheter och elbranschen bevaka och driva frågor om nettodebitering
av el och värme inklusive nödvändiga förändringar av skattesystemet