Program 13 januari Västerås Efter Köpenhamn- vad händer nu?

Klimatet, världen och vårt öde

Klimatkrisens allvar, katastrofrisk eller inte
Vad gör vi nu?

Diskussion 18.30 – 21.00 lokal (ännu inte bestämd)
– hur allvarlig är krisen
– vad är de viktigaste åtgärderna
efter Köpenhamnskonferensen
Deltagare
Sara Wallentin förbundssekreterare Agenda21
Fred Goldberg Docent KTH
Mikael Ståldal Miljövänner för Kärnkraft
En lokal representant var för de politiska partierna
Moderator Anders H Pers fd huvudredaktör VLT

Arrangör; Studieförbundet Vuxenskolan Västerås
• Mer info Karlerikandersson@tele2.se eller 070-5508360

Snabbare tågförbindelser i Mälardalen

Vi behöver snabbare tågförbindelser som möjliggörare för en gemensam arbetsmarknad, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Vi vill lyfta fram visionen om magnettåg. Med sådana skulle västeråsarna nå Stockolms city på 16 minuter för 50 kr per resa och det är samma tid som det är idag från Hökåsen till city i Västerås. Detta skulle innebära en pendlingsrevolution. Magnettågen kostar mindre i underhåll, lägre personalkostnader, lägre underhållskostnader, lägre energiförbrukning och större tillgänglighet (oavsett väder) och fler kan transporteras per tidsenhet och vagnsset. Det behövs inte Kinas befolkningstäthet för att detta skall bli lönsamt. Det handlar istället om vision och att vilja ta steget in i framtiden för Mälardalen. Detta bör prövas

Min långsiktiga syn på bioenergi från bla skogen

Inte jag heller tror skogen räcker till allt Tvärtom den är mycket begränsad och en viktig koldioxidsänka
Det är därför jag menar att det som inte kan användas till timmer eller massaved skall användas till produktion av biodrivmedel tex metanol,DME leler biogas(CO,H2,CH4) som kan användas som komplentärt drivmedel i elhybrider och vid framställningen uppstår en del spillvärme och den skulle kunna användas i fjärrvärmeverk. Den energimängd som skulle rerfordras för den koplementära driften är mellen 10-20 TWH för hela bilflottan om man i övrigt kör på laddbart elbatteri från nätet.Sen är jag helt kvar vid min idé att huvuddelen av fjärrvärmen i storstäderna skall vara spillvärme från kärnkraft.
Men istället för att köra avfall från Tyskland som är en osäker källa med kanske mycket giftinnehåll så menar jag i Västerås efter det man använt alla sopor behöver ytterligare högst 1 TWH skall ta det från skogsvara och att en sådan skulle kunna byggas ut till ett biokombinat för produktion av DME,mtanol eller biogas och att spillvärmen användes till fjärrvärmen i Västerås
Därför menar jag att man går över ån efter vatten när man skall importera avfall från Tyskland

Det finns massor av biobränsle i Mellansverige Studiebesök på Mellanskog

Tillgången på biobränsle i Mellansverige
Idag studiebesök på Mellanskog i Uppsala. Jag träffade VD och chefen för biobränsledivisionen. VD heter Lars Gabrielsson och bioenergichefen heter Göran Hedman.

Mellanskog ett kooperativt företag för skogsägarna
50 % av de icke stats & bolagsögda skogarnas ägare (oftast bönder) tillhör Mellanskog., Själv är jag medlem i SÖDRA- skog. Man är således medlem och delägare i en kooperativ förening som både säljer och förädlar skogsråvara. SÖDRAS verksamhet i Sydsverige är ett helt industriellt kombinat av sågverk, pappersmassaindustrier, pelletsfabriker och flisförsäljning, vindkraftsparker mm mm

Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige
Mellanskog är på väg mot en motsvarande utveckling och framförallt kommer man att växa inom bioenergisegmentet.
Produktionen och uttaget av energived i Mellansverige kommer att öka mycket kraftigt inte minst västra Mellansverige (Värmland). Skogsägarna kommer regelbundet att göra vedgallringar vilket ger mycket flisbart mtrl och samtidigt ökar detta tillväxten i skogsenergiutbud.
Underuttaget av energived är ca 30 % idag men uttagen kommer att öka kraftigt.
Biomassan räcker mer än väl till behoven i kraftvärmeverken i Mellansverige och det innebär att man kommer att starta export av biobränsle främst ser man en efterfrågan i Tyskland. I en sådan situation kan hamnen i Västerås bli en intressant exporthamn

Framtida möjligheter
En annan väg att använda biomassa från ved och grot (förkortning av grenar och toppar är ett så kallat sortiment efter sågtimmer, massaved, ved) är att göra fordonsbränsle. Förgasning till biogas, metanol eller DME men detta kräver energikombinat där värmen kan användas tex till fjärrvärme. Om tex Västerås byggde ett energikombinat för fjärrvärmen och samtidigt producerad biogas(CO,H2,CH4), metanol eller DME så kunde ett sådant företag samägas av tex Mellanskog. Det vore en poäng och därmed kanske en möjlighet för hamnen. Men det dröjer kanske en liten tid innan denna andra generationes biobränsle slår igenom .Det är inte utan vidare lönsamt men kommuner, stat skulle kuna ta initiativ till kombinat
Och här skulle vi kunna gå i bräschen

Slutsatser
Tillgången på bioenergi från skogen i Mellansverige och kan täcka mer än väl kraftvärmeverkens behov i Mellansverige. Såleds behöver ingen import ske till Sverige av biobränsle i någon form. Mellansverige kommer att exportera biobränsle till Tyskland och andra EU-länder. Framtida möjligheter skulle finnas för produktion av fordonsbränsle under förutsättning att det kombineras med kommunal fjärrvärme. Men här krävs både privata och offentliga initaitiv

Hässlö flygfält skall behållas och utvecklas

Flygplatsen skall dock inte läggas ned av följande skäl utan utvecklas kraftfullt.

• Landningsbanan är hyfsad stor och lägger man ned
denna finns ingen återvändo

• Vår kunskapsindustri (ABB, Prevas, Westinghouse mm)
är global och behöver snabbt komma ut i världen.
Därför skall man utveckla denna möjlighet. Lokalisering
i Västerås av s.k. intelligenta och globala verksamheter
kräver flygkommunikation

• Fraktflyg är viktigt från Västerås för den typ av företag
vi har. Viktiga komponenter måste kunna snabbt
transporteras ut i världen

• Charterflyg kan utvecklas mer

• Kort- och medeldistansflyget kommer att på 10 års sikt
bli på allvar utmanad av transeuropeiska snabbtåg men
däremot kommer det interkontinentala flyget att behövas
för utvecklingen av Västerås

• Den västra delen av Mälardalsregionen behöver ett
livskraftigt flygfält

• Ett grönt flyg kommer till stånd och flygtrafiken kan
göras minimalt klimatpåverkande genom
− Nya effektiva motorer och bättre aerodynamik
för flygplanen kräver mindre bränsle. ATM är (Air Traffic Management) optimal
styrning av varje rutt ur bränslesynpunkt
− Nya gröna bränslen antingen syntetiska bränslen framställda vid kärnkraft (metangas,metanol eller mer komplexa kolvätebaserade
bränslen) eller tredje generations biobränslen framställda genom algodlingar eller
halophyter

Det som kommer att behövas är ny kreativ utveckling av flygfältet. Detta har sagts länge men här måste man nog investera ännu mer i affärskreativitet för att nå de mål som
tecknats i ovanstående stycke.

Man skall använda biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan
odlas fram i havsbassänger eller i öknar. Fördelen med dessa biobränslen att de
kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel

Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade
grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt
bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten
Halophyter är växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten
från havet.

Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas föratt sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns iluften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen

KLIMATDEBATT Västerås den 13 januari IOGT lokalen Slottsgatan 6

13 januari Västerås

Klimatdebatt Efter Köpenhamn
Klimatkrisens allvar, katastrofrisk eller inte, Vad gör vi lokalt?

Onsdagen 13 januari VästeråsTid 18.30 – 21.00 lokal IOGT Slottsgatan 6. 722 11 VÄSTERÅS

Deltagare
Sara Wallentin förbundssekreterare Agenda21
Fred Goldberg Docent KTH
Mikael Ståldal Miljövänner för Kärnkraft
Eric Söderberg KD
Karl-Erik Andersson (FP)
Binella Vannesjö (M)
Magnus Ekblad (CP)
Mikael Vilbaste (MP)
Anna Vallén (S)
Kent Persson (V)
Moderator Anders H Pers f d huvudredaktör VLT


Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan Västerås

Mer info Karlerikandersson@tele2.se eller 070-550 83 60

Utnyttjar vi våra möjligheter till framgång

Möjligheterna för Västerås,Västmanland, Sverige,EU och världen är stora.

Ekonomikrisen är svår och många jobb och företag hotas i Västmanland. Men möjligheteran finns också till en bättre framtid.

Värstamnalnd och Västerås måste bygga upp en politik som ger tiullbaka framtidstron och framtiden ligger i ny teknik och kunnande. Det finns en bra bas.

Forskning, företagande,lkommunikationer och en trivselstad är lösningen för framsteg i Västmanland



Ser vi dessa 4 delar klart så gäller det att satsa och om inte vio gör det så gör nån anna det



Läs min senaste bok där finne en del avlösningen



" En smart och hållbar stad"

antingen mig direkt karlerikandersson@tele2.se

eller via Books-on-demand
Boken kan beställas www.books-on-demand.comArtikelnr 1674 , ISBN13: 978-91-86409-19-7 ISBN10: 91-86409-19-0

e-post order@books-on-demand.com

Bingebygatan 5621 41 Visby tfn 0498-213 360

Realistiskt enrgipolitik för ett växthusgasfritt energisamhälle 2050

Följande åtgärder ingår i policymixen
1. Kärnkraft som baskraft och reglerkraft för vind och solenergi
2. Småskalig(tex på bostäder) och storskalig solenergi(tex i sydeuropa och nordafrika) och geotermisk energi( bl a jordvärme) samt en viss mängd vindkraft
3.Vattenkraften behålls och kan byggas ut på vissa håll i världen
4. Spilvärme från kärnkra och annan industri används för uppvärmning och elenergiproduktion
5.. Smarta transeuropeiska och globala elenerginät (smart grid)
6... Bioenergi används endast till fordons- och flygbränsle (Livsmedelskrisen gör att bioenergi får framställas av avfall/bioöverskott samt havsodling av alger/odling i öknar med saltvatten(Halophyter)
7. Elhybrider och metan/metanol/biodiesel för tyngre fordon
8.. Snabba tåg bla magnettåg

Det finns fler saker men det handlar inte om antingen eller utan både och

En bedömning av en fossilenergifri värld år 2050 –realistiska scenarios

Frågan är om det går att skapa en fossilenergifri värld fram till år 2050.
Ja det gör det och lösningen är enligt nedanstående blandning

Vi antar att världens energibehov fördubblas fram till 2050 .25 % av denna totala energikonsumtion sparas genom energieffektivisering. Detta är alltså 50 % av dagens konsumtion. 40 % kommer att motsvaras av förnyelsebar energi och 35 % är kärnenergi.. Av den förnyelsebara energin svarar vindkraften för 10 %, solenergin för 10%, bioenergin för 15 % och övrigt förnyelsebart för 5 %

Scenario I Effektivisering 25 % kärnenergi 35 % och förnyelsebar energi 40 %
Scenario II Effektivisering 25 % kärnenergi 30 % och förnyelsebar energi 45 %
Mellan dessa ligger det vid en fossilfri värld

Följande slutsatser gäller då:
1. Energieffektiviseringen blir dramatiska när hälften av det beräknade energibehovet år 2050 vinns genom effektivisering, (energibehovet är dubbelt så stort 2050 med oförändrad teknik)
2. Kärnkraften byggs ut och fördubblas eller mer på flera håll i världen
3. Vidkraften når sin topp vid ca 10 % dels av rent ekonomiska skäl och dels genom att lasten hela tiden måste balanseras av annan energi tex sol, vatten eller kärnenergi.
4. Solenergin utvecklas och täcker kring 10 % år 2050
5. Bioenergin når sin topp vid ca 15 % och konkurrensen är hård med livsmedelsproduktion. Världens jordbruksproduktion bör fördubblas redan till 2030
6. Övriga förnyelsebara beräknas uppgå till 5 %


