• Utvecklingen vid de olycksdrabbade reaktorerna är fortfarande svårbedömd. Man bör
alltså inte spekulera i vilka de slutliga konsekvenserna blir.
• Det mest akuta just nu är säkerhets- och räddningsarbetet. När en allvarlig olycka
inträffar är det bättre att vidta extra försiktighetsåtgärder. Vi har mycket stort
förtroende för de åtgärder som japanska myndigheter nu vidtar.
• Säkerheten måste alltid sättas främst. Sverige har lång erfarenhet av säkerhetsarbete
och har varit drivande i säkerhetsfrågor i olika internationella sammanhang.
Säkerhetsarbetet behöver ständigt pågå och utvecklas. Erfarenheter, från händelser
såsom i Japan, behöver tas tillvara.
• Det som har inträffat i Japan är först och främst en naturkatastrof till följd av en
jordbävning och en efterföljande tsunami. Olika platser på jorden är mer eller mindre
utsatta för risken för naturkatastrofer. Jordbävningen den 11 mars uppmättes
preliminärt till 9,1 på Richterskalan. Det kraftigaste jordskalv som uppmätts i Sverige
i modern tid inträffade 1904 och låg på 5,4–6 på Richterskalan. Skalvet i Japan var
alltså minst tusen gånger kraftigare.
• Den svenska regeringen har tagit initiativ och förstärkt säkerhetsarbetet, bl.a. förstärkt
budget och sammanläggning av arbetet med strålsäkerhet och kärnteknik till en
myndighet, SSM.
• Det pågår redan ett omfattande moderniseringsprogram inom den svenska kärnkraften
utifrån nationellt högt ställda krav. Regeringen har ett uppdrag utlagt på
Strålsäkerhetsmyndigheten som handlar om fortsatt förstärkning av den långsiktiga
säkerheten vid svenska reaktorer.
Frågor och svar
Är de svenska kärnkraftverken av samma typ som i Japan?
Det är riktigt att vi i Sverige också har kokvattenreaktorer (den typ som nu är aktuell i Japan),
men de japanska reaktorer är inte av samma typ som i Sverige. I Japan handlar det om Mark
1-reaktorer, en mycket gammal reaktortyp, som inte finns i Sverige.
Nya anläggningar byggs inte heller på samma sätt som de gamla japanska. Man har t ex en
mycket bastantare bottenplatta där allt är fast förankrat för att klara naturkatastrofer på ett
bättre sätt. Moderna anläggningar har också ett uppfångningssystem som ska förhindra en
härdsmälta.
Görs det större övningar för att testa säkerhetsarbetet vid ett reaktorhaveri?
Ja. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför övningar kring tänkta
haverier vid ett svenskt kärnkraftverk. I början av februari genomfördes övningen SAMÖ-
KKÖ 2011 vars avsikt var att pröva samhällets förmåga att hantera en kris till följd av en
kärnteknisk olycka. Övningen involverade samtliga nivåer i samhället och avsåg hanteringen
av konsekvenser både på kort och på lång sikt. Scenariot utspelades i Kalmar län, men kan
appliceras på andra ställen i Sverige också. Mer om övningen finns att läsa på MSB:s hemsida
www.msb.se.
Hur höjs säkerheten i Sverige?
Samtliga svenska kärnkraftverk ska leva upp till de senaste säkerhetskraven – oavsett när de
byggdes. Det innebär att svensk kärnkraft kontinuerligt genomgått och genomgår
säkerhetshöjande ombyggnationer. De säkerhetskrav som gäller för dagens svenska kärnkraft
är reglerad av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter 2008:17 (SSMFS 2008:17).
Det man främst gör för att öka säkerheten i dagsläget är att ersätta analoga styr- och
kontrollsystem i anläggningarna med digitala. Detta innebär bland annat att hela
kontrollrumsmiljön byts ut, samt alla givare och deras kablage i hela anläggningen. Vad gäller
själva reaktorsäkerheten byggs så kallat redundanta, diversifierade och separerade system in,
vilket betyder att det ska finnas flera olika av varandra oberoende backupsystem för att t.ex.
förse reaktortanken med vatten om huvudsystemet faller ut av någon anledning.
