Utveckla den svenska välfärden genom mer smart och billig elenergi

Den viktigaste av de förnyelsebara energikällorna är solen. Denna energialstrare är enkel och kommer genom materialvetenskapens landvinningar att sjunka kraftigt i kostnad. Solfångare och solceller kommer att integreras med byggnadernas konstruktion och varje byggnad blir en liten elproducent. De smarta elnäten kommer då att behövs för att jämna ut högproduktion mellan olika kunder samt nattens behov av energi som måste täckas på annat sätt. Regeringen har påbörjat utredningar om ett sälj/köpsystem av elenergi mellan småproducenter och storproducenter och våra riksdagsledamöter får skynda på processen.

Det finns ett behov av en återindustrialisering av Sverige med hjälp av mer elenergi. Det är därför vi skall snarast bygga om våra kärnreaktorer för utökad kapacitet. Elöverskottet som kan uppstå skall vi använda för att dels exportera till övriga Europa för att bli oberoende av kol, olja och gas och dels utveckla energikrävande industrigrenar här hemma såsom stål, metallutvinning, papperstillverkning och kemi. All den ökande malm som kommer att brytas bl.a. i Norrland för export till Kina kan vidareförädlas och därmed sparar man globala transporter till Kina och Indien. Dessa länder kan mycket väl komma att köpa stål och förädlade ämnen istället för bara malm om vi har billig elenergi. Finland räknar med att etablera nya stålverk i Österbotten med energi från sina kärnkraftverk. Detta kan vi också göra.

Nu gäller det att börja tänka kreativt och affärsmässigt inför en möjlig framtid av ett mycket ekonomiskt starkt Sverige som kan ge alla en utvecklad välfärd utan skatteökningar.

Mälarens vattenkvalitet kan bli bättre

På riksnivå arbetar Folkpartiet på att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Vidare släpper många avloppsverk ut alltför orent vatten och tilläggsåtgärder behövs . Det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket innebär på VA-taxan efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Därefter kan fullmäktige avgöra om merkostnader understiger den ökande miljönyttan.

Är fossil och bioledade kraftverk vid vägs ände?

Västerås är en av de största växthusgasutsläpparna i riket genom sin kol och torveldning. Men 2014 skall det vara utbytt mot biobränsle och avfall. Oron är nu stor att det inte finns tillräckligt med inhemska bränslen och att man måste förlita sig till import av industriavfall från Centraleuropa Många tycker dock att:1. En större del av avfallet bör återvinnas 2.Avfall må brännas/förgasas i närheten av sin källa.3. Industriavfall (i synnerhet det importerade) innehåller svårhanterliga gifter. Biobränsle och avfall av regionalt ursprung finns i tillräcklig omfattning för de nya pannorna. Mälarnergi får överväga att härma den strategi som Sala-Heby Energibolag har med lokal försörjning. Sol, jordvärme, ökad biogasproduktion blir komplement. Spillvärmen är också en slumrande resurs.Det skulle kunna byggas en varmavttenledning från Forsmark som skulle kunna förse åtskilliga städer runt Mälardalen med värmeenergi. Att vattnet sjunker i värme är inger problem för avvtnet kan vid behov återuppvärmas lokalt med tex solenergi ellr lokal enrgi från framställningen av biometan eller lite eldning av lokla biomassa. Det är synergier emllan det storskaliga och småskaliga som kommer att lyckas. Spillvärmen från Forsmark kan bli aktuellt sedan nya beslut tagits om kärnkraften och vi har fått den rätta admnistrativa strukturen i Mälardalen så sådana projket kan genomföras.

Lönsamheten i vindkraft och kärnkraft.En prognos för EU

Vid närmre analyser av vindkraften finns ett antal osäkerhetsfaktorer som är:
• Endast 30 % av tiden snurrar ett vindkraftverk
• Vad kostar det att backa upp med annan kraftkälla då det inte blåser.
• Vindkraften är genom de s.k. elcertifikaten subventionerad
• Det råder stora osäkerheter om vad de långsiktiga underhållskostnaderna blir.
När det inte blåser så måste man backa upp med kol, naturgas eller vattenkraft. Nya kärnreaktorer reaktorer skulle också kunna backa upp. Men problemet är att de täckande energikällorna kostar pengar dvs. när de står still och drar fasta kostnader.
Det enda som då kan rädda situationen är smarta elnät där ojämnheterna utjämnas genom lagring eller styrning av förbrukningen.

EU-kommissionen räknar med att 20 % av elförbrukningen täcks via vindkraft år 2020. Kanske 10-15 % av elförbrukningen är mer realistisk. Frågan är om vindkraften blir lönsam om man räknar bort subventionerna. Vindkraftsparker i kraftbolagsregi blir sannolikt olönsamma men däremot kan vindkraften bli betydelsefull energikälla som lokal kraftkälla för villor, bostadsföretag och lantbruk. Småproducenterna använder primärt energin för eget bruk men vid överskott levererar den till det smarta nätet och man får betalt för elmängden till fast pris. Detta kommer också i allt väsentligt gälla för elenergi via fotoceller
Enligt EU-prognoser skulle vind och sol stå för 35-40 % av elproduktionen i Europa på 2020-talet. Biobränslen och avfall beräknas då svara för högst 15 % av elproduktionen.
I samma veva konstaterar EU-kommissionen att kärnkraften under långliga tider kommer att svara för mer än 30 % av elproduktionen i EU. Men också fossilgasen blir viktig men såbar energikomponent i Europa genom import från öst och syd. Eldning med det miljövidriga kolet kommer att bli ifrågasatt inte bara av klimatskäl utan också av miljöskäl. Oljan blir sannolikt så dyr så att man inte att har råd med den. Redan om några år är efterfrågan 10 miljoner fat större än möjligt utbud. Oljekatastrofen utanför USA kommer också att öka utvinningskostnaderna för olja