Dessa beräkningar är ett resultat av ett grupparbete som utfördes i FP;s Västeråsgrupp för klimat & energifrågor. Människor med olika erfarenhet och kunskaper om energifrågorna fick bedöma hur energiförsörjningen för världen och Europa skulle kunna se ut år 2050.
En hård koldioxidbeskattning och utauktionerade utsläppsrätter där den totala utsläppsmängden reducerats kraftigt

Närodlad bioenergi och spillvärme från kärnkraft i kommunerna för bostäder

Kommunernas energiförsörjning kan bygga på följande
1. Sopor från närregionen
2. Bränsle från skogbruket. (Grot)
3. Vass/gräs/pilträd, gräs från kväve/fosforfällor innan vatten får rinna ut i Mälaren.
4. Avfall från avloppsverk gasas/eldas (sådant görs på flera håll i världen) i värmeverket efter soltorkning.
5. Kontinuerlig gallring i kommunens skogar och parker ger också biomassa
6. Trädgårdsavfall samlas också in.
7. Biologisk överskottsmassa i lantbruk/livsmedelsproduktion kan också användas. (slakteriavfall, halm , överskottsgödsel mm)
Biobränsle ska vara närodlat om det skall eldas eller förgasas. Energibehovet sjunker genom lågenergihus, solceller, jordvärme och smarta elnät och vid oförändrad befolkning kan Västerås försörjas genom lokal energi. Västerås växer så därför en framtida ledning av hetvatten från Forsmark. Spillvärmen från våra kärnkraftverk räcker till all

I förlängningen kan man överväga att växla ut bioenergin till enbart för produktion av fordonsbränsle. De fordonsbränslen som då kan göras är ex metan, metanol som framställts genom förgasning. Vid essa processer uppstår spillvärme som kan användas för uppvärmning. Bostadsuppvärmningen kan i sin helhet utan vidare klaras av
- Solvärme
- Jordvärme
- Vindkraft
- Spillvärme från kärnkraft och annan industri

Välkomna till dessa events Café Liberal och Liberalt Forum Köp ocksp bok om Smart och hållbar stad

1. Café Liberal
Café Tuppen på Stadsbiblioteket onsdagen den 14 oktober, 15:00-17:00
Karl-Erik Andersson om liberal miljöpolitik

2 Välkomna till Liberalt Forum
En smart och hållbar stad 14 oktober
Bibliotekets hörsal onsdag kl 18.30 - 21.00
Miljöpolitik Nina Larsson Riksdagsledamot FP,
Smarta när Karl Elfstadius Marknads- och affärsutvecklingsansvarig ABB Power Grid
Magnettåg;fCarl Åke Utterström Master of Science
Diskussion
Moderator Karl-Erik Andersson

KÖP också bok om Smart och hållbar stad

En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. I begreppet ingår också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli smart och hållbar i det långa loppet.

Västerås och Västmanland har oanade möjligheter till tillväxt och utveckling. Fram till 2050 skall hela världens energisystem omvandlas från fossilenergi till förnyelsebara energisystem, kärnkraftslösningar och energieffektivisering genom smarta lösningar. Västerås har just den kompetensen och kunskapen i sina företag. Men det händer bara något om vi är en attraktiv stad och lockar till oss folk från hela världen
______________________________________________________________
Boken kan beställas www.books-on-demand.com
Artikelnr 1674 , ISBN13: 978-91-86409-19-7 ISBN10: 91-86409-19-0
e-post order@books-on-demand.com Bingebygatan 5
621 41 Visby tfn 0498-213 360 Pris 140 kr exkl. frakt

eller via Karl-Erik Andersson Mälargatan 10, 72210 Västerås
karlerikandersson@tele2.se tfn 021-33 12 93 , 070-5508360
Pris 99 kr exkl. frakt

Mina sex ledord som socialliberal Hållbarhet ,Långsiktighet, Universalism/,Kosmopolitism , Demokrati, Rationell analys och Framåtanda

1. Hållbarhet innebär jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden
2. Långsiktighet Det är en skyldighet att tänka långsiktigt med hänsyn till barn och barnbarn Minst 50 års sikt i besluten. Att tänka bar en mandatperiod är nästan korrupt gentemot alla ungdomar
3. Universalism och Kosmopolitism är synsätt där mänskligheten representerar en homogen helhet, en enda stor utökad familj, där termer som "folk" och "identitet" förlorar sin relevans. Det är åskådningen att alla människor är del av en total gemenskap, på grundval av att de är människor.
4. Demokrati Inget är bättre än demokrati
5. Rationlell analys är viktig ( vetenskapen) man måste förklara och söka sanningar
6. Positvism och framåtanda

NY BOK En smart och hållbar stad

En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större. Västerås och Västmanland har oanade möjligheter till tillväxt och utveckling. Fram till 2050 skall hela världens energisystem omvandlas från fossilenergi till förnyelsebara energisystem, kärnkraftslösningar och energieffektivisering genom smarta lösningar. Västerås har just den kompetensen och kunskapen i sina företag. Men det händer bara något om vi är en attraktiv stad och lockar till oss folk från hela världen
Boken diskuterar hur och var man skall bygga, utforma stadsbild , vilka energiformer som skall användas och hur fler jobb kan skapas i Västerås

Boken kan köpas av Karl-Erik Andersson Mälargatan 10, 72210 Västerås karlerikandersson@tele2.se tfn 021-33 12 93 ,
070-550 83 60 Pris 99 kr exkl. frakt
eller
www.books-on-demand.com Artikelnr 1674 , ISBN13: 978-91-86409-19-7 ISBN10: 91-86409-19-0 e-post order@books-on-demand.com
Bingebygatan 5. 621 41 Visby tfn 0498-213 360 Pris 140 kr exkl. frakt

Repetition Marit Paulsen och om att vi låter oss luras

Det är inte förpackningar och transporter som är problemet i våra livsmedel
Det är den direkta produktionen av råvaror som drar energi och belastar miljön.
Ett kilo lax kräver fem kilo foder som uttrålade fiskar i havet
Vi inbillar oss att vi är klimatsmarta när vi köper kött direkt på landet eller själv plockar majskolvar
Men vi köper hem mer än vi behöver. Varje svensk slänger varje år 100 kilo fullt ätlig mat-. Detta är det största miljöproblemet
Ser vi det från makroplanet gäller följande
Ekoodling använder inte bekämpningsmedel men avkastningen blir låg
Dagens bekämpningsmedel går att använda utan risk om det komtrolleras
En åker som gödslas med konstgödesel tex kväve ger tillbaka 5 ggr mer enrgi än den som förbrukats vid kvävegödselns prod.
Odlingens största problem är urlakningen av näringsämnen som vi måste ordna med kvävefällor tex vassruggar som vi skördar och gör biogas av
Men ekoodlat släpper ut mindre per hektar men avsevärt mer per producerat per kilo livsmedel. Sålunda måste vi tillföra konstgödsel
Ekodlat binder mindre mängd koldixid och blir på det sättet sämre för klimatet

Skullel världen förlita sig till ekoodlat eller närodlat finns det inte mat till alla dessutom måste produktionen fördubblas till år 2030

Sålunda vi kan inte sluta med konstgödsel, ogräs & insektsbekämpningsmedel. Vi måste odal effektivt och vi kommer att behöva genmanipulerade växter.

Eko-odling är lurendrejeri och man skulle kunna säga ett svek mot världens hungriga och fattiga människor

Krisen är mycket allvarligare är man trott.. Man måste välja de mest effektiva verktygen

Professor Rockström (Stockholm Environment Center) har visat att världen redan nått gränsen för vad den tål i utsläpp av växthusgaser. Övergödningen av vattnen är en annan ödesdiger faktor. Förlusterna i den biologiska mångfalden är katastrofalt storJordens olika naturliga system hänger ihop. Klimateffekten med ökad halt av koldioxid i atmosfären leder till försurning av haven och skadar de marina organismerna. 25 procent av koldioxidutsläppen tas upp av haven och ger försurning i haven, vilket hotar det marina livet (t ex korallerna). Ingenjörsvetenskapliga Akademien (IVA) visar att vi får svårt att nå nuvarande låga klimatmål.

Det gäller nu att välja de mest effektiva verktygen d v s energieffektivisering, kärnkraft samt sol/geotermisk energi
Vad gör vi lokalt/kommunalt/reginalt?
Jo vi skapar;;;

-En grön och hälsosam stad
-Arbete, service boende mer integrerat
-En tätare stad med cykel- och gångavstånd
-En stad med bra kollektivtrafik och el/hybridbilar
-En stad som är sammanbunden med andra städer
via god kommunikation tex snabbtåg och grönt flyg
-Ett näringsliv baserat på kunskapsföretag för
klimat/energi/infrastrukturbransch
-En större stad , gärna bli >250.000 inv. år 2050.

Mina utgångspunkter är :::
1.Krisen är redan här så satsa på hållbarhet
2. Det måste kosta mycket att släppa ut gas
3. Ett långsiktigt tidsperspektiv i alla beslut minst
50 års sikt
4 Livets värden/kvalitet är ej beroende på
materiell konsumtion
5. Det finns många smarta lösningar
6. Vad gör vi om det värsta inträffar (om 50 år)?
200 Milj får flytta till Sveriges högland? Det
måste gå utan krig och motsättningar

Vattnet i Mälaren måste förbättras och man måste kunna bada utan hälsorisk överallt i Mälaren

Jag tycker det är ett rimligt krav att man fritt och utan risk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som tex i Västerås vid Lantmännen,Lillåudden, Gamla kraftverket osv.
Vattnet kan förbättras på flera sätt
1.Inget avloppsvatten får gå ut Mälaren
2.Inget dagvatten får rinna ut i Mälaren innan det passerat reningsbarriärer. Hela staden måste få ett system av åar och dammar med odlingsdammar av vass eller likande växter där näringsämnaen och gifter samlas upp. Vassen skördas och görs till biobränsle
3. Avrinningen från jord och skogbruket regleras genom diken,dammar och barriärer där näringsämnen samlas upp.(tex varssmark,träddungar, mm och dessa marker skördas regelbundet för produktion av biobränsle .
När det gäller avloppsverket bör avrinningsvattnet från reningsverket föras till en speciell damm där man odlar växter som suger upp alla näringsämnen. I en sådan damm skulle man kanske pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter i dammen assimilera koldioxiden. På botten bildas ett torvliknande material som kan torkas och förgasas och användas till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren.

Hållbar och smart stad- är det dessa punkter som ingår

KLIMAT- ENERGI och MILJÖ

Att skapa en smart och hållbar stad är ett mål
I. Allmänna mål
1. En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter Det innebär också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden.
2. Användningen av resurser måste vara effektivare och sparsammare sett både ur ekologiska och ekonomiska skäl
3. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli hållbar i ett långt perspektiv.
4. Ren och hälsosam stad och radikalt mindre utsläpp av växthusgaser och miljögifter och med en nollversion som mål
5. Staden skall vara tätare men bestå av insprängda gröna miljöer (inte minst vattenspeglar och trädgård) d v s bli grönare (mer levande växter)
6. Staden måste långsiktigt expandera för att kunna skapa en optimal hållbar struktur
7. Integration av arbets-, bostads och affärsområden så att fler kan gå,cykla till jobbet
8. Kollektivtrafik byggs ut så den blir attraktivare och än mer tillgänglig
9. Lobbying för snabba förbindelser med andra orter i Sverige, EU och världen. bla snabbtåg och grönt flyg
10. Introduktion av elhybrider som bilar och laddställen
11. Produktion av mer lokal energi[2] i bostads- och arbetsområden (detta utesluter inte storskaliga energianläggningar som vatten och kärnkraft på distans)
12. Möjligheter skapas för att odla mat inom stadens gränser

[2] tex bergvärme , solpaneler, vindsnurror, fotovoltiska (direktomvandling sol till el) solfångare,

