Inte jag heller tror skogen räcker till allt Tvärtom den är mycket begränsad och en viktig koldioxidsänka
Det är därför jag menar att det som inte kan användas till timmer eller massaved skall användas till produktion av biodrivmedel tex metanol,DME leler biogas(CO,H2,CH4) som kan användas som komplentärt drivmedel i elhybrider och vid framställningen uppstår en del spillvärme och den skulle kunna användas i fjärrvärmeverk. Den energimängd som skulle rerfordras för den koplementära driften är mellen 10-20 TWH för hela bilflottan om man i övrigt kör på laddbart elbatteri från nätet.Sen är jag helt kvar vid min idé att huvuddelen av fjärrvärmen i storstäderna skall vara spillvärme från kärnkraft.
Men istället för att köra avfall från Tyskland som är en osäker källa med kanske mycket giftinnehåll så menar jag i Västerås efter det man använt alla sopor behöver ytterligare högst 1 TWH skall ta det från skogsvara och att en sådan skulle kunna byggas ut till ett biokombinat för produktion av DME,mtanol eller biogas och att spillvärmen användes till fjärrvärmen i Västerås
Därför menar jag att man går över ån efter vatten när man skall importera avfall från Tyskland
fredag 27 november 2009
torsdag 26 november 2009
Det finns massor av biobränsle i Mellansverige Studiebesök på Mellanskog
Tillgången på biobränsle i Mellansverige
Idag studiebesök på Mellanskog i Uppsala. Jag träffade VD och chefen för biobränsledivisionen. VD heter Lars Gabrielsson och bioenergichefen heter Göran Hedman.
Mellanskog ett kooperativt företag för skogsägarna
50 % av de icke stats & bolagsögda skogarnas ägare (oftast bönder) tillhör Mellanskog., Själv är jag medlem i SÖDRA- skog. Man är således medlem och delägare i en kooperativ förening som både säljer och förädlar skogsråvara. SÖDRAS verksamhet i Sydsverige är ett helt industriellt kombinat av sågverk, pappersmassaindustrier, pelletsfabriker och flisförsäljning, vindkraftsparker mm mm
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige
Mellanskog är på väg mot en motsvarande utveckling och framförallt kommer man att växa inom bioenergisegmentet.
Produktionen och uttaget av energived i Mellansverige kommer att öka mycket kraftigt inte minst västra Mellansverige (Värmland). Skogsägarna kommer regelbundet att göra vedgallringar vilket ger mycket flisbart mtrl och samtidigt ökar detta tillväxten i skogsenergiutbud.
Underuttaget av energived är ca 30 % idag men uttagen kommer att öka kraftigt.
Biomassan räcker mer än väl till behoven i kraftvärmeverken i Mellansverige och det innebär att man kommer att starta export av biobränsle främst ser man en efterfrågan i Tyskland. I en sådan situation kan hamnen i Västerås bli en intressant exporthamn
Framtida möjligheter
En annan väg att använda biomassa från ved och grot (förkortning av grenar och toppar är ett så kallat sortiment efter sågtimmer, massaved, ved) är att göra fordonsbränsle. Förgasning till biogas, metanol eller DME men detta kräver energikombinat där värmen kan användas tex till fjärrvärme. Om tex Västerås byggde ett energikombinat för fjärrvärmen och samtidigt producerad biogas(CO,H2,CH4), metanol eller DME så kunde ett sådant företag samägas av tex Mellanskog. Det vore en poäng och därmed kanske en möjlighet för hamnen. Men det dröjer kanske en liten tid innan denna andra generationes biobränsle slår igenom .Det är inte utan vidare lönsamt men kommuner, stat skulle kuna ta initiativ till kombinat
Och här skulle vi kunna gå i bräschen
Slutsatser
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige och kan täcka mer än väl kraftvärmeverkens behov i Mellansverige. Såleds behöver ingen import ske till Sverige av biobränsle i någon form. Mellansverige kommer att exportera biobränsle till Tyskland och andra EU-länder. Framtida möjligheter skulle finnas för produktion av fordonsbränsle under förutsättning att det kombineras med kommunal fjärrvärme. Men här krävs både privata och offentliga initaitiv
Idag studiebesök på Mellanskog i Uppsala. Jag träffade VD och chefen för biobränsledivisionen. VD heter Lars Gabrielsson och bioenergichefen heter Göran Hedman.
