Ökad kollektivtrafik genom magnettågsteknik- Öppet brev till miljöministern

Ökad kollektivtrafik genom magnettågsteknik- Öppet brev till miljöministern

Miljöministern anser det nödvändig att öka kollektivåkandet och minska bilåkandet. Hon har rätt. Men det krävs radikala åtgärder för att åstadkomma en sådan utveckling. Trängsel är i många svenska regioner (t.ex. Mälardalen, Östergötland och Västsverige) ett ökande problem och en alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt på allt fler ställen där det redan förekommer trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Något måste göras! Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag.

Magnettågen är en möjlig persontransport för pendling som även skulle avlasta den konventionella tågtrafiken och ge utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Underhållskostnad magnetbana är ca en tredjedel genom att metallytor aldrig går mot varandra. Högre hastighet lockar fler resande och dessa tåg kan susa fram nästan ljudlöst i 450 km i timmen vilket möjliggör stora fördelar. Sträckan Västerås-Stockholm kan ske på en kvart som idag tar drygt en timme (11 mil). Sträckan Norrköping-Stockholm kan avverkas på 25 minuter. Detta kommer att konkurrera ut bilen i den regionala pendlingen.
Magnettågen kräver egna banor som kostar 1,5 miljarder per mil men i gengäld varar i 80 år och underhållskostnader är utomordentligt låga varför dessa investeringar skulle kunna ge samma biljettpriser som idag men till avsevärt kortare färdtid. Magnettåg är mindre väderberoende än traditionella tåg vilket också ökar attraktiviteten.

Transportkapaciteten per tåg blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning. Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
Vi tror att magnettågen är nödvändiga för att nå de klimatmål som miljöministern arbetar för

Karl-Erik Andersson och Carl-Åke Utterström Gröna liberaler i Västerås
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Skrämmande perspektiv

I en notis från Ny Teknik den 17 november 2011 visas att Västerås kan behöva
ta emot sopor från Neapel till den nya samförbränningspannan. Detta är ett skrämmande perspektiv då sophanteringen i Neapel lär kontrolleras av maffian.

Karl-Erik Andersson och Åke Rullgård

Dumt att lägga ned lönsam flygplats. Insändare 2 januari 2012

Dumt att lägga ned lönsam flygplats.
Sven-Olof Degerman funderar i insändare den 23 december 2011 över var kommunen skall spara när intäkterna inte räcker till. Han föreslår en nedläggning av flygverksamheten. Detta vore dumdristigt eftersom den skapar samhällsekonomiska intäkter som överväger kostnaderna. Flygplatsen med sitt lågprisflyg och fraktflyg uppehåller och skapar jobb i näringslivet. Med gemensamma ansträngningar kan ännu mera göras för att öka flygtrafiken och bidra till hela länets utveckling av jobb t.ex. i Fagersta och Skinskatteberg. Flyget är strategiskt viktigt för Västerås framtid som kunskaps- och logistikstad. Besparingar måste göras istället i verksamheter som inte ger samhälls- och medborgarnytta t.ex. i överdimensionerad central administration och energislöseri i verksamhets- och förvaltningslokaler. Smarta, radikala och fokuserade insatser är lösningen på ekonomiproblemen i kommun och inte dumma reaktionära lösningar som en flygplatsnedläggning skulle vara.

Karl-Erik Andersson (FP) Ledamot av flygbolagsstyrelsen i Västerås

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers mål och uppdrag

Gröna Liberaler lyfter miljöpolitiken i Folkpartiet. Att vara aktiva och påverka Folkpartiet i arbetet med att skriva miljöprogram och föra en god miljöpolitik är vår viktigaste uppgift som nätverk. Och eftersom mångfald är bättre än monokultur, så bjuder vi in alla - Alla! - till att utveckla Folkpartiets miljöpolitik
Hållbar tillväxt innebär att naturresurserna används på ett effektivare sätt och att de resurser som används skall återskapas genom cirkulation. Det innebär också att det sätt som nationalinkomst mäts på skall kompletteras med mått som tar hansyn till miljö och hälsa. Den planet som mänskligheten skall förvaltas och kunna lämnas vidare till kommande generationer i ett bättre skick än idag.
Gröna liberalers organisation
Gröna Liberaler är et nätverk inom folkpartiet mellan medlemmar men var och en i detta nätverk har i sin tur breda nätverk ut i samhällets olika organisationer. Nätverket är dels nationellt och dels regionala kretsar (län). För att samorda verksamheten i Västmanland finns ett arbetsutskott bestående av Arne Kjellberg, Carl-Åke Utterström, Harriet Andersson, Karl-Erik Andersson, Örjan Rosell- Karl-Erik Andersson har fungerat som samordnare

Verksamhet 2011
Under 2011 ha följande utförts
•Tre seminarier med många externa deltagare
•56 debattartiklar i VLT om Miljö, klimat och Energi
•Drygt 20 motioner till Partiets landsmöte
•Gröna Liberalers eget yttrande till kommunen om
oKlimat& Energiplan
oÖversiktplan
•Studieresa till Tyskland för Magnettåg
•Intern Lobbying gentemot Anita Brodén, Nina Larsson och Nina Lundström Riksdagen
•Utveckling av samarbete med Stockholmskretsen

 
Seminarieverksamheten 2011
1. 9 februari
Vatten, gifter och näringsämnen - hur rädda Mälaren? föreläsare från länsstyrelse, Stadsbyggnadskontor och Mälarenergi. Drygt 40 besökare

2. 24 mars
Vad ska bilarna drivas på? Harry Frank professor KVA Ett 30 besökare

3. November 21
Kärnkraft eller förnyelsebar energi Johan Hallén VD Westinghouse, Magnus Nyhlen Sala/Heby Energi VD-ass och Gunnar Littmarck energidebattör Drygt 50 besökare

Brev från Europaparlamentet Marit Paulsen

Brev från Europaparlamentet
.. Små grisarna, små grisarna...

