Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers mål och uppdrag

Gröna Liberaler lyfter miljöpolitiken i Folkpartiet. Att vara aktiva och påverka Folkpartiet i arbetet med att skriva miljöprogram och föra en god miljöpolitik är vår viktigaste uppgift som nätverk. Och eftersom mångfald är bättre än monokultur, så bjuder vi in alla - Alla! - till att utveckla Folkpartiets miljöpolitik
Hållbar tillväxt innebär att naturresurserna används på ett effektivare sätt och att de resurser som används skall återskapas genom cirkulation. Det innebär också att det sätt som nationalinkomst mäts på skall kompletteras med mått som tar hansyn till miljö och hälsa. Den planet som mänskligheten skall förvaltas och kunna lämnas vidare till kommande generationer i ett bättre skick än idag.
Gröna liberalers organisation
Gröna Liberaler är et nätverk inom folkpartiet mellan medlemmar men var och en i detta nätverk har i sin tur breda nätverk ut i samhällets olika organisationer. Nätverket är dels nationellt och dels regionala kretsar (län). För att samorda verksamheten i Västmanland finns ett arbetsutskott bestående av Arne Kjellberg, Carl-Åke Utterström, Harriet Andersson, Karl-Erik Andersson, Örjan Rosell- Karl-Erik Andersson har fungerat som samordnare

Verksamhet 2011
Under 2011 ha följande utförts
•Tre seminarier med många externa deltagare
•56 debattartiklar i VLT om Miljö, klimat och Energi
•Drygt 20 motioner till Partiets landsmöte
•Gröna Liberalers eget yttrande till kommunen om
oKlimat& Energiplan
oÖversiktplan
•Studieresa till Tyskland för Magnettåg
•Intern Lobbying gentemot Anita Brodén, Nina Larsson och Nina Lundström Riksdagen
•Utveckling av samarbete med Stockholmskretsen

 
Seminarieverksamheten 2011
1. 9 februari
Vatten, gifter och näringsämnen - hur rädda Mälaren? föreläsare från länsstyrelse, Stadsbyggnadskontor och Mälarenergi. Drygt 40 besökare

2. 24 mars
Vad ska bilarna drivas på? Harry Frank professor KVA Ett 30 besökare

3. November 21
Kärnkraft eller förnyelsebar energi Johan Hallén VD Westinghouse, Magnus Nyhlen Sala/Heby Energi VD-ass och Gunnar Littmarck energidebattör Drygt 50 besökare

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

1.Målet är att spara och använda energi så effektivt som möjligt. Hos medborgarna motverkas besparingar för anslutna till fjärrvärmen genom fasta avgifter och om abonnenterna sparar mycket så får Mälarenergi dålig ekonomi. Detta kan benämnas som systeminlåsning och incitamenten för besparingar blir låg. Sålunda bör taxan bli rörlig precis som hos Sala/Heby

2. Västerås avser elda fjärrvärme med importerat och inhemskt avfall. Detta står då i konflikt med EU-målet att mesta möjliga avfall skall återanvändas eller materialåtervinnas. Resterande biologsikt avfall skall göras till biogas/fordonsbränsle. Först i fjärde hand skall avfallet förbrännas i kraftvärmeanläggningar. Europa har underskott på biomassa och det ger också ganska snabbt underskott på avfallsbränslen varvid också fördyringar äger rum. Andra kommuner lär ha uppvaktat Västerås ty de är oroliga för att Västerås kan göra det svårt för andra kommuner att komma åt avfallet i Europa. Detta indikerar redan att en bristsituation är på väg.