Mellanskog ett kooperativt företag för skogsägarna
50 % av de icke stats & bolagsögda skogarnas ägare (oftast bönder) tillhör Mellanskog., Själv är jag medlem i SÖDRA- skog. Man är således medlem och delägare i en kooperativ förening som både säljer och förädlar skogsråvara. SÖDRAS verksamhet i Sydsverige är ett helt industriellt kombinat av sågverk, pappersmassaindustrier, pelletsfabriker och flisförsäljning, vindkraftsparker mm mm
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige
Mellanskog är på väg mot en motsvarande utveckling och framförallt kommer man att växa inom bioenergisegmentet.
Produktionen och uttaget av energived i Mellansverige kommer att öka mycket kraftigt inte minst västra Mellansverige (Värmland). Skogsägarna kommer regelbundet att göra vedgallringar vilket ger mycket flisbart mtrl och samtidigt ökar detta tillväxten i skogsenergiutbud.
Underuttaget av energived är ca 30 % idag men uttagen kommer att öka kraftigt.
Biomassan räcker mer än väl till behoven i kraftvärmeverken i Mellansverige och det innebär att man kommer att starta export av biobränsle främst ser man en efterfrågan i Tyskland. I en sådan situation kan hamnen i Västerås bli en intressant exporthamn
Framtida möjligheter
En annan väg att använda biomassa från ved och grot (förkortning av grenar och toppar är ett så kallat sortiment efter sågtimmer, massaved, ved) är att göra fordonsbränsle. Förgasning till biogas, metanol eller DME men detta kräver energikombinat där värmen kan användas tex till fjärrvärme. Om tex Västerås byggde ett energikombinat för fjärrvärmen och samtidigt producerad biogas(CO,H2,CH4), metanol eller DME så kunde ett sådant företag samägas av tex Mellanskog. Det vore en poäng och därmed kanske en möjlighet för hamnen. Men det dröjer kanske en liten tid innan denna andra generationes biobränsle slår igenom .Det är inte utan vidare lönsamt men kommuner, stat skulle kuna ta initiativ till kombinat
Och här skulle vi kunna gå i bräschen
Slutsatser
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige och kan täcka mer än väl kraftvärmeverkens behov i Mellansverige. Såleds behöver ingen import ske till Sverige av biobränsle i någon form. Mellansverige kommer att exportera biobränsle till Tyskland och andra EU-länder. Framtida möjligheter skulle finnas för produktion av fordonsbränsle under förutsättning att det kombineras med kommunal fjärrvärme. Men här krävs både privata och offentliga initaitiv
tisdag 24 november 2009
Hässlö flygfält skall behållas och utvecklas
Flygplatsen skall dock inte läggas ned av följande skäl utan utvecklas kraftfullt.
• Landningsbanan är hyfsad stor och lägger man ned
denna finns ingen återvändo
• Vår kunskapsindustri (ABB, Prevas, Westinghouse mm)
är global och behöver snabbt komma ut i världen.
Därför skall man utveckla denna möjlighet. Lokalisering
i Västerås av s.k. intelligenta och globala verksamheter
kräver flygkommunikation
• Fraktflyg är viktigt från Västerås för den typ av företag
vi har. Viktiga komponenter måste kunna snabbt
transporteras ut i världen
• Charterflyg kan utvecklas mer
• Kort- och medeldistansflyget kommer att på 10 års sikt
bli på allvar utmanad av transeuropeiska snabbtåg men
däremot kommer det interkontinentala flyget att behövas
för utvecklingen av Västerås
• Den västra delen av Mälardalsregionen behöver ett
livskraftigt flygfält
• Ett grönt flyg kommer till stånd och flygtrafiken kan
göras minimalt klimatpåverkande genom
− Nya effektiva motorer och bättre aerodynamik
för flygplanen kräver mindre bränsle. ATM är (Air Traffic Management) optimal
styrning av varje rutt ur bränslesynpunkt
− Nya gröna bränslen antingen syntetiska bränslen framställda vid kärnkraft (metangas,metanol eller mer komplexa kolvätebaserade
bränslen) eller tredje generations biobränslen framställda genom algodlingar eller
halophyter
Det som kommer att behövas är ny kreativ utveckling av flygfältet. Detta har sagts länge men här måste man nog investera ännu mer i affärskreativitet för att nå de mål som
tecknats i ovanstående stycke.
