Europas och EU;s yttre hot och fiender- starka skäl för europeisk säkerhetspolitik

Europas och EU;s yttre hotbild kommer inte alltid fram tydligt i massmedia.

Det stora hotet ligger i fundamentalismen som omhuldas av vissa rörelser i Främre Asien bl a Talibanerna.
Dessa rörelser utmanar helt och hållet våra väderingar om demokrati , jämställdhet, mänskliga rättigheter och man predikar förtryck av kvinnor (tillåter inte kvinnor gå i skolor etc) och använder medeltida lagar för bestraffning såsom stening av oskyldiga kvinnor.
Det är inte utan anledning som USA söker krossa den sega Talibanismen i Afganistan.

Talibanismen och besläktade rörelser kan sprida sig Pakistan,Irak,Iran Syrien , Indonesien mm platser. De kan komma i besittning av mäktiga vapen och kan både i konventionella statsformer som terroriströrelser komma att utgöra ett hot mot Europa.
Det är därför jag i min förra inlägg plädderar för en gemensam europeisk säkerhetsplitik och en miltär förmåga att kunna möta dessa hot. Under de närmsta 30-40 åren kommer vi att kunna räkna med detta hot. På sikt kommer nog världssekulariseringen att knäcka Talibanismen precis som kommunismen knäcktes men det går inte lika fort i Främre Asaien och många tillbakagångar kan noteras.

Den andra faran ligger i Ryssland där politiken också går i fel riktning mot en ökad maktkoncentration till vissa eliter och strukturer och som begränsar demokratin. Här rider man också på vissa nationalistiska vågor. Detta är för ett antal decennier framåt en politisk osäkerhet och därför kan vi inte förlita oss på energiimport. Ett starkt enat och demokratiskt EU kan dock driva Ryssland i moderniserande riktning men då måste vi ha egna gemensamma muskler(militära som civila) och inte vara beroende av Ryssland i vår enrgiförsörjning.

Den tredje faran och hotet ligger i den internationella kriminaliteten och maffiautvecklingen.
Det handlar om knarksmuggling, människohandel, utpressning/beskyddarverksamhet. Dessa kraften kan endast bekämpas genom gränsöverskridande polissamarbete och en gemensamt FBI för Europa. Men också andra företeelser av hot tex sjöröveri, miljöförbrytari och ekonomisk kriminalitet som kan vara delar av de förstnämnda de måste också kunna bekämpas både polisiärt och med civila myndigheter i samverkan. Men det behövs också militär kraft tex för att stoppa sjöräveri och annan avancerad kriminalitet tex att hindra systematiska övergrepp mot kvinnor och barn i vissa delar av världen

Flera hot finns men bara dessa motiverar en mycket stark Euroeisk säkerhetspolitik

Behöver vi mer försvar och integrerad säkerhetspolitik i Sverige och EU

Behöver vi mer försvar och integrerad säkerhetspolitik för Sverige och Europa ? Svaret på frågan är obetingat ja.

Skälen är följande

1. Den religiösa fundamentalismen kommer att destabilsera världen ytterligare ett 50-tal år innan den religiösa sekulariseringen slår igenom. Iran,Talibaner mfl är tillräckliga bevis på detta

2. Den ryska stormakten tvekar inte att använda alla medel för att säkra sitt territorium och bevara sin återvunna och växande styrka i öster.

3. Europa är beroende av Ryssland, Arabvärlden och Iran för sin fossila enrgiimport (gas,olja,,torv och kol). I synnerhet gäller det Tyskland. Men också fd Warshawapaktsländer tex Tjeckien, Slovakien och Bulgarien



Ovanstående företeelser är tillräckligt oroande och vi måste få en gemensam försvarspolitik inom EUsom innebär. följande


1. Vi måste kunna garantera våra europeiska territoriers säkerhet med tillräcklig millitär och snabb förmåga i Sverige och i hela Europa..

2. Vi måste kunna delta och utföra internationella operationer för att säkra våra värderingar om människorätt, jämställdhet och demokrati i betydligt större omfattning än idag.