Därför kommer fjärde generationens reaktorer som kan använda redan använt kärnbränsle för 3.000 års ytterligare körning att byggas i EU. Vår bedömning är vidare att kärnkraften elproduktionskostnad kommer att ligga 50-60 öre per kilowattimme vilket är klart under priset för osubventionerad vindkraft. El via solceller kommer att sjunka i pris och kommer på sikt att närma sig ett pris kring kärnkraftens pris. Solenergin har förmånen av låga underhållskostnader och relativt enkel teknik. Kärnkraft och solenergi i kombination år 2050 skulle kunna bli de verkliga vinnarna. Genom ökad elproduktion kan Europas och världens totala energikonsumtion sänkas bl.a. via värmepumpar och elbilar. Eldrift är ca 4-5 gånger så effektiv, Det innebär att drivmedelsförbrukning av fordon kan drastiskt sänkas. På en kilowattimme el kommer man fyra gånger så långt som för samma mängd olja. Den ökande bristen på åkermark kommer att hålla tillbaka bioenergin och det leder till att allt mindre kan användas för biobränsle medan däremot avfall kan förgasas eller rötas till biogas. Högst 10 %- 15 av den totala energibehovet kan tillgodoses härigenom

Karl-Erik Andersson (FP) talesperson för miljö och energi
Carl-Åke utterström (FP) Master of Science

Miljö & Energimöte Seminarium 2 juni kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås; Hur bör den kommunala miljö & energipolitiken se ut?

Miljö & Energimöte Seminarium 2 juni kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås;
Globala och lokala hot , utmaningar och möjligheter för Västerås?
Hur ordnas en smart, säker, miljövänlig och billig energiförsörjning?
Vilken roll spelar olika energislag nationellt t.ex. vind, kärnkraft,
Hur kan vi gå vidare med solkraft, jordvärme, värmepumpar och lågenergihus?
Hur kan vi möjliggöra fler el och biogasfordon?
Hur kan vi höja vatten och badkvalitet i Mälaren?
Kan vi göra Västerås till ett globalt utvecklingscentrum inom energi , miljö och transport?


1.Presentation av FP Miljöprogram Karl-Erik Andersson

2.Paneldiskussion Brittinger Lindell (FP), Arne Kjellberg(FP), Karl-Erik Andersson(fp)

VÄLKOMNA
FP;s MILJÖ & ENERGIGRUPP

Fjärrvärmen i Västerås måste grundligt analyseras i ett större energibesparingssammanhang

Anta att man skall göra en investering i ett kraftvärmeverk. Verket kan bli klart om fyra år. DEn intressanta frågan är om fyra år vad relativpriserna är och vad är utbudet. Vi vet att priserna blir högre. Men frågan är på vilket sätt.Fossilenrgipriserna stiger tfa av ökad skatt samt troligen ökade utvinningskostnader för olja.En ökad efterfrågan på bioenergi och avfall ökar dess priser. Slutsatsen blir att är enkel och den är att besparingar/energieffektiviseringar lönar sig. För att hålla kostnaderna i schack måste man spara än mer.Drevet efter bioenrgi och avfall i Europa kommer att driva priserna på toppnivå. Fjärrvärmen blir mycket hög. För att lindra smärtan måste man till med solvärme, värmepumpar, energieffktiviseringar i lågenergihusnivå. Utmaningen blir att få ned de gamla husen i lågenergihusnivå.
Därför måste vi genast vidtaga åtgärder för att nå dithän.

Europaparlamentet går Marit Paulsens väg om djurskyddet

Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalernas Brysselkansli 2010-05-05:


Idag antog Europaparlamentet, med förkrossande majoritet, Marit Paulsens betänkande om djurskyddet inom EU. Förutom krav på skärpta kontroller – ett "djurens FBI" – föreslår Marit bl.a. en bred, gemensam europeisk djurskyddslag, ett samordnat EU-nätverk av djurskyddscentra (med ansvar för bland annat förprövning av ny teknik) och ett bättre grepp om antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Enligt den ansvarige kommissionären, John Dalli, har man redan tagit fasta på Marits förslag, vilka kommer att utgöra en av hörnpelarna i EU:s nya djurskyddsplan för åren 2011-2015.

– Jag är överväldigad över att mitt nytänkande tagits emot på ett sådant fantastiskt sätt, inte minst från EU-kommissionen som ju är den som ansvarar både för kontrollerna och för de nya förslagen på området, säger Marit Paulsen.

– Nu återstår bara för mig att följa upp detta under återstoden av min mandatperiod, så att alla dessa goda idéer inte stannar på ritbordet, tillägger hon.


För mer information, kontakta gärna Susanne Lindahl, pressansvarig för Folkpartiets Brysselkansli: 0708-54 90 63, 08-410 242 63 eller susanne.lindahl@folkpartiet.se

--
Susanne Lindahl
Pressansvarig Folkpartiets Europaparlamentariker
Stora Nygatan 2A, 103 16 Stockholm
Tel:08-410 242 63, mobil: 0708-549063
susanne.lindahl@folkpartiet.se
www.folkpartiet.se/europaparlamentet