Bygg ut järnvägskapaciteten istället för sjötrafik på Mälaren I debattartikel 6 februari 2013 vill handelskammaren m.fl. att sjöfarten på Mälaren byggs ut och hävdar att detta är ett starkt företagsintresse. En utbyggnad av Mälarsjöfarten är dock lång ifrån bekymmersfri eftersom Mälaren är råvattentäkt för 2 miljoner människor och incidenter på sjön kan bli mycket farliga och kostsamma. Ökad sjöfart skulle också öka erosionen på Mälarens öar, invasion av nya marina biologiska organismer till fara för Mälarens biologiska system. Ett mer hållbart alternativ är att bygga ut järnvägskapaciteten vilket också skulle gynna industrin i Västmanland. Bombardier och liknade företag skulle få mer motivation att bygga ut sin kapacitet och sysselsättning. Järnvägen drivs av el som kan produceras miljösäkert i landet. Handelskammaren borde gå i spetsen för en kampanj att bygga järnvägarna för ökad transportkapacitet både för Västmanlands och nationens skull. För en tid sedan höll Mälarhamnars vd, Carola Alzén, ett föredrag på Kyrkbacksgården där hon framhöll förmenta fördelar med ökad fartygstrafik på Mälaren. Hon sade dock inget om de faror för miljön och riskerna vid fartygshaverier som är förenade med en ökad fartygstrafik utan uppehöll sig mest kring att ett fartyg kan ta en last som motsvarar så och så många hundra lastbilar. Järnvägsalternativet fick inte heller något högre betyg trots att det krävs omfattande järnvägstransporter för att fartygen ska kunna fyllas med last. Som kontrast till Alzéns lovsång till fartyg på Mälaren meddelades i media dagen efter detta föredrag att det finns allvarliga planer på att börja med bulktransporter på järnväg ända från Kina till Europa. Detta tyder närmast på att fartygstransporter är ogynnsamma även globalt och då är det bisarrt och smått löjligt med propagandan från Mälarhamnar och andra undertecknare av nämnda VLT artikel den 6 februari om att öka fartygstrafiken på Mälaren, som omfattar några tiotal mil, men som har stora risker av slag som nämnts ovan. Mot en satsning på ökade sjötransporter på Mälaren talar också det faktum att Västeråshamnen måste renoveras i stor omfattning för att inte sjunka ned i gyttjan. Detta kräver nvesteringar ii miljardklassen vilket gör att lönsamheten för hamnen starkt kan ifrågasättas ur alla aspekter. Samma förhållanden kan råda även för andra Mälarhamnar speciellt om större fartyg ska kunna hanteras vilket blir fallet om Södertäljeslussen byggs ut. Allt talar för, att järnvägskapaciteten ska byggas ut så att all transport av varor inom landet kan ske på järnväg som både snabbare och smidigare än sjötransporter. NALE- Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl-Erik Andersson Åke Rullgård Georg Lagnerius

FRAMTIDENS ENERGIPOLITIK MER SOL OCH KÄRNKRAFT EN ENERGIKRIS I ANTÅGANDE Ett stort tack Eric Fernqvists insändare 11 februari i VLT och han har rätt i att omställningen brådskar. Frågan inställer sig varför så lite händer. En energikris är i antågande inom 10-15 år eftersom de billiga oljeresurserna då är slut och enligt bedömningar kan inte vid det tillfället skiffergas, tjärsand eller annan olja kompensera bortfallit och detta ger en prischock på dieselolja vilket ger den globala jordbruksproduktion ett stort problem. Den politiska situationen i länder där fossilresurserna finns är mycket osäker. Militärerna i USA, Tyskland och Storbritannien är mycket oroade över sårbarheten i vår energiförsörjning men tyvärr lyssnar man i dagens inbillade fredstid. Tänk bara på följande konfliktkomponenter Iran, Israel., Pakistan, Saudiarabien, Irak Emiraten, Ryssland...Den miljövidriga framställningen av drivmedel ur skiffergas, tjärsand, djupborrningar och exploatering av Arktis är ingen lösning utan kommer bara att förvärra miljöproblemen. Därför måste vi alltmer försörja oss med mer energi lokalt och nationellt för att inte bli utpressade En ny generation kärnkraft måste påskyndas liksom en snabb utbyggnad av kraftkällorna sol-, vind- och vatten. Det som idag eldas upp i kraftvärmekraftverken i form av ved och sopor måste istället omvandlas till biometan eller DME för att bli fordonsbränsle. Istället måste uppvärmningen ske med solpaneler under sommaråret och bergvärme/sjövärme under vinterhalvåret. Energieffektiviseringar i bostadsuppvärmning och transporter är stora möjligheter. Mer än hälften av energin i boendet kan sparas. Jordbruket kan göras självförsörjande på energi med biogas och biometan. Möjligheterna finns att lösa kriserna med klimat och energiförsörjning men då måste den politiska viljan finnas . Det kan innebära att materiell överkonsumtion måste minskas genom nyttigare mat, mindre bilar och en ökad återvinning av apparater, kläder och andra prylar. Måhända ligger en lösning i att inse att lyckan inte vinns genom ohämmad materiell konsumtion. Karl-Erik Andersson