3. Vi måste kunna möta ett brett spektrum av portentiella fiender tex konventionella fiender, terrorism och internationall kriminalitet


4. Vi bör vid sidan av NATO skapa ett gemensamt militärt EU-försvar för att på sikt markera och säkerställa våra Europeiska demokratiska värderingar. Det blir också på sikt mindre resurskrävande och ett mer produktivt försvar


5. Den militära sökerhetspolitiken måste integeras med övrig politik inom bla följande områden



- katastrofhjälp

- undsättning och hemtagande av Européer

- energipolitik som på sikt som gör oss oberoende av Ryssland, arabvärlden och Iran

- gemensam polis för att bekämpa internationell brottslighet

-bekämpning av epedimier och liknande hälsorisker

- miljö och klimatpolitiken tfa klimatförändringar förstärks politiska konflikter och ekologsika folkvandringar kan uppstå. Översämmningar i vissa länder och uttorkning på ytterligare andra ställen leder till svårartade politiska konfliter

-kampen för mänskligaa rättigheter i världen utanfö Europa tex Afrika bekämpa mot kvinno- och barnavåld, våldtäckter ,barnsoldater, hindra folkutrotningar och ställa skyldiga till ansvar



Allt detta kräver ny orgnisation av militär,polis,katastrofhjälp,epedimibekämpning, mm

på Eurpeisk nivå.Vi måste också som EU bli mer närvarande på den globala scenen och det är vårt ansvar som en union mella demopkratiska stater som hävdar människans universella rättigheter till frihet,yttrandefrihet, jämställdhet, mänskliga rättigheter mm.



Vi måste inse de risker och faror som finns för Europa och kunna möta dem i tid och med rätt medel.

Man måste noga räkna om vad som är möjligt . Dagens biobränslen kan vara katastrof. Alger och halophyter är nya och vätgas från Kärnkraft

Biobränslen kan vara bra vid första anblick men väldigt ofta har det visat sig att de ha konsekvenser som inte är önskvärda.

I synnerhet första generationens biobränslen har visat sig vara en allvarlig konkurent till livsmedelsproduktionen. Om USA skulle ersätta hela sin oljekonsumtion med biobränslen kräver det 90-100 % av den odlade åkerarealen i USA. Detta visar på orimligheter och begränsningen när det gäller biobränslen.
Ett annat exempel kan hämtas från Västerås där det kommunla kraftvärmeverket skall eldas med biobränsle enligt ett politiskt beslut.Idag har man uppnått 30 % och resten är kol och torv.
Nu visar det sig att det finns inte biobränsle i tillräcklig omfattning I Västmanland och i Sberige utan man måste importera. Fn räknar man med att importera avfall och sopor från Tyskland. För att täcka behovet av bränsle med energiskog skulle krävas en åreal av 50 % av åkermarken i Västmanland. Det är också helt orimligt

Priserna på biobränslen kommer i den nära framtiden efter lågkonjunkturen att explodera och det blir gnska dyrt att producera elektriciet med biobränslen. Sannolikt kommer priset per kwh att ligga 50-100 % över kostnaden per kwh för kärnkraft och vattenkraft.

Visst det finns biobränslen som är bra i framtiden och det är främst vid förgasning av biomassa till metan eller metanol. Detta kan göras kostnadseffektivt men det täcker bara en begränsad del av energibehovet.
Vid användning av elhybrider och där huvuddelen blir elenergi kan dessa bränslen behövas för en mindre del av det totala behovet.
Sannolikt måste vi framtiden ha biobränsle till flyget .Detta får då framställas genom algodling i hav och sk halophyter i marginella ökenmarker nära hav. Halophyter är växter som kan vattnas med havsvatten. Men algodling kommer att kräva enorma ytor men är 30 ggr så snabbväxande som vanliga grödor. Man beräknar att om man framställde motorbränslen från alger skulle USAs oljekonsumtion täckas av en algodlingsyta som motsvarar staten Marylands yta eller 13 miljoner acre Sen kan man föreställa sig de ytor som krävs för världskonsumtionen år 2050

Ett alternativ till detta är att kring 2030 via IV:e genrationerns kärnreaktorer producera vätgas som biprodukt till el. Denna vätgas kan bindas vid koldoxid som tas upp ut luften och bli metanol som skulle kunna användas som flygbränsle och hybridbränsle i bilar.