Man skall använda biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan
odlas fram i havsbassänger eller i öknar. Fördelen med dessa biobränslen att de
kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel
Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade
grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt
bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten
Halophyter är växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten
från havet.
Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas föratt sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns iluften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen
• Landningsbanan är hyfsad stor och lägger man ned
denna finns ingen återvändo
• Vår kunskapsindustri (ABB, Prevas, Westinghouse mm)
är global och behöver snabbt komma ut i världen.
Därför skall man utveckla denna möjlighet. Lokalisering
i Västerås av s.k. intelligenta och globala verksamheter
kräver flygkommunikation
• Fraktflyg är viktigt från Västerås för den typ av företag
vi har. Viktiga komponenter måste kunna snabbt
transporteras ut i världen
• Charterflyg kan utvecklas mer
• Kort- och medeldistansflyget kommer att på 10 års sikt
bli på allvar utmanad av transeuropeiska snabbtåg men
däremot kommer det interkontinentala flyget att behövas
för utvecklingen av Västerås
• Den västra delen av Mälardalsregionen behöver ett
livskraftigt flygfält
• Ett grönt flyg kommer till stånd och flygtrafiken kan
göras minimalt klimatpåverkande genom
− Nya effektiva motorer och bättre aerodynamik
för flygplanen kräver mindre bränsle. ATM är (Air Traffic Management) optimal
styrning av varje rutt ur bränslesynpunkt
− Nya gröna bränslen antingen syntetiska bränslen framställda vid kärnkraft (metangas,metanol eller mer komplexa kolvätebaserade
bränslen) eller tredje generations biobränslen framställda genom algodlingar eller
halophyter
Det som kommer att behövas är ny kreativ utveckling av flygfältet. Detta har sagts länge men här måste man nog investera ännu mer i affärskreativitet för att nå de mål som
tecknats i ovanstående stycke.
Man skall använda biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan
odlas fram i havsbassänger eller i öknar. Fördelen med dessa biobränslen att de
kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel
Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade
grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt
bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten
Halophyter är växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten
från havet.
Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas föratt sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns iluften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen
onsdag 18 november 2009
KLIMATDEBATT Västerås den 13 januari IOGT lokalen Slottsgatan 6
13 januari Västerås
Klimatdebatt Efter Köpenhamn
Klimatkrisens allvar, katastrofrisk eller inte, Vad gör vi lokalt?
Onsdagen 13 januari VästeråsTid 18.30 – 21.00 lokal IOGT Slottsgatan 6. 722 11 VÄSTERÅS
Deltagare
Sara Wallentin förbundssekreterare Agenda21
Fred Goldberg Docent KTH
Mikael Ståldal Miljövänner för Kärnkraft
Eric Söderberg KD
Karl-Erik Andersson (FP)
Binella Vannesjö (M)
Magnus Ekblad (CP)
Mikael Vilbaste (MP)
Anna Vallén (S)
Kent Persson (V)
Moderator Anders H Pers f d huvudredaktör VLT
Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan Västerås
Mer info Karlerikandersson@tele2.se eller 070-550 83 60
Klimatdebatt Efter Köpenhamn
Klimatkrisens allvar, katastrofrisk eller inte, Vad gör vi lokalt?
Onsdagen 13 januari VästeråsTid 18.30 – 21.00 lokal IOGT Slottsgatan 6. 722 11 VÄSTERÅS
Deltagare
Sara Wallentin förbundssekreterare Agenda21
Fred Goldberg Docent KTH
Mikael Ståldal Miljövänner för Kärnkraft
Eric Söderberg KD
Karl-Erik Andersson (FP)
Binella Vannesjö (M)
Magnus Ekblad (CP)
Mikael Vilbaste (MP)
Anna Vallén (S)
Kent Persson (V)
Moderator Anders H Pers f d huvudredaktör VLT
Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan Västerås
Mer info Karlerikandersson@tele2.se eller 070-550 83 60
lördag 31 oktober 2009
Utnyttjar vi våra möjligheter till framgång
Möjligheterna för Västerås,Västmanland, Sverige,EU och världen är stora.