1. Försörjning av växthusgasfri energiproduktion utvecklas. Förgasningsanläggning av avfall är på gång under förutsättning att inte tungmetalls- eller stoftemissioner ökar samt att vi kan försörja oss på inhemskt avfall eller annat biobränsle. Torv, kol och olja skall definitivt avvecklas Denna anläggning bör på sikt bli en anläggning för produktion av biobränsle till fordon. Den bör läggas utanför Västerås tex vid Skutterön i en framtid
2. Allt matavfall, bajs o likn. skall rötas till metangas och eller förvandlas till pellets[1] som förgasas i värmekraftverket. Askan blir gödsel för jordbruket
3. Vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas och eller bränsepellets för användning i värmekraftverket. Askan blir gödsel till jordbruket
4. Vindkraft, jordvärme och solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena för lokal energiproduktion. I vissa fall får vi sk ”prosumers” som också kan spara energi vid överskott eller leverera temporära överskott till nätet
5. Uppbyggnad av s.k. Smart Grids[2] d v s intelligenta strömförsörjningsnät
6. Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering. Besparingspotentialerna är mycket stora. Mälarenergi fn tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER når det målet redan 2016. Kanske det handlar vid ansträngning om ytterligare besparingar tex
7. Den långsiktiga med sikte på år 2050 utreds t ex samverkan med andra kommuner om kärnkraft och en sannolik framtida hållbar lösning är en hetvattenledning i Mälardalen från Forsmark.
VII. Miljö, hygien och folkhälsa
1. Fånga utsläpp av kväve och fosfor innan de når Mälarens vatten och minska övergödning. Släpp inte ut dagvatten eller överrinning utan skapa ett avrinningssystem från staden med dammar, reningar mm som stoppar närsalter och gifter
2. Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark byggnader, förbud mot dubbdäck införs
3. De epidemiologiska riskerna ökar tfa ökade internationella kontakter, genomsnittligt varmare klimat, mer nederbörd. T.ex. ökar riskerna för fästingar, dvärgbandmask, och andra sjukdomar vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens öka och förmåga att förhindra/förebygga
4. Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras (kreativa idéer om stimulans efterfrågas)
5. Ökad upplysning och farlig och onyttig mat T.ex. att äta mindre fett, mindre mängder socker.
6. Medveten kamp mot alkohol och droger Begränsa serveringstider på krogen
7. Staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten, vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
[1] det skall torkas och det kan vara pellets eller ett torvliknande mtrl
[2] Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt .Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion

Biogas och metanol är framtidens bilbränsle

Produktionen av biogas och eller metanol måste öka och tillgängligheten på sådana mackar behövs. Jag tror på elhybrider som förutom el har biogas som bränsle. Kunde vi använda all biomassa för att göra biogas/metanol så skulle vi snart kunna ta bort beroendet av fossilbränsle för fordon. Men då måste vi börja värma bostäderna med annat än ved och använda spillvärme,bergvärme, sol som uppvärmningsmetod. Spillvärmen från kärnkraften motsvarar mer än väl bostadsuppvärmingsbehovet så den bör tillvaratas.
Däremot skall vi sluta med etanol då den blir dyr samt globalt konkurrerar med livsmedelsproduktion.
Biogasen skall framställas genom förgasning ty det är effektiavre än rötning av biomassa.n

Liberalismens historiska rötter- den gav frihet och välstånd

Liberalismens stora kamp var att krossa feodalismen och godsägareväldena som levde kvar i delar ända in på 1900-talet.
Historiskt sett är det i städerna som västvärldens utveckling startade. Det var i synnerhet i Holland och England i slutet av medeltiden och början av nya tiden. Det hände också i andra städer i Europa lite här och var (t ex Nya Lödöse/Göteborg[1]). Det var människor som lämnat de feodala godsen och som i städerna kunde börja utveckla nya verksamheter och företag och det var platser där man kunde tänka fritt[2]. Det var folk som invandrade från många länder och vars kulturer blandades i städerna. Detta gav växtkraft och skapade nya idéer.
De fria[3] städerna i Europa utvecklade tidigt kontakter med varandra genom handel. Vissa blev handelscentra under senmedeltid bla Venedig och Lübeck och det senare som blev huvudort för ett tidigt internationellt kommunförbund dvs Hansan.
Ur städernas hantverkare och handelsmän utvecklades under 1800 - och 1900- talet industrimän, bankmän, arbetare och tekniker som kom att skapa det moderna industrisamhället.

En annan viktig historisk ådra i Europa är universiteten och dess utbredning. Genom dessa skapades tidigt nätverk över nationsgränserna genom att studenter läste på olika universitet ute i Europa. Utbildning till olika akademiska yrken som jurister, präster, läkare lärare, naturvetare som till större delen hamnade i städerna kom att föra utvecklingen framåt i symbios med det övriga borgerliga samhället.

Historien visar att städerna har en avgörande roll för västerlandets utveckling de senaste 1000 åren. Så kommer det att förbli i framtiden också för det är i städerna som många möts och nya idéer uppstår. Men det är viktigt att studera de faktorer och aktioner som gör en stad framgångsrik och det sker inte av sig själv. Det är initiativen, att utnyttja rätt tillfällen och omständigheter samt att vara beredd när turen kommer som ger framgången.

Ur dessa historiska processer utvecklades liberalismen och är en av historiens största revolutioner. Varje människa är likaberättigad och de mänskliga rättigheterna är universella. Detta är liberalismens kärna

[1] Arboga fick på 1600-talet en påverkan av Göteborg genom tyska handelssläkter som i viss mån även stänkte på Västerås
[2] Douglas C. North: Ekonomi i förändring s 200-216,
[3] Städerna gjorde sig så fria som möjligt i förhållande till de feodala makthavarna/jordägarna och städernas borgerskap skapade sig en egen starka ställning som självständiga städer (tex Lübeck ) eller som starka korporationer(kommuner) inom ramen för de absolutiska monarkierna i den nya tidens ingång tex Stockholm, Göteborg i Sverige och London,, Manchester i Storbritannien.,

Ekonomiskt tänkande viktigt i beslut kring energiförsörjning Vi måste anpassa oss till priser och utbud

Det måste konstateras följande

1.Utbud av biobränslen räcker inte till efterfrågan och priset blir högt

2.Skogsråvaran alternativa intäkter är större vid inriktning mot bygg och papperssektorn

3. De biobränslen som finns att tillgå bör genom förgasning förvandlas till fordonsbränsle i några fjärrvärmekombinat optimeras dvs några fåstora verk i Sverige. Västerås är då en plats.

4. Spillvärmen från kärnkraften skall utnyttjas


En miljon m³ skogsråvara som används som biobränsle sparar 340 mil.kr i oljeimport men gör man papper eller byggmaterial får man ett exportvärde av 3000-3500 milj. kr. Förgasning av biomassa till biobränsle är halva kostnaden mot skogsetanol. Forsmark släpper ut 30 TWH värme i Östersjön som istället kan användas som fjärrvärme i Mälardalen.

Slutsats är:

1. Optimera biobränsleanvändning till utbud/pris och till några få stora förgasningsanläggningar för fordonsbränsle (kombinat fjärrvärme t.ex. Västerås)

2. Bygg fjärrvärmenät från kärnkraftsverken

3. Bygg ut kärnkraften och viss vattenkraft och exportera el-överskott.

4. Sol och bergvärme där det betalar sig.

5. Vindkraft byggs på egna förtjänster utan subvention

6 Effektivisering sker via smarta elnät.
Både ekonomi och klimat blir bättre

Förgasning av avfall Västerås

I mitt förra inlägg 23 juni skrev jag om avfallsförgasningen. Efter miljödomstolens utslag står sig detta i allt väsentligt.Reningen blir viktigt men går att lösa
Förgasningstekniken är överlägsen andra tekniker inom biobränsleområdet i effektivitet
Förgasningsteknik blir därmed överlägsen vid framställning av biobränslen och den är överlägsen biogasproduktion baserad på rötning eller jäsning av socker som sker vid etanolproduktion.
Detta hävdar bl a Ingenjörsvetenskapliga Akademin. Man kan framställa metan (identiskt med biogas) eller metanol (träsprit) och få en gas/vätska som är 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning.
Möjligheten att i framtiden producera fordonsbränsle är ett av skälen till val av teknik vid fjärrvärmeproduktion. Vid produktionen av gasen kan överskottsvärmen användas för fjärrvärme och kostnaden blir låg per bensinekvivalent. Björn Gillberg Miljöcentrum räknar med ca 6 kr per bensinekvivalent jämfört med 14 kr för skogsetanol. Förgasningsteknik är rätt.
Kanske vi skall bygga ut förgasningen till biofordonsbränslen i framtiden

Den kritsika faktorn är doc tillgången och priset på biomassa

Läs gärna mitt förra inlägg igen också

Förgasning av sopor i Västerås eller på sikt varmavattenledning i Mälardalen från Forsmark

På tillrådan av Christer Malm har jag haft en lång diskussion på värmeverket för att få svar på vissa kritiska frågor med Anders Eriksson som chef för värmeverket och projektledare för Mälarenergi Detta ledde till ett samtycke om nedanstående slutsatser

Förgasningsanläggningen skall komma till stånd men under vissa förutsäättningar
se nedan sammanfattning av diskussionen

Positivt1.
Förgasningsteknik är outstanding för framställning av biobränslen och den är överlägsen rötning(som sker vid biogasproduktion) och jäsning som sker vid etanolproduktion .Det finns fungerande anläggningar på Värö bruk, Lahti i Finland. Vi kan tom ta till vara metan i gasen och få en gas som 10 ggr effektivare än nuvarande biogas som framställs genom rötning
2. Våra sopor får en bra användning och blir en bra del i kretsloppet
3. Vi kan sluta upp med de fossila bränslens kol och torv och därmed minskar vi påspädningen av växthusgas
Negativt1.
Mängden stoft ökar tfa av avfallsförgasningen Det är alltid så vid biobränslen.2. Det blir mer kvicksilver (ökning från 0,5 kg till i kg per år)3. Omhändertagande av askan(innehåller tungmetaller bl a Kadmium, kvicksilver ,bly mm)) är kritiskt men den blir lagrad som sten i gamla bergrum. Våra bergrum räcker kanske 6 år sedan får vi skeppa det till andra gruvor i tex Närke (utanför Kumla),4. Negativt med import från Tyskland eller anat land i Centraleuropa.

SLUTSATSER
Det är en bra lösning med förgasning men det bör ske under iakttagande av följande1 Ansträngningar bär göras för att få ned stoftmängden. En stoftkompensation skulle kunna göras genom att vi förbjuder dubbdäck i Västerås2Säkerställa en säker askhantering3.Säkerställa att lukt eller smittspridning inte sker från avfallet .4. Alternativ till import från Centraleuropa bör säkerställasVidare kan vi konstatera att oberoende lösning kommer priserna på biobränslen att öka och vi får oavsett höjda avgifter. Detta kommer att innebära mer lönsamhet för energibesparingar och dels fler som övergår till bergvärme.Vid oförändrad befolkning kommer energikonsumtionen att minska 2-3 % per år och det är är inte orealistiskt. Ser vi långt fram i tiden så halveras konsumtionen till 2030AlternativBeroende på tidsperspektiv bör man ha klart för sig att det finns följande fossilfria alternativ1. Mer bergvärme (solpaneler/celler är knappast ngt kostnadsmässigt alternativ men en del fastighetsägare gör det ändå).2. Ökad satsning på besparing och energieffektivisering i bostäder, kontor, och industrier leder till 50 % besparing som är sannolik till 20303. Det kan bli ett gemensamt kraftvärmeverk i Köping för både Västerås ,Köping Arboga. Detta har diskuterats4 Energilösning för hela Mälardalen via hetvattensledingar från Forsmark. Om hela Mälardalen kunde besluta så går det att räkna hem ett sådant projekt
En passant
En passant alltså helt av en händelse vid Lögarängen stötte jag på Andreas Porsvald som är ordförande i VAFAB
Han hävdar att om vi bildar med VAFAB ,Mälarenergi och kanske tex Rangsäll för anskaffning och sorteringen av soporna avfallen så skulle vi uppnå både ekologisk och ekonomisk optimalitet. Jag tycker vi köper den lösningen och låter juristerna fixa till ev hinder- Kanske detta också tar bort importbehovet!!

Summa summarum

Nu är det viktigt att fundera ordentligt,Vi skall göra en investering på nära tre miljarder
Allt talar för ett beslut enligt ovan
Detta är ett middlerange decision (amerikanskt uttryck)
Det superoptimala hade varit ett för hela Mälardalen gemensamt varmvattennät från Forsmark
En 10TWH kärnreaktor för el reaktor producerar också 20 TWH varmvatten som idag går ut i havet. Men det krävs ett regionalt Mälardalsbeslut för detta och regeringsbeslut. Det kommer nog det också.