Lika stora hörnpelare i energiförsörjningen 2050 är jag övertygad om är kärnkraft, förnyelsebar energi samt energieffektiviseringar.
Förnyelsebar energi( främst vatten,vind och sol samt en viss del bioenergi( som kommer att reserveras för flyg och hybridbilar.) Kanske nästa generations kärnkraft löser det problemet.

Intressant blogg i USA om energy

Läs V http://thoriumenergy.blogspot.com/2009/02/west-texas-wind-is-not-cost-competitive.html

Vad kommer efter ekonomi och finanskrisen? Gör EU tillräckligt för att rädda ekonomi och sysselsättning? Nya realiteter är viktiga att inse.

Världens regeringar satsar i varierande grad på expansiva finansåtgärder som syftar till att få igång ekonomierna värden över. EU-länderna satsar rent beloppsmässigt avsevärda belopp vilket senast EU-toppmötet visar och det blir inga mer åtgärder just nu. Man samordnar c,a 4400 miljarder och det är mycket och det är föståeligt om man vill invänta och se effekterna eller åtminstone förtecknen..

Men det man kan kritisera är dock kvaliteten i åtgärderna i respektive länder. Leder alla åtgärder till tillräckliga effekter eller finns det alternativt effektivare åtgärder. Finns det åtgärder som är kontraproduktiva tex begränsningar i utrikeshandel och protektionism. De pengar som nu investeras bör ske i åtgärder som är klimatfrämjande och åtgärder som minskar vårt beroende av fossila bränslen. Det tar lång tid innan investeringarna ger effekter på sysselsättning. Men det är bara sant i begränsad omfattning. Dels kan man tidigarelägga produktiva framtidssatsningar och så fort beställningar börjar komma ut på markanden kan börsen stiga och optimismen stiger. Men det kräver samordnad och intelligent planering för hela Europa. Mer federativ planering är nödvändig.

Just nu sker en enorm upplåning av regeringar som så småningom skall betalas tillbaka. Efter krisen kommer därför räntorna att bli högre och det blir mer konkurrens om kapitalet. Det innebär bl a att vi måste då öka sparkvoten och att de stora betalningsunderskotten för USA och många EU-stater leder till att vi måste arbeta fler timmar för samma materiella standard. Lönerna kommer att vara relativt sett lägre för alla löntagare och vi kommer att se och ha ett tryck på ökad utjämning och sänkning av topplöner till de övre skikten i näringsliv och finanssektor. Detta med relativt lägre löner är en del i den globala utjämningsprocessen medan lönerna i t ex Kina och Indien kommer att öka och fram till 2050 komma i närheten av västerlandets löner. Mao västerlandets löner sjunker relativt och de övriga ländernas löner stiger.

Men detta behöver inte vara en katastrof för oss löntagare och företagare. Tvärtom vi kan kvalitativt förbättra livet och leva hälsosammare. Minskad animal konsumtion och främst fettrik mat leder till bättre folkhälsa. Att cykla, gå eller åka kollektivt ger också ökad hälsa. Mindre eldrivna bilar spara både pengar och miljö. Genom att energin blir mycket dyr kommer vi att spara på bostadsytor. Våra städer blir också smartare, grönare och mer sammanhållna. Vi kommer inom EU att kunna utveckla snabb och smart kommunikation mellan Europas städer och så småningom med övriga världen via nya snabbtåg och det kommer att utvecklas ett grönt flyg.

Sammantaget kommer vi i västvärlden (EU, USA, Australien bl a) att använda mindre materiella resurser men vi kommer att kunna konsumera mer av upplevelser, intellektuella aktiviteter. Detta ger också jobb och företagande Lösning av klimatkrisen ger oss möjligheter till ett bättre och meningsfullare liv.