Ekonomikrisen är svår och många jobb och företag hotas i Västmanland. Men möjligheteran finns också till en bättre framtid.
Värstamnalnd och Västerås måste bygga upp en politik som ger tiullbaka framtidstron och framtiden ligger i ny teknik och kunnande. Det finns en bra bas.
Forskning, företagande,lkommunikationer och en trivselstad är lösningen för framsteg i Västmanland
Ser vi dessa 4 delar klart så gäller det att satsa och om inte vio gör det så gör nån anna det
Läs min senaste bok där finne en del avlösningen
" En smart och hållbar stad"
antingen mig direkt karlerikandersson@tele2.se
eller via Books-on-demand
Boken kan beställas www.books-on-demand.comArtikelnr 1674 , ISBN13: 978-91-86409-19-7 ISBN10: 91-86409-19-0
e-post order@books-on-demand.com
Bingebygatan 5621 41 Visby tfn 0498-213 360
Ekonomikrisen är svår och många jobb och företag hotas i Västmanland. Men möjligheteran finns också till en bättre framtid.
Värstamnalnd och Västerås måste bygga upp en politik som ger tiullbaka framtidstron och framtiden ligger i ny teknik och kunnande. Det finns en bra bas.
Forskning, företagande,lkommunikationer och en trivselstad är lösningen för framsteg i Västmanland
Ser vi dessa 4 delar klart så gäller det att satsa och om inte vio gör det så gör nån anna det
Läs min senaste bok där finne en del avlösningen
" En smart och hållbar stad"
antingen mig direkt karlerikandersson@tele2.se
eller via Books-on-demand
Boken kan beställas www.books-on-demand.comArtikelnr 1674 , ISBN13: 978-91-86409-19-7 ISBN10: 91-86409-19-0
e-post order@books-on-demand.com
Bingebygatan 5621 41 Visby tfn 0498-213 360
måndag 19 oktober 2009
Realistiskt enrgipolitik för ett växthusgasfritt energisamhälle 2050
Följande åtgärder ingår i policymixen
1. Kärnkraft som baskraft och reglerkraft för vind och solenergi
2. Småskalig(tex på bostäder) och storskalig solenergi(tex i sydeuropa och nordafrika) och geotermisk energi( bl a jordvärme) samt en viss mängd vindkraft
3.Vattenkraften behålls och kan byggas ut på vissa håll i världen
4. Spilvärme från kärnkra och annan industri används för uppvärmning och elenergiproduktion
5.. Smarta transeuropeiska och globala elenerginät (smart grid)
6... Bioenergi används endast till fordons- och flygbränsle (Livsmedelskrisen gör att bioenergi får framställas av avfall/bioöverskott samt havsodling av alger/odling i öknar med saltvatten(Halophyter)
7. Elhybrider och metan/metanol/biodiesel för tyngre fordon
8.. Snabba tåg bla magnettåg
Det finns fler saker men det handlar inte om antingen eller utan både och
1. Kärnkraft som baskraft och reglerkraft för vind och solenergi
2. Småskalig(tex på bostäder) och storskalig solenergi(tex i sydeuropa och nordafrika) och geotermisk energi( bl a jordvärme) samt en viss mängd vindkraft
3.Vattenkraften behålls och kan byggas ut på vissa håll i världen
4. Spilvärme från kärnkra och annan industri används för uppvärmning och elenergiproduktion
5.. Smarta transeuropeiska och globala elenerginät (smart grid)
6... Bioenergi används endast till fordons- och flygbränsle (Livsmedelskrisen gör att bioenergi får framställas av avfall/bioöverskott samt havsodling av alger/odling i öknar med saltvatten(Halophyter)
7. Elhybrider och metan/metanol/biodiesel för tyngre fordon
8.. Snabba tåg bla magnettåg
Det finns fler saker men det handlar inte om antingen eller utan både och
En bedömning av en fossilenergifri värld år 2050 –realistiska scenarios
Frågan är om det går att skapa en fossilenergifri värld fram till år 2050.
Ja det gör det och lösningen är enligt nedanstående blandning
Vi antar att världens energibehov fördubblas fram till 2050 .25 % av denna totala energikonsumtion sparas genom energieffektivisering. Detta är alltså 50 % av dagens konsumtion. 40 % kommer att motsvaras av förnyelsebar energi och 35 % är kärnenergi.. Av den förnyelsebara energin svarar vindkraften för 10 %, solenergin för 10%, bioenergin för 15 % och övrigt förnyelsebart för 5 %
Scenario I Effektivisering 25 % kärnenergi 35 % och förnyelsebar energi 40 %
Scenario II Effektivisering 25 % kärnenergi 30 % och förnyelsebar energi 45 %
Mellan dessa ligger det vid en fossilfri värld
Följande slutsatser gäller då:
1. Energieffektiviseringen blir dramatiska när hälften av det beräknade energibehovet år 2050 vinns genom effektivisering, (energibehovet är dubbelt så stort 2050 med oförändrad teknik)
2. Kärnkraften byggs ut och fördubblas eller mer på flera håll i världen
3. Vidkraften når sin topp vid ca 10 % dels av rent ekonomiska skäl och dels genom att lasten hela tiden måste balanseras av annan energi tex sol, vatten eller kärnenergi.
4. Solenergin utvecklas och täcker kring 10 % år 2050
5. Bioenergin når sin topp vid ca 15 % och konkurrensen är hård med livsmedelsproduktion. Världens jordbruksproduktion bör fördubblas redan till 2030
6. Övriga förnyelsebara beräknas uppgå till 5 %
Dessa beräkningar är ett resultat av ett grupparbete som utfördes i FP;s Västeråsgrupp för klimat & energifrågor. Människor med olika erfarenhet och kunskaper om energifrågorna fick bedöma hur energiförsörjningen för världen och Europa skulle kunna se ut år 2050.
En hård koldioxidbeskattning och utauktionerade utsläppsrätter där den totala utsläppsmängden reducerats kraftigt
Ja det gör det och lösningen är enligt nedanstående blandning
Vi antar att världens energibehov fördubblas fram till 2050 .25 % av denna totala energikonsumtion sparas genom energieffektivisering. Detta är alltså 50 % av dagens konsumtion. 40 % kommer att motsvaras av förnyelsebar energi och 35 % är kärnenergi.. Av den förnyelsebara energin svarar vindkraften för 10 %, solenergin för 10%, bioenergin för 15 % och övrigt förnyelsebart för 5 %
Scenario I Effektivisering 25 % kärnenergi 35 % och förnyelsebar energi 40 %
Scenario II Effektivisering 25 % kärnenergi 30 % och förnyelsebar energi 45 %
Mellan dessa ligger det vid en fossilfri värld
Följande slutsatser gäller då:
1. Energieffektiviseringen blir dramatiska när hälften av det beräknade energibehovet år 2050 vinns genom effektivisering, (energibehovet är dubbelt så stort 2050 med oförändrad teknik)
2. Kärnkraften byggs ut och fördubblas eller mer på flera håll i världen
3. Vidkraften når sin topp vid ca 10 % dels av rent ekonomiska skäl och dels genom att lasten hela tiden måste balanseras av annan energi tex sol, vatten eller kärnenergi.
4. Solenergin utvecklas och täcker kring 10 % år 2050
5. Bioenergin når sin topp vid ca 15 % och konkurrensen är hård med livsmedelsproduktion. Världens jordbruksproduktion bör fördubblas redan till 2030
6. Övriga förnyelsebara beräknas uppgå till 5 %
Dessa beräkningar är ett resultat av ett grupparbete som utfördes i FP;s Västeråsgrupp för klimat & energifrågor. Människor med olika erfarenhet och kunskaper om energifrågorna fick bedöma hur energiförsörjningen för världen och Europa skulle kunna se ut år 2050.
En hård koldioxidbeskattning och utauktionerade utsläppsrätter där den totala utsläppsmängden reducerats kraftigt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
