Flyktingar,invandringa ,gemensamma regler EU, jobb och polis

EU behöver gemensamma regler för flykting och invandringspolitik och här måste medlemmarna samverka mycketT ex vi har en ström flyktingar från Afrika över Medelhavet och en situation som är ohanterligMan måste bla därför hjälpa Afrika till ekonomisk utveckling så att flyktingproblemet blir mindre för EU. En ny Europeisk jordbrukspolitik är därför ett led i detta för att Afrika skall kunna exportera livsmedel och andra produkter till Europa och därmed bryta sin fattigdom.Bistånd är bra i vissa fall men mycket av det som sås hamnar på HällebergetPå sikt av demografiska skäl krävs en stor arbetskraftsinvandring till EU och kring detta måste nationerna samverka i EU samt en viss samordning kan behövas och gemensamma regler för fri rörlighet inom unionen och hur det skall verka mot länder utanför EU.Generellt gäller att invandrare/flyktingar skall så fort som möjligt få börja arbeta och inte behöva leva på försörjningsstöd,. Detta måste gälla over hela unionen. Men ser vi det lokalt har vi misslyckats med detta i jämförelse med kommuner som har en mycket större småföretagsamhet t.ex. Ljungby kommun.Småföretagsamhet och jobbskapande är nyckeln för integrationApproppå polisen så kräver vi i FP ett FBI för Europa och mot detta hävdar andra partier att vi har tillräckligt med polis och att brottsligheten beror på arbetslöshet och sociala faktorer.Detta kan till del vara sant men de verkliga internationella brottslingarna är inga sociala offer utan hänsynslösa profitörer och har kättrat högt upp på den respektabla sociala trappan.Det är inga duvungar utan måste hanteras med fasthet och beslusamhet via en EU FBI

Misskötsel och plågande av grisar Vi tror på Europa men vi måste städa både hemma och borta

Folkpartiets EU-program är det enda program i EP-valet som är ett sammanhängande programsom täcker ekonomi,miljö,klimat,säkerhet ,demokrati och mänskrliga rättighter. Vi visar vägen för ett nytt Europa som hänger samman.EU är en union av demokratiska stater till skillnad från många andra internationella sammanslutningar tex missköts Europas grisarIgår hörde vi att danska grisar plågas men idag hörd vi att också svenska grisar misskötsVi måste städa både hemma och borta och se till att vi behandlar alla djur och allt levande på ett värdigt sätt.jKarl-Erik Andersson Västerås

Viktigt med EU de närmaste åren jobb, miljö, säkerhet och fritt informationsamhälle

Följande måste göras
A. Tillväxt/jobben som skapas genom

I. fri rörlighet för kapital, arbete, tjänster, varor och kunskap.
II. Forskning och utveckling
III. Omprioritering av budget från jordbruksstöd till infrastruktursatsningar
IV. Förvandling av Europa till ett fossilenergifritt samhälle via förnyelsebar energi, kärnkraft och energieffektivitet samt övergång till elhybridbilar
V. Fri global handel och ökat samarbete mellan EU, Kina, Indien och USAB.

B. Rädda miljö och klimat

I. Satsa på förnyelsebar energi, kärnenergi och energieffektivisering samt byggande av ett europeiskt intelligent elnät
II. Rädda haven, sjöarna och vattendragen
III. Grön trafik och gröna bränslen på järnvägar vägar, haven och i luften
IV. Bygga snabbtågsförbindelser mellan städerna i Europa

C. Säkerhet
I. Gemensam säkerhetspolitik för Europa
II. En gemensam polis i EU för att bekämpa internationell brottslighet
III. Ökad egenförsörjning av fossilfri energi för oberoende från omvärlden

D. Ett fritt informationssamhälle
I. Möjliggöra en tillåten fildelning på Internet
II. Universella rättigheter och skyldigheter på Internet
III. Virtuella folkbibliotek på Internet
IV. Garantera ett fritt och oberoende Internet

Euro,folkomröstning,fildelning Viktiga frågor för oss

Euron:

Allt fler vill rösta om Euron. Man upptäcker som medborgare och konsument att man år betala allt mer för varor som kommer från andra länder. Det innebär att man får arbeta mer timmar för samma konsumtion so tidigare . Vi har alltså blivit fattigare. Visst exportindustrin har klarat sig lite bättre men de vinsterna kommer inte medborgaren till del och på sikt drabbas även exportindustrin eftersom den inte är lika produktiv och kvalietsmässig som länder med högre värderad valuta. Den blir förr eller senare utsatt för problem samt att importen av delar/råvaror i exportindustrin blir dyrare och försvårar läget. Ständiga devalveringar leder till bankrutt
Stabiltet uppnås om vi är inom Euroområdet.