Ju snabbare vi inser de nya realiteterna desto bättre. Men tyvärr tar detta ett tag. Man blir förskräckt när man hör att norrännen nu ger tillstånd att borra efter olja i ett av världens viktigaste kallvattenkorallrev. Man har ännu inte fattat någonting för vi skall istället överge fossilsamhället. Här kommer vi att se kommande stora politiska konflikter. Vi kommer att få kämpa för tre grundpelare i energiförsörjningen nämligen förnyelsebar energi (främst vind och sol), kärnkraft och energieffektivisering men ingen kol, olja, torv eller naturgas skall användas om våra barn och barnbarn skall ha en framtid.

Kanske detta inte är en kioskvältare inför EP-valet men allt fler som tänker igenom vad som händer efter den största ekonomi- och finanskrisen måste inse realiteten och anpassa sig inför detta.

Ingensjörsvetenskapliga akademien har gett ut trea aktuella rapporter om energi,klimatmål,kärnkraft,biodrivmedel, vindenergi, och energimarknaden

Ingenjörsvetenskapsakademien anser följande:

Den bästa energi- och klimatpolitiken baseras på så kallade marknadskonforma styrmedel som utsläppsavgifter och överlåtbara utsläppsrätter. Utsläppen av koldioxid är lätta att mäta och utsläppskällornas lokalisering saknar betydelse för utsläppens inverkan på klimatet.

Allra störst betydelse för kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen är sannolikt att fortsätta att använda kärnkraft, i befintliga och nya kraftverk. Kärnkraften medför dock risker för människor och miljö, och dessutom krävs en omfattande utbyggnad för att åstadkomma en globalt betydande minskning av utsläppen av koldioxid. Icke desto mindre skulle en utbyggnad av kärnkraften radikalt sänka kostnaden för att nå de klimatpolitiska målen, i Sverige och i EU. Det är kärnkraften som löser det fossilfria energibehovet ty ingen av de förnyelsebara energikällorna vindkraft, vågkraft sol eller bioenergi kan lösa problemen. Vindkraften kan dock komma att betyda en hel del.
Planerar vi bra så kommer vi att kunna exportera elenergi. Skulle vi avstå från kärnkraften får vi ta ibruk kol och naturgasdrivna elverk och därmed kraftigt öka växthusgaseffekten.

Att formulera en nationell vision för laddhybrider är viktigt för Sverige. Enligt förslaget från Energianvändargruppen innebär denna att Sverige har 600 000 laddhybrider och elbilar år 2020. Detta kan radikalt reducera transportsektorns koldioxidutsläpp, oljeförbrukning och energianvändning, samt utveckla svensk industri. Konsekvenserna för elproduktion och elnät i Sverige blir måttliga. Det kräver endast 10 TWH för att täcka hela bilparkens behov
Vissa infrastrukturinvesteringar skulle krävas, men detta skulle också skapa vissa möjligheter till energilagring i elsystemet.

Det gäller också att introducera andra generationens biodrivmedel för att minska konkurrensen om mark för matproduktion, och för att göra framställningen av biodrivmedel mera energieffektiv. Förgasning av biologiska material till tex metanol är mycket mera effektivt än rötning och jäsning Detta kommer att fordra politiska beslut under de närmaste åren, särskilt om styrmedel samt om forsknings och demonstrationsstöd, även om en kommersiell tillämpning av andra generationens biodrivmedel ligger bortom 2020. Sverige gör redan nu stora insatser inom detta område. Frågan om biobränslens klimatneutralitet är omdiskuterad och kräver ytterligare forskning.

Lågenergihus är system av olika tekniska lösningar som måste samverka så att effekterna av de energibesparande delsystemen inte går förlorade. Samtidigt måste lågenergihus kunna samverka med energisystem för att kunna leverera överskottsenergi till elnätet. Sk ” Smart grid ” (smart styrning av elenergidistributionen) kommer att behövas

Även den enskilda människan måste vidga sina systemgränser i sin vardag vid val av tjänster eller produkter som köps, så att större hänsyn tas till den totala energianvändningen under den aktuella produktens eller tjänstens tillverkning och aktiva livslängd.

