Vansinne att släppa ut vatten från Grytatippen i Svartån

Jag skrev denna artikel i VLT den 22 november
"""
Miljödomstolen har gett VAFAB tillåtelse att släppa ut lakvatten i Svartån från Mälaren
Grytatippen lär innehålla minst 800 000 ton kolaska. Den innehåller de mest effektiva tungmetallerna och miljögifterna som kommer att ta död på vår råvattentäckt i Västeråsfjärden. Under kolaskan finns det också stora mängder asbestprodukter och mängder av lysrör . Därför är detta beslut helt obegripligt men VFAB/Mälarenergi bör bli klokare och anlägga en reningsanläggning för detta vatten och kanske annat farligt vatten så det inte kommer ut i Svartån och Mälaren

Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler

Mälargatan 10
72210 Västerås
Tel 021-331293 070-5508360

Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet

Det är angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Easy Mining är ett svenskt företag som fått patent på en metod att utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Företaget räknar med att bygga en fullskaleanläggning någonstans i Europa inom ett år. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förbrännings/förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förbränning eller förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall vore bra i Västerås

Öka biogasproduktionen!

Antalet biogasbilar ökar men det råder brist på biogas. Risken är att biogasbilarna tvingas tanka på fossilgas (naturgas) och då har inte miljömålen infriats.

Relaterat Produktionen måste ökas. Västerås är pionjär och glädjande sker nu efter viss väntan kommunala investeringar i biogasfabriker i Stockholms län. Men det krävs mer samarbete mellan kommun, lantbruk och industrier för att utnyttja allt det avfall som finns till exempel gödsel, halm och annat biologiskt avfall.

Det behövs också mersamarbete mellan kommuner för optimal produktion och logistik och avtal med oljebolag om försäljning.

Vidare behövs termisk förgasning av avfall till biogas måste startas som alternativ metod till förrötning ty då är en mycket högre produktion möjlig. Samverkan bör ske från ett regionalt perspektiv till exempel Mälardalen. Slutligen måste initiativ tas för att snabbt öka produktionen.

Karl-Erik Andersson (FP), Gröna liberaler
Publicerad 06:00 .

Kan man nå målet 60 öre per kwh

Skrev denna artikel i VLT idag
Siffrorna är grundade på kalkyler som jag och den bortgångne Anders Ahlander gjorde i början av året. Vi skalade bort alla subnventioner för att se vad priset var då och utan subventioner skulle det vara lätt att nå 60 öresmålet per kwh


Peter Malmström skriver att 60 öre per kilowatt inklusive moms är ett lämpligt takpris.

Relaterat
Han har rätt och om Sverige väljer rätt energimix så nås det målet lätt. El från vattenkraft och kärnkraft cirka 30 öre per kilowatt. Ny kärnkraft enligt den tredje generationen stannar vid cirka 50 öre.

Genom de uppgörelser som gjorts inom alliansen kommer vi att få acceptera vindkraft trots dess höga kostnad cirka 1:15 per kilowatt (exklusive subventioner) .Vindkraften kommer dock att spela en liten rolli det stora sammanhanget.(5–10 procent av totalt energibehov).

Bioledade kraftverk bör på sikt avvecklas då de kostar cirka 95 öre per kilowatt (exklusive subventioner) och denna råvara – ved, grenar, toppar och liknande – bör göras till fordonsbränsle, typ biodiesel (DME).

Solvärme via solpaneler är redan i dag lönsam som komplement till andra uppvärmningsformer typ bergvärme Priset per kilowatt har sjunkit till cirka 60 öre per kilowatt. Denna kombination kräver ett tillskott av el men genom sin effektivitet blir det låg förbrukning.

Solceller, det vill säga el direkt från solen, är fort-farande dyrt men genom den materialtekniska utvecklingen kommer solceller att bli billiga och integreras i nya hus och byggnader. Många hus kommer att bli nästan nollförbrukare av energi och i vissa lägen leverantörer av el.