3. Miljöproblem kring avfallsbränning sägs bli hanterade i kommande miljödomar men räcker det för en bra miljö i Västerås. I Västeråsfjärden har sedan länge olika gifter lagrats upp och skall vi fortsätta att lagra upp gifter t.ex. PAHC (polyaromatiska kolväten= cancerframkallande tjärämnen) Det alvarligaste är dock att man vill lagra den giftiga askan i bergrum som dessutom har kommunikation med grundvattnet. Askan förväntas innehålla giftiga organiska ämnen samt tungmetaller och trots ingjutning i betong eller motsvarande finns inga sådana ämnen som bryts ned med varierande hastighet och kontaminerar sin omgivning.

4. Finns en tillförlitlig kostnads/intäktskalkyl för projektet och vilka är riskerna för budgetöverskridanden och kalkyleringsfel. Kommer Mälarenergi att klara denna stora investering utan tillskott av eget kapital från kommunen eller annan intressent(nya delägare) under de kommande åren. Huvuddelen av investeringen skall lånas upp och till vilka räntor eftersom det under kommande år kommer att vara en vikande offentlig ekonomi i Sverige vilket torde höja räntan vid upplåning. En risk för överetablering av sopförbränningsanläggningar föreligger vilket kan få investerare att höja riskpremien vid utlåning.
Det finns en rad osäkerheter i besluten som måste analyseras bättre och seriöst
• Sambandsosäkerhet (Energihändelser på kontinenten som påverkar t.ex. det tyska kärnkraftsstoppet, snabb utbyggnadstakt av återvinnings- och förbränningsanläggningar )
• Målosäkerhet (Vilka mål skall gälla i energipolitiken, besparing, materialåtervinning, giftfri miljö)
• Resultatosäkerhet(Leder satsningen till de låga priser som utlovas och vilka blir de faktiska miljöeffekterna för Västeråsarna)

Borde det inte finnas en plan B dvs en lokla plan för hur man skall försörja sig med lokal förnyelsebar energi

Mälarenergi säger bl 25 november i VLT att avgifterna behöver höjas i framtiden. Men förhoppningen att eldning med europeiskt avfall skulle bromsa förväntad avgiftsexpansion kommer med stor säkerhet att inte infrias. Det troliga är att för en normalvilla kostar uppvärmningen 6-10.000 kronor mer om fyra år. Den bästa strategin för villaägare bostadsrättsägare och fastighetsbolag är att intensifiera besparingarna med komplettering av solvärme. Bergvärme i kombination med solvärme och solel kan ge nära nog självförsörjning. På sikt kan mellan 60-80 % av värmebehovet sparas. Detta skulle också ge oss i kombination med lokal bioenergi självförsörjning och oberoende av en osäker omvärld. Det gäller att hitta en politik som stimulerar och belönar besparingarna hos fastighets- och villaägarna

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbiblioteket

PROGRAM
1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB


2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB


3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om kärnkraft och förnyelsebar energi

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om
Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft

Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbibliotekets hörsal Stadsbiblioteket i Västerås

1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB


2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB


3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

4.Diskussion mellan inledarna och mötesdeltagare Moderator Karl-Erik Andersson

Prissvängningar är farliga

I finansvärlden är volatilitet ett uttryck för hur mycket priset svänger eller varierar på finansiella och materiella tillgångar. Priset på olja svänger allt mer. Detta är typiskt för resurser som håller på att ta slut. Ett exempel är torsken utanför Kanada som innan den blev utfiskad blev utsatt för våldsamma prisvariationer. Det finns t.o.m. ekonomer som hävdar att krisen 2008 med skuggbankssystemet och de sjuka bostadskrediterna utlöstes av ökad volatilitet (prissvängningar) på råvarumarknaderna (t.ex. olja och gas).
Det är en tydlig långsiktig trend till växande fluktuationer av oljepriser. Blir det alltför stora svängningar finns det risk för sammanbrott i ekonomierna. Detta är skäl till snabb övergång till förnyelsebara energikällor och kärnkraft. Dessutom behövs en snål och effektiv resursanvändning.

