Två viktiga politiska handlingar för orten Malmbäck artikel i tidningen Smålänningen den 23 juli

Jag skrev denna artikel tidningen Smålänningen som dominerar Nässjötrakten.
På somrarna har jag min fritidsbostad utanför orten malmbäck som ligger på det småländska höglandet.
Denna ort kännetecknas av stagnation och jag har i artikeln velat visa hur denna nedåtgående spriral kan brytas

" En orts framgång är beroende av dess människor. Om den äldre befolkningen på en ort hela tiden ökar medan de yngre åldersgrupperna minskar kan man lätt hamna i en nedåtgående spiral. Huspriserna sjunker eller förblir låga samtidigt som underhållet är försummat. Detta innebär lätt att socialt svaga grupper flyttar in varvid ortens nedgång ytterligare förstärks. Utvecklingen kan brytas på två sätt
1. Förbättrade kommunikationer till Jönköping, som är en stad stadd i snabb ekonomisk utveckling. Busstrafik till Jönköping och bättre vägar bör snarast byggas. Detta skall möjliggöra för välbetalt folk kan flytta till Malmbäck som vill jobba i Jönköping/Huskvarna. I Malmbäck kan många trevliga tomter frigöras
2. Kommunalägda hyresbostäder som är senioranpassade bör byggas i Malmbäck. Detta skall möjliggöra för äldre människor att skaffa sig ett bekvämt boende t.ex. kring torget i Malmbäck.
Det var helt fel att för några år sedan försälja Lindens kommunala fastigheter till privata fastighetsägare. Den s.k. allmännyttan (kommunalägda bostadsbolag) har större kompetens i att förvalta, underhålla och bygga bostäder. Men det går att ändra på det och det finns många lämpliga tomter och saneringsfastigheter som där nya bostäder kan byggas på.
Problemet är att Nässjö kommun med huvudort Nässjö utmärks av stor sysselsättningsbrist och social problem och med ett näringsliv som inte kan anses vara i framkant vad gäller efterfrågan av vare sig kvalificerade eller okvalificerade jobb. Detta står i bjärt kontrast till Jönköping som har alla typer av arbeten. Politiker i Nässjö tänker nog inte så mycket på Malmbäck
Malmbäcksborna måste agera politiskt för bättre kommunikationer till Jönköping samt byggande av kommunala hyreslägenheter för seniorer. De malmbäckspolitiker i valet som propagerade för levande landsbygd, hela Sverige skall leva och för fler jobb bör nu träda fram och gå till politisk aktion för att rädda orten Malmbäcks framtid.
Karl-Erik Andersson fritidsboende i Hästeryd Malmbäck, boende i Västerås samt fritidspolitiker
Hästeryd 57072 Malmbäck och
Mälargatan 10 72010 Västerås
070-5508360

Trafiksituationen kräver magnettåg

Efter vår studieresa i Tyskland har vi dragit följande slutsatser
Trängsel är i många regioner ett ökande problem då städerna växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Situationen är på många håll i t.ex. Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk. Tågen går inte i tid eller ställs in vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!
Transportsektorn står för en stor del av giftutsläppen i luften bl.a. polyaromatiska kolväten (tjärämnen), tungmetaller, mikrostoft, kväveoxider. Alla dessa ämnen orsakar sjukdomar i t.ex. luftvägarna. Bullret är ett annat problem som också ger hälsorisker. Övergång till magnetdrift ger inga giftutsläpp och ger betydligt lägre ljud än konventionella fordon . Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till. De lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver och priserna stiger kontinuerligt vilket ökar kostnaderna för transporter.

Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag. Behoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man vill åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt. Finansiering av jättelika infrastrukturinvesteringar måste tryggas och tiden för samhällsplanerings- och byggprocesserna måste kortas ned. Samhällsekonomiska livscykelsanalyser måste bli vägledande för beslut.