60-öresstrategin kräver således vattenkraft, utbyggd kärnkraft och på sikt sol-energi. Energiformer som hamnar över 60 öre (exklusive subventioner) måste i det långa loppet fås att bli små (vindkraften) eller avvecklas (avfalls- och bio-eldade kraftvärmeverk).

Karl-Erik Andersson, Gröna liberaler, Västerås

Drastiska taxehöjningar kunde ha undvikits

Carl Gustav Hallqvist skriver VLT den 8 oktober om planeringen vid Mälarenergi och om kommande taxehöjningar. I en gammal kommunalekonoms öra ringer en klocka som väcker en gammal debatt till livet. Det handlar om att för 40 år sedan föreslog dåvarande Kommunförbundet att kommunala affärsverk och bolag skulle räkna avskrivningar på nuvärden och internränta på bruksvärden för bl.a. kraftvärmeverk. Dessa kostnader skulle inräknas i taxekalkylen och därmed medge ett sparande som innebar att man hade pengar till återinvesteringen den dag den kom. Kommunerna skulle ha tagit tillbaka och ackumulerat dessa meravskrivningar i återinvesteringsfonder i kommunens redovisning. Då hade det funnits pengar idag till återinvesteringar i pannor mm. Cheferna och politikerna i många kommuners tekniska nämnder och styrelser ville inte ha detta system utan ville själva behålla all pengarna i verket/bolaget. Därmed omöjliggjordes den behövliga kapitalackumulationen. Mälarnergi hör till den kategori av kommunala energiföretag som inte följde kommunförbundets rekommendationer. Man har avskrivit på historiska anskaffningsvärden och inte på nuvärden. Hade man följt de tankegångar som kommunförbundet hade för 40 år sedan hade taxan genomsnittligt varit högre men i gengäld hade vi haft pengar till dagens återinvesteringar och de drastiska höjningar som är att vänta på uppemot 40 % hade kunnat undvikas. Det är gamla socialdemokratiska synder som nu flyter upp till ytan. Det kan vara en uppgift för den nytillträdda revisionen att specialstudera denna fråga.
Karl-Erik Andersson Gröna Liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Har orten Malmbäck en framtid? Införd i Smålandstidningen

Har orten Malmbäck en framtid? Malmbäck är ett gammalt stationssamhälle utmed järnvägen Nässjö – Halmstad ca 2 mil söder Nässjö. Platsen karakteriseras av att ha en kraftigt växande andel äldre människor, få arbetsplatser och noll nybyggnation. Fastighetspriserna är låga till följd av denna situation. Arbetspendling sker i stor utsträckning till Nässjö och där kommunikationer ar goda. Problemet är att Nässjö saknar den ekonomiska växtkraft som skulle kunna rycka med de olika kransorterna i Nässjö kommun.
Däremot tycks utvecklingen i Jönköping vara mycket mer positiv med ett mer varierat näringsliv och mångfacetterad arbetskraftsefterfrågan. En ort som Malmbäck skulle kunna utnyttja detta om det funnes bättre direkt väg mellan Malmbäck och Jönköping. En möjlig sträckning för en helt ny väg skulle kunna vara Ormestorp - Viresjö- Hiegöl – Tenhult och upp på väg 40 vid Rommelsjö (Vägen Nässjö-Jönköping). Detta är inte mer än 21 km Svårigheten blir väl att hitta finansiering för ett sådant projekt. Det finns kanske andra lösningar som också skulle ge snabbare väg än dagens. Kollektivtrafiken Malmbäck – Jönköping skulle kunna förbättras genom pendlingsbussar.
Det som skulle inträffa i detta läge vore att Jönköpingsbor och arbetande i Jönköping skulle kunna köpa eller bygga hus i Malmbäck för pendling. Fastighetspriserna skulle öka något vilket skulle möjliggöra för en del äldre att byta bostad. I samma veva borde man då bygga ett antal kommunalägda senioranpassade hyresfastigheter i Malmbäck eftersom många äldre skulle föredra att bo lägenhet än i eget svårskött hus. Kanske man tom kunde bygga ett antal bostadsrättshus eller ägarelägenhetshus för de som säljer ett hus med reavinst kan då flytta denna till ägandet i bostadsrätt eller ägarelägenhet.
Den skisserade visionen skulle kunna tjäna som modell för fler orter som kan anknytas till ett växande regioncentra som Jönköping. Detta skulle kunna bryta den nedåtgående spiralen för många glesbygdsorter som trots allt ligger på ett acceptabelt avstånd från ett tillväxtcentra. Dessa orter har emellertid bra, miljö, naturskönhet, mark, ombyggbara hus, möjliga tomter och skulle bli ett bra boendekomplement till tillväxtorten. Det gäller att upptäcka att det finns möjligheter men de kräver vissa investeringar. Men vill vi att hela Sverige skall leva måste vi göra nyinvesteringar och tänka i nya banor. I detta spel skulle både tillväxtorten och glesbygdsorten vinna
Hindret kan ligga i den nuvarande kommunstrukturen där vissa krafter i Nässjö kommun skulle motsätta sig detta med stor kraft. Men Nässjö håller själv på att bli en komplementär ort till Jönköping genom de vägförbättringar som nu sker Nässjö-Jönköping. Genom att Jönköping är en kunskapsstad med Högskola kommer det vara en magnet för omgivningen och det gäller att avlägsna hindren och utnyttja detta på bästa sätt. Det krävs av de boende ett starkt politiskt engagemang och kraftfulla politiska aktioner för att detta skall ske. Men alternativet till detta är stagnation och tillbakagång för glesbygdsorter som Malmbäck.
Karl-Erik Andersson Hästeryd/Malmbäck, deltidboende och ägare av jordbruksfastighet
Mälargatan 10, 72210 Västerås tel. 021-33 12 93 eller 070-550 83 60