För långt till väljarna Insändare i VLT 21 januari

(Varför ringer inte klockorna i partierna?? Fredrik Lindgren undrar i artikel den 12 januari varför det inte det ringer några klockor hos de sju partierna. Svaret är att kommunikationen mellan partielit (elit används här i statsvetenskaplig mening dvs. den lilla grupp som styr ett parti) och partimedlemmar är för liten och än mindre frekvent är kommunikationen mellan väljare och partielit. Det är lätt hänt att som i centerpartiets fall en liten inre grupp ömsesidigt stärker sina värderingar och formulerar program som inte står i överensstämmelse med vad medlemmar och väljare tycker. Partierna fungerar alltför mycket som företag som arbetar på en marknad och försöker lansera sina ståndpunkter för vad man tror folk vill ha och det är där som de stora felen uppstår idag. Väljarna är idag en informerad grupp som tycker väldigt mycket om hur samhällsproblem skall lösas och om kommunikationen mellan väljare och partielit är svag så blir det fel. Därav kommer att många idag proteströstar på SD. De diskussioner som förs ute på arbetsplatser och andra ställen där folk möts måste bättre fångas upp av partierna och väljaren måste få en klar återföring av hur partierna reagerar och agerar på vad de hört ute i samhället. Slutligen måste partifolket vara ett tvärsnitt av hur medborgarna ser ut och det behövs politiker med livserfarenhet och starkt utvecklad social kompetens. Det är bra att unga människor engageras i politiken men det är ännu viktigare att fler med livserfarenhet, vishet och erfarenheter från andra områden än politikens kommer fram som politiker. Karl-Erik Andersson Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360

Andlig kris nyckel till andra kriser- artikel i Dagen 16 januari

Andlig kris nyckel till andra kriser Världen upplever flera olika kriser i dag. Ekonomi/finanskrisen, klimatkrisen och den globala resurskrisen nämns ofta i debatt och medier. Men bakom dessa kriser ligger ohämmad materialism, girighet och egoism. Den materiella konsumtionen höjer lyckan, upp till det att de basala behoven tillgodosetts på mat, kläder, bostad och värme. Men därefter ökar inte lyckan genom fler och fler prylar och lyckokurvan vänder definitivt nedåt vid överkonsumtion. Många människor lever i dag ett liv utan mål och mening. Allt fler är sönderstressade och har ett liv utan att känna meningsfullhet. Ett materialistiskt inriktat liv skapar oro och ångest. Men det finns människor som varit skeptiker, tvivlare och ateister men som beslutat att ta en annan väg. Kristen tro gör skillnad i våra liv och skapar frid i våra själar. Enligt kristen tro älskar Gud alla människor och därför ska vi älska alla människor och ta hand om varandra. Vi tillhör alla samma familj oavsett utseende, ras, nationalitet, kön, begåvning eller färdigheter. Detta innebär att man ska ställa upp för ett rättvist globalt samhälle och en hållbar ekologisk utveckling, så vi undviker utarmning och skador på den planet som Skaparen satt oss att förvalta. I ett kristet kärleksfullt samarbete med sina medmänniskor skapas grunden för fred och trygghet. Alla som säger sig vara kristna lever inte upp till detta men förr eller senare hinner det kristna kärleksbudskapet under livet i kapp –  att allt det du vill människorna ska göra dig skall du göra åt dem. Om den andliga krisen övervinns så blir det lättare att lösa alla de andra kriserna.

Fatalt baklängesresonemang om elproduktion snedvrider fjärrvärmedebatten Insändare i VLT 4 december 2012

Fatalt baklängesresonemang om elproduktion snedvrider fjärrvärmedebatten I VLT-insändare den 13 och 16 november påpekas att även elkraft produceras i kraftvärmeverket och att detta skulle vara smart. ”El och värme produceras i balans” säger man vilket ger intryck av att det finns någon bästa fördelning mellan elkraft och värme. Fakta nedan talar för, att den bästa fördelningen är när ingen elkraft produceras, vilket även har ha den fördelen att avfallsimport blir onödig och då kan värmeverket faktiskt flyttas bort från Mälarstranden till förmån för nya bostäder och rekreationsområden och hamnen kan avvecklas. Insändaren den 11 november säger helt riktigt att ”Kraftverket i Västerås är byggt för att förse Mälarenergis kunder med värme”. Mälarenergi (ME) bör då fokusera på denna uppgift och avveckla elproduktionen? Det verkar som om ME ledningen till varje pris vill att värmen ska vara en biprodukt av elproduktion i ett s.k. kondenskraftverk. Detta är ett baklängesresonemang som förvrider diskussionen om fjärrvärmen i Västerås. Sant är, att om den primära uppgiften är att producera elkraft så ökar den totala verkningsgraden för kraftverket från cirka 40% till 95% om spillvärmet från turbinen kan användas för fjärrvärme. Men om värmeproduktion är det primära, såsom anges i citatet ovan, ökar verkningsgraden inte genom utökning med elproduktion. Ren värmeproduktion i ett härför konstruerat värmeverk har redan en verkningsgrad av cirka 95%. Därför är det bäst att konstruera och driva fjärrvärmeverket för enbart värmeproduktion vilket minskar bränslebehovet och utsläppen. Avveckling av elproduktionen gör att avfallsimport inte behövs! Det bidrag som ME:s elproduktion lämnar till den svenska elkraftförsörjningen har ingen avgörande betydelse för landets elförsörjning och då kan det inte vara smart att importera mer eller mindre farligt avfall för att ME ska kunna fortsätta att producera el. På sikt blir fjärrvärme i utbredda villaområden för dyr dels pga. ökande bränslepriser och dels, och kanske mest, därför att kostnaden för underhåll av distributionsnätet blir oacceptabelt hög. Lösningen är därför följande: 1. Producera enbart värme och dimensionera värmeverket för denna uppgift. 2. Avveckla successivt fjärrvärme för villor under en period av 10-15 år genom att underlätta installation av uppvärmningssystem med ackumulatortank, solfångare och bergvärme i nuvarande och framtida villor. 3. Använd fjärrvärme i framtiden endast för stadskärnans huskomplex där distributionsnätet kan förläggas i husens källare för att underhållet ska underlättas. NALE, Nätverket för användning av lokala energitillgångar Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Åke Rullgård