Ekonomisk återhämtning och lösning klimatkrisen Detta är det viktigaste för EU på kort och medellång sikt

De som kommer till EU-parlamentet måste prioritera ekonomisk återhämtning för Europa samt bidra mycket starkt till en global lösning av klimatkrisen.
Detta för med sig att man måste ha

• en europeisk gemensam energipolitik
• avreglering av jordbruket
• frihandelspolitik
• politik för snabb omstrukturering av näringsliv
• mer F&U i Europa
• starkare finansiell och makroekonomisk samordning mellan EU-staterna
• alla länder skall ha Euron
• en gemensam politik för infrastruktkturutbyggnad

Detta leder vidare till frågor om gemensam utrikespolitik, säkerhet,gemnsamt förvar och en gemensam polis för bekämpning av internationell brottslighet.
De underliggande allmänna frågorna om jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati ligger fast.

Kan biobränslen försörja Västerås/Mälarenergi med värme och elproduktion

Västerås skall få en koldioxidfri energiproduktion men vägen dit blir lång.

Energiskog som biobränslekälla kräver avsevärda ytor. Skulle Mälarenenergi täcka sina behov från energiskog krävs mellan hälften och en tredjedel av all åkermark i Västmanland. Detta är mao en helt omöjlig lösning.

Energiskog som ett sätt att substituera importerade sopor för en planerad förgasningsanläggning skulle kräva en energiskog motsvarande 12-9 % av åkerarealen i Västmanland inkl. Heby. Detta är heller inte realistiskt.

Beräkningarna i undersökningen indikerar mycket starkt att biobränsle för Västerås i det längre perspektivet är en omöjlighet. Det enda hållbara alternativet är att under 2010-talet anskaffa en kärnreaktor för el och värmeproduktion i Västerås plus en närregion som kan kopplas på (tex Eskilstuna, Köping, Surahammar, Hallstahammar , Arboga, Kungsör)

Bbioenergin är en omöjlighet i ett längre perspektiv för Västerås. De arealkrav som bioproduktionen medför skapar ett omöjligt framtida marknadsläge vad gäller priser när allt fler kommunala verk använder biobränsle. Dessutom i en tid när många värnar om mer lokalodlade livsmedel så behöver vi marken för livsmedelsproduktion samt rekreation (Energiskog är ingen höjdare för naturälskare)

Förgasningsanläggningen får ses som en sk ” second best solution ” i avvaktan på en långsiktigt hållbar lösning under 2010-talet som sannolikt är kärnenergi.

Vind och solkraft kommer inte i närheten av de behov som finns. Energibesparingar kan göras i det mesta och betyder mycket men löser inte hela problemet. Det finns de som förespråkar övergång till helt lokalt producerad energi som alternativ dvs solceller och vindsnurror på varje bostadshus. Det är inte troligt att ur kostnadseffektivitetssynpunkt att sådana lösningar blir optimala


Går det att konvertera hela Mälarenergis produktion till biobränsle?

Vad det skulle innebära om man konverterade fossilmängden till energiskog och vilka odlingsytor det skulle kräva.
Resultatet n visar att om man väljer energiskog som är det mest produktiva biobränslet så skulle en konvertering av allt idag fossilt bränsle innebära en odlingsyta på 45 000- 31 000 hektar vilket är 30-20 % av all åkermark i Västmanland (inkl Heby). Om hela produktionen skulle ersättas med energiskog innebär det mellan 73 000 – 48 000 hektar åkermark eller 50-33 % av alla åkermark. Skulle vi skulle importerade (från Centraleuropa) sopor/avfall med energiskog i ett planerat förgasningsverk så krävs det mellan 18 000 – 12000 hektar åkermark dvs mellan 12-9 % av åkermarken i hela Västmanland inkl Heby

Långsiktigt för Västerås och ett antal krinliggande kommuner är en kärnkraftsanläggning som bör komma till stånd på 2010-talet.