FILDELNING

Jag vill bejaka fildelning men att skaparen skall ha ersättning. En lösning som diskuterades i Information Society Forum på 90-talet var att operatörerna på telkommarknaden får betala tick-avgift per transaktion på internet som är lika för alla. Denna avgift används för att finansiera virtuella bibliotek på nätet där filer är tillgängliga fritt precis som på ett kommunalt bibliotek. Biblioteket i sin tur betalar avgift till skaparen av verket.Detaljerna i detta kan säkert förbättras men det är en gammal huvudidé från oss som satt som experter i Information Society Forum på 90-talet. Det är bra att börja utreda detta igen i EU-parlament och Kommission

Karl-Erik Andersson (FP) Kandidat i Europaparlamentsvalet

Internet som ett bibliotek ... Lös den universella rättigheten till informationsinnehåll

Utifrån ett Europeiskt perspektiv måste vi forma en ordning som innebär att fildelning är möjlig.Man får jämföra detta med publika bibliotek. Detta var tankegångar som vi hade i "Infrormation Society Forum" redan på 90-talet. Sedan måste vi forma ett solidariskt fiansieringssystem för detta. Vi kan inte hänga kvar vid uppfattningar från tiden före informationssamhället.Sålunda får man utifrån parlamentet be kommissionen utveckla ett förslag om hur denna ordning med universella rättigheter till informationsinnehåll skall utformas. Det finns lösningar och de blir mer och mer självjklara om man funderar på det sätt som de som nu hela tiden jobbar i internetsamhället gör . Det är många ungdomar men också äldre män som jag. Låt inte piratpartiet få chansen. Att rösta på piratpartiet är en bortkastad röst men en röst på folkpartiet kan bli en del av lösningen om du väljer rätt kandidat

Manifest för ett fritt Internet, Fildelning, m m

Internet har förändrat världsbilden och det samhälle vi lever i. Tyvärr har inte alla politiker hängt med. Därför måste nu politiken anpassas till den förändrade verkligheten som är en följd av det informationssamhälle som allt fler människor lever in. Lika självklart som jag läser en tidning skall ja kunna läsa fritt på Internet. Ingen skall kunna utestängas från Internet. Fildelning är självklart för stora grupper av Internetanvändare

En blivande EU-parlamentariker måste ta politiska initiativ för att trygga åtkomst av informationsinnehållet och en fri informationsutväxling på nätet. Alla operatörer och informationsproducenter på nätet skall åläggas via ett EU-direktiv att göra informationsinnehåll universellt tillgängligt. (S.k. Universella skyldigheter) Kostnaden för detta måste täckas solidariskt och alla skall ha råd att komma åt informationen oavsett plats eller inkomst. Detta kräver ny EU-lagstiftning. Alla myndigheter, organisationer och företag måste åläggas att göra sitt informationsinnehåll tillgänglig på ett universellt och likaberättigat sätt. Visst finns det information som måste skyddas av integritetsskäl, affärsskäl, förvarsskäl etc. Men huvudregeln är att allt informationsinnehåll skall vara tillgängligt för alla men att det finns vissa preciserade undantag.

Skyddet för upphovsrätt kan i vissa fall få se annorlunda ut än idag. Utnyttjande av skapares/konstnärers intellektuella egendom skall alltid ersättas men på nya sätt. Nya kreativa lösningar måste släppas fram för hur dessa ersättningar skall se ut.
En växande skara Internetanvändare känner sig hotade av olika inskränkningsförslag för informationsanvändning. Detta måste vi politiker ändra på och möta den växande protestskarans krav. Om man måste som idag tillgripa starka rättsliga ingrepp mot fildelare är det ett bevis på att det gamla informationssamhället misslyckats och vi måste få en ny ordning som harmonierar med den nya teknikens sätt att fungera.

Undertecknad arbetade redan på 1990-talet i ”EU;s Informations Society Forum” under kommissionären Martin Bangemanns ledning. Det är nu dags att förverkliga dessa intentioner.
Mitt mål är i med utgångspunkt från EU och parlamentet initiera utvecklingen av en ny informationsstruktur och EU-lagstiftning som överensstämmer med människorna i informationssamhällets värderingar.