Artikel i VLT, FP: Räddning av naturkapitalet en förutsättning för framtida pensioner

Hoten mot naturkapitalet (haven, sjöar, våtmarker, skogar och den biologiska mångfalden) ökar i takt med en växande världsbefolkning och en rättmäktig materiell standardhöjning. Efterfrågan på energi och rent vatten stegras mycket kraftigt. Allt detta leder till en alltmer hektisk jakt på fossil energi. Havsbottnarna och de arktiska områdena genomsöks. Riskerna för naturförstöringar ökar härmed.

I en artikel i VLT den 8 oktober kräver Greenpeace att man skall sluta borra efter olja i Arktis. Det är inte svårt att hålla med om detta. Oljeborrningar på havens botten bör över huvud taget avslutas så fort som möjligt.

Enligt en FN-rapport nyligen överstiger miljöförstöringens kostnader för 2008 de kostnader som drabbade pensionsspararna i samband med finanskrisen med 20 procent. Skanskas fiasko vid Hallandsåsen, Bolidens dammolycka i Spanien, BP:s oljehaveri i Mexikanska golfen och nu senast gift-katastrofen i Ungern är bara några av många exempel på miljökatastrofer som fått eller kommer att få enorma ekonomiska konsekvenser för inblandade aktörer.

Stat, kommuner och företag har inte råd att miss-hushålla med eller att riskera naturkapital utan måste i stället tänka ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Miljö, ekonomi och social utveckling måste vara i balans. Den biologiska mångfalden och världsnaturen måste säkerställas inte minst för en god folkhälsa

Samtidigt måste en hel värld försörjas med mat, rent vatten och andra materiella varor. Övergången till hållbara och uthålliga energisystem, smartare jordbruk och resurssnålare industriprocesser måste ske snabbare än vi anar. Möjligheterna finns men det kräver:

1. utnyttja potentialen i biogas, solenergi och kärnkraft och sluta med fossilenergianvändning,

2. ökat internationellt samarbete för reglering och miljöavgifter,

3. ökat internationellt företagssamarbete för att minimera miljökatastrofer

4. lokalt agerande i kommunerna med globalt perspektiv är till exempel byggförbud på åkermark, rening av dagvatten, förhindra utsläpp av tungmetaller, tjärämnen och stoft vid energiproduktion och en klok avfallshantering där kretsloppstänkandet styr.

Karl-Erik AnderssonGröna liberaler
Publicerad 06:00 .
Textstorlek 1 2 3 .