Magnettågen är en möjlig persontransport och magnetbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med magnettåg. Ett sådant tåg skulle förflytta sig på ca en kvart till Stockholm med fyra a fem avgångar per timme. En dubbelspårig magnetbana Stockholm - Västerås samlokaliserad med E18 kan realiseras på kort tid tidiga biljettintäkter. Investeringskostanden skulle bli ca 22 miljarder men i gengäld räcka i 80 år. Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnetbana 450 km/h uppgår till ca en tredjedel av motsvarande för det traditionella tyska höghastighetståget (ICE) i 250 km/h. Transportkapaciteten blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
På sikt möjliggör detta en regionförstoring genom att intresset för och attraktiviteten i pendling ökar.
Carl-Åke Utterström(FP) Grönliberal
Karl-Erik Andersson(FP)Grön Liberal
Harriet Andersson (FP) Grön liberal,

Magnettågsstudier ANALYS

AnalysTrafik och transportsituationen präglas i många delar av välden av följande kännetecken
 Trängsel
 Olyckor
 Växthusgaseffekter
 Ökande kostnader
 Investeringsbehov

TrängselTrängsel blir i många regioner ett ökat problem och städer växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar tfa att arbetsmarknaden kräver alltmer av pendling. Situationen är på många håll i tex Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk tex Mälardalen. Tågen går inte i tid vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!

OlyckorEn följd av ökad trängsel är olyckor i trafiken. Främst tänker man kanske på biltrafiken men även det ökande tågresandet ökar olyckfallsrisken tfa att mängden nedslitet mtrl ökar och att apparaten inte är dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag

Växthusgaserna
Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till.

Ökande kostnaderTfa av att de lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver stiger priserna kontinuerligt och därmed ökar kostnaderna för transporter.

Ökande investeringsbehovBehoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man skall kunna åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt.

Magnettågen är en del av problemlösningenMagnettågen rör sig på en magnetisk kudde vilket innebär att den ej berör material varvid slitaget är litet. Hastigheten blir hög vilket ger kortare restider och medger ökad transportkapacitet för varje tåg. Transportkapaciteten blir ca 3 gånger större än för ett konventionellt höghastighetståg.
Magnettågen skall ses som persontransport i första hand och de sk maglevbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig er än 160 km tim. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med maglevtåg. Ett magnettåg skulle förflytta sig på c, a en kvart till Stockholm.
Slutsatser
A. Magnettågsbanor kan anläggas:
1. Där det finns en stark pendling eller där det skall möjliggöra en stor pendling genom minskning av biltrafik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. (Tex Mälardelen är en arbetskraftsregion) Västerås-Stockholm är ett sådant exempel
2. Stor resandeström till internationellt flygfält tex Göteborg - Landvetter
3. Mellan de stora städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn , Oslo

B. Magnettågen skall opereras av själständiga företag och inte integreras i järnvägsföretagen eller banorna. Magnettågsföretagen måste få utveckla sin egen teknokultur och kan inte leva ihop med företag som domineras av den traditionella järnvägskulturen. Däremot får myndigheterna se till attt traditionella tågstationer och magnettågsstationer samlokaliseras

Västerås behöver en försköning

Stadens parker, rondeller och gatukanter behöver förskönas genom finare blomsterplanteringar. Klotter bör snabbare avlägsnas från väggar och andra faciliteter. Stadens statyer bör vara sköna och inspirerande som är en del i stadens estetik. Fler städer i samma storleksklass har lyckats bättre tex Jönköping. I den staden har man också åstadkommit ett levande stadscentrum med folkfyllda butiker, restauranger och kaféer trots ett mycket attraktivt butikscentrum utanför staden som heter A6 och är som en affärsmagnet med stora varuhus och som attraherar stora delar av Jönköpings län. Bygg mer centrumnära samt bekvämare parkering är bra åtgärder. Stadsträdsgårdsmästarnas uppdrag bör förändras och ges ny inriktning.
I Västerås finns fler tomter i centrala lägen innehållande skräp, skrot, bråte och sly ofta ägda av privatpersoner eller bolag. Här bör inledas från kommunens sida samtal om frivillig försköning då det höjer fastighetsvärdena. Tomter som av planeringsskäl skall ligga i lager fler år bör gräsbesås och klippas regelbundet och som med fördel kan användas för sport och rekreation. Trädförtätningar bör glesas så utsikter återställs till Mälaren t.ex. vid Björnövägen ut till Björnöbron eller vid träddungarna utanför Trumslagarbackens äldreboende. Detta är förutom en viktig miljöåtgärd ett sätt att skapa företagsklimat och attraktiv boendestad i Mälardalen. En skönare och renare stad måste bli kommunens mål och försköning må sättas in så for som möjligt
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Kina villigt att rädda Europa

