Jag tycker det är ett rimligt krav att man fritt och utan risk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som tex i Västerås vid Lantmännen,Lillåudden, Gamla kraftverket osv.
Vattnet kan förbättras på flera sätt
1.Inget avloppsvatten får gå ut Mälaren
2.Inget dagvatten får rinna ut i Mälaren innan det passerat reningsbarriärer. Hela staden måste få ett system av åar och dammar med odlingsdammar av vass eller likande växter där näringsämnaen och gifter samlas upp. Vassen skördas och görs till biobränsle
3. Avrinningen från jord och skogbruket regleras genom diken,dammar och barriärer där näringsämnen samlas upp.(tex varssmark,träddungar, mm och dessa marker skördas regelbundet för produktion av biobränsle .
När det gäller avloppsverket bör avrinningsvattnet från reningsverket föras till en speciell damm där man odlar växter som suger upp alla näringsämnen. I en sådan damm skulle man kanske pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter i dammen assimilera koldioxiden. På botten bildas ett torvliknande material som kan torkas och förgasas och användas till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren.
måndag 24 augusti 2009
tisdag 18 augusti 2009
Hållbar och smart stad- är det dessa punkter som ingår
KLIMAT- ENERGI och MILJÖ
Att skapa en smart och hållbar stad är ett mål
I. Allmänna mål
1. En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter Det innebär också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden.
2. Användningen av resurser måste vara effektivare och sparsammare sett både ur ekologiska och ekonomiska skäl
3. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli hållbar i ett långt perspektiv.
4. Ren och hälsosam stad och radikalt mindre utsläpp av växthusgaser och miljögifter och med en nollversion som mål
5. Staden skall vara tätare men bestå av insprängda gröna miljöer (inte minst vattenspeglar och trädgård) d v s bli grönare (mer levande växter)
6. Staden måste långsiktigt expandera för att kunna skapa en optimal hållbar struktur
7. Integration av arbets-, bostads och affärsområden så att fler kan gå,cykla till jobbet
8. Kollektivtrafik byggs ut så den blir attraktivare och än mer tillgänglig
9. Lobbying för snabba förbindelser med andra orter i Sverige, EU och världen. bla snabbtåg och grönt flyg
10. Introduktion av elhybrider som bilar och laddställen
11. Produktion av mer lokal energi[2] i bostads- och arbetsområden (detta utesluter inte storskaliga energianläggningar som vatten och kärnkraft på distans)
12. Möjligheter skapas för att odla mat inom stadens gränser
[2] tex bergvärme , solpaneler, vindsnurror, fotovoltiska (direktomvandling sol till el) solfångare,
1. Försörjning av växthusgasfri energiproduktion utvecklas. Förgasningsanläggning av avfall är på gång under förutsättning att inte tungmetalls- eller stoftemissioner ökar samt att vi kan försörja oss på inhemskt avfall eller annat biobränsle. Torv, kol och olja skall definitivt avvecklas Denna anläggning bör på sikt bli en anläggning för produktion av biobränsle till fordon. Den bör läggas utanför Västerås tex vid Skutterön i en framtid
2. Allt matavfall, bajs o likn. skall rötas till metangas och eller förvandlas till pellets[1] som förgasas i värmekraftverket. Askan blir gödsel för jordbruket
3. Vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas och eller bränsepellets för användning i värmekraftverket. Askan blir gödsel till jordbruket
4. Vindkraft, jordvärme och solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena för lokal energiproduktion. I vissa fall får vi sk ”prosumers” som också kan spara energi vid överskott eller leverera temporära överskott till nätet
5. Uppbyggnad av s.k. Smart Grids[2] d v s intelligenta strömförsörjningsnät
6. Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering. Besparingspotentialerna är mycket stora. Mälarenergi fn tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER når det målet redan 2016. Kanske det handlar vid ansträngning om ytterligare besparingar tex
7. Den långsiktiga med sikte på år 2050 utreds t ex samverkan med andra kommuner om kärnkraft och en sannolik framtida hållbar lösning är en hetvattenledning i Mälardalen från Forsmark.