Fjärrvärme – är den prisvärd och skonsam för miljön? Insändare 10 nov i VLT

Fjärrvärme – är den prisvärd och skonsam för miljön? VLT-insändaren 2012-11-01 med rubriken ”Fjärrvärme – prisvärt och skonsamt för miljön” av Niklas Gunnar, värmechef vid Mälarenergi, innehåller intressanta och skrämmande uppgifter samtidigt som viktiga och lika skrämmande uppgifter förbigås. 1. I artikeln relateras, såsom exempel Mälarenergis förmenta strävan att ”leva upp till kundernas ägarnas krav”, ett exempel på kostnader för en pågående förnyelse av 700 meter huvudledning till ett pris av 20 miljoner kr. Fjärrvärmenätet är enligt uppgift på Mälarenergis hemsida cirka 70 mil, dvs. 700000 meter, vilket innebär att det skulle kosta 20000 miljoner kr, dvs. 20 miljarder kr, att förnya nätet. Detta belopp ska slås ut över 40 år som enligt insändaren är åldern på nätet vilket innebär 500 miljoner kr per år, eller cirka 33000 kr per år på var och en av de 15000 fjärrvärmeabonnenterna. Denna kostnad kommer att öka år från år i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen. Detta är mer än vad en normal abonnent betalar för all förbrukad värme under ett år, övriga värmeproduktionskostnader oräknade. Man måste då ifrågasätta insändarens uppgifter om att ”Mälarenergi finansierar sina egna kostnader fullt ut via de avgifter som tas ut av kunden, inte via kommunalskatten”. Låt oss anta och hoppas att det exempel som anförs är ett extremt dyrt fall, säg hela 10 gånger mer än normalfallet, vilket ger 3500 kr per år och abonnent. För detta belopp får en abonnent cirka 3500 kWh el som om den används i en bergvärmepump ger, lågt räknat, cirka 10000 kWh (3x3500) för uppvärmning av sitt hus. Underhållskostnaden för fjärrvärmenätet svarar alltså mot mer än 50% av uppvärmningskostnaden per hus och år även om all uppvärmning skulle ske via bergvärme. Bergvärmealternativet är dessutom helt harmlöst för miljön. Tar man hjälp av solfångare och ackumulatortank betalas hela uppvärmningskostnaden med vad det kostar att betala underhållet av fjärrvärmenätet! Denna kalkyl som baseras på uppgifter från värmechefen visar tydligt att fjärrvärme inte är något prisvärt alternativ för husuppvärmning i dessa dagar. 2. I artikeln påstås att ”Det är prisvärt och dessutom skonsamt för miljön då vårt kraftvärmeverk producerar både el och värme samtidigt. Bättre och enklare än om varje hus skulle värmas separat.” Det är svårt att uppfatta någon logik i detta citat som bara kan beskrivas som meningslös ordstapling. På 1960-talet då fjärrvärmeverken började byggas var det förvisso så att det blev bättre miljö genom central rening av avgaserna från den tidens olja, men det var då det. Nu eldas kraftvärmeverken med olika fasta bränslen varav vissa, speciellt sopor, ger upphov till farliga restprodukter i form av bl.a. aska och filterrestprodukter som kan ge svåra miljöproblem. Om detta säger värmechefen inget i sin VLT-artikel och detta är illavarslande. Ovanstående synpunkter och fakta gör att man allvarligt måste ifrågasätta om Mälarenergi uppfyller det som värmechefen anger: ”I våra ägardirektiv uppdrar Västerås stad åt Mälarenergi att agera utifrån affärsmässig samhällsnytta. Vi har även ett uppdrag att verka för användandet av mindre fossila bränslen vid Kraftvärmeverket och kvalitetssäkra leveranserna till våra kunder.” Det må vara så att dessa direktiv gäller men de får inte hindra att Mälarenergi söker andra vägar än fjärrvärme för användande av mindre fossila bränslen och kvalitetssäkring leveranserna till kunderna. Den som anser sig professionellt sköta husuppvärmningsfrågan i Västerås måste kunna lyfta blicken och se om det kan finnas bättre, ekonomiskt som leveranssäkerhetsmässigt, alternativ än fjärrvärme. Karl-Erik Andersson Georg Lagnerius Åke Rullgård Nätverket för användning av lokala energitillgångar

Återvinn mer energi art.17 september i VLT

ÅTERVINN MER ENERGI Mälarenergis styrelse och ledning borde läsa boken PLAN B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen.Så heter en bok av amerikanen Lester Brown! I boken hävdas bl.a. följande: Sätten att producera, hantera och göra sig av med material i vår moderna soptillväxtekonomi är ett slöseri inte bara med materialen utan också med energin. Genom minskad materialanvändning kan man spara enorma mängder energi. Återvunnen plast kräver endast 20 procent av energin. Framställningen av återvunnet papper använder bara 64 procent av energin – och dessutom långt färre kemikalier. Om världens återvinningsgrad för dessa material skulle höjas till den nivå som redan uppnåtts i de mest effektiva samhällena skulle koldioxidutsläppen minska brant. Eftersom en stor del av industrins användning av fossila bränslen går åt till råvaror för att tillverka plaster och andra material, kan ökad återvinning minska råvarubehovet. Den stora utmaningen för städer som vill spara energi är att återvinna så många komponenter som möjligt i städernas avfallsflöde. Praktiskt taget alla pappersprodukter, inte bara tidningar och tidskrifter, kan numera återvinnas, inklusive paket för frukostflingor, reklambrev och papperspåsar. Man kan också återvinna metaller, glas och de flesta plaster. Köks- och trädgårdsavfall kan omvandlas till biogas och växtnäring. Efter läsning av denna bok borde de flesta inse att förbränning av importerat avfall är förkastligt och att det enda riktiga är användning av lokala energiresurser.”