KÄLLOR.Wikipedia:

Volatilitet är ett begrepp inom finansvärlden för prisrörligheten hos aktier och andra finansiella tillgångar. Enkelt uttryckt beskriver volatilitet hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar. Ju mer tillgångens värde rör sig upp och ner desto högre volatilitet har tillgången. Stockholmsbörsens volatilitet år 2005 var strax över 20 %.


Oil Caused Recession Not Wall Street Tom Therramus

It is imagined that volatility spikes in oil price also have to reach a critical threshold before they are of sufficient size to transmit knock-on effects on economic variables like inflation rate and investment risk.
The above being said, the fluctuating signature on the chart may be a pointer that the world is either approaching or on the down slope from Peak Oil. Chaotic change in the value or availability of a non-renewable resource often occurs during its terminal decline. A good example of this was whalebone , a material used for hooped dresses and corsets during the 19th century. The price of whalebone underwent large fluctuations as the whale species from which it came were hunted to near extinction. In an example closer to our own time, Atlantic cod numbers landed off New England have shown whipsaw surges and falls in response to over fishing. The author Jeff Vail has used chaos theory to show interesting parallels between volatility in oil price and how prey populations in the wild vary in relation to predation.


By Shah Gilani, Capital Waves Strategist, Money Morning

If the gut-wrenching market volatility of the past few weeks has made you sick to your stomach , I have some bad news for you: violent volatility is the new normal - or more precisely, the new ab-normal.

After massive market moves last week, the Dow Jones Industrial Average tumbled 419.63 points yesterday (Thursday). And, while t hat may be bad news for average investors, it's something Wall Street wants.

If you're not a day-trader, high-frequency trader, hedge-fund manager, or institutional desk trader, reading this is going to make you mad as hell. But it's something you have to know, understand, and accept if you're going to be a successful investor going forward.

The reality is that in their crusade to manufacture extraordinary personal wealth, Wall Street insiders have engineered volatility into the capital markets.

This change is permanent.

Indeed, the same dangerous volatility that destabilizes markets creates innumerable trading opportunities for Wall Street's proprietary traders. These traders feed off each other and off their banking-industry clients.

The game is simple: Wall Street creates market volatility, some of which leads to panic. Panicked investors, in desperate searches for safety, turn to "experts" for protection. And Wall Street rakes in the profits - not just from their market-crushing trades, but from the investment fees they charge individual investors, companies and nations.

It's similar to how the mafia might trash your business and then offer to "sell" you their protection services.

By increasing volatility in stock, bond, commodity and real estate markets, The Street has created a self-perpetuating moneymaking machine.

Obviously, without the manufactured volatility, markets would be more stable, predictable and better serve economic development and growth. But there are no extraordinary gains to be made in calm and stable markets.

So Wall Street for decades has worked to make market volatility the norm.

Omtänkande behövs vid Mälarenergi- Insändare i VLT den 20 december

Adolf Preinfalk frågar sig den 18 december om Mälarenergi vill ha bort solfångare och värmepumpar.
Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxan att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle. Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Genom höga fasta avgifter kan Mälarenergi fördröja övergången till lokal förnyelsebar energi.
Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören. Mälarenergi måste verka för att en sådan utveckling sker och inte låsa sig fast vid ett gammalt affärskoncept.

Kan man nå målet 60 öre per kwh

Skrev denna artikel i VLT idag
Siffrorna är grundade på kalkyler som jag och den bortgångne Anders Ahlander gjorde i början av året. Vi skalade bort alla subnventioner för att se vad priset var då och utan subventioner skulle det vara lätt att nå 60 öresmålet per kwh


Peter Malmström skriver att 60 öre per kilowatt inklusive moms är ett lämpligt takpris.

Relaterat
Han har rätt och om Sverige väljer rätt energimix så nås det målet lätt. El från vattenkraft och kärnkraft cirka 30 öre per kilowatt. Ny kärnkraft enligt den tredje generationen stannar vid cirka 50 öre.