Förklaring:
Vad är middle-range
Ungefär så här menar jag ”middle-range” teorier, alltså teorier, beslut o.likn. med begränsad giltighet i tid och rum. Skepsis har kanske i första hand med tidsperspektivet att göra. På kort sikt tvungna att ta ett stort beslut och på sikt ta ett ännu större och radikalt annorlunda beslut
Liknelsen hämtas från den sociologiska vetenskapen där Middle-range - som diskuteras av Robert K. Merton är en teori med begränsad räckvidd, som förklarar en viss uppsättning fenomen, i motsats till en grand teori liknande de som enl. Talcott Parsons syftar till att förklara/lösa fenomen för hela samhället.

Förgasningsanläggning av sopor i Västerås

Det finns positiva och negativa effekter som man måste värdera
Positivt
1. Förgasningsteknik är outstanding för framställning av biobränslen och den är överlägsen rötning(som sker vid biogasproduktion) och jäsning som sker vid etanolproduktion .Det finns fungerande anläggningar på Värö bruk,Lachti i Finland
2.Våra sopor får en bra användning och blir en bra del i kretsloppet
3.Vi kan sluta upp med de fossila bränslens kol och torv och därmed minskar vi påspädningen av växthusgas
Negativt
1. Mängden stoft ökar tfa av avfallsförgasningen Det är alltid så vid biobränslen.
2. Det blir mer kvicksilver (ökning från 0,5 kg till i kg per år)
3. Omhändertagande av askan(innehåller tungmetaller bl a Kadmium,kvicksilver,bly mm)) är kritiskt men den blir lagrad som sten i gamla bergrum. Våra bergrum räcker kanske 6 år sedan får vi skeppa det till andra gruvor i tex Närke (utanför Kumla),
4. Negativt med import från Tyskland eller anat land i centraleuropa.


SLUTSATSER
Det är en bra lösning med förgasning men det bör ske under iakktagande av följande
1)Ansträngningar bär göras för att få ned stoftmängden
2)Säkerställa en säker askhantering
3.)Säkerställa att lukt eller smittspridning kan ske från avfallet inte sker.
4.Alternativ till import från centraleuropa bör säkerställas

Vidare kan vi konstatera att oberoende lösning kommer priserna på biobränslen att ökaoch vi får oavsett höjda avgifter. Detta kommer att innebära mer lösnsamhet för energibesparingar och dels fler som övergår till bergvärme.

Vid oförändrad befolkning kommer energikonsumtionen att minska 2-3 % per år är inte orealistiska. Ser vi långt fram i tiden så halveras konsumtionen till 2030


Alternativ
Beoende på tidsperspektiv bör man ha klart för sig att det finns följande fossilfria alternativ
1. Mer bergvärme (solpaneler/celler är kanppast ngt kostnadsmässigt alternativ men en del fastighetsägare gör det ändå.
2. Ökad satsning på besparing och energieffektivisering i bostäder, kontor,och industrier. 50% är sannolikt till 2030
3. Det kan bli ett gemnsamt kraftvärmeverk i Köping för både Västerås,Köping Arboga. Detta har diskuterats

4 Energilösning för hela Mälardalen via hetvatten ledingar från Forsmark. Om hela Mälardalen kunde besluta så går det att räkna hem ett sådant projekt

• Nu är det viktigt att fundera ordentligt
• Vi skall göra en invsetering på nära tre miljarder

Säkerhet och Energi - Händelserna i Iran och Ryssland och Ukraina i ny energikonflikt- Bygg mer kärnkraft i EU

Vi är i Europa till stora delar beroende av enrgiförsörjiningen av fossila energislag som gas och olja från Iran och Ryssland.EU måste därför på börja sin planering för ett fossilenergifritt Europa...Tyvärr är begränsningarna stora inom den förnyelsebara energin i Europa

Biobränslena kommer inte att räcka långt och åkermarken behövs för livsmedelsproduktion.Vindkraften kräver en stor uppbackning av annan energi tex vattenkraft. (När det inte blåser måste annan energi till)

Vattenkraft finns i huvudsak i Skandinavien och en ökad vindkraft sätter tryck på att bygga ut de återstående älvarna i Skandinavien.Solenergin är i sin linda och kräver mycket fortsatt utveckling för att bli lönsam men har stor potential.

Vidare skall man räkna med geoenergin tex jordvärme men också från rent vulkaniska länder såsom Italien och Island.

Att lagra koldioxid är dyrbart och ett mycket osäkert kort. Frågan är om det går i längden att stänga in gasen under jorden.Sålunda måste vi i EU bygga en strategi som innehåller följande komponenter för mål till 2030

1.Fördubbla kärnergiproduktionen i EU så den motsvara c.a 40- 45 % av efterfrågan,

2. 30 % täcks av den förnyelsebara energin främst sol och geotermisk energi

3. ökad effektivisering av dagens energianvändning.

Sverige bör driva denna linje i EU och man kan får stöd av flera andra steter i EU för detta tex Storbritannien, Italien, Frankrike, Baltiska staterna, Finland,Tjeckien,Rumänien, Bulgarien, mfl. Svårigheten blir Tyskland men är samtidigt det land som är mest i behov av en politikförändring och som är mycket beroende av östern.Det handlar om klimatmål men framförallt säkerhet och dessutom skulle en sådan plan gynna sysselsättningen i Europa

Kärnkraftens möjligheter- ersätter både fosil och bioenergi

I tidningen Elbranschen nr 2 2009 sid 13 finns en bra artikel om kärnkraftens möjligheter
Fler borde läsa den bla slås det fast:
Avfallet kan brytas ned till kortlivat avfall och samtidigt bli bränsle varvid urantillgpngarna räcker tusentals år.
I nästa generations kärnkraft kan vi framställa vätgas ur vatten och denna gas kan på olika sätt användas som drivmedel inom flyg och vägtransport. Mao kärnkraften kommer att helt kunna göra oss obereonde av både fosilenergi och bioenergi. Då blir det inga alls utsläpp av växthusgaser
Jag rekommenderar alla att läsa artikeln.

Utvecklingen och valresultat i IRAN leder till fortatt aggression mot omvärlden

Fortsättningen av regimen leder till fortsatt fara och osäkerhet i världen.
Kärnvapenupprustningen i IRAN fortsätter. Tyvärr har Iran del i vår försörjning av energi
Vi måste göra oss oberoende i EU och Sverige.
Det militära hotet ger anledning till mer militärt samarbete i EU

Säkerhetspolitik i Europa Appropå Nato-övningen i Luleå

För det första saknar Sverige och många andra länder ett försvar idag och världen utanför Europa är instabil.Nato-övningen i Luleå var bra och NATO är en organisation som är bra men vi behöver också bygga säkerheten i EU. Säkerhet är mer än militär det handlar om något som omfattar hela politiken och därför behövs en europeisk säkerhetspolitik som är integrerad med annan politikDen religiösa fundamentalismen destabiliserar världen. Talibanernas utbredning i Pakistan är tecken på detta och de kan komma över kärnvapnen i detta land. Nordkorea har gjort nya kärnvapenprov. Den ryska stormakten är ett annat hot som inte tvekar att använda maktmedel för att säkra sin hegemoni i öster.Europa är beroende av Ryssland, Arabvärlden och Iran för sin fossila energiimport (gas, olja, torv och kol). Vi måste kunna möta ett brett spektrum av fiender och hot t ex konventionella fiender, terrorism, ekonomisk utpressning och internationell kriminalitet. Den militära säkerhetspolitiken måste integreras med övrig politik och Europa behöver ett gemensamt starkt försvar. Nato är inte hela lösningen. Det behövs också ett gemensamt EU-försvar.

Djurens rätt måste säkras och allt djurplågeri förhindras, allt måste följas upp och förbrytelser straffas i EU,Sverige och världen

Djurens rätt måste konsolideras och förstärkas i EU och världen i övrigt
Djur känner och plågas på samma sätt som vi människor. Detta måste göras uppenbart för alla.
Kampen för djurens rätt måste föras i vår valkampanj. Allting som vi beslutar måste följas upp.
Det är bla oacceptabelt att
- Grisar plågas vid slakt i Danmark – vi måste protestera och ingripa
- Många grisar är i dåligt tillstånd i Sverige och ebligt Lantbrukuniversitet är var fjärde gris misskött som förs till slakteri i Sverige. Detta måste vi inte bara accepttera!!!
- Fjädrar har ryckts från gäss i Ungern för dunkuddar – helt oacceptabelt
- Många kor får stå i smutsiga ladugårdar
- Höns är innestängda i helt förskräckliga hönsgårdar och får inte komma ut i ljuset
- Grisfarmerna både i Sverige och andra EU-länder är hemska. Även risarna måste få gå ut i det fria
Exemplen kan mångfaldigas

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR EU_PARLAMENT OCH RIKSDAG om jag skulle komma dit
1. Det behövs både i Sverige och i EU en djurens ombudsman
2. Det behövs en speciell överåklagare i EU och i Sverige som jagar djurplågare
3. Vi bör ha särskilda utskott i riksdag och i EU-parlament som skriver lagar om djurskydd
4. Straffsatserna för djurbrott skall skärpas
5. Speciella djurpoliser skall finnas
6. Vi bör äta mindre mängder av kött så att inte det blir så stora djurproduktionsanläggningar
7. Vi skall inte föda upp djur för pälsproduktion ty det går lika bra med konstpälsar
8. Vi skall inte heller jaga djur för pälsens skull någonstans på jordklotet
9. Frivilligorganisationer som jobbar för djurens rätt skall få speciellt statsstöd
10. Exempel på goda djurmiljöer skall visas upp och belönas

Flyktingar,invandringa ,gemensamma regler EU, jobb och polis

EU behöver gemensamma regler för flykting och invandringspolitik och här måste medlemmarna samverka mycketT ex vi har en ström flyktingar från Afrika över Medelhavet och en situation som är ohanterligMan måste bla därför hjälpa Afrika till ekonomisk utveckling så att flyktingproblemet blir mindre för EU. En ny Europeisk jordbrukspolitik är därför ett led i detta för att Afrika skall kunna exportera livsmedel och andra produkter till Europa och därmed bryta sin fattigdom.Bistånd är bra i vissa fall men mycket av det som sås hamnar på HällebergetPå sikt av demografiska skäl krävs en stor arbetskraftsinvandring till EU och kring detta måste nationerna samverka i EU samt en viss samordning kan behövas och gemensamma regler för fri rörlighet inom unionen och hur det skall verka mot länder utanför EU.Generellt gäller att invandrare/flyktingar skall så fort som möjligt få börja arbeta och inte behöva leva på försörjningsstöd,. Detta måste gälla over hela unionen. Men ser vi det lokalt har vi misslyckats med detta i jämförelse med kommuner som har en mycket större småföretagsamhet t.ex. Ljungby kommun.Småföretagsamhet och jobbskapande är nyckeln för integrationApproppå polisen så kräver vi i FP ett FBI för Europa och mot detta hävdar andra partier att vi har tillräckligt med polis och att brottsligheten beror på arbetslöshet och sociala faktorer.Detta kan till del vara sant men de verkliga internationella brottslingarna är inga sociala offer utan hänsynslösa profitörer och har kättrat högt upp på den respektabla sociala trappan.Det är inga duvungar utan måste hanteras med fasthet och beslusamhet via en EU FBI

Misskötsel och plågande av grisar Vi tror på Europa men vi måste städa både hemma och borta

Folkpartiets EU-program är det enda program i EP-valet som är ett sammanhängande programsom täcker ekonomi,miljö,klimat,säkerhet ,demokrati och mänskrliga rättighter. Vi visar vägen för ett nytt Europa som hänger samman.EU är en union av demokratiska stater till skillnad från många andra internationella sammanslutningar tex missköts Europas grisarIgår hörde vi att danska grisar plågas men idag hörd vi att också svenska grisar misskötsVi måste städa både hemma och borta och se till att vi behandlar alla djur och allt levande på ett värdigt sätt.jKarl-Erik Andersson Västerås

Viktigt med EU de närmaste åren jobb, miljö, säkerhet och fritt informationsamhälle

Följande måste göras
A. Tillväxt/jobben som skapas genom

I. fri rörlighet för kapital, arbete, tjänster, varor och kunskap.
II. Forskning och utveckling
III. Omprioritering av budget från jordbruksstöd till infrastruktursatsningar
IV. Förvandling av Europa till ett fossilenergifritt samhälle via förnyelsebar energi, kärnkraft och energieffektivitet samt övergång till elhybridbilar
V. Fri global handel och ökat samarbete mellan EU, Kina, Indien och USAB.