Karl-Erik Andersson EP-kandidat Mälargatan 10, 72210 Västerås, 070-550 83 60 karlerikandersson@tele2.se http://keaparlament.blogspot.com/

Ryck Europa ur den ekonomiska krisen – för jobb och välfärd

Världen befinner sig i en av värsta finans- ochekonomikriserna sedan 1930-talet. Därför
görs kraftansträngningar för att få ekonomin i Sverige, Europa och världen för att resa sig ur
lågkonjunkturen. Men politiken blir kontraproduktiv om varje land arbetar för sig själv och därför måste man samordna. EU söker utveckla ekonomiska mekanismer som stabiliserar
ekonomin och motverkar hastiga svängningar. Exempel på sådant är gemensam makroekonomisk politik, gemensam valuta,gemensam energi- och klimatpolitik och tillväxtpolitik. Det är Europaparlamentarikerns uppgift att kritiskt utveckla den gemensamma
ekonomiska styrningen så det blir jobb och välfärd i Europa. Enade vi stå och söndrade vi falla.

Konkret måste man fullfölja Lissabonstrategin att få igång tillväxten i Europa. Det kräver hårt, intensivt och kunnigt arbete av parlamentarikern. Man måste skapa positivt företagsklimat med lägre skatter och regelförenklingar. Man måste stimulera förändring och skapa förutsättningar för människor att byta jobb och branscher. Vi måste anpassa oss i den globala ekonomin. Skatterna måste sänkas på inkomster men att avgifter på utsläpp ökas. När det gäller klimat- och ekonomikrisen så ju snabbare vi inser att dessa två kriser har ett samband ju snabbare kan vi se lösningarna. Det råder ett gap mellan möjligheterna och där vi befinner oss. Det krävs ett kvantumhopp i utvecklingen. Detta skapar tillväxt för bl a Västmanlands näringsliv ibland annat ABB, Bombardier, Prevas, Westinghouse.

Två klarlägganden 1. Biobränslen räcker inte till och Torv är fossil

Klarläggande 1 Biobränslenas problem
Produktion av bioenergi är ett stort hot mot livsmedelsförsörjningen. Inom jordbruket är utsläppen av växthusgaser större än upptaget. Därför är det viktigt med produktion av bioenergi i jordbruket som kan bli mindre beroende av tillförd energi. Gödsel kan rötas i en biogasanläggning och gasen kan ersätta fossil energi. Rötresterna blir utmärkt gödsel på åkrarna alternativt torkas och brännas. Halm kan också användas för värmeproduktion. Men detta täcker endast lokal konsumtion och en liten del av det totala behovet.

Världens livsmedelsproduktion behöver fördubblas enligt FAO och därför kommer biobränslen från det traditionella jordbruket att räcka till en mycket liten del av energikonsumtionen i samhället. De biobränslen vi behöver till tex flyget får vi framställa genom algodling i havet eller odling av Halophyter i öknar. halophyter växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten från havet.
Biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan odlas fram i havsbassänger eller i öknar är möjliga. Fördelen med dessa biobränslen att de kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel. Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten.

Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas för att sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns i luften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen


Klarläggande 2 Torven är fossil
All förbränning påverkar växthuseffekten, torv har dock mindre påverkan än det bästa fossila bränslet naturgas. Anledningen är att samtidigt som förbränningen av torv ger ett utsläpp av växthusgasen koldioxid, så kommer dikningen av torvmarken att innebära en minskning av utsläppen av en annan växthusgas, nämligen metan. Efterbehandling med skogsplantering binder dessutom åter koldioxid. Summeras tillgängliga värden blir resultatet att efter ca 100 år så kommer nettoeffekten att bli noll i de mest positiva fallen men i andra fall kan det dröja upp till 200-300 år.
Vi hinner inte vänta så länge. Det är redan till 2050 vi måste minska växthusgas på 40 år.

Klimatkrisen accelererar. Antarktis smälter fortare än väntat

Klimatkrisen accelerar och det innebär att de politiska motåtgärderna måste bli hårdare.

Senast 2050 måste vi upphöra med allt som producerar koldioxid och annan växthusgas.

Detta går att göra men då måste vi öka utbyggnaden av kärnkraften med det tredubbla. Vi måste alltså tredubbla kärnenergiproduktionen.

år 2050 bör i EU 40 % av konsumtionen täckas av kärnkraft och 30 % av förnyelsebara nergikällor främst sol,vind, vatten och geoenergi. Biobränslen bör endast användas för flygtrafiken och dessa bränslen bör helst ha framställts i havet (algodling) eller i öknar med halophyter (växter som kan bevattnas med saltvatten).

Energieffektivisering dvs effektiavare elmaskiner, lampor, apparater och lågnergihus kan betyda upp till 30%. Men det underbara är att vi då inte använder kol,olja,torv eller fossilgas.

För detta hopp måste utomordentligt starka politiska medel tillämpas och det måste börja nu.