Kan biobränslen försörja Västerås/Mälarenergi med värme och elproduktion

Västerås skall få en koldioxidfri energiproduktion men vägen dit blir lång.

Energiskog som biobränslekälla kräver avsevärda ytor. Skulle Mälarenenergi täcka sina behov från energiskog krävs mellan hälften och en tredjedel av all åkermark i Västmanland. Detta är mao en helt omöjlig lösning.

Energiskog som ett sätt att substituera importerade sopor för en planerad förgasningsanläggning skulle kräva en energiskog motsvarande 12-9 % av åkerarealen i Västmanland inkl. Heby. Detta är heller inte realistiskt.

Beräkningarna i undersökningen indikerar mycket starkt att biobränsle för Västerås i det längre perspektivet är en omöjlighet. Det enda hållbara alternativet är att under 2010-talet anskaffa en kärnreaktor för el och värmeproduktion i Västerås plus en närregion som kan kopplas på (tex Eskilstuna, Köping, Surahammar, Hallstahammar , Arboga, Kungsör)

Bbioenergin är en omöjlighet i ett längre perspektiv för Västerås. De arealkrav som bioproduktionen medför skapar ett omöjligt framtida marknadsläge vad gäller priser när allt fler kommunala verk använder biobränsle. Dessutom i en tid när många värnar om mer lokalodlade livsmedel så behöver vi marken för livsmedelsproduktion samt rekreation (Energiskog är ingen höjdare för naturälskare)

Förgasningsanläggningen får ses som en sk ” second best solution ” i avvaktan på en långsiktigt hållbar lösning under 2010-talet som sannolikt är kärnenergi.

Vind och solkraft kommer inte i närheten av de behov som finns. Energibesparingar kan göras i det mesta och betyder mycket men löser inte hela problemet. Det finns de som förespråkar övergång till helt lokalt producerad energi som alternativ dvs solceller och vindsnurror på varje bostadshus. Det är inte troligt att ur kostnadseffektivitetssynpunkt att sådana lösningar blir optimala


Går det att konvertera hela Mälarenergis produktion till biobränsle?

Vad det skulle innebära om man konverterade fossilmängden till energiskog och vilka odlingsytor det skulle kräva.
Resultatet n visar att om man väljer energiskog som är det mest produktiva biobränslet så skulle en konvertering av allt idag fossilt bränsle innebära en odlingsyta på 45 000- 31 000 hektar vilket är 30-20 % av all åkermark i Västmanland (inkl Heby). Om hela produktionen skulle ersättas med energiskog innebär det mellan 73 000 – 48 000 hektar åkermark eller 50-33 % av alla åkermark. Skulle vi skulle importerade (från Centraleuropa) sopor/avfall med energiskog i ett planerat förgasningsverk så krävs det mellan 18 000 – 12000 hektar åkermark dvs mellan 12-9 % av åkermarken i hela Västmanland inkl Heby

Långsiktigt för Västerås och ett antal krinliggande kommuner är en kärnkraftsanläggning som bör komma till stånd på 2010-talet.