Genom de uppgörelser som gjorts inom alliansen kommer vi att få acceptera vindkraft trots dess höga kostnad cirka 1:15 per kilowatt (exklusive subventioner) .Vindkraften kommer dock att spela en liten rolli det stora sammanhanget.(5–10 procent av totalt energibehov).

Bioledade kraftverk bör på sikt avvecklas då de kostar cirka 95 öre per kilowatt (exklusive subventioner) och denna råvara – ved, grenar, toppar och liknande – bör göras till fordonsbränsle, typ biodiesel (DME).

Solvärme via solpaneler är redan i dag lönsam som komplement till andra uppvärmningsformer typ bergvärme Priset per kilowatt har sjunkit till cirka 60 öre per kilowatt. Denna kombination kräver ett tillskott av el men genom sin effektivitet blir det låg förbrukning.

Solceller, det vill säga el direkt från solen, är fort-farande dyrt men genom den materialtekniska utvecklingen kommer solceller att bli billiga och integreras i nya hus och byggnader. Många hus kommer att bli nästan nollförbrukare av energi och i vissa lägen leverantörer av el.

60-öresstrategin kräver således vattenkraft, utbyggd kärnkraft och på sikt sol-energi. Energiformer som hamnar över 60 öre (exklusive subventioner) måste i det långa loppet fås att bli små (vindkraften) eller avvecklas (avfalls- och bio-eldade kraftvärmeverk).

Karl-Erik Andersson, Gröna liberaler, Västerås

Energipolitiken måste få nytt fokus - det viktigaste blir resurser,kostnader och konfliktlösning

Bilden är från Gasledningsbyggandet från Ryssland utanför Greifswald i Pommern Tyskland,
Foto KEA






Jag har under längre tid studerat den internationella politiken och
energifrågan i ett sammanhang
"Ett världspolitiskt scenario är kampen kring energi och mat under den
närmaste 30 åren"
- energi och vatten blir ödesfrågor
- klimatfrågan är redan överspelad istället måste vi hantera verkliga
problem som redan finns kring energin,miljön och maten
- hur kommer maktkampen om resurserna att se ut
- blir det ökade risker för krig ,oroligheter, terrorism likn.
Vad är då bästa strategin för oss i ett kommande scenario.

Energipolitiken måste utvecklas Tex behöver vi forskning för utveckling av kärnenenergiteknik för att använda avfallet till bränsle och då har vi svenskt bränsle för 3000 år framåt.

Miljö- och energipolitiken får inte fokusera på klimat och koldioxid ty långt viktigare är problemen med ökade kostnader för fossilbränsle samt politiska förvecklingar kring åtkomsten av fossilbränslena.
Fossilbränslena kommer att ta slut pga av den snabba expansionen i bla Kina och Indien. En ekomisk fianskris kan uppstå inom tio år pga av höga fossilbränslekostander. Skapar vi oss inte ett energioberoende inom EU så kan det gå illa.
Sannolikt blir kärnerngin och solenergin de som räddar det hela plus lite biogas från avfallet.

FOLKPARTIET ÄR DET PARTI SOM KLARAST STÄLLT UPP FÖR KÄRNKRAFTEN

De som vill ha kärnkraft och de som känner sig hotade pga av att rödgröna vill lägga ned kärnkraften skall rösta på Folkpartiet,. Det är inte minst arbetarna och tjänstemännen på Westinghouse som kan känna sig oroade

Folkpartiets nationella miljö och energipolitik i korthet:
» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