Detta är mycket intressant
Av: Yvonne Edenholm
Publicerad idag, 12:58 2 kommentarer

Kina vill gärna bli räddaren i nöden. Kinas statsminister Wen Jiabao öppnar för lån till flera europeiska länder trots turbulens.


Klicka för större bild
Wen Jiabao. Foto: Scanpix
VerktygTipsaSkriv utStörre textUnder ett besök i Storbritannien sa den kinesiska statsministern att hans avsikt är att hålla fast vid ett kinesiskt handelsöverskott. Han sa att han ville ha en balanserad och hållbar tillväxt inom handeln.

Europeiska länder som har svårt att få lån kommer också kunna få hjälp av Kina. Enligt NRK, Norsk publik service lånade Development bank och China Export-Import Bank ut minst 110 miljarder dollar eller drygt 700 miljarder kronor under 2009 och 2010.

Dagen innan var Wen Jiabao i Ungern. Där meddelade han att Kina kommer att köpa ungerska statsobligationer för att öka landets kreditgräns.

I söndags upprepade han att han är beredd att köpa statsobligationer även i andra länder i det krisdrabbade euroområdet.

Hur mycket pengar det handlade om ville inte Wen Jaibo säga.

I dag är Wen Jiabao i Berlin och han avslutar sin resa i Europa på tisdag kväll.

Av: Yvonne Edenholm
Maila reportern

Stig hagström har avlidit och en sann smålänning

Stig Hagström är född i Ängs församling i Nässjö kommun 1932. Han tillbringade en del tid under sin barndom i Västanå Malmbäck hos familjen Svanberg.
Stig hade flera bröder varav en var ekonomichef i Ronneby samt en annan som var färghandlare i Hallstahammar. Stigs barndomstid var fattig och fadern gick bort vid tidig ålder.

Jag träffade Stig många gånger då han var professor vid Stanford och framförallt var det hans visioner om informationssamhället som inspirerade . Hans förutsägelser kom i allt väsentligt att infrias bla i Internetrevolutionen. I samband med försöken att forcera IT;s införande i samhället träffade jag Stig som Unviversitetskansler.

Det är med stor saknad som Stig numer inte längre finns
Nedan följer en mer officiell historiebeskrivning av Stgs liv


Stig Hagström, född 1932, död 2011[1], var en svensk fysiker och tidigare universitetskansler som var verksam vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.[2]

Hagström studerade vid Uppsala universitet och blev filosofie kandidat 1957, filosofie magister 1958, filosofie licentiat i fysik och kemi 1961 och filosofie doktor i fysik 1964. Han disputerade på doktorsavhandlingen Studies of some atomic properties by electron spectroscopy[3] och hade Kai Siegbahn som handledare på doktorsarbetet.[2] Efter att under tiden 1964 till 1966 ha forskat i USA, var han 1966 till 1969 docent vid Chalmers tekniska högskola och 1969 till 1976 professor i fysik vid Linköpings universitet. 1976 till 1987 var han verksam vid Xerox forskningscenter i Palo Alto, och 1987 till 1992 som professor i materialvetenskap vid Stanforduniversitetet.

År 1992 utsågs Hagström till svensk universitetskansler, och efterträdde Gunnar Brodin på posten. Han stannade som universitetskansler till 1998 då han efterträddes av Sigbrit Franke.

