Ju snabbare vi inser att dessa två kriser har ett samband ju snabbare kan vi se lösningarna.
Det råder ett gap mellan möjligheterna och där vi befinner oss.
Det krävs ett kvantumhopp i utvecklingen.Man skall inte skjuta på att ta de steg man redan nu kan.
tisdag 28 april 2009
onsdag 22 april 2009
Ett långsiktigt scenario över skatte och inkomstpolitik i den utvecklade världen år 2025.
Den kraftfulla globaliseringsprocess en som började accelera på 2000-talet får djupgående konsekvenser på finansieringsstrukturen för offentlig sektor. Skatterna på arbete och kapital måste minskas. Däremot kommer skatterna på konsumtion att bli betydande. Mervärdeskatten blir mycket hög medan alla arbetsgivaravgifter avskaffats. Skatten på koldioxidutsläpp och annan miljöförstöring blir betydande. Vidare regleras antalet fordon genom höga fordonsskatter. Vissa skatter används för att styra icke önskad konsumtion av tobak, sprit, fet mat, skräpmat och djurfoder (katter och hundar). Skatter på fastigheter och mark återinförs bla för att fiansiera infrastrukturinvesteringar. Vissa naturtillgångar beskattas extra vid uttag från naturen. Däremot kommer på sikt inga inkomst-, vinstskatter eller förmögenhetsskatter att finnas.
Kommuner och regioner blir till största delen finansierade genom statsbidrag och avgifter samt avkastning från kapital/affärsverksamheter[1].
De stora offentliga infrastrukturinvesteringarna finansieras oftast genom emittering av obligationer på marknaden.
Det finns klara tak för topplöner, bonusersättningar och andra belöningssystem. Det finns ett stort system av statliga och överstatliga banker som övervakar de privata affärsbankerna och ser till att maskineriet inte har för lite eller för mycket kapital i omlopp. Det finns mycket strikta regler för utlåning till företag och privatpersoner t ex soliditetskrav, garantikrav mm
Man kommer inte att betala skatter eller vinstskatter men däremot är mervärdeskatterna och miljö/hälsoskatterna att vara stora varje gång man köper. Fordonskatterna är höga om man väljer fel fordon liksom fastighetsskatterna är höga. Dessutom måste man ha en hög sparkvot. Detta kan komma att regleras genom obligatoriskt tvångssparande samt att man måste ha relativt stora insatser vid lån till bostad eller andra lån.
Orsaken till detta var de kriser som uppstod 2008-2012 då regeringarna sök upp mycket kapital för att stimulera ekonomin samt att USA redan ingångsvis hade stora betalningsunderskott som så småningom också måste återbetalas. Men det innebär brist på kapital och dessutom måste stora offentliga infrastrukturinvesteringar ske. Detta innebar brist på kapital samt ökade räntor. För att hålla ned inflationstrycket måste man således öka spar- och skattekvoter.
[1] aktier och andelar i företag
Kommuner och regioner blir till största delen finansierade genom statsbidrag och avgifter samt avkastning från kapital/affärsverksamheter[1].
De stora offentliga infrastrukturinvesteringarna finansieras oftast genom emittering av obligationer på marknaden.
Det finns klara tak för topplöner, bonusersättningar och andra belöningssystem. Det finns ett stort system av statliga och överstatliga banker som övervakar de privata affärsbankerna och ser till att maskineriet inte har för lite eller för mycket kapital i omlopp. Det finns mycket strikta regler för utlåning till företag och privatpersoner t ex soliditetskrav, garantikrav mm
Man kommer inte att betala skatter eller vinstskatter men däremot är mervärdeskatterna och miljö/hälsoskatterna att vara stora varje gång man köper. Fordonskatterna är höga om man väljer fel fordon liksom fastighetsskatterna är höga. Dessutom måste man ha en hög sparkvot. Detta kan komma att regleras genom obligatoriskt tvångssparande samt att man måste ha relativt stora insatser vid lån till bostad eller andra lån.
Orsaken till detta var de kriser som uppstod 2008-2012 då regeringarna sök upp mycket kapital för att stimulera ekonomin samt att USA redan ingångsvis hade stora betalningsunderskott som så småningom också måste återbetalas. Men det innebär brist på kapital och dessutom måste stora offentliga infrastrukturinvesteringar ske. Detta innebar brist på kapital samt ökade räntor. För att hålla ned inflationstrycket måste man således öka spar- och skattekvoter.
[1] aktier och andelar i företag
lördag 18 april 2009
Styrmedel för att nå EU;s klimatmål- både generella styrmedel och direktstyrning
Utsläppsrätter för koldioxid är ett av de medel EU använder sig av för att styra mot en koldioxodsnålare energiproduktion.Men idag är utsläppsrätterna för billiga. Idag är priset 20-30 Euro per koldioxidton . Att åstakomma tex koldioxidavskiljning kommer att kosta 35-40 Euro per koldioxidton . Sålunda måste priset på utsläppsrätterna höjas avsevärt samtidigt som den tillåtna utsläppbara mängden är för stor.
Alltså blir det kraftigt ökade priser på koldioxidutsläpp som leder till att man minskar utsläpp och byter teknik. Men det hela förutsätter också främst två saker
1. Att det råder fri konkurrens i enrgisektorn och det gör det inte och däremed kan dessa företag övervältra kostnaden för utsläppsrätter på konsumenten och beböver inte göra ngn förändring för att minska utsläppen. Samtidigt gör man då ännu större vinst tfa av utsläppsrätterna.
2. Att politikerna i Europaparlament och nationella parlament vågar fatta de beslut om höjningar som krävs
Första punkten om fri konkurrens i energisektorn får åtgärdas på flera sätt
a) uppdelning avenergikoncerner som måste ske tvångsmässigt
b)direkta EU och nationsstatsregeringsingripanden i energisektorn där man helt enkelt kommenderar fram vissa investeringar tex i solkraft och kärnkraft och tvingar företag att tex lägga ned brunkolsverk. Command and control !
Den andra punkten är den svåraste. Ty det är alltid lätt att ge efter för tillfälliga opinioner och tex uppretade bilägare i glesbygd när prsiet på bensin måste närma sig 30 kr litern.
Därför blir byte av sociotekniska system viktigt att de sker samtidigt tex skall man kunna överge bensindriven bil och välja en elhybridid som laddas med ström på nätet och som kan drivas med biogas utanför laddningen. Därför måset vi ha en integrerad politik som tar betalt för koldioxidutsläpp men ger möjligheter för medborgaren att få ett fullvärdigt alternativ.
Slutsatsen är att det är en intervenerande politik som krävs för en övergång till det koldioxidfria samhället
Alltså blir det kraftigt ökade priser på koldioxidutsläpp som leder till att man minskar utsläpp och byter teknik. Men det hela förutsätter också främst två saker
1. Att det råder fri konkurrens i enrgisektorn och det gör det inte och däremed kan dessa företag övervältra kostnaden för utsläppsrätter på konsumenten och beböver inte göra ngn förändring för att minska utsläppen. Samtidigt gör man då ännu större vinst tfa av utsläppsrätterna.
2. Att politikerna i Europaparlament och nationella parlament vågar fatta de beslut om höjningar som krävs
Första punkten om fri konkurrens i energisektorn får åtgärdas på flera sätt
a) uppdelning avenergikoncerner som måste ske tvångsmässigt
b)direkta EU och nationsstatsregