lokal energiförsörjning stadsbibliotekets hörsal Västerås den 13 mars 2012 kl 18.30

Seminarium om lokal energiförsörjning stadsbibliotekets hörsal Västerås den 13 mars 2012 kl 18.30

Världens naturresurser överutnyttjas och de ekonomiskt utvinningsbara resurserna av bl.a. olja, gas sinar. Våldsamma prisökningar på energi är att vänta. Ändringar till varmare eller kallare klimat som människan inte kan påverka kan medföra svårigheter med energiförsörjningen. Det finns risk för avbrott i energileveranser utifrån. Det är viktigt att eftersträva ren energi utan skadliga kemikalier som kan ge förgiftningar. Hållbara kretslopp måste åstadkommas. Av dessa skäl är det angeläget att åstadkomma en lokal självförsörjning av energi för boendet.
Flera länder i Europa är beroende av importerad energi vilket medfört svåra problem denna kalla vinter. Människor får frysa och blir utpressade. Osäkerheten i Iran och arabvärlden är ett annat orosmoment och priset på olja riskerar att snart komma upp i 200 dollar fatet.

Seminarieprogram:
• En plan för självförsörjning av energi för boendet Karl-Erik Andersson miljödebattör
• Varför halm, solenergi och ackumulatortankar? Åke Rullgård energidebattör och ingenjör
• Ett exempel från verkligheten Owe Lundgren miljödebattör och elingenjör
• Möjligheter och erfarenheter av lokal energi Eric Söderberg miljödebattör och konsult
• Diskussion

Arrangör:
Studieförbundet Vuxenskolan VÄLKOMNA!

Ställ krav på kraftbolagen och byt ut gammal kärnkraft mot ny

Ställ krav på kraftbolagen och byt ut gammal kärnkraft mot ny


Karlshamnsverken fick dra igång två av sina tre gigantiska oljepannor den 1 februari. Flera kärnkraftverk står stilla nu och den stränga kylan i kombination med hög elförbrukning gjorde att oljekraftverken, som är reservkraft, dras igång. Det är skandal att kärnkraftsverk står still under vinter för underhåll. Kraftbolagen måste åläggas att planera underhåll så att tillgängligheten garanteras. Det är lätt att tro att underhåll läggs på vintern vilket ger stillestånd och högt pris som i sin tur ger hög vinst för kraftbolagen. Sådant måste stävjas. Den långsiktiga lösningen är att regering och socialdemokrater kommer överens om att snabbt ersätta de gamla kärnkraftverken med nya. Därmed skulle svenska jobb tryggas och hushållen få ett jämnt energipris

Brev från Europaparlamentet Marit Paulsen

Brev från Europaparlamentet
.. Små grisarna, små grisarna...

Det är ju säsong för skinka nu över våra vidder. Grisen är sällan så
populär som nu. Det enda jag frågar är - vad betalar vi, och för vad
betalar vi?

Visst är det smaken vi vill åt och jag skulle säga att den består av
flera delar. För mig är det på det viset att en glad gris också är en
mycket godare gris. Därav är den billigaste grisen inte alltid god OCH
glad. Vi är nog illa tvungna att inse att vi måste betala för kvalitén
och en god djuromsorg.

Vi kommer kanske också att få lära oss att äta mindre mängder kött,
vilket vi ej tar skada av. Får jag komma med förslaget att vi ger
säsongens rödkål en ny chans.

Till nästa år önskar jag att alla våra matrester efter storhelger
omvandlas till biogas och på annat sätt tas till vara. Då kan vi gödsla
våra åkrar, köra traktorerna på gasen och producera ny spannmål till
våra kära djur och oss.

Marit Paulsen, Europaparlamentariker (FP)

P.S.

En gammal hederlig kålrotslåda är också ett väldigt gott tillbehör till
skinkan.

*Kålrotslåda*

* Valfri blandning av kokta kålrötter, potatis och morötter
* 1 dl grädde + 1 ägg, per liter mos
* Blanda, salta och peppra efter smak och krydda med timjan eller mejram
* Sprid ut det i en ugnssäker form
* Strö över skorpmjöl
* Sprid några klickar med smör över ytan
* Ställ i ugnen i 200 grader tills den fått fin färg

D.S.
Länk: http://www.gronaliberaler.se/node/805

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö Insänadre VLT 23 dec 2011

En insändare maa av per Wiklanders insändare den 17 dec i VLT

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö

Ett tack till Erik Wiklander som i insändare den 17 december skriver om att ta vara på biobränslet i Västerås kommuns skogar. Han har rätt ty stadens skogar borde utnyttjas bättre än idag. Om Västerås och Västmanland tar till vara möjlig lokal bioenergi via skog och åker behöver inte Mälarenergi importera avfall från Central och Sydeuropa. Därmed blir det mindre växthusgaser som annars uppstår vid långa avfallstransporter.

Karl-Erik Andersson Grön liberal,Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360

Staffan Anger hävdar den 23 dec i VLT att avfallsfärbränning är nödvändig med imoprterat avfall
Åke Rullgård och jag kommer att bemöta honom med följande:
Avfall leder in i en återvändsgränd
I artikel den 11-12-23 hävdar Staffan Anger att avfallseldning blir nödvändig. Det finns dock ett fel i hans resonemang: Betalt avfall kommer inte att vara tillgängligt då samförbränningsanläggningen är klar. Det skulle vara intressant att se en redovisning varifrån avfall ska importeras. Drömmen om billig energi genom importerat avfall om fyra år är bara en dröm utan verklighetsförankring och vittnar om liten insikt i hur världen kommer att se ut. Därför krävs en plan B där man planerar för lokal försörjning via biobränsle av typ halm, hampa, energiskog och lokalt tillvaratagen ved från gallringar samt komplementär energi via solfångare. All detta ger en mer giftfri miljö och möjliggör ett kretsloppstänkande genom återföring av askan till odlingsjorden.
Karl-Erik Andersson
Åke Rullgård

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

1.Målet är att spara och använda energi så effektivt som möjligt. Hos medborgarna motverkas besparingar för anslutna till fjärrvärmen genom fasta avgifter och om abonnenterna sparar mycket så får Mälarenergi dålig ekonomi. Detta kan benämnas som systeminlåsning och incitamenten för besparingar blir låg. Sålunda bör taxan bli rörlig precis som hos Sala/Heby

2. Västerås avser elda fjärrvärme med importerat och inhemskt avfall. Detta står då i konflikt med EU-målet att mesta möjliga avfall skall återanvändas eller materialåtervinnas. Resterande biologsikt avfall skall göras till biogas/fordonsbränsle. Först i fjärde hand skall avfallet förbrännas i kraftvärmeanläggningar. Europa har underskott på biomassa och det ger också ganska snabbt underskott på avfallsbränslen varvid också fördyringar äger rum. Andra kommuner lär ha uppvaktat Västerås ty de är oroliga för att Västerås kan göra det svårt för andra kommuner att komma åt avfallet i Europa. Detta indikerar redan att en bristsituation är på väg.

3. Miljöproblem kring avfallsbränning sägs bli hanterade i kommande miljödomar men räcker det för en bra miljö i Västerås. I Västeråsfjärden har sedan länge olika gifter lagrats upp och skall vi fortsätta att lagra upp gifter t.ex. PAHC (polyaromatiska kolväten= cancerframkallande tjärämnen) Det alvarligaste är dock att man vill lagra den giftiga askan i bergrum som dessutom har kommunikation med grundvattnet. Askan förväntas innehålla giftiga organiska ämnen samt tungmetaller och trots ingjutning i betong eller motsvarande finns inga sådana ämnen som bryts ned med varierande hastighet och kontaminerar sin omgivning.

4. Finns en tillförlitlig kostnads/intäktskalkyl för projektet och vilka är riskerna för budgetöverskridanden och kalkyleringsfel. Kommer Mälarenergi att klara denna stora investering utan tillskott av eget kapital från kommunen eller annan intressent(nya delägare) under de kommande åren. Huvuddelen av investeringen skall lånas upp och till vilka räntor eftersom det under kommande år kommer att vara en vikande offentlig ekonomi i Sverige vilket torde höja räntan vid upplåning. En risk för överetablering av sopförbränningsanläggningar föreligger vilket kan få investerare att höja riskpremien vid utlåning.
Det finns en rad osäkerheter i besluten som måste analyseras bättre och seriöst
• Sambandsosäkerhet (Energihändelser på kontinenten som påverkar t.ex. det tyska kärnkraftsstoppet, snabb utbyggnadstakt av återvinnings- och förbränningsanläggningar )
• Målosäkerhet (Vilka mål skall gälla i energipolitiken, besparing, materialåtervinning, giftfri miljö)
• Resultatosäkerhet(Leder satsningen till de låga priser som utlovas och vilka blir de faktiska miljöeffekterna för Västeråsarna)