Den kommunala miljö & energipolitik jag vill driva

Vi vill ha smart, miljövänlig,
säker och billig energi
» Använda energin på bästa möjliga
sätt i boendet och vid transporter.
» I huvudsak lågenergihus vid nyproduktion
och energieffektiviseringar i
äldre bostadsbestånd.
» På lokal nivå skall förnyelsebar energi
t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras.
Ett smart elnät som innebär
att el skall kunna säljas och köpas
mellan husägare, företag och Mälarenergi.
» Ökad biogasproduktion av avfall från
hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk
genom förgasning och rötning.
» Avskaffa fossilbränningen vid kraft-värmeverket och ersätta
det med eldning av biobränsle och avfall senast
2014.
» Undersöka möjligheterna till spillvärme
från Forsmark i Mälardalen.
» Kärnkraft och vattenkraft som förser
oss med billig basenergi på nationell
nivå.
Det kommunala bostadsbolaget
Mimer skall bli föregångare
» Påbörja byggandet av nya ekologiska
bostadsområden med lågenergihus
och lokal energiproduktion.
» Utnyttja lediga takytor för värme och
elproduktion via solenergi i det befintliga
bostadsbeståndet.
Renare vatten i Mälaren
och ökad badkvalitet
» Stadens dagvatten är ett stort
problem som kan lösas hållbart
» Genom fördröjning och infiltration
direkt i de områden där nederbörden
faller och med vackra
kanaler, dammar och växtbarriärer
blir dagvattnet en resurs som
kan användas till att försköna
stadsrummet.
» På samma sätt som Östersjön
skall räddas måste Mälaren räddas
och dess ekosystem/ biologiska
mångfald skall bevaras.
Det är också en stor turistresurs
» Målet är att få baden godkända enligt
EU-norm.
Miljövänliga drivmedel:» 25-30 nya laddstationer för elbilar
utplacerade på strategiska ställen
och 50 % av nyanskaffade
kommunala bilarna skall vara el/elhybrider
år 2014

» Ett ökat antal biogasställen, ökade leveranser
av biogas till lokal- och länstrafiken,
ökad försäljning av biogas
till privatbilister och en ökad biogasproduktion
år 2014

Forsknings- och utvecklingscenter inom miljö,
energi och transport för företags- och jobbutveckling
Kommunens långa historia som teknikstad och kunskaper inom energiområdet
skall utnyttjas för expansion av jobb, företag, näringsliv och kommun. Världens
miljö- och energikris är vår chans.
» Globala utvecklingsprojekt från bl.a. EU inom solenergi, elteknik, kärnteknik,
transporter mm skall lockas till Västerås.
» En nätverksorganisation byggs upp för samverkan MDH, KTH, företag, Science
Park, kommun, landsting och andra myndigheter.
» Teknikupphandlingar och företagsutveckling skall kunna ske.
» Samarbete och samverkan med företagen utvecklas.

Folkpartiets nationella miljö
och energipolitik i korthet:
» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

Är fossil och bioledade kraftverk vid vägs ände?

Västerås är en av de största växthusgasutsläpparna i riket genom sin kol och torveldning. Men 2014 skall det vara utbytt mot biobränsle och avfall. Oron är nu stor att det inte finns tillräckligt med inhemska bränslen och att man måste förlita sig till import av industriavfall från Centraleuropa Många tycker dock att:1. En större del av avfallet bör återvinnas 2.Avfall må brännas/förgasas i närheten av sin källa.3. Industriavfall (i synnerhet det importerade) innehåller svårhanterliga gifter. Biobränsle och avfall av regionalt ursprung finns i tillräcklig omfattning för de nya pannorna. Mälarnergi får överväga att härma den strategi som Sala-Heby Energibolag har med lokal försörjning. Sol, jordvärme, ökad biogasproduktion blir komplement. Spillvärmen är också en slumrande resurs.Det skulle kunna byggas en varmavttenledning från Forsmark som skulle kunna förse åtskilliga städer runt Mälardalen med värmeenergi. Att vattnet sjunker i värme är inger problem för avvtnet kan vid behov återuppvärmas lokalt med tex solenergi ellr lokal enrgi från framställningen av biometan eller lite eldning av lokla biomassa. Det är synergier emllan det storskaliga och småskaliga som kommer att lyckas. Spillvärmen från Forsmark kan bli aktuellt sedan nya beslut tagits om kärnkraften och vi har fått den rätta admnistrativa strukturen i Mälardalen så sådana projket kan genomföras.

