Riskfritt - hur länge då? VLT 15 maj

Badvattenkvaliteten måste vara hållbar på lång sikt I en VLT-insändare 2013-05-11 hävdar Hans Näslund, direktör i tekniska nämndens stab, att det är ”riskfritt att ta ett dopp” i det planerade utomhusbadet vid Lögarängen. Han hänvisar till att provtagningar ger stöd för detta påstående. Det kan mycket väl vara så att vattenkvaliteten är acceptabel just nu men hur blir den på sikt? Halten av föroreningar kan snabbt stiga och överskrida acceptabla gränser. Så länge som föroreningskällorna inte helt elimineras kommer vattenkvaliteten förr eller senare att bli så dålig att det inte är riskfritt att ta sig ett dopp. En långsiktig garanti för god vattenkvalitet kräver att föroreningskällorna elimineras vilket innebär att reningsverket måste ha så stor kapacitet att bräddningsavlopp inte behövs och att fartygstransporterna inte tillåts göra utsläpp som riskerar vattenkvaliteten. Med utbyggnad av Södertäljeslussen följer dock ökad fartygstrafik som dessutom kommer att vara mer riskfylld om planerna på sopimport genomförs. Och det handlar inte bara om att det ska vara riskfritt att ta ett dopp i Mälaren; vattnet måste också vara riskfritt som källa för dricksvatten i hela Mälardalen vilket också talar för utbyggnad av reningsverket och reduktion, helst avveckling, av fartygstransporterna på Mälaren. Om badplatsen skall bli säker och attraktiv måste reningsverket flyttas till annan plats, hamnen läggas ned och hela området kring Västeråsfjärden saneras. Dessutom måste Mälarenergis kraftvärmeverk omvandlas till ett värmeverk som eldas med lokala biobränslen. Att försöka ta bort fokus från miljöproblemen med palmer, som inte hör till den naturliga landskapsbilden, är en förolämpning av västeråsarnas omdömesförmåga. Att plantera palmer längs Lögarängsstranden ger närmast ett löjligt intryck. Hans Näslunds VLT-artikel garanterar inte på något sätt att badvattnet kommer att vara riskfritt på lång sikt. Vattenföroreningar kan inte elimineras genom att någon, inte ens om vederbörande är direktör i tekniska nämndens stab, påstår att det är ”riskfritt att ta sig ett dopp”. Om vattenkvaliteten inte tas om hand på ett seriöst sätt kan den på sikt bli så dålig att den inte kan repareras. NALE, Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Åke Rullgård

VLT 8 maj Här rinner smutsen ut!

Lögarängsbadstranden – är den hälsosam? I en VLT-insändare 2013-04-26 ifrågasätts med all rätt om det är lämpligt att anlägga en badplats vid Lögarängen under rådande sanitära förhållanden. Badvattnet kommer att bli mindre angenämt och faktiskt hälsovådligt eftersom badplatsen omges av på båda sidorna av föroreningskällor. Österut ligger småbåtshamnen, östra hamnen för lastfartyg och avloppsverket. Västerut några hundratals meter från den planerade badplatsen ligger en nyanlagd bräddningsbrunn som för ut orenat avloppsvatten till råvattentäkten vid häftiga regn. Bilden visar utloppet till Mälaren och den röda länsen är nödvändig för uppsamling av oljespill från bräddavloppet. Dessutom ligger här stadens stora hamnanläggning som hanterar allt slags gods och det blir då lätt spill vid lastning och lossning av fartygen med förorening av Mälarvattnet som följd. Om planerna på sopimport genomförs blir föroreningsrisken än större och allvarligare på grund av innehållet i soporna. För en tid sedan kunde man i VLT läsa om ett fartyg som ankrat upp på Västeråsfjärden för underhållsarbeten. Man får hoppas att detta var en engångsföreteelse men risken finns att Västeråsfjärden utvecklas till att bli en lugn vik dit underhållsarbeten kan förläggas, men till priset av förorening av Mälarvattnet. Och med större kapacitet i Södertäljeslussen ökar risken för, att Västeråsfjärden blir en underhållsstation, vilket ger än mer utsläpp som försämrar vattenkvaliteten i Lögarängsbadstranden. Allt detta pekar mot att om en badplats vid Lögarängen ska få vatten som inte är hälsovådligt så måste fartygstrafiken på Mälaren reduceras och helst avvecklas helt. Detta låter sig göras med utbyggnad av järnvägskapaciteten med dubbelspår mellan Västerås och Oxelösund och avveckling av planerna på sopimport till fjärrvärmeverket. Dessutom drivs tågen med inhemskt producerad elenergi som är miljövänlig. För att badvattnet inte ska bli hälsovådligt måste dessutom reningsverkets kapacitet ökas så att bräddningsbrunnar inte behövs. Ödet har gjort att det inte blir någon badplats vid Lögarängen för tillfället på grund av marktvist som man kunnat läsa om i VLT för en tid sedan. Denna försening har också den fördelen att beslutsfattarna får tid på sig att tänka om när det gäller utformningen av en eventuell badplats. Det kan inte vara vettigt att plantera palmer vid Mälaren. Det är mycket bättre och mer smakfullt med träd och växter som naturligt hör hemma på Västeråsbreddgraden. Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl- Erik Andersson Georg Lagnerius Åke Rullgård