VII. Miljö, hygien och folkhälsa
1. Fånga utsläpp av kväve och fosfor innan de når Mälarens vatten och minska övergödning. Släpp inte ut dagvatten eller överrinning utan skapa ett avrinningssystem från staden med dammar, reningar mm som stoppar närsalter och gifter
2. Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark byggnader, förbud mot dubbdäck införs
3. De epidemiologiska riskerna ökar tfa ökade internationella kontakter, genomsnittligt varmare klimat, mer nederbörd. T.ex. ökar riskerna för fästingar, dvärgbandmask, och andra sjukdomar vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens öka och förmåga att förhindra/förebygga
4. Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras (kreativa idéer om stimulans efterfrågas)
5. Ökad upplysning och farlig och onyttig mat T.ex. att äta mindre fett, mindre mängder socker.
6. Medveten kamp mot alkohol och droger Begränsa serveringstider på krogen
7. Staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten, vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
[1] det skall torkas och det kan vara pellets eller ett torvliknande mtrl
[2] Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt .Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
Att skapa en smart och hållbar stad är ett mål
I. Allmänna mål
1. En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter Det innebär också att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers förhållanden.
2. Användningen av resurser måste vara effektivare och sparsammare sett både ur ekologiska och ekonomiska skäl
3. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och större om den skall bli hållbar i ett långt perspektiv.
4. Ren och hälsosam stad och radikalt mindre utsläpp av växthusgaser och miljögifter och med en nollversion som mål
5. Staden skall vara tätare men bestå av insprängda gröna miljöer (inte minst vattenspeglar och trädgård) d v s bli grönare (mer levande växter)
6. Staden måste långsiktigt expandera för att kunna skapa en optimal hållbar struktur
7. Integration av arbets-, bostads och affärsområden så att fler kan gå,cykla till jobbet
8. Kollektivtrafik byggs ut så den blir attraktivare och än mer tillgänglig
9. Lobbying för snabba förbindelser med andra orter i Sverige, EU och världen. bla snabbtåg och grönt flyg
10. Introduktion av elhybrider som bilar och laddställen
11. Produktion av mer lokal energi[2] i bostads- och arbetsområden (detta utesluter inte storskaliga energianläggningar som vatten och kärnkraft på distans)
12. Möjligheter skapas för att odla mat inom stadens gränser
[2] tex bergvärme , solpaneler, vindsnurror, fotovoltiska (direktomvandling sol till el) solfångare,
1. Försörjning av växthusgasfri energiproduktion utvecklas. Förgasningsanläggning av avfall är på gång under förutsättning att inte tungmetalls- eller stoftemissioner ökar samt att vi kan försörja oss på inhemskt avfall eller annat biobränsle. Torv, kol och olja skall definitivt avvecklas Denna anläggning bör på sikt bli en anläggning för produktion av biobränsle till fordon. Den bör läggas utanför Västerås tex vid Skutterön i en framtid
2. Allt matavfall, bajs o likn. skall rötas till metangas och eller förvandlas till pellets[1] som förgasas i värmekraftverket. Askan blir gödsel för jordbruket
3. Vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas och eller bränsepellets för användning i värmekraftverket. Askan blir gödsel till jordbruket
4. Vindkraft, jordvärme och solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena för lokal energiproduktion. I vissa fall får vi sk ”prosumers” som också kan spara energi vid överskott eller leverera temporära överskott till nätet
5. Uppbyggnad av s.k. Smart Grids[2] d v s intelligenta strömförsörjningsnät
6. Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering. Besparingspotentialerna är mycket stora. Mälarenergi fn tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER når det målet redan 2016. Kanske det handlar vid ansträngning om ytterligare besparingar tex
7. Den långsiktiga med sikte på år 2050 utreds t ex samverkan med andra kommuner om kärnkraft och en sannolik framtida hållbar lösning är en hetvattenledning i Mälardalen från Forsmark.