Borde det inte finnas en plan B dvs en lokla plan för hur man skall försörja sig med lokal förnyelsebar energi

Mälarenergi säger bl 25 november i VLT att avgifterna behöver höjas i framtiden. Men förhoppningen att eldning med europeiskt avfall skulle bromsa förväntad avgiftsexpansion kommer med stor säkerhet att inte infrias. Det troliga är att för en normalvilla kostar uppvärmningen 6-10.000 kronor mer om fyra år. Den bästa strategin för villaägare bostadsrättsägare och fastighetsbolag är att intensifiera besparingarna med komplettering av solvärme. Bergvärme i kombination med solvärme och solel kan ge nära nog självförsörjning. På sikt kan mellan 60-80 % av värmebehovet sparas. Detta skulle också ge oss i kombination med lokal bioenergi självförsörjning och oberoende av en osäker omvärld. Det gäller att hitta en politik som stimulerar och belönar besparingarna hos fastighets- och villaägarna

Öka biogasproduktionen!

Antalet biogasbilar ökar men det råder brist på biogas. Risken är att biogasbilarna tvingas tanka på fossilgas (naturgas) och då har inte miljömålen infriats.

Relaterat Produktionen måste ökas. Västerås är pionjär och glädjande sker nu efter viss väntan kommunala investeringar i biogasfabriker i Stockholms län. Men det krävs mer samarbete mellan kommun, lantbruk och industrier för att utnyttja allt det avfall som finns till exempel gödsel, halm och annat biologiskt avfall.

Det behövs också mersamarbete mellan kommuner för optimal produktion och logistik och avtal med oljebolag om försäljning.

Vidare behövs termisk förgasning av avfall till biogas måste startas som alternativ metod till förrötning ty då är en mycket högre produktion möjlig. Samverkan bör ske från ett regionalt perspektiv till exempel Mälardalen. Slutligen måste initiativ tas för att snabbt öka produktionen.

Karl-Erik Andersson (FP), Gröna liberaler
Publicerad 06:00 .

Sopförbränningen i kris i Storbritannien

Här är citat från Independant i UK
Förbättrad återvinningen innebär att vi kanske inte har tillräckligt med sopor för att föda planerade nya anläggningar
Independent on Sunday rapporterar att:
Miljögrupper kräver ett slut på byggandet av nya förbränningsanläggningar, som de säger kommer att undergräva återvinning. Experter frågan om Storbritannien kommer att producera tillräckligt med hushållsavfall som bränsle energi från avfallsanläggningar som landet förbättrar sin återvinning ansträngningar. Och de varnar för att avfall måste avledas från hållbara återvinningssystem eller importeras från andra håll för att hålla ett utslag av nya planerade avfallsförbränningsanläggningar arbetar ... Miljövänner kräver ett moratorium, vädja till regeringen att inta en mer hållbar strategi för avfallshantering.
Bevis visar att förbränningsanläggningar finns redan deprimerande återvinning och kompostering priser i Storbritannien och i andra delar av Europa, och artikeln hänvisar till situationen i Hampshire där Veolia driver tre avfallsförbränningsanläggningar:
I Hampshire, där Veolia avfall entreprenören driver tre förbränningsugnar, brist på kommunalt avfall har redan lett företaget att försöka variera växternas planering villkor som möjliggör för dem att bearbeta mer industriellt avfall och, potentiellt, import av avfall från länder utanför länet. Ett landsting taleskvinna förnekade förbränningsugnar skulle påverka återvinning. Men återvinning endast en av länets 14 kommuner inhemska matavfall - resten bränna den.
Artikeln fortsätter med att förklara hur Gill veckor av Environmental Services Association, handel med organ som representerar det brittiska industrins avfallshantering, hävdade att det var särskilt överkapaciteten i Tyskland och Nederländerna, med andra EU-medlemsstater exportera avfall där.
UKWIN är medveten om planerna på att sända avfall från Storbritannien till Tyskland för att ge råvara för deras förbränningsugnar.
Förbränningsugnar konkurrera med återvinning, kompostering och rötning (AD) som råmaterial, och avfall kontrakt ofta låsa råden till att tillhandahålla minst mängder av avfall för förbränningsanläggningar även när materialet ska återvinnas eller komposteras i stället.
UKWIN är för närvarande att samla bevis som kommer att läggas fram som en del av regeringens nuvarande avfall översyn. Om du har bevis på att de befintliga eller föreslagna förbränningsanläggningar är deplacerande återvinning och kompostering, däribland förebyggande av separat insamling av matavfall för rötning, vänligen vidarebefordra detta till UKWIN samordnare Shlomo Dowen .