VLT-artikel 28 mars 2013 Sopimportens hälsorisker och osäkerhet som energikälla måste beaktas

Sopimportens hälsorisker och osäkerhet som energikälla måste beaktas Stockholm bygger ett nytt värmeverk i Värtan som skall eldas med biobränsle, byggkostnad ca 4 miljarder. I Västerås bygger Mälarnergi en ny panna som skall eldas med importerade sopor till en kostnad av 4 miljarder. Sopimporten kommer automatiskt att leda även till import av råttor som behöver föda som de troligtvis hittar i det närbelägna kraftvärmeverket. I jakten på föda kan kabelisoleringar bli skadade med driftstörningar som beskrivs i en VLT-artikel 2013-03-22 som följd, elavbrott i ett kärnkraftverk. Men också annan ohyra kan följa med soporna: kackerlackor, insekter, maskar och andra smådjur. Vad värre är att bakterier, svampar och virus följer i dess spår. I miljökonsekvensbeskrivningarna nämns inget om de epidemiska och hälsomässiga farorna. Hur tänker Mälarnergi hantera dessa risker? Det finns anledning att påminna om att under historiens gång har många fruktansvärda pandemier och dödliga sjukdomar spridits av råttor i samverkan med annan ohyra. Allt detta innebär hot mot samhället, en fråga som VLT-ledaren den 22 mars 2013 förtjänstfullt tar upp, främst svagheter i livsmedelsförsörjningen. Och det finns fler hot, t.ex. brister i husuppvärmningen. Uppmaningen i ledarens sista mening gäller även med ”livsmedelsförsörjningen” utbytt mot ”husuppvärmningen” och lyder då: ”Det är därför hög tid att regeringen utarbetar en nationell strategi för en fungerande energiförsörjning för husuppvärmningen.” Denna uppmaning bör tas på allvar. Att basera husuppvärmning på importerade sopor är ett hot mot säker energiförsörjning. Denna måste i stället baseras på lokala energitillgångar vilket också ger mindre risk för skadlig ohyra. NALE- Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl-Erik Andersson Åke Rullgård Georg Lagnerius

INLÄGG 22 mars

Se föreg

EARTH-HOUR RÄCKER INTE Artikel VLT den 22 mars 2013

Trots alla varningar fortsätter nationer och energibolag att i en allt snabbare takt förgifta miljön genom ökad användning och utvinning av fossila bränslen. Ibland är motiveringarna helt falska. T.ex. naturgas har marknadsförts som miljövänligt men vid granskningar visar det sig ge mer växthusgaser och gifter än oljan om hela framställningsprocessen beaktas. Att vänta eller långsamt införa ren förnyelsebar energi(sol, vind, vatten och geoenergin) är inte att ta ansvar för framtiden. Omställningen måste göras nu och gärna användas för fler jobb. Genom att kombinera förnyelsebar energi, energieffektivisering och nya generationers kärnkraft kan världen på några decennier göra sig helt fri från förgiftande fossilenergi. Det hjälper inte med symbolhandlingar som ljuständningar eller oprecisa klimatplaner. Politiken måste våga ta djärva beslut nu även om de kan medföra bromsningar i den materiella konsumtionsutvecklingen. Karl-Erik Andersson Ps vi har en fantastisk energikälla ovanför oss som är ren Här måste allt sättas in för att utnyttja den SOLEN ÄR VÅR LÅNGSIKTIGA LÖSNING