Det är ju säsong för skinka nu över våra vidder. Grisen är sällan så
populär som nu. Det enda jag frågar är - vad betalar vi, och för vad
betalar vi?

Visst är det smaken vi vill åt och jag skulle säga att den består av
flera delar. För mig är det på det viset att en glad gris också är en
mycket godare gris. Därav är den billigaste grisen inte alltid god OCH
glad. Vi är nog illa tvungna att inse att vi måste betala för kvalitén
och en god djuromsorg.

Vi kommer kanske också att få lära oss att äta mindre mängder kött,
vilket vi ej tar skada av. Får jag komma med förslaget att vi ger
säsongens rödkål en ny chans.

Till nästa år önskar jag att alla våra matrester efter storhelger
omvandlas till biogas och på annat sätt tas till vara. Då kan vi gödsla
våra åkrar, köra traktorerna på gasen och producera ny spannmål till
våra kära djur och oss.

Marit Paulsen, Europaparlamentariker (FP)

P.S.

En gammal hederlig kålrotslåda är också ett väldigt gott tillbehör till
skinkan.

*Kålrotslåda*

* Valfri blandning av kokta kålrötter, potatis och morötter
* 1 dl grädde + 1 ägg, per liter mos
* Blanda, salta och peppra efter smak och krydda med timjan eller mejram
* Sprid ut det i en ugnssäker form
* Strö över skorpmjöl
* Sprid några klickar med smör över ytan
* Ställ i ugnen i 200 grader tills den fått fin färg

D.S.
Länk: http://www.gronaliberaler.se/node/805

Det behövs en Plan B för Västerås värmeförsörjning

Okunnigheten om avfallstrappan är slående bland ledande politiker i Västerås. Svenskt avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. När metall, glas, papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår i huvudsak ämnen som t.ex. keramik som inte går att bränna. Upp till 95 % av avfall kan återanvändas eller återvinnas. Det mest rationella för den mindre mängden biologisk restavfall som inte kan återvinnas i varje EU-land blir att göra gas av det för fordonsdrift. Transporter för import av avfall från andra europeiska länder ger transporter som skapar koldioxid med sannolikt ökande kostnader. Framtiden är heller inte säkerställd genom beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.

Det behövs en plan B där man försörjer den kommande samförbränningspannan med lokalt och regionalt biobränsle bl.a. från skogsgallring, energiskog, hampaodling, halm och algodling. Den senare är ett sätt att använda koldioxiden direkt vid kraftvärmeverket för odling av alger i en dam. Dessa alger kan bli bränsle för både uppvärmning och som fordonsbränsle. Testanläggning för detta finns i Umeå. Det gäller att tänka i nya banor för både tjänsteman och politiker



Karl-Erik Andersson Grön Liberal i Västerås

Mälargatan 10

72210 Västerås

070-5508360

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö Insänadre VLT 23 dec 2011

En insändare maa av per Wiklanders insändare den 17 dec i VLT

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö

Ett tack till Erik Wiklander som i insändare den 17 december skriver om att ta vara på biobränslet i Västerås kommuns skogar. Han har rätt ty stadens skogar borde utnyttjas bättre än idag. Om Västerås och Västmanland tar till vara möjlig lokal bioenergi via skog och åker behöver inte Mälarenergi importera avfall från Central och Sydeuropa. Därmed blir det mindre växthusgaser som annars uppstår vid långa avfallstransporter.

Karl-Erik Andersson Grön liberal,Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360

Staffan Anger hävdar den 23 dec i VLT att avfallsfärbränning är nödvändig med imoprterat avfall
Åke Rullgård och jag kommer att bemöta honom med följande:
Avfall leder in i en återvändsgränd
I artikel den 11-12-23 hävdar Staffan Anger att avfallseldning blir nödvändig. Det finns dock ett fel i hans resonemang: Betalt avfall kommer inte att vara tillgängligt då samförbränningsanläggningen är klar. Det skulle vara intressant att se en redovisning varifrån avfall ska importeras. Drömmen om billig energi genom importerat avfall om fyra år är bara en dröm utan verklighetsförankring och vittnar om liten insikt i hur världen kommer att se ut. Därför krävs en plan B där man planerar för lokal försörjning via biobränsle av typ halm, hampa, energiskog och lokalt tillvaratagen ved från gallringar samt komplementär energi via solfångare. All detta ger en mer giftfri miljö och möjliggör ett kretsloppstänkande genom återföring av askan till odlingsjorden.
Karl-Erik Andersson
Åke Rullgård