Det gäller att se nya helheter dvs nya energisystem som består av flera energislag

Vi har alla utvecklat nu våra kunskaper under diskussionen om energi-system de senaste åren. Energi och effekt är två olika saker men sen har "the smart grid" har kommit in i bilden
Genom smart grid står ingen enskild energikälla eller energistation för lasten i ett elnät och dessutom kan efterfrågan påverkas genom prissystemet.
Sålunda kan vi tala om ett "energisystem." bestående av bla kärnkraft och flera förnyelsebara energikällor. Jag tror mycket på ABB;s projekttankar om Desertec (storskalig solel från SAHARA) men kräver ett
intelligent nät . Samtidigt behöver vi en stark baskraft och det är kärnkraften. Misstänker att vattenkraften blir den stora reglerkraften. För att vattenkraften skall kunna var det måste kärnkraftens elproduktion ökas betydligt. Man måste skapa ett systemtänkande som möjliggörs genom att elektriciteten blir den huvudsakliga energibäraren.

Det finns massor av biobränsle i Mellansverige Studiebesök på Mellanskog

Tillgången på biobränsle i Mellansverige
Idag studiebesök på Mellanskog i Uppsala. Jag träffade VD och chefen för biobränsledivisionen. VD heter Lars Gabrielsson och bioenergichefen heter Göran Hedman.

Mellanskog ett kooperativt företag för skogsägarna
50 % av de icke stats & bolagsögda skogarnas ägare (oftast bönder) tillhör Mellanskog., Själv är jag medlem i SÖDRA- skog. Man är således medlem och delägare i en kooperativ förening som både säljer och förädlar skogsråvara. SÖDRAS verksamhet i Sydsverige är ett helt industriellt kombinat av sågverk, pappersmassaindustrier, pelletsfabriker och flisförsäljning, vindkraftsparker mm mm

Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige
Mellanskog är på väg mot en motsvarande utveckling och framförallt kommer man att växa inom bioenergisegmentet.
Produktionen och uttaget av energived i Mellansverige kommer att öka mycket kraftigt inte minst västra Mellansverige (Värmland). Skogsägarna kommer regelbundet att göra vedgallringar vilket ger mycket flisbart mtrl och samtidigt ökar detta tillväxten i skogsenergiutbud.
Underuttaget av energived är ca 30 % idag men uttagen kommer att öka kraftigt.
Biomassan räcker mer än väl till behoven i kraftvärmeverken i Mellansverige och det innebär att man kommer att starta export av biobränsle främst ser man en efterfrågan i Tyskland. I en sådan situation kan hamnen i Västerås bli en intressant exporthamn

Framtida möjligheter
En annan väg att använda biomassa från ved och grot (förkortning av grenar och toppar är ett så kallat sortiment efter sågtimmer, massaved, ved) är att göra fordonsbränsle. Förgasning till biogas, metanol eller DME men detta kräver energikombinat där värmen kan användas tex till fjärrvärme. Om tex Västerås byggde ett energikombinat för fjärrvärmen och samtidigt producerad biogas(CO,H2,CH4), metanol eller DME så kunde ett sådant företag samägas av tex Mellanskog. Det vore en poäng och därmed kanske en möjlighet för hamnen. Men det dröjer kanske en liten tid innan denna andra generationes biobränsle slår igenom .Det är inte utan vidare lönsamt men kommuner, stat skulle kuna ta initiativ till kombinat
Och här skulle vi kunna gå i bräschen

Slutsatser
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige och kan täcka mer än väl kraftvärmeverkens behov i Mellansverige. Såleds behöver ingen import ske till Sverige av biobränsle i någon form. Mellansverige kommer att exportera biobränsle till Tyskland och andra EU-länder. Framtida möjligheter skulle finnas för produktion av fordonsbränsle under förutsättning att det kombineras med kommunal fjärrvärme. Men här krävs både privata och offentliga initaitiv