B. Rädda miljö och klimat

I. Satsa på förnyelsebar energi, kärnenergi och energieffektivisering samt byggande av ett europeiskt intelligent elnät
II. Rädda haven, sjöarna och vattendragen
III. Grön trafik och gröna bränslen på järnvägar vägar, haven och i luften
IV. Bygga snabbtågsförbindelser mellan städerna i Europa

C. Säkerhet
I. Gemensam säkerhetspolitik för Europa
II. En gemensam polis i EU för att bekämpa internationell brottslighet
III. Ökad egenförsörjning av fossilfri energi för oberoende från omvärlden

D. Ett fritt informationssamhälle
I. Möjliggöra en tillåten fildelning på Internet
II. Universella rättigheter och skyldigheter på Internet
III. Virtuella folkbibliotek på Internet
IV. Garantera ett fritt och oberoende Internet

Euro,folkomröstning,fildelning Viktiga frågor för oss

Euron:

Allt fler vill rösta om Euron. Man upptäcker som medborgare och konsument att man år betala allt mer för varor som kommer från andra länder. Det innebär att man får arbeta mer timmar för samma konsumtion so tidigare . Vi har alltså blivit fattigare. Visst exportindustrin har klarat sig lite bättre men de vinsterna kommer inte medborgaren till del och på sikt drabbas även exportindustrin eftersom den inte är lika produktiv och kvalietsmässig som länder med högre värderad valuta. Den blir förr eller senare utsatt för problem samt att importen av delar/råvaror i exportindustrin blir dyrare och försvårar läget. Ständiga devalveringar leder till bankrutt
Stabiltet uppnås om vi är inom Euroområdet.

FILDELNING

Jag vill bejaka fildelning men att skaparen skall ha ersättning. En lösning som diskuterades i Information Society Forum på 90-talet var att operatörerna på telkommarknaden får betala tick-avgift per transaktion på internet som är lika för alla. Denna avgift används för att finansiera virtuella bibliotek på nätet där filer är tillgängliga fritt precis som på ett kommunalt bibliotek. Biblioteket i sin tur betalar avgift till skaparen av verket.Detaljerna i detta kan säkert förbättras men det är en gammal huvudidé från oss som satt som experter i Information Society Forum på 90-talet. Det är bra att börja utreda detta igen i EU-parlament och Kommission

Karl-Erik Andersson (FP) Kandidat i Europaparlamentsvalet

Internet som ett bibliotek ... Lös den universella rättigheten till informationsinnehåll

Utifrån ett Europeiskt perspektiv måste vi forma en ordning som innebär att fildelning är möjlig.Man får jämföra detta med publika bibliotek. Detta var tankegångar som vi hade i "Infrormation Society Forum" redan på 90-talet. Sedan måste vi forma ett solidariskt fiansieringssystem för detta. Vi kan inte hänga kvar vid uppfattningar från tiden före informationssamhället.Sålunda får man utifrån parlamentet be kommissionen utveckla ett förslag om hur denna ordning med universella rättigheter till informationsinnehåll skall utformas. Det finns lösningar och de blir mer och mer självjklara om man funderar på det sätt som de som nu hela tiden jobbar i internetsamhället gör . Det är många ungdomar men också äldre män som jag. Låt inte piratpartiet få chansen. Att rösta på piratpartiet är en bortkastad röst men en röst på folkpartiet kan bli en del av lösningen om du väljer rätt kandidat

Manifest för ett fritt Internet, Fildelning, m m

Internet har förändrat världsbilden och det samhälle vi lever i. Tyvärr har inte alla politiker hängt med. Därför måste nu politiken anpassas till den förändrade verkligheten som är en följd av det informationssamhälle som allt fler människor lever in. Lika självklart som jag läser en tidning skall ja kunna läsa fritt på Internet. Ingen skall kunna utestängas från Internet. Fildelning är självklart för stora grupper av Internetanvändare

En blivande EU-parlamentariker måste ta politiska initiativ för att trygga åtkomst av informationsinnehållet och en fri informationsutväxling på nätet. Alla operatörer och informationsproducenter på nätet skall åläggas via ett EU-direktiv att göra informationsinnehåll universellt tillgängligt. (S.k. Universella skyldigheter) Kostnaden för detta måste täckas solidariskt och alla skall ha råd att komma åt informationen oavsett plats eller inkomst. Detta kräver ny EU-lagstiftning. Alla myndigheter, organisationer och företag måste åläggas att göra sitt informationsinnehåll tillgänglig på ett universellt och likaberättigat sätt. Visst finns det information som måste skyddas av integritetsskäl, affärsskäl, förvarsskäl etc. Men huvudregeln är att allt informationsinnehåll skall vara tillgängligt för alla men att det finns vissa preciserade undantag.

Skyddet för upphovsrätt kan i vissa fall få se annorlunda ut än idag. Utnyttjande av skapares/konstnärers intellektuella egendom skall alltid ersättas men på nya sätt. Nya kreativa lösningar måste släppas fram för hur dessa ersättningar skall se ut.
En växande skara Internetanvändare känner sig hotade av olika inskränkningsförslag för informationsanvändning. Detta måste vi politiker ändra på och möta den växande protestskarans krav. Om man måste som idag tillgripa starka rättsliga ingrepp mot fildelare är det ett bevis på att det gamla informationssamhället misslyckats och vi måste få en ny ordning som harmonierar med den nya teknikens sätt att fungera.

Undertecknad arbetade redan på 1990-talet i ”EU;s Informations Society Forum” under kommissionären Martin Bangemanns ledning. Det är nu dags att förverkliga dessa intentioner.
Mitt mål är i med utgångspunkt från EU och parlamentet initiera utvecklingen av en ny informationsstruktur och EU-lagstiftning som överensstämmer med människorna i informationssamhällets värderingar.

Karl-Erik Andersson EP-kandidat Mälargatan 10, 72210 Västerås, 070-550 83 60 karlerikandersson@tele2.se http://keaparlament.blogspot.com/

Ryck Europa ur den ekonomiska krisen – för jobb och välfärd

Världen befinner sig i en av värsta finans- ochekonomikriserna sedan 1930-talet. Därför
görs kraftansträngningar för att få ekonomin i Sverige, Europa och världen för att resa sig ur
lågkonjunkturen. Men politiken blir kontraproduktiv om varje land arbetar för sig själv och därför måste man samordna. EU söker utveckla ekonomiska mekanismer som stabiliserar
ekonomin och motverkar hastiga svängningar. Exempel på sådant är gemensam makroekonomisk politik, gemensam valuta,gemensam energi- och klimatpolitik och tillväxtpolitik. Det är Europaparlamentarikerns uppgift att kritiskt utveckla den gemensamma
ekonomiska styrningen så det blir jobb och välfärd i Europa. Enade vi stå och söndrade vi falla.

Konkret måste man fullfölja Lissabonstrategin att få igång tillväxten i Europa. Det kräver hårt, intensivt och kunnigt arbete av parlamentarikern. Man måste skapa positivt företagsklimat med lägre skatter och regelförenklingar. Man måste stimulera förändring och skapa förutsättningar för människor att byta jobb och branscher. Vi måste anpassa oss i den globala ekonomin. Skatterna måste sänkas på inkomster men att avgifter på utsläpp ökas. När det gäller klimat- och ekonomikrisen så ju snabbare vi inser att dessa två kriser har ett samband ju snabbare kan vi se lösningarna. Det råder ett gap mellan möjligheterna och där vi befinner oss. Det krävs ett kvantumhopp i utvecklingen. Detta skapar tillväxt för bl a Västmanlands näringsliv ibland annat ABB, Bombardier, Prevas, Westinghouse.

Två klarlägganden 1. Biobränslen räcker inte till och Torv är fossil

Klarläggande 1 Biobränslenas problem
Produktion av bioenergi är ett stort hot mot livsmedelsförsörjningen. Inom jordbruket är utsläppen av växthusgaser större än upptaget. Därför är det viktigt med produktion av bioenergi i jordbruket som kan bli mindre beroende av tillförd energi. Gödsel kan rötas i en biogasanläggning och gasen kan ersätta fossil energi. Rötresterna blir utmärkt gödsel på åkrarna alternativt torkas och brännas. Halm kan också användas för värmeproduktion. Men detta täcker endast lokal konsumtion och en liten del av det totala behovet.

Världens livsmedelsproduktion behöver fördubblas enligt FAO och därför kommer biobränslen från det traditionella jordbruket att räcka till en mycket liten del av energikonsumtionen i samhället. De biobränslen vi behöver till tex flyget får vi framställa genom algodling i havet eller odling av Halophyter i öknar. halophyter växter som kan leva i ökenområden och bevattnas med saltvatten från havet.
Biobränslen som inte konkurrerar med åkermark eller skogsmark utan kan odlas fram i havsbassänger eller i öknar är möjliga. Fördelen med dessa biobränslen att de kan framställas i stor myckenhet samt att de inte konkurrerar med livsmedel. Algodlingar i hav ger per ytenhet 30 ggr mer än konventionellt landodlade grödor tex sockerrör Detta kan också bidra till renare hav samt att man kan direkt bryta ned kolldioxidöverskott vid förbränning genom att leda det till vatten.

Nästa generations kärnreaktorer kan producera värme som kan användas för att sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Väte bör inte användas som bränsle direkt pga av explosionsrisk och därför kan man ur koldioxid som finns i luften binda vätet vid kolmonoxidjoner och få tex metanol eller andra kolvätesbaserade bränslen


Klarläggande 2 Torven är fossil
All förbränning påverkar växthuseffekten, torv har dock mindre påverkan än det bästa fossila bränslet naturgas. Anledningen är att samtidigt som förbränningen av torv ger ett utsläpp av växthusgasen koldioxid, så kommer dikningen av torvmarken att innebära en minskning av utsläppen av en annan växthusgas, nämligen metan. Efterbehandling med skogsplantering binder dessutom åter koldioxid. Summeras tillgängliga värden blir resultatet att efter ca 100 år så kommer nettoeffekten att bli noll i de mest positiva fallen men i andra fall kan det dröja upp till 200-300 år.
Vi hinner inte vänta så länge. Det är redan till 2050 vi måste minska växthusgas på 40 år.

Klimatkrisen accelererar. Antarktis smälter fortare än väntat

Klimatkrisen accelerar och det innebär att de politiska motåtgärderna måste bli hårdare.

Senast 2050 måste vi upphöra med allt som producerar koldioxid och annan växthusgas.

Detta går att göra men då måste vi öka utbyggnaden av kärnkraften med det tredubbla. Vi måste alltså tredubbla kärnenergiproduktionen.

år 2050 bör i EU 40 % av konsumtionen täckas av kärnkraft och 30 % av förnyelsebara nergikällor främst sol,vind, vatten och geoenergi. Biobränslen bör endast användas för flygtrafiken och dessa bränslen bör helst ha framställts i havet (algodling) eller i öknar med halophyter (växter som kan bevattnas med saltvatten).

Energieffektivisering dvs effektiavare elmaskiner, lampor, apparater och lågnergihus kan betyda upp till 30%. Men det underbara är att vi då inte använder kol,olja,torv eller fossilgas.

För detta hopp måste utomordentligt starka politiska medel tillämpas och det måste börja nu.

Ekonomikrisen och klimatkrisen

Ju snabbare vi inser att dessa två kriser har ett samband ju snabbare kan vi se lösningarna.
Det råder ett gap mellan möjligheterna och där vi befinner oss.
Det krävs ett kvantumhopp i utvecklingen.Man skall inte skjuta på att ta de steg man redan nu kan.

Ett långsiktigt scenario över skatte och inkomstpolitik i den utvecklade världen år 2025.