VII. Miljö, hygien och folkhälsa
1. Fånga utsläpp av kväve och fosfor innan de når Mälarens vatten och minska övergödning. Släpp inte ut dagvatten eller överrinning utan skapa ett avrinningssystem från staden med dammar, reningar mm som stoppar närsalter och gifter
2. Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark byggnader, förbud mot dubbdäck införs
3. De epidemiologiska riskerna ökar tfa ökade internationella kontakter, genomsnittligt varmare klimat, mer nederbörd. T.ex. ökar riskerna för fästingar, dvärgbandmask, och andra sjukdomar vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens öka och förmåga att förhindra/förebygga
4. Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras (kreativa idéer om stimulans efterfrågas)
5. Ökad upplysning och farlig och onyttig mat T.ex. att äta mindre fett, mindre mängder socker.
6. Medveten kamp mot alkohol och droger Begränsa serveringstider på krogen
7. Staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten, vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
[1] det skall torkas och det kan vara pellets eller ett torvliknande mtrl
[2] Smart Grid är den intelligenta samordningen mellan konsumtion och produktion av elektricitet, ty det krävs mycket intelligenta realtidssystem. Politiker och kraftproducenter i alla länder pratar om detta som något nödvändigt .Det beror på att vi kommer att ha småskaliga kraftkällor som tex vind och solceller som skall kopplas med stora energiproducenter tex kärnkraftverk. Ett vindkraftverk ger ingen ström vid vindstillhet och solpaneler ger ingen energi på natten. Därför krävs intelligent utjämning och samordning mellan konsumtion och produktion
tisdag 11 augusti 2009
Biogas och metanol är framtidens bilbränsle
Produktionen av biogas och eller metanol måste öka och tillgängligheten på sådana mackar behövs. Jag tror på elhybrider som förutom el har biogas som bränsle. Kunde vi använda all biomassa för att göra biogas/metanol så skulle vi snart kunna ta bort beroendet av fossilbränsle för fordon. Men då måste vi börja värma bostäderna med annat än ved och använda spillvärme,bergvärme, sol som uppvärmningsmetod. Spillvärmen från kärnkraften motsvarar mer än väl bostadsuppvärmingsbehovet så den bör tillvaratas.
Däremot skall vi sluta med etanol då den blir dyr samt globalt konkurrerar med livsmedelsproduktion.
Biogasen skall framställas genom förgasning ty det är effektiavre än rötning av biomassa.n
Däremot skall vi sluta med etanol då den blir dyr samt globalt konkurrerar med livsmedelsproduktion.
Biogasen skall framställas genom förgasning ty det är effektiavre än rötning av biomassa.n
onsdag 5 augusti 2009
Liberalismens historiska rötter- den gav frihet och välstånd
Liberalismens stora kamp var att krossa feodalismen och godsägareväldena som levde kvar i delar ända in på 1900-talet.
Historiskt sett är det i städerna som västvärldens utveckling startade. Det var i synnerhet i Holland och England i slutet av medeltiden och början av nya tiden. Det hände också i andra städer i Europa lite här och var (t ex Nya Lödöse/Göteborg[1]). Det var människor som lämnat de feodala godsen och som i städerna kunde börja utveckla nya verksamheter och företag och det var platser där man kunde tänka fritt[2]. Det var folk som invandrade från många länder och vars kulturer blandades i städerna. Detta gav växtkraft och skapade nya idéer.
De fria[3] städerna i Europa utvecklade tidigt kontakter med varandra genom handel. Vissa blev handelscentra under senmedeltid bla Venedig och Lübeck och det senare som blev huvudort för ett tidigt internationellt kommunförbund dvs Hansan.
Ur städernas hantverkare och handelsmän utvecklades under 1800 - och 1900- talet industrimän, bankmän, arbetare och tekniker som kom att skapa det moderna industrisamhället.
En annan viktig historisk ådra i Europa är universiteten och dess utbredning. Genom dessa skapades tidigt nätverk över nationsgränserna genom att studenter läste på olika universitet ute i Europa. Utbildning till olika akademiska yrken som jurister, präster, läkare lärare, naturvetare som till större delen hamnade i städerna kom att föra utvecklingen framåt i symbios med det övriga borgerliga samhället.