Bygg ut järnvägskapaciteten istället för sjötrafik på Mälaren I debattartikel 6 februari 2013 vill handelskammaren m.fl. att sjöfarten på Mälaren byggs ut och hävdar att detta är ett starkt företagsintresse. En utbyggnad av Mälarsjöfarten är dock lång ifrån bekymmersfri eftersom Mälaren är råvattentäkt för 2 miljoner människor och incidenter på sjön kan bli mycket farliga och kostsamma. Ökad sjöfart skulle också öka erosionen på Mälarens öar, invasion av nya marina biologiska organismer till fara för Mälarens biologiska system. Ett mer hållbart alternativ är att bygga ut järnvägskapaciteten vilket också skulle gynna industrin i Västmanland. Bombardier och liknade företag skulle få mer motivation att bygga ut sin kapacitet och sysselsättning. Järnvägen drivs av el som kan produceras miljösäkert i landet. Handelskammaren borde gå i spetsen för en kampanj att bygga järnvägarna för ökad transportkapacitet både för Västmanlands och nationens skull. För en tid sedan höll Mälarhamnars vd, Carola Alzén, ett föredrag på Kyrkbacksgården där hon framhöll förmenta fördelar med ökad fartygstrafik på Mälaren. Hon sade dock inget om de faror för miljön och riskerna vid fartygshaverier som är förenade med en ökad fartygstrafik utan uppehöll sig mest kring att ett fartyg kan ta en last som motsvarar så och så många hundra lastbilar. Järnvägsalternativet fick inte heller något högre betyg trots att det krävs omfattande järnvägstransporter för att fartygen ska kunna fyllas med last. Som kontrast till Alzéns lovsång till fartyg på Mälaren meddelades i media dagen efter detta föredrag att det finns allvarliga planer på att börja med bulktransporter på järnväg ända från Kina till Europa. Detta tyder närmast på att fartygstransporter är ogynnsamma även globalt och då är det bisarrt och smått löjligt med propagandan från Mälarhamnar och andra undertecknare av nämnda VLT artikel den 6 februari om att öka fartygstrafiken på Mälaren, som omfattar några tiotal mil, men som har stora risker av slag som nämnts ovan. Mot en satsning på ökade sjötransporter på Mälaren talar också det faktum att Västeråshamnen måste renoveras i stor omfattning för att inte sjunka ned i gyttjan. Detta kräver nvesteringar ii miljardklassen vilket gör att lönsamheten för hamnen starkt kan ifrågasättas ur alla aspekter. Samma förhållanden kan råda även för andra Mälarhamnar speciellt om större fartyg ska kunna hanteras vilket blir fallet om Södertäljeslussen byggs ut. Allt talar för, att järnvägskapaciteten ska byggas ut så att all transport av varor inom landet kan ske på järnväg som både snabbare och smidigare än sjötransporter. NALE- Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl-Erik Andersson Åke Rullgård Georg Lagnerius

FRAMTIDENS ENERGIPOLITIK MER SOL OCH KÄRNKRAFT EN ENERGIKRIS I ANTÅGANDE Ett stort tack Eric Fernqvists insändare 11 februari i VLT och han har rätt i att omställningen brådskar. Frågan inställer sig varför så lite händer. En energikris är i antågande inom 10-15 år eftersom de billiga oljeresurserna då är slut och enligt bedömningar kan inte vid det tillfället skiffergas, tjärsand eller annan olja kompensera bortfallit och detta ger en prischock på dieselolja vilket ger den globala jordbruksproduktion ett stort problem. Den politiska situationen i länder där fossilresurserna finns är mycket osäker. Militärerna i USA, Tyskland och Storbritannien är mycket oroade över sårbarheten i vår energiförsörjning men tyvärr lyssnar man i dagens inbillade fredstid. Tänk bara på följande konfliktkomponenter Iran, Israel., Pakistan, Saudiarabien, Irak Emiraten, Ryssland...Den miljövidriga framställningen av drivmedel ur skiffergas, tjärsand, djupborrningar och exploatering av Arktis är ingen lösning utan kommer bara att förvärra miljöproblemen. Därför måste vi alltmer försörja oss med mer energi lokalt och nationellt för att inte bli utpressade En ny generation kärnkraft måste påskyndas liksom en snabb utbyggnad av kraftkällorna sol-, vind- och vatten. Det som idag eldas upp i kraftvärmekraftverken i form av ved och sopor måste istället omvandlas till biometan eller DME för att bli fordonsbränsle. Istället måste uppvärmningen ske med solpaneler under sommaråret och bergvärme/sjövärme under vinterhalvåret. Energieffektiviseringar i bostadsuppvärmning och transporter är stora möjligheter. Mer än hälften av energin i boendet kan sparas. Jordbruket kan göras självförsörjande på energi med biogas och biometan. Möjligheterna finns att lösa kriserna med klimat och energiförsörjning men då måste den politiska viljan finnas . Det kan innebära att materiell överkonsumtion måste minskas genom nyttigare mat, mindre bilar och en ökad återvinning av apparater, kläder och andra prylar. Måhända ligger en lösning i att inse att lyckan inte vinns genom ohämmad materiell konsumtion. Karl-Erik Andersson