Den kraftfulla globaliseringsprocess en som började accelera på 2000-talet får djupgående konsekvenser på finansieringsstrukturen för offentlig sektor. Skatterna på arbete och kapital måste minskas. Däremot kommer skatterna på konsumtion att bli betydande. Mervärdeskatten blir mycket hög medan alla arbetsgivaravgifter avskaffats. Skatten på koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring blir betydande. Vidare regleras antalet fordon genom höga fordonsskatter. Vissa skatter används för att styra icke önskad konsumtion av tobak, sprit, fet mat, skräpmat och djurfoder (katter och hundar). Skatter på fastigheter och mark återinförs bla för att fiansiera infrastrukturinvesteringar. Vissa naturtillgångar beskattas extra vid uttag från naturen. Däremot kommer på sikt inga inkomst-, vinstskatter eller förmögenhetsskatter att finnas.
Kommuner och regioner blir till största delen finansierade genom statsbidrag och avgifter samt avkastning från kapital/affärsverksamheter[1].
De stora offentliga infrastrukturinvesteringarna finansieras oftast genom emittering av obligationer på marknaden.
Det finns klara tak för topplöner, bonusersättningar och andra belöningssystem. Det finns ett stort system av statliga och överstatliga banker som övervakar de privata affärsbankerna och ser till att maskineriet inte har för lite eller för mycket kapital i omlopp. Det finns mycket strikta regler för utlåning till företag och privatpersoner t ex soliditetskrav, garantikrav mm

Man kommer inte att betala skatter eller vinstskatter men däremot är mervärdeskatterna och miljö/hälsoskatterna att vara stora varje gång man köper. Fordonskatterna är höga om man väljer fel fordon liksom fastighetsskatterna är höga. Dessutom måste man ha en hög sparkvot. Detta kan komma att regleras genom obligatoriskt tvångssparande samt att man måste ha relativt stora insatser vid lån till bostad eller andra lån.
Orsaken till detta var de kriser som uppstod 2008-2012 då regeringarna sök upp mycket kapital för att stimulera ekonomin samt att USA redan ingångsvis hade stora betalningsunderskott som så småningom också måste återbetalas. Men det innebär brist på kapital och dessutom måste stora offentliga infrastrukturinvesteringar ske. Detta innebar brist på kapital samt ökade räntor. För att hålla ned inflationstrycket måste man således öka spar- och skattekvoter.

[1] aktier och andelar i företag

Styrmedel för att nå EU;s klimatmål- både generella styrmedel och direktstyrning

Utsläppsrätter för koldioxid är ett av de medel EU använder sig av för att styra mot en koldioxodsnålare energiproduktion.Men idag är utsläppsrätterna för billiga. Idag är priset 20-30 Euro per koldioxidton . Att åstakomma tex koldioxidavskiljning kommer att kosta 35-40 Euro per koldioxidton . Sålunda måste priset på utsläppsrätterna höjas avsevärt samtidigt som den tillåtna utsläppbara mängden är för stor.

Alltså blir det kraftigt ökade priser på koldioxidutsläpp som leder till att man minskar utsläpp och byter teknik. Men det hela förutsätter också främst två saker

1. Att det råder fri konkurrens i enrgisektorn och det gör det inte och däremed kan dessa företag övervältra kostnaden för utsläppsrätter på konsumenten och beböver inte göra ngn förändring för att minska utsläppen. Samtidigt gör man då ännu större vinst tfa av utsläppsrätterna.



2. Att politikerna i Europaparlament och nationella parlament vågar fatta de beslut om höjningar som krävs



Första punkten om fri konkurrens i energisektorn får åtgärdas på flera sätt

a) uppdelning avenergikoncerner som måste ske tvångsmässigt

b)direkta EU och nationsstatsregeringsingripanden i energisektorn där man helt enkelt kommenderar fram vissa investeringar tex i solkraft och kärnkraft och tvingar företag att tex lägga ned brunkolsverk. Command and control !



Den andra punkten är den svåraste. Ty det är alltid lätt att ge efter för tillfälliga opinioner och tex uppretade bilägare i glesbygd när prsiet på bensin måste närma sig 30 kr litern.

Därför blir byte av sociotekniska system viktigt att de sker samtidigt tex skall man kunna överge bensindriven bil och välja en elhybridid som laddas med ström på nätet och som kan drivas med biogas utanför laddningen. Därför måset vi ha en integrerad politik som tar betalt för koldioxidutsläpp men ger möjligheter för medborgaren att få ett fullvärdigt alternativ.

Slutsatsen är att det är en intervenerande politik som krävs för en övergång till det koldioxidfria samhället

Ett troligt scenario av världsekonomin och vår anpassning till den

Fri handel och den globala konkurrensen
Fri handel och konkurrens och tullmurar plockas bort. Inom EU fortsätter den inre markanden att utvecklas och där råder fullständig rörlighet för kapital, varor, arbete och tjänster. Men alltfler områden öppnas upp emot omvärlden och utvecklande av en expanderande handel med KINA, Indien, USA och alla övriga länder ökar den ekonomiska tillväxten och ger fler människor välfärd. Samtidigt sker en utjämning genom den globala konkurrensen ty löner i utvecklingsländer ökar medan lönerna i de utvecklade länderna sjunker relativt sett något. Därför måste en del konsumtion omprövas av medborgarna. Man får dra ned på konsumtion av kött, stora bilar, stora hus mm och istället ha mindre bilar, färre kvm bostadsyta, mer vegetabilisk mat osv. Detta blir ingen katastrof för livet kan för de flesta bli mer kvalitativt. Upplevelseindustrin, kultur o.likn. kommer att kunna växa mer eftersom den kräver mindre materiella resurser.

Skatter på arbete och vinbst försvinner men konsumtion beskattas
I denna världe blir det naturligt att plocka bort alla skatter och avgifter på arbete Däremot kan konsumtionen beskattas och ge inkomster för de offentliga tjänsterna såsom utbildning, hälsovård. Skatterna på miljöförstöring och koldioxidutsläpp samt fastighetsskatter bidrar också till statsfinanserna. Fastighetsskatter kommer att återinföras och kanske blir de i huvdsak regionala och kommunla för att fiansier infrastrukturinvesteringar. Denna anpssning måste ske på en högre nivå än den nationella och för vår del handlar det om EU

Fri konkurrens
Konkurrensen skall vara fri och perfekt mellan företagen och där konkurrensbegränsningar uppstår ingriper staten och EU hänsynslöst och konsekvent. Det kan handla om företagsdelningar, kartellförbud och tom förstatliganden för att få konkurrens inom ett visst område. Subventioner kommer i princip att undvikas medan man däremot beskattar utsläpp eller felaktiga sociotekniska system (tex bensindrift av fordon).

Tillfällig korporatism
Det blir dock viktigt att inte minst på EU-nivå ta fram nya sociotekniska system tex för att skapa en koldioxidfri energiproduktion. Samarbete EU, stater och företag måste då ske. I den situationen får man tillgripa korporativistiska lösningar i utvecklingsskedet dvs ett samarbete näringsliv och stat. När sedan projekten gått i mål upplöses korporationen och man går in i ett frikonkurrensläge. Mao en växling mellan samarbete och konkurrens måste ske.

G20 och EU och stimulanspaket

Genom EU kan vi påverka de stora länderna i världen. Men vi måste också samordna oss bättre i EU. Stora stimulanspaket sker just ni i Europa men en del kan bli kontraproduktivt om man inte samordanr mer. Stödet till bilindustrin är ett sådant exempel. Det går inte att varje land slår vakt om sitt utan man måste se hela Europa som ett land.Vidare måste vi slå vakt om en fri handel och bekämpa protektionism. Världen ser annorlunda ut idag och kommer att ändra sig ytterligare. EU måste handla ännu mer med Kina.Indien och USA I denna kvadrant kan den verkliga världsuppgången komma att ske.
EU skall sats hårt på att göra Europa oberoende av fossil energi. Detta ger säkerhet samt skapar
markander för ny klimat&energirelaterad industri.
Klimatkrisen löses samtidigt med ekonomikrisen.

Europas och EU;s yttre hot och fiender- starka skäl för europeisk säkerhetspolitik

Europas och EU;s yttre hotbild kommer inte alltid fram tydligt i massmedia.

Det stora hotet ligger i fundamentalismen som omhuldas av vissa rörelser i Främre Asien bl a Talibanerna.
Dessa rörelser utmanar helt och hållet våra väderingar om demokrati , jämställdhet, mänskliga rättigheter och man predikar förtryck av kvinnor (tillåter inte kvinnor gå i skolor etc) och använder medeltida lagar för bestraffning såsom stening av oskyldiga kvinnor.
Det är inte utan anledning som USA söker krossa den sega Talibanismen i Afganistan.

Talibanismen och besläktade rörelser kan sprida sig Pakistan,Irak,Iran Syrien , Indonesien mm platser. De kan komma i besittning av mäktiga vapen och kan både i konventionella statsformer som terroriströrelser komma att utgöra ett hot mot Europa.
Det är därför jag i min förra inlägg plädderar för en gemensam europeisk säkerhetsplitik och en miltär förmåga att kunna möta dessa hot. Under de närmsta 30-40 åren kommer vi att kunna räkna med detta hot. På sikt kommer nog världssekulariseringen att knäcka Talibanismen precis som kommunismen knäcktes men det går inte lika fort i Främre Asaien och många tillbakagångar kan noteras.

Den andra faran ligger i Ryssland där politiken också går i fel riktning mot en ökad maktkoncentration till vissa eliter och strukturer och som begränsar demokratin. Här rider man också på vissa nationalistiska vågor. Detta är för ett antal decennier framåt en politisk osäkerhet och därför kan vi inte förlita oss på energiimport. Ett starkt enat och demokratiskt EU kan dock driva Ryssland i moderniserande riktning men då måste vi ha egna gemensamma muskler(militära som civila) och inte vara beroende av Ryssland i vår enrgiförsörjning.

Den tredje faran och hotet ligger i den internationella kriminaliteten och maffiautvecklingen.
Det handlar om knarksmuggling, människohandel, utpressning/beskyddarverksamhet. Dessa kraften kan endast bekämpas genom gränsöverskridande polissamarbete och en gemensamt FBI för Europa. Men också andra företeelser av hot tex sjöröveri, miljöförbrytari och ekonomisk kriminalitet som kan vara delar av de förstnämnda de måste också kunna bekämpas både polisiärt och med civila myndigheter i samverkan. Men det behövs också militär kraft tex för att stoppa sjöräveri och annan avancerad kriminalitet tex att hindra systematiska övergrepp mot kvinnor och barn i vissa delar av världen

Flera hot finns men bara dessa motiverar en mycket stark Euroeisk säkerhetspolitik

Behöver vi mer försvar och integrerad säkerhetspolitik i Sverige och EU

Behöver vi mer försvar och integrerad säkerhetspolitik för Sverige och Europa ? Svaret på frågan är obetingat ja.

Skälen är följande

1. Den religiösa fundamentalismen kommer att destabilsera världen ytterligare ett 50-tal år innan den religiösa sekulariseringen slår igenom. Iran,Talibaner mfl är tillräckliga bevis på detta

2. Den ryska stormakten tvekar inte att använda alla medel för att säkra sitt territorium och bevara sin återvunna och växande styrka i öster.

3. Europa är beroende av Ryssland, Arabvärlden och Iran för sin fossila enrgiimport (gas,olja,,torv och kol). I synnerhet gäller det Tyskland. Men också fd Warshawapaktsländer tex Tjeckien, Slovakien och Bulgarien



Ovanstående företeelser är tillräckligt oroande och vi måste få en gemensam försvarspolitik inom EUsom innebär. följande


1. Vi måste kunna garantera våra europeiska territoriers säkerhet med tillräcklig millitär och snabb förmåga i Sverige och i hela Europa..

2. Vi måste kunna delta och utföra internationella operationer för att säkra våra värderingar om människorätt, jämställdhet och demokrati i betydligt större omfattning än idag.

3. Vi måste kunna möta ett brett spektrum av portentiella fiender tex konventionella fiender, terrorism och internationall kriminalitet


4. Vi bör vid sidan av NATO skapa ett gemensamt militärt EU-försvar för att på sikt markera och säkerställa våra Europeiska demokratiska värderingar. Det blir också på sikt mindre resurskrävande och ett mer produktivt försvar


5. Den militära sökerhetspolitiken måste integeras med övrig politik inom bla följande områden



- katastrofhjälp

- undsättning och hemtagande av Européer

- energipolitik som på sikt som gör oss oberoende av Ryssland, arabvärlden och Iran

- gemensam polis för att bekämpa internationell brottslighet

-bekämpning av epedimier och liknande hälsorisker

- miljö och klimatpolitiken tfa klimatförändringar förstärks politiska konflikter och ekologsika folkvandringar kan uppstå. Översämmningar i vissa länder och uttorkning på ytterligare andra ställen leder till svårartade politiska konfliter

-kampen för mänskligaa rättigheter i världen utanfö Europa tex Afrika bekämpa mot kvinno- och barnavåld, våldtäckter ,barnsoldater, hindra folkutrotningar och ställa skyldiga till ansvar



Allt detta kräver ny orgnisation av militär,polis,katastrofhjälp,epedimibekämpning, mm

på Eurpeisk nivå.Vi måste också som EU bli mer närvarande på den globala scenen och det är vårt ansvar som en union mella demopkratiska stater som hävdar människans universella rättigheter till frihet,yttrandefrihet, jämställdhet, mänskliga rättigheter mm.



Vi måste inse de risker och faror som finns för Europa och kunna möta dem i tid och med rätt medel.

Man måste noga räkna om vad som är möjligt . Dagens biobränslen kan vara katastrof. Alger och halophyter är nya och vätgas från Kärnkraft

Biobränslen kan vara bra vid första anblick men väldigt ofta har det visat sig att de ha konsekvenser som inte är önskvärda.

I synnerhet första generationens biobränslen har visat sig vara en allvarlig konkurent till livsmedelsproduktionen. Om USA skulle ersätta hela sin oljekonsumtion med biobränslen kräver det 90-100 % av den odlade åkerarealen i USA. Detta visar på orimligheter och begränsningen när det gäller biobränslen.
Ett annat exempel kan hämtas från Västerås där det kommunla kraftvärmeverket skall eldas med biobränsle enligt ett politiskt beslut.Idag har man uppnått 30 % och resten är kol och torv.
Nu visar det sig att det finns inte biobränsle i tillräcklig omfattning I Västmanland och i Sberige utan man måste importera. Fn räknar man med att importera avfall och sopor från Tyskland. För att täcka behovet av bränsle med energiskog skulle krävas en åreal av 50 % av åkermarken i Västmanland. Det är också helt orimligt

Priserna på biobränslen kommer i den nära framtiden efter lågkonjunkturen att explodera och det blir gnska dyrt att producera elektriciet med biobränslen. Sannolikt kommer priset per kwh att ligga 50-100 % över kostnaden per kwh för kärnkraft och vattenkraft.

Visst det finns biobränslen som är bra i framtiden och det är främst vid förgasning av biomassa till metan eller metanol. Detta kan göras kostnadseffektivt men det täcker bara en begränsad del av energibehovet.
Vid användning av elhybrider och där huvuddelen blir elenergi kan dessa bränslen behövas för en mindre del av det totala behovet.
Sannolikt måste vi framtiden ha biobränsle till flyget .Detta får då framställas genom algodling i hav och sk halophyter i marginella ökenmarker nära hav. Halophyter är växter som kan vattnas med havsvatten. Men algodling kommer att kräva enorma ytor men är 30 ggr så snabbväxande som vanliga grödor. Man beräknar att om man framställde motorbränslen från alger skulle USAs oljekonsumtion täckas av en algodlingsyta som motsvarar staten Marylands yta eller 13 miljoner acre Sen kan man föreställa sig de ytor som krävs för världskonsumtionen år 2050

Ett alternativ till detta är att kring 2030 via IV:e genrationerns kärnreaktorer producera vätgas som biprodukt till el. Denna vätgas kan bindas vid koldoxid som tas upp ut luften och bli metanol som skulle kunna användas som flygbränsle och hybridbränsle i bilar.

Lika stora hörnpelare i energiförsörjningen 2050 är jag övertygad om är kärnkraft, förnyelsebar energi samt energieffektiviseringar.
Förnyelsebar energi( främst vatten,vind och sol samt en viss del bioenergi( som kommer att reserveras för flyg och hybridbilar.) Kanske nästa generations kärnkraft löser det problemet.

Intressant blogg i USA om energy

Läs V http://thoriumenergy.blogspot.com/2009/02/west-texas-wind-is-not-cost-competitive.html

Vad kommer efter ekonomi och finanskrisen? Gör EU tillräckligt för att rädda ekonomi och sysselsättning? Nya realiteter är viktiga att inse.

Världens regeringar satsar i varierande grad på expansiva finansåtgärder som syftar till att få igång ekonomierna värden över. EU-länderna satsar rent beloppsmässigt avsevärda belopp vilket senast EU-toppmötet visar och det blir inga mer åtgärder just nu. Man samordnar c,a 4400 miljarder och det är mycket och det är föståeligt om man vill invänta och se effekterna eller åtminstone förtecknen..

Men det man kan kritisera är dock kvaliteten i åtgärderna i respektive länder. Leder alla åtgärder till tillräckliga effekter eller finns det alternativt effektivare åtgärder. Finns det åtgärder som är kontraproduktiva tex begränsningar i utrikeshandel och protektionism. De pengar som nu investeras bör ske i åtgärder som är klimatfrämjande och åtgärder som minskar vårt beroende av fossila bränslen. Det tar lång tid innan investeringarna ger effekter på sysselsättning. Men det är bara sant i begränsad omfattning. Dels kan man tidigarelägga produktiva framtidssatsningar och så fort beställningar börjar komma ut på markanden kan börsen stiga och optimismen stiger. Men det kräver samordnad och intelligent planering för hela Europa. Mer federativ planering är nödvändig.

Just nu sker en enorm upplåning av regeringar som så småningom skall betalas tillbaka. Efter krisen kommer därför räntorna att bli högre och det blir mer konkurrens om kapitalet. Det innebär bl a att vi måste då öka sparkvoten och att de stora betalningsunderskotten för USA och många EU-stater leder till att vi måste arbeta fler timmar för samma materiella standard. Lönerna kommer att vara relativt sett lägre för alla löntagare och vi kommer att se och ha ett tryck på ökad utjämning och sänkning av topplöner till de övre skikten i näringsliv och finanssektor. Detta med relativt lägre löner är en del i den globala utjämningsprocessen medan lönerna i t ex Kina och Indien kommer att öka och fram till 2050 komma i närheten av västerlandets löner. Mao västerlandets löner sjunker relativt och de övriga ländernas löner stiger.

Men detta behöver inte vara en katastrof för oss löntagare och företagare. Tvärtom vi kan kvalitativt förbättra livet och leva hälsosammare. Minskad animal konsumtion och främst fettrik mat leder till bättre folkhälsa. Att cykla, gå eller åka kollektivt ger också ökad hälsa. Mindre eldrivna bilar spara både pengar och miljö. Genom att energin blir mycket dyr kommer vi att spara på bostadsytor. Våra städer blir också smartare, grönare och mer sammanhållna. Vi kommer inom EU att kunna utveckla snabb och smart kommunikation mellan Europas städer och så småningom med övriga världen via nya snabbtåg och det kommer att utvecklas ett grönt flyg.

Sammantaget kommer vi i västvärlden (EU, USA, Australien bl a) att använda mindre materiella resurser men vi kommer att kunna konsumera mer av upplevelser, intellektuella aktiviteter. Detta ger också jobb och företagande Lösning av klimatkrisen ger oss möjligheter till ett bättre och meningsfullare liv.

Ju snabbare vi inser de nya realiteterna desto bättre. Men tyvärr tar detta ett tag. Man blir förskräckt när man hör att norrännen nu ger tillstånd att borra efter olja i ett av världens viktigaste kallvattenkorallrev. Man har ännu inte fattat någonting för vi skall istället överge fossilsamhället. Här kommer vi att se kommande stora politiska konflikter. Vi kommer att få kämpa för tre grundpelare i energiförsörjningen nämligen förnyelsebar energi (främst vind och sol), kärnkraft och energieffektivisering men ingen kol, olja, torv eller naturgas skall användas om våra barn och barnbarn skall ha en framtid.

Kanske detta inte är en kioskvältare inför EP-valet men allt fler som tänker igenom vad som händer efter den största ekonomi- och finanskrisen måste inse realiteten och anpassa sig inför detta.

Ingensjörsvetenskapliga akademien har gett ut trea aktuella rapporter om energi,klimatmål,kärnkraft,biodrivmedel, vindenergi, och energimarknaden

Ingenjörsvetenskapsakademien anser följande:

Den bästa energi- och klimatpolitiken baseras på så kallade marknadskonforma styrmedel som utsläppsavgifter och överlåtbara utsläppsrätter. Utsläppen av koldioxid är lätta att mäta och utsläppskällornas lokalisering saknar betydelse för utsläppens inverkan på klimatet.

Allra störst betydelse för kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen är sannolikt att fortsätta att använda kärnkraft, i befintliga och nya kraftverk. Kärnkraften medför dock risker för människor och miljö, och dessutom krävs en omfattande utbyggnad för att åstadkomma en globalt betydande minskning av utsläppen av koldioxid. Icke desto mindre skulle en utbyggnad av kärnkraften radikalt sänka kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen, i Sverige och i EU. Det är kärnkraften som löser det fossilfria energibehovet ty ingen av de förnyelsebara energikällorna vindkraft, vågkraft sol eller bioenergi kan lösa problemen. Vindkraften kan dock komma att betyda en hel del.
Planerar vi bra så kommer vi att kunna exportera elenergi. Skulle vi avstå från kärnkraften får vi ta ibruk kol och naturgasdrivna elverk och därmed kraftigt öka växthusgaseffekten.

Att formulera en nationell vision för laddhybrider är viktigt för Sverige. Enligt förslaget från Energianvändargruppen innebär denna att Sverige har 600 000 laddhybrider och elbilar år 2020. Detta kan radikalt reducera transportsektorns koldioxidutsläpp, oljeförbrukning och energianvändning, samt utveckla svensk industri. Konsekvenserna för elproduktion och elnät i Sverige blir måttliga. Det kräver endast 10 TWH för att täcka hela bilparkens behov
Vissa infrastrukturinvesteringar skulle krävas, men detta skulle också skapa vissa möjligheter till energilagring i elsystemet.

Det gäller också att introducera andra generationens biodrivmedel för att minska konkurrensen om mark för matproduktion, och för att göra framställningen av biodrivmedel mera energieffektiv. Förgasning av biologiska material till tex metanol är mycket mera effektivt än rötning och jäsning Detta kommer att fordra politiska beslut under de närmaste åren, särskilt om styrmedel samt om forsknings och demonstrationsstöd, även om en kommersiell tillämpning av andra generationens biodrivmedel ligger bortom 2020. Sverige gör redan nu stora insatser inom detta område. Frågan om biobränslens klimatneutralitet är omdiskuterad och kräver ytterligare forskning.

Lågenergihus är system av olika tekniska lösningar som måste samverka så att effekterna av de energibesparande delsystemen inte går förlorade. Samtidigt måste lågenergihus kunna samverka med energisystem för att kunna leverera överskottsenergi till elnätet. Sk ” Smart grid ” (smart styrning av elenergidistributionen) kommer att behövas

Även den enskilda människan måste vidga sina systemgränser i sin vardag vid val av tjänster eller produkter som köps, så att större hänsyn tas till den totala energianvändningen under den aktuella produktens eller tjänstens tillverkning och aktiva livslängd.

Ekonomisk återhämtning och lösning klimatkrisen Detta är det viktigaste för EU på kort och medellång sikt

De som kommer till EU-parlamentet måste prioritera ekonomisk återhämtning för Europa samt bidra mycket starkt till en global lösning av klimatkrisen.
Detta för med sig att man måste ha

• en europeisk gemensam energipolitik
• avreglering av jordbruket
• frihandelspolitik
• politik för snabb omstrukturering av näringsliv
• mer F&U i Europa
• starkare finansiell och makroekonomisk samordning mellan EU-staterna
• alla länder skall ha Euron
• en gemensam politik för infrastruktkturutbyggnad

Detta leder vidare till frågor om gemensam utrikespolitik, säkerhet,gemnsamt förvar och en gemensam polis för bekämpning av internationell brottslighet.
De underliggande allmänna frågorna om jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati ligger fast.

Kan biobränslen försörja Västerås/Mälarenergi med värme och elproduktion

Västerås skall få en koldioxidfri energiproduktion men vägen dit blir lång.

