Man måste noga räkna om vad som är möjligt . Dagens biobränslen kan vara katastrof. Alger och halophyter är nya och vätgas från Kärnkraft

Biobränslen kan vara bra vid första anblick men väldigt ofta har det visat sig att de ha konsekvenser som inte är önskvärda.

I synnerhet första generationens biobränslen har visat sig vara en allvarlig konkurent till livsmedelsproduktionen. Om USA skulle ersätta hela sin oljekonsumtion med biobränslen kräver det 90-100 % av den odlade åkerarealen i USA. Detta visar på orimligheter och begränsningen när det gäller biobränslen.
Ett annat exempel kan hämtas från Västerås där det kommunla kraftvärmeverket skall eldas med biobränsle enligt ett politiskt beslut.Idag har man uppnått 30 % och resten är kol och torv.
Nu visar det sig att det finns inte biobränsle i tillräcklig omfattning I Västmanland och i Sberige utan man måste importera. Fn räknar man med att importera avfall och sopor från Tyskland. För att täcka behovet av bränsle med energiskog skulle krävas en åreal av 50 % av åkermarken i Västmanland. Det är också helt orimligt

Priserna på biobränslen kommer i den nära framtiden efter lågkonjunkturen att explodera och det blir gnska dyrt att producera elektriciet med biobränslen. Sannolikt kommer priset per kwh att ligga 50-100 % över kostnaden per kwh för kärnkraft och vattenkraft.

Visst det finns biobränslen som är bra i framtiden och det är främst vid förgasning av biomassa till metan eller metanol. Detta kan göras kostnadseffektivt men det täcker bara en begränsad del av energibehovet.
Vid användning av elhybrider och där huvuddelen blir elenergi kan dessa bränslen behövas för en mindre del av det totala behovet.
Sannolikt måste vi framtiden ha biobränsle till flyget .Detta får då framställas genom algodling i hav och sk halophyter i marginella ökenmarker nära hav. Halophyter är växter som kan vattnas med havsvatten. Men algodling kommer att kräva enorma ytor men är 30 ggr så snabbväxande som vanliga grödor. Man beräknar att om man framställde motorbränslen från alger skulle USAs oljekonsumtion täckas av en algodlingsyta som motsvarar staten Marylands yta eller 13 miljoner acre Sen kan man föreställa sig de ytor som krävs för världskonsumtionen år 2050

Ett alternativ till detta är att kring 2030 via IV:e genrationerns kärnreaktorer producera vätgas som biprodukt till el. Denna vätgas kan bindas vid koldoxid som tas upp ut luften och bli metanol som skulle kunna användas som flygbränsle och hybridbränsle i bilar.

Lika stora hörnpelare i energiförsörjningen 2050 är jag övertygad om är kärnkraft, förnyelsebar energi samt energieffektiviseringar.
Förnyelsebar energi( främst vatten,vind och sol samt en viss del bioenergi( som kommer att reserveras för flyg och hybridbilar.) Kanske nästa generations kärnkraft löser det problemet.