FRAMTIDENS ENERGIPOLITIK MER SOL OCH KÄRNKRAFT EN ENERGIKRIS I ANTÅGANDE Ett stort tack Eric Fernqvists insändare 11 februari i VLT och han har rätt i att omställningen brådskar. Frågan inställer sig varför så lite händer. En energikris är i antågande inom 10-15 år eftersom de billiga oljeresurserna då är slut och enligt bedömningar kan inte vid det tillfället skiffergas, tjärsand eller annan olja kompensera bortfallit och detta ger en prischock på dieselolja vilket ger den globala jordbruksproduktion ett stort problem. Den politiska situationen i länder där fossilresurserna finns är mycket osäker. Militärerna i USA, Tyskland och Storbritannien är mycket oroade över sårbarheten i vår energiförsörjning men tyvärr lyssnar man i dagens inbillade fredstid. Tänk bara på följande konfliktkomponenter Iran, Israel., Pakistan, Saudiarabien, Irak Emiraten, Ryssland...Den miljövidriga framställningen av drivmedel ur skiffergas, tjärsand, djupborrningar och exploatering av Arktis är ingen lösning utan kommer bara att förvärra miljöproblemen. Därför måste vi alltmer försörja oss med mer energi lokalt och nationellt för att inte bli utpressade En ny generation kärnkraft måste påskyndas liksom en snabb utbyggnad av kraftkällorna sol-, vind- och vatten. Det som idag eldas upp i kraftvärmekraftverken i form av ved och sopor måste istället omvandlas till biometan eller DME för att bli fordonsbränsle. Istället måste uppvärmningen ske med solpaneler under sommaråret och bergvärme/sjövärme under vinterhalvåret. Energieffektiviseringar i bostadsuppvärmning och transporter är stora möjligheter. Mer än hälften av energin i boendet kan sparas. Jordbruket kan göras självförsörjande på energi med biogas och biometan. Möjligheterna finns att lösa kriserna med klimat och energiförsörjning men då måste den politiska viljan finnas . Det kan innebära att materiell överkonsumtion måste minskas genom nyttigare mat, mindre bilar och en ökad återvinning av apparater, kläder och andra prylar. Måhända ligger en lösning i att inse att lyckan inte vinns genom ohämmad materiell konsumtion. Karl-Erik Andersson