Ett långsiktigt scenario över skatte och inkomstpolitik i den utvecklade världen år 2025.

Den kraftfulla globaliseringsprocess en som började accelera på 2000-talet får djupgående konsekvenser på finansieringsstrukturen för offentlig sektor. Skatterna på arbete och kapital måste minskas. Däremot kommer skatterna på konsumtion att bli betydande. Mervärdeskatten blir mycket hög medan alla arbetsgivaravgifter avskaffats. Skatten på koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring blir betydande. Vidare regleras antalet fordon genom höga fordonsskatter. Vissa skatter används för att styra icke önskad konsumtion av tobak, sprit, fet mat, skräpmat och djurfoder (katter och hundar). Skatter på fastigheter och mark återinförs bla för att fiansiera infrastrukturinvesteringar. Vissa naturtillgångar beskattas extra vid uttag från naturen. Däremot kommer på sikt inga inkomst-, vinstskatter eller förmögenhetsskatter att finnas.
Kommuner och regioner blir till största delen finansierade genom statsbidrag och avgifter samt avkastning från kapital/affärsverksamheter[1].
De stora offentliga infrastrukturinvesteringarna finansieras oftast genom emittering av obligationer på marknaden.
Det finns klara tak för topplöner, bonusersättningar och andra belöningssystem. Det finns ett stort system av statliga och överstatliga banker som övervakar de privata affärsbankerna och ser till att maskineriet inte har för lite eller för mycket kapital i omlopp. Det finns mycket strikta regler för utlåning till företag och privatpersoner t ex soliditetskrav, garantikrav mm

Man kommer inte att betala skatter eller vinstskatter men däremot är mervärdeskatterna och miljö/hälsoskatterna att vara stora varje gång man köper. Fordonskatterna är höga om man väljer fel fordon liksom fastighetsskatterna är höga. Dessutom måste man ha en hög sparkvot. Detta kan komma att regleras genom obligatoriskt tvångssparande samt att man måste ha relativt stora insatser vid lån till bostad eller andra lån.
Orsaken till detta var de kriser som uppstod 2008-2012 då regeringarna sök upp mycket kapital för att stimulera ekonomin samt att USA redan ingångsvis hade stora betalningsunderskott som så småningom också måste återbetalas. Men det innebär brist på kapital och dessutom måste stora offentliga infrastrukturinvesteringar ske. Detta innebar brist på kapital samt ökade räntor. För att hålla ned inflationstrycket måste man således öka spar- och skattekvoter.

[1] aktier och andelar i företag