Historien visar att städerna har en avgörande roll för västerlandets utveckling de senaste 1000 åren. Så kommer det att förbli i framtiden också för det är i städerna som många möts och nya idéer uppstår. Men det är viktigt att studera de faktorer och aktioner som gör en stad framgångsrik och det sker inte av sig själv. Det är initiativen, att utnyttja rätt tillfällen och omständigheter samt att vara beredd när turen kommer som ger framgången.
Ur dessa historiska processer utvecklades liberalismen och är en av historiens största revolutioner. Varje människa är likaberättigad och de mänskliga rättigheterna är universella. Detta är liberalismens kärna
[1] Arboga fick på 1600-talet en påverkan av Göteborg genom tyska handelssläkter som i viss mån även stänkte på Västerås
[2] Douglas C. North: Ekonomi i förändring s 200-216,
[3] Städerna gjorde sig så fria som möjligt i förhållande till de feodala makthavarna/jordägarna och städernas borgerskap skapade sig en egen starka ställning som självständiga städer (tex Lübeck ) eller som starka korporationer(kommuner) inom ramen för de absolutiska monarkierna i den nya tidens ingång tex Stockholm, Göteborg i Sverige och London,, Manchester i Storbritannien.,
Historiskt sett är det i städerna som västvärldens utveckling startade. Det var i synnerhet i Holland och England i slutet av medeltiden och början av nya tiden. Det hände också i andra städer i Europa lite här och var (t ex Nya Lödöse/Göteborg[1]). Det var människor som lämnat de feodala godsen och som i städerna kunde börja utveckla nya verksamheter och företag och det var platser där man kunde tänka fritt[2]. Det var folk som invandrade från många länder och vars kulturer blandades i städerna. Detta gav växtkraft och skapade nya idéer.
De fria[3] städerna i Europa utvecklade tidigt kontakter med varandra genom handel. Vissa blev handelscentra under senmedeltid bla Venedig och Lübeck och det senare som blev huvudort för ett tidigt internationellt kommunförbund dvs Hansan.
Ur städernas hantverkare och handelsmän utvecklades under 1800 - och 1900- talet industrimän, bankmän, arbetare och tekniker som kom att skapa det moderna industrisamhället.
En annan viktig historisk ådra i Europa är universiteten och dess utbredning. Genom dessa skapades tidigt nätverk över nationsgränserna genom att studenter läste på olika universitet ute i Europa. Utbildning till olika akademiska yrken som jurister, präster, läkare lärare, naturvetare som till större delen hamnade i städerna kom att föra utvecklingen framåt i symbios med det övriga borgerliga samhället.
Historien visar att städerna har en avgörande roll för västerlandets utveckling de senaste 1000 åren. Så kommer det att förbli i framtiden också för det är i städerna som många möts och nya idéer uppstår. Men det är viktigt att studera de faktorer och aktioner som gör en stad framgångsrik och det sker inte av sig själv. Det är initiativen, att utnyttja rätt tillfällen och omständigheter samt att vara beredd när turen kommer som ger framgången.
Ur dessa historiska processer utvecklades liberalismen och är en av historiens största revolutioner. Varje människa är likaberättigad och de mänskliga rättigheterna är universella. Detta är liberalismens kärna
[1] Arboga fick på 1600-talet en påverkan av Göteborg genom tyska handelssläkter som i viss mån även stänkte på Västerås
[2] Douglas C. North: Ekonomi i förändring s 200-216,
[3] Städerna gjorde sig så fria som möjligt i förhållande till de feodala makthavarna/jordägarna och städernas borgerskap skapade sig en egen starka ställning som självständiga städer (tex Lübeck ) eller som starka korporationer(kommuner) inom ramen för de absolutiska monarkierna i den nya tidens ingång tex Stockholm, Göteborg i Sverige och London,, Manchester i Storbritannien.,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
