Ingensjörsvetenskapliga akademien har gett ut trea aktuella rapporter om energi,klimatmål,kärnkraft,biodrivmedel, vindenergi, och energimarknaden

Ingenjörsvetenskapsakademien anser följande:

Den bästa energi- och klimatpolitiken baseras på så kallade marknadskonforma styrmedel som utsläppsavgifter och överlåtbara utsläppsrätter. Utsläppen av koldioxid är lätta att mäta och utsläppskällornas lokalisering saknar betydelse för utsläppens inverkan på klimatet.

Allra störst betydelse för kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen är sannolikt att fortsätta att använda kärnkraft, i befintliga och nya kraftverk. Kärnkraften medför dock risker för människor och miljö, och dessutom krävs en omfattande utbyggnad för att åstadkomma en globalt betydande minskning av utsläppen av koldioxid. Icke desto mindre skulle en utbyggnad av kärnkraften radikalt sänka kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen, i Sverige och i EU. Det är kärnkraften som löser det fossilfria energibehovet ty ingen av de förnyelsebara energikällorna vindkraft, vågkraft sol eller bioenergi kan lösa problemen. Vindkraften kan dock komma att betyda en hel del.
Planerar vi bra så kommer vi att kunna exportera elenergi. Skulle vi avstå från kärnkraften får vi ta ibruk kol och naturgasdrivna elverk och därmed kraftigt öka växthusgaseffekten.

Att formulera en nationell vision för laddhybrider är viktigt för Sverige. Enligt förslaget från Energianvändargruppen innebär denna att Sverige har 600 000 laddhybrider och elbilar år 2020. Detta kan radikalt reducera transportsektorns koldioxidutsläpp, oljeförbrukning och energianvändning, samt utveckla svensk industri. Konsekvenserna för elproduktion och elnät i Sverige blir måttliga. Det kräver endast 10 TWH för att täcka hela bilparkens behov
Vissa infrastrukturinvesteringar skulle krävas, men detta skulle också skapa vissa möjligheter till energilagring i elsystemet.

Det gäller också att introducera andra generationens biodrivmedel för att minska konkurrensen om mark för matproduktion, och för att göra framställningen av biodrivmedel mera energieffektiv. Förgasning av biologiska material till tex metanol är mycket mera effektivt än rötning och jäsning Detta kommer att fordra politiska beslut under de närmaste åren, särskilt om styrmedel samt om forsknings och demonstrationsstöd, även om en kommersiell tillämpning av andra generationens biodrivmedel ligger bortom 2020. Sverige gör redan nu stora insatser inom detta område. Frågan om biobränslens klimatneutralitet är omdiskuterad och kräver ytterligare forskning.

Lågenergihus är system av olika tekniska lösningar som måste samverka så att effekterna av de energibesparande delsystemen inte går förlorade. Samtidigt måste lågenergihus kunna samverka med energisystem för att kunna leverera överskottsenergi till elnätet. Sk ” Smart grid ” (smart styrning av elenergidistributionen) kommer att behövas

Även den enskilda människan måste vidga sina systemgränser i sin vardag vid val av tjänster eller produkter som köps, så att större hänsyn tas till den totala energianvändningen under den aktuella produktens eller tjänstens tillverkning och aktiva livslängd.