Efter sin pensionering som universitetskansler återvände Hagström till Stanford som professor emeritus och var från 2001 involverad i verksamheten vid Stanford Center for Innovations in Learning.[2]

Hagström var från 1983 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, vars preses han var 1993 till 1996, och blev 1992 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var hedersdoktor vid Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola.

Förnyelsebar energi tillsammans med kärnkraft löser morgondagens försörjning

Det är möjligt att täcka energibehovet med förnyelsebar energi men det skulle innebära negativa miljökonsekvenser. Det finns stora bioenergiresurser. Endast en tiondel av tillväxten av grot (grenar och toppar) tillvaratas idag som bränsle i Sverige. Stubbarna är en ungefär lika stor resurs men används ännu marginellt. Produktionen av bioenergi kan fördubblas. Bioenergi innebär emellertid ett utsläpp av koldioxid och en fördubblad produktion skulle innebära mer utsläpp än vad som binds i nya träd. För det andra innebär förbränning bildning av cancerframkallande ämnen bl.a. polyaromatiska kolväten samt mikrostoft av nanopartikelstorlek som tränger in i människors luftvägar och orsakar sjukdomar.

Industri- och hushållsavfall kommer till följd av materialåtervinningsbehovet bli en krympande energikälla och för att återvinna material måste kanske mer energi tillföras. Den globala bristen på naturresurser gör återvinning till en huvuduppgift för företag och samhälle.

Förbränning av vilket bränsle det än må vara är tvivelaktig i hållbarhetsperspektiv. Bättre vore att utnyttja all biomassa (inkl grot, klenträd och stubbar) från skogen till att producera byggmaterial och därmed skulle man binda koldioxiden för lång tid framöver. Dessutom skulle detta kunna ge stora exportintäkter i en värld som kommer att efterfråga mycket byggmaterial. En del av den biomassa som eldas upp idag borde förvandlas till biobränsle för fordon, flyg och båtar samt att spillvärmen från sådan produktion används som uppvärmning av bostäder.

Ren förnyelsebar energi kan framställas i integrerade system för solkraft (solpaneler och solceller), värmepumpar från berg och sjö, spillvärme från industrier och kärnkraftsverk och vind & vattenkraftkraft. Med smarta system och energieffektiviseringar kommer bostadssektorn inte behöva mer än 10-20% av dagens energikonsumtion. Elhybridbilar som kan laddas med grön el behöver endast 20 % av dagens energikonsumtion, då el är 4-5 gånger effektivare än explosionsmotorer.

Vind och solenergi är variabla energikällor dvs. när det inte blåser och solen inte skiner blir det ingen el. Vattenkraften är variabel över en längre tidsperiod beroende på den årliga nederbörden. Därför behövs smarta elnät som kan anpassa konsumtionen till utbudet och det behövs energilagring.
En rimlig strategi är att 35-40 % av det inhemska energibehovet är täckt med kärnkraft och som dessutom bör producera för export och energilagring. Energilagring sker enklast genom att överskottselen används för uppumpning av vatten i dammar och när vindkraften och solkraften ger för lite energi låter man den potentiella kraften i dammarna reglera energimängden genom ökad vattenkraftsproduktion.

Kärnkraftsverken bör börja byggas om snarast då det nu finns nya typer av säkra reaktorer. Genom nya byggprocesser och produktifiering kan kärnkraftsverk anläggas på kortare tid än tidigare beräknats (tre år enlig uppgifter från Westinghouse). Det är möjligt att skapa ett energieffektivt samhälle baserat på smarta effektiva system, förnyelsebar energi och kärnkraft. Avgaser från fossil förbränning kan elimineras och ett minimum från förbränning av bioenergi bör ske. Det blir ett rent samhälle med ren energi och där man säkerställt tillgången på bränslen.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler Mälargatan10, 72210 Västerås, telefon 070-550 83 60