Lönsamheten i vindkraft och kärnkraft.En prognos för EU

Vid närmre analyser av vindkraften finns ett antal osäkerhetsfaktorer som är:
• Endast 30 % av tiden snurrar ett vindkraftverk
• Vad kostar det att backa upp med annan kraftkälla då det inte blåser.
• Vindkraften är genom de s.k. elcertifikaten subventionerad
• Det råder stora osäkerheter om vad de långsiktiga underhållskostnaderna blir.
När det inte blåser så måste man backa upp med kol, naturgas eller vattenkraft. Nya kärnreaktorer reaktorer skulle också kunna backa upp. Men problemet är att de täckande energikällorna kostar pengar dvs. när de står still och drar fasta kostnader.
Det enda som då kan rädda situationen är smarta elnät där ojämnheterna utjämnas genom lagring eller styrning av förbrukningen.

EU-kommissionen räknar med att 20 % av elförbrukningen täcks via vindkraft år 2020. Kanske 10-15 % av elförbrukningen är mer realistisk. Frågan är om vindkraften blir lönsam om man räknar bort subventionerna. Vindkraftsparker i kraftbolagsregi blir sannolikt olönsamma men däremot kan vindkraften bli betydelsefull energikälla som lokal kraftkälla för villor, bostadsföretag och lantbruk. Småproducenterna använder primärt energin för eget bruk men vid överskott levererar den till det smarta nätet och man får betalt för elmängden till fast pris. Detta kommer också i allt väsentligt gälla för elenergi via fotoceller
Enligt EU-prognoser skulle vind och sol stå för 35-40 % av elproduktionen i Europa på 2020-talet. Biobränslen och avfall beräknas då svara för högst 15 % av elproduktionen.
I samma veva konstaterar EU-kommissionen att kärnkraften under långliga tider kommer att svara för mer än 30 % av elproduktionen i EU. Men också fossilgasen blir viktig men såbar energikomponent i Europa genom import från öst och syd. Eldning med det miljövidriga kolet kommer att bli ifrågasatt inte bara av klimatskäl utan också av miljöskäl. Oljan blir sannolikt så dyr så att man inte att har råd med den. Redan om några år är efterfrågan 10 miljoner fat större än möjligt utbud. Oljekatastrofen utanför USA kommer också att öka utvinningskostnaderna för olja

Därför kommer fjärde generationens reaktorer som kan använda redan använt kärnbränsle för 3.000 års ytterligare körning att byggas i EU. Vår bedömning är vidare att kärnkraften elproduktionskostnad kommer att ligga 50-60 öre per kilowattimme vilket är klart under priset för osubventionerad vindkraft. El via solceller kommer att sjunka i pris och kommer på sikt att närma sig ett pris kring kärnkraftens pris. Solenergin har förmånen av låga underhållskostnader och relativt enkel teknik. Kärnkraft och solenergi i kombination år 2050 skulle kunna bli de verkliga vinnarna. Genom ökad elproduktion kan Europas och världens totala energikonsumtion sänkas bl.a. via värmepumpar och elbilar. Eldrift är ca 4-5 gånger så effektiv, Det innebär att drivmedelsförbrukning av fordon kan drastiskt sänkas. På en kilowattimme el kommer man fyra gånger så långt som för samma mängd olja. Den ökande bristen på åkermark kommer att hålla tillbaka bioenergin och det leder till att allt mindre kan användas för biobränsle medan däremot avfall kan förgasas eller rötas till biogas. Högst 10 %- 15 av den totala energibehovet kan tillgodoses härigenom

Karl-Erik Andersson (FP) talesperson för miljö och energi
Carl-Åke utterström (FP) Master of Science