Energiskog som biobränslekälla kräver avsevärda ytor. Skulle Mälarenenergi täcka sina behov från energiskog krävs mellan hälften och en tredjedel av all åkermark i Västmanland. Detta är mao en helt omöjlig lösning.

Energiskog som ett sätt att substituera importerade sopor för en planerad förgasningsanläggning skulle kräva en energiskog motsvarande 12-9 % av åkerarealen i Västmanland inkl. Heby. Detta är heller inte realistiskt.

Beräkningarna i undersökningen indikerar mycket starkt att biobränsle för Västerås i det längre perspektivet är en omöjlighet. Det enda hållbara alternativet är att under 2010-talet anskaffa en kärnreaktor för el och värmeproduktion i Västerås plus en närregion som kan kopplas på (tex Eskilstuna, Köping, Surahammar, Hallstahammar , Arboga, Kungsör)

Bbioenergin är en omöjlighet i ett längre perspektiv för Västerås. De arealkrav som bioproduktionen medför skapar ett omöjligt framtida marknadsläge vad gäller priser när allt fler kommunala verk använder biobränsle. Dessutom i en tid när många värnar om mer lokalodlade livsmedel så behöver vi marken för livsmedelsproduktion samt rekreation (Energiskog är ingen höjdare för naturälskare)

Förgasningsanläggningen får ses som en sk ” second best solution ” i avvaktan på en långsiktigt hållbar lösning under 2010-talet som sannolikt är kärnenergi.

Vind och solkraft kommer inte i närheten av de behov som finns. Energibesparingar kan göras i det mesta och betyder mycket men löser inte hela problemet. Det finns de som förespråkar övergång till helt lokalt producerad energi som alternativ dvs solceller och vindsnurror på varje bostadshus. Det är inte troligt att ur kostnadseffektivitetssynpunkt att sådana lösningar blir optimala


Går det att konvertera hela Mälarenergis produktion till biobränsle?

Vad det skulle innebära om man konverterade fossilmängden till energiskog och vilka odlingsytor det skulle kräva.
Resultatet n visar att om man väljer energiskog som är det mest produktiva biobränslet så skulle en konvertering av allt idag fossilt bränsle innebära en odlingsyta på 45 000- 31 000 hektar vilket är 30-20 % av all åkermark i Västmanland (inkl Heby). Om hela produktionen skulle ersättas med energiskog innebär det mellan 73 000 – 48 000 hektar åkermark eller 50-33 % av alla åkermark. Skulle vi skulle importerade (från Centraleuropa) sopor/avfall med energiskog i ett planerat förgasningsverk så krävs det mellan 18 000 – 12000 hektar åkermark dvs mellan 12-9 % av åkermarken i hela Västmanland inkl Heby

Långsiktigt för Västerås och ett antal krinliggande kommuner är en kärnkraftsanläggning som bör komma till stånd på 2010-talet.

Fokuserat EU-budskap från Folkpartiet Tillväxt, Hållbarhet,Ny infrastruktur och Säkerhet

Det fokuserade budskapet kring EU-politiken kommer att vara följande:
EU-politiken skall fokusera på

• Ekonomisk tillväxt, jobb, fri handel och välfärdstillväxt i EU och världen
• Aktiv lösning av klimat, miljö och energiproblemen genom koldioxidfri teknik
• Kraftfulla investeringar i koldioxidfri energiproduktion och i hållbar infrastruktur för kommunikation och transporter
• Satsning i trygghet och säkerhet för yttre maktpåtryckningar, energioberoende, bekämpning av internationell kriminalitet och människohandel och garantera universella mänskliga rättigheter i världen
  

Koldioxidfri eller koldioxidsnål ekonomi- satsa på vind,sol,vatten,kärnkraft och effektivisering

Det är en avgörande skillnad mellan koldioxidfri och koldioxidsnål politik-
Om man driver bara en koldioxidsnål ekonomi så innebär det att man biter sig fast i fossilenergilösningar tex man använder naturgas för det är bättre än kol och man diesel för det är bättre än bensin. Men detta är att binda ris på egen rygg för det innebär förvärrade problem längre fram.
Att ställa in sig på koldioxidfri ekonomi är bättre och det kan man göra genom satsning på

• vindkraft
• solkraft
• vattenkraft
• kärnkraft
• bioenergi som inte konkurrerar med livsmedel eller förstör biotyper ellr sprider osynliga sot/stoftpartiklar
• effektiviseringar i energianvändningen

Det innebär stora investeringar men lönar sig på sikt och världen skulle kunna vara fossilfri strax efter 2050 men då krävs satsning.

Gör om SAAB till ett elbilsbolag - det är en fantastisk chans

Elbilen är framtiden men det finns få producenter av elbilar och därför är det en fantastisk idé
Kanske det indiska TATA är en kommande delägare . Men problemet löses inte genom statsstöd till GM utan det handlar om forskning och utveckling. Istället kan regeringen sanktionera en kommande nyemission i ett nytt sjävständigt privatägt SAAB och kanske i samarbete med andra företag som är inne på elbilar tex det indiska Tata.

Skall vattenkraften byggas ut i Sverige?

Enligt tillförlitliga beräkningar skulle en utbyggnad av kvarvarande älvar i Sverige ge 14 TWH plus att det går att öka i befintliga utbyggda älvar med 4 TWH
Det är nästan 20 TWH eller en ökning med 14 % med vår elproduktion och denna kunnde exporteras till Tyskland och minska brunkolsproducerad el. Det vore en välgärning för klimatet.
Det gäller bara att hitta på en metod som kan minmera miljöintrånget

Elbilar brådskar och vore räddningen för svensk bilindustri

Elbilen är så effektiv att med dagens elpriser skulle det kosta endast 1-2 kr per mil. Om alla bilar i Sverige vore eldrivna skulle det räcka med 10 TWH och det är endast 7 % av vår totala elförbrukning idag.
Dessutom en oerhört viktig chans för svensk bilindustri

Att nå både klimatmål och tillväxt

Viktiga åtgärder för att nå klimatmålen.
• Storskalig effektiv koldioxideffektiv teknik
• Energisektorn i utsläppsrätter . eller ej.?...
• Sätt reduktionskrav i förh. till läckage
• Säkerställ finansiering av investeringar
• Höj kraven på bränslereglering
• Kompensera växelkurser
• Minska utsläppen i huvudsak inom EU
• Gör ny teknik till huvudfokus

Det är värt en mässa om hur man skall styra energisektorn. Frågan är om det är bra att den dyra brunkolsbaserade energiproduktionen bestämmer priset eftersom det blir enrgisektorns marginalkostnad som ger priset. Priset för kärnkraftsel blir på det sättet för hög och det kan skada vår nergiintensiva industri.
Här måste en ny lösning presenteras eller måste det hela klarläggas hr det förhåller sig.

Satsa på matamtiken

"Matematiska beräkningar av magnetflöden, elektriska fält och effektbehov är vardagsmat för ABB:s ingenjörer sedan mer än hundra år tillbaka" (Citat från ABB:s personaltidning Inblick). Den framgångsrika historiska utvecklingen av ABB, Västerås och Sverige kan till en betydlig del förklaras av djupa kunskaper i matematik. Därför vill vi slå vakt om och förbättra matematikkunskaperna i Västerås skolor och gärna införa elitklasser för matematik. Den exceptionellt goda utvecklingen för närvarande för Västerås trots brinnande lågkonjunktur beror delvis på ansamlingen av matematisk kunskap i våra företag. Framgång för Västerås och Sverige kan bero på matematiken.

Utöver detta kan man säga att politiken måste räkna bättre än tidugare
Allför många slarviga beräkningar om energibalanser har lett fel
Sä är det med jämförelsen kärnkraft och vindkraft. Idag ger vindkraften 1 % och kärnkraften 50 % av behovet i Sverige. Detta sagt så man vet.

Byta sociotekniska system kräver nya organisationsformer för politiken

Sverige skapade ett stort sociotekniskt system på 1800-talets mitt genom järnvägen
Det är nu dags att skapa flera nya socitekniska system i Europa bla

- en intelligent Grid som som binder samman elproduktion och konsumtion på ett sådant sätt att en fossilfri enrgiproduktion möjliggörs. Vind, sol ,vaten och kärnkraft kopplas samman.

-ett nytt drivmedelssystem för bil, lastbil och flyg skapas

Intressant är hur implementeringen ska se ut.
EU-organ,statsorgan,region och kommunorgan och näringslivsorganisationer måste ges uppdraget att genomföra med ny okonventionell organisation.

Lösningen av klimatkrisen kräver byte av sociotekniska system dvs system som inte använder fossila bränslen

De styrmedel som används idag i EU är för svaga och man måste skaffa sådana styrsystem och fatta sådana beslut att man byter sociotekniska system och till sådana sytem som inte använder fossila bränslen i någon form. Detta innebär bl.a följande
1.Vindkraft,solkraft,vattenkraft och kärnernergisystem sammankopplade i ett europeiskt intelligent energinätverk (smart grid)
2. Biobränslesystem som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion eller som sprider ut sotstoft eller skadliga ämnen från förbränning.
2.En ny fordonspark av bilar och lastbilar som inte använder fossilbränsle
3. Biobränlse för flyget
4. Ett kraftigt utbyggt järnväggssystem drivet av elekticitet som framställts av icke-fossil
5. System för transmutation av kärnavfall
6. Vårdande av Europas hydrologiska system bl.a anläggande och bevarande av koldioxid- och kvävefällor tex skogar,våtmarker och myrar.

Det innebär nej till
-Naturgassystem
-Nej till koldioxidfångstsystem som lösning

Den politiska styrningen dithän kräver ekonomiska styrmedel, infrastrukturinvesteringar och nya radikala samarbetsformer mellan EU-organ, stater, kommuner, regioner och näringsliv.

Fredag den 6 var en glädjens dag Alliansen bestämde sig för hållbar energilinje

Alliansens beslut att vidmakthålla och bygga ny kärnkraft är glädjande
Förutom att öppna upp möjligheten att byta ut gamla kärnkraftsverk kommer det att ske en storstilad satsning på förnybar energi. Det är ett stort steg inom klimat- och energipolitiken som vi tar idag och som kommer att få positiva effekter för Sverige och omvärlden i framtiden. Detta kommer dessutom att generera många nya jobb i Sverige vilket är viktigt med hänsyn till den lågkonjunktur vi befinner oss i. Sverige blir ett föregångsland.
LO vill också ha kärnkraaften men hindras av Mona Sahlintoppen inom S
Kanske det blir ett sammanbrott i s-partiet och man måste gå med på en övergripande överenskommelse.
'

Fem viktiga Uppgifter i EU-arbetet - det handlar om både ekonomi och miljö

1. Ekonomikrisen är den värsta på länge och därför måste EU;s roll vara att resa Europa ur recessionen genom tillväxtskapande åtgärder och som kan fås att samklinga med våra miljömål. Det handlar också om att EU måste bygga upp en institutionell ram och spelregler för finansmarknaden som förhindrar att vi hamnar i framtiden i nya finansbubblor och spekulationsvågor som rubbar ekonomins balans.
   
2. Miljöproblemens lösande skall få prioritet genom smarta lösningar som gynnar både miljö och tillväxten. Europas hydrologiska system måste räddas genom hållbara åtgärder och vi bör sätta djärva mål för ett fossilenergifritt samhälle (inte bara fossilsnålt) och det skall kosta att släppa ut växthusgas. Beskattningssystem och avgiftssystem skall vara sådant att det styr till en optimal energistruktur och att besluten får tas av ekonomins aktörer och inte av en myriad av byråkrati.
   Energiförsörjningens mål skall vara bl a att bli fossilfri genom förnyelsebar energi, kärnkraft och effektivisering. Europa måste bli oberoende av sin omvärld för import av energi både av säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl.
   
3. Infrastruktur är viktig för Europa när det gäller järnvägar, vägar, sjöförbindelser, flyg och bredband. Man måste ta ett samlat grepp kring dessa frågor och få Europa att fungera som en organisk enhet på ett hållbart och ekonomiskt sätt.
   
4. Säkerhetspolitiken bör inriktas så att vi kan agera som en enhet och att vi bygger upp en gemensam förmåga att avvärja hot mot Europa i alla dess former.
   
5. Utvidgningspolitiken är viktig och kan ses som fortsatt konsolidering av EU. Dock skall de absoluta kraven för inträde hållas när det gäller demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter mm för att bli medlem