Som en effekt av 9/11 2001 och myndigheternas förhöjda kravbild skärps även det fysiska
skalskyddet runt anläggningarna. Dubbelstaket med dubbla larmsystem och kameror har
installerats och insatser pågår nu för att även stärka upp skalskyddet på våra byggnader.
Samtliga dörrar, genomföringar och öppningar har larmats, samt kameraövervakning har
installerats. Till detta kommer en ny säkerhetskontroll i stil med flygplatskontroll vid
inpassering, samt fordonskontroll och godsmottagningskontroll.
Vad har regeringen tidigare gjort för att höja den svenska strålsäkerheten?
Regeringen har lagt samman de båda tidigare myndigheterna Statens Kärnkraftinspektion
(SKI) och Statens strålskyddsinstitut till Strålsäkerhetsmyndigheten. En sammanläggning ger
bland annat förutsättningar för en starkare tillsyn av den svenska kärnkraften och bättre
förutsättningar för beredskapsfunktionen att hantera svåra händelser. Bildandet av SSM ger
och bättre förutsättningar att klara av stora granskningar såsom den kommande ansökan om
slutförvar.
Strålsäkerhetsmyndigheten har en budget på omkring 400 miljoner kronor per år.Regeringen
har permanent förstärkt SSM:s budget med sammanlagt 24 miljoner för att förstärka tillsynen
av bland annat de svenska kärnkraftverken. Förstärkningen genomfördes under en
treårsperiod.
Hur ser Sveriges internationella samarbete ut?
Sverige har sedan 1950-talet varit starkt engagerat i det internationella samarbetet på
kärnenergiområdet och i de organisationer som upprättades under slutet av 50-talet och som
fortfarande dominerar det internationella arbetet.
Genom samarbetet inom IAEA har ett system av internationella granskningsteam utvecklats
för att granska och föreslå förbättringar för de länder som bjuder in till sådana granskningar.
Sverige har varit aktiv i flera sådana granskningar och bistått med experter. Granskningar har
även gjorts av flera av de svenska kärnkraftverken. Sverige har även bjudit in till en
granskning av tillsyns- och myndighetsfunktionen som kommer att genomföras nästa år.
Sverige var tidigt ute med begreppet ”säkerhetskultur” och har varit drivande i internationellt
arbete med att definiera begreppet, men också varit tydliga beträffande tillämpningen i den
vardagliga tillsynen av de kärntekniska anläggningarna.
Det internationella arbetet på kärnsäkerhetsområdet har också lett till förbättringar av det
svenska säkerhetsarbetet. Erfarenheter från andra länder har lett till åtgärder i det svenska
tillsynsarbetet och de svenska kärnkraftverken. Ett tydligt exempel är erfarenheterna från t.ex.
Harrisburg-olyckan (Three Mile Island) som ledde till krav från den svenska myndigheten på
installation av filter som ska rena utsläpp från en reaktor vid en härdskada/härdsmälta.
Händelserna i Japan kommer naturligtvis att analyseras och följas upp internationellt där även
Sverige kommer att aktivt delta för att ta om hand de erfarenheter och kunskaper som olyckan
ger.
Mycket av katastrofen i Japan uppkom pga att elsystemet för kärnkraftverken slogs ut.
Hur ser de svenska reservsystemen ut vid en incident?
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Se vidare den bifogade beskrivningen av säkerhetssystemen vid svenska kärnkraftverk
(sidorna 4–5).
Bilaga: Säkerhetsarbete vid svenska kärnkraftverk (källa: Vattenfall)
Förebyggande arbete
1. Hög kvalitet i material och byggteknik
Alla viktiga delar i svenska kärnkraftverk är byggda med hög kvalitet och med stora
säkerhetsmarginaler. Varje år görs också stora investeringar för att hålla anläggningarna i
toppskick.
2. Regelbundna kontroller och provningar
Varje sommar stängs reaktorerna av för bränslebyte och översyn. Då kontrollerar och provar
man utrustningen och säkerhetssystemen. Vissa kontroller och provningar sker också under
övrig tid på året. Alla som arbetar inne i anläggningarna måste följa mycket detaljerade
säkerhetsföreskrifter.
3. Välutbildad personal
All personal som ska jobba inne i anläggningarna måste gå speciella kurser i till exempel
strålskydd. Operatörerna utbildas regelbundet i simulatorer, exakta kopior av kontrollrummen.
4. 30-minutersregeln
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt på några få sekunder. Även allt som måste
göras inom 30 minuter från ett snabbstopp sker automatiskt. Regeln finns för att ge personalen
tid att tänka och analysera situationen innan de agerar.
Om ett fel ändå uppstår
Säkerhetssystem vid kärnkraftverken
De svenska kärnkraftverken är byggda så att även om en människa gör fel ska inget allvarligt
kunna ske. För att motverka att fel leder till haveri finns en mängd olika övervaknings- och
säkerhetssystem.
Principer för säkerhetssystemen:
1. Anläggningen går till säkert läge vid fel
2. Flerdubbla system, med olika teknik, på olika platser i anläggningen
3. Elförsörjning från många olika håll
1. Går till säkert läge vid fel
De viktigaste säkerhetssystemen är utformade så att de intar säkert läge, även om tillförseln av
el eller tryckluft inte skulle fungera.
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt. Styrstavar skjuts in i reaktorhärden och
stoppar kärnklyvningen på några sekunder. Men det finns en viss ”resteffekt” kvar i reaktorn
eftersom radioaktiva klyvningsprodukter avger värme. Därför måste reaktorn kylas under lång
tid efter snabbstoppet
.
2. Flerdubbla säkerhetssystem ger ökat skydd
De flesta säkerhetssystemen på ett kärnkraftverk har till uppgift att kyla reaktorn och se till att
trycket inte blir för högt i reaktorinneslutningen. Det finns ofta dubbla eller flerdubbla
säkerhetssystem för samma uppgift. (Exempel: Det finns flera pumpar som förser reaktorn
med vatten.)
Säkerhetssystemen har även olika tekniska lösningar så att inte alla system drabbas av samma
slags fel. (Exempel: Pumparna är av olika fabrikat.)
Säkerhetssystemen är också utspridda i anläggningen för att inte alla system kan slås ut vid till
exempel en brand. (Exempel: Pumparna finns i olika rum.)
Fungerar inte det första säkerhetssystemet, tar det andra över. Om detta inte heller fungerar,
tar det tredje över osv. Risken att ett fel ska passera samtliga skyddssystem är minimal.
3. El från många håll
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Vad är det värsta som kan hända?
Det värsta som kan hända på ett kärnkraftverk är att det sker en olycka eller ett
terroristattentat som leder till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor,
djur och natur.
Ett kärnkraftverk måste därför vara konstruerat så att radioaktiva ämnen inte kan komma ut på
ett okontrollerat sätt. Att en allvarlig olycka skulle ske är mycket osannolikt, inte minst i
Sverige som har höga krav på säkerheten.
Vad händer vid en härdsmälta?
Det viktigaste på ett kärnkraftverk är att hela tiden kunna kyla reaktorn. Om kylningen upphör
kan bränslet i härden börja smälta och kanske gå igenom reaktortankens botten – det uppstår
en härdsmälta.
De svenska reaktorerna är konstruerade för att klara av en härdsmälta. De säkerhetssystem
som finns har till uppgift att kyla reaktorn och minska trycket vid en större olycka eller haveri.
Om alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera finns det ett säkerhetsfilter, som kan rena
ångan och gaserna från radioaktiva ämnen till 99,9 % innan de släpps ut till omgivningen.
Kan Tjernobyl inträffa i Sverige?
Svaret på frågan är nej. Det finns mycket stora skillnader i konstruktionen mellan de svenska
reaktorerna och Tjernobylreaktorn. Ett exempel är att reaktorn i Tjernobyl fanns i en vanlig
industribyggnad. Svenska och andra västerländska reaktorer är omgivna av en gastät
inneslutning som ska förhindra att radioaktivt material sprids i omgivningen. Någon allvarlig
olycka med radioaktiva utsläpp som följd har aldrig inträffat på de svenska kärnkraftverken.
Att olyckan i Tjernobyl blev så omfattande och allvarlig berodde på flera faktorer:
• Bristande säkerhetskultur gjorde att operatörerna agerade fel
• Flera nödsystem var urkopplade
• Svag konstruktion
I svenska reaktorer kan ett säkerhetsfilter ta emot ånga och gas från reaktorinneslutningen vid
ett eventuellt övertryck. I filterbyggnaden renas gaserna innan de släpps ut i omgivningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar