Efter vår studieresa i Tyskland har vi dragit följande slutsatser
Trängsel är i många regioner ett ökande problem då städerna växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Situationen är på många håll i t.ex. Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk. Tågen går inte i tid eller ställs in vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!
Transportsektorn står för en stor del av giftutsläppen i luften bl.a. polyaromatiska kolväten (tjärämnen), tungmetaller, mikrostoft, kväveoxider. Alla dessa ämnen orsakar sjukdomar i t.ex. luftvägarna. Bullret är ett annat problem som också ger hälsorisker. Övergång till magnetdrift ger inga giftutsläpp och ger betydligt lägre ljud än konventionella fordon . Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till. De lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver och priserna stiger kontinuerligt vilket ökar kostnaderna för transporter.
Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag. Behoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man vill åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt. Finansiering av jättelika infrastrukturinvesteringar måste tryggas och tiden för samhällsplanerings- och byggprocesserna måste kortas ned. Samhällsekonomiska livscykelsanalyser måste bli vägledande för beslut.
Magnettågen är en möjlig persontransport och magnetbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med magnettåg. Ett sådant tåg skulle förflytta sig på ca en kvart till Stockholm med fyra a fem avgångar per timme. En dubbelspårig magnetbana Stockholm - Västerås samlokaliserad med E18 kan realiseras på kort tid tidiga biljettintäkter. Investeringskostanden skulle bli ca 22 miljarder men i gengäld räcka i 80 år. Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnetbana 450 km/h uppgår till ca en tredjedel av motsvarande för det traditionella tyska höghastighetståget (ICE) i 250 km/h. Transportkapaciteten blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
På sikt möjliggör detta en regionförstoring genom att intresset för och attraktiviteten i pendling ökar.
Carl-Åke Utterström(FP) Grönliberal
Karl-Erik Andersson(FP)Grön Liberal
Harriet Andersson (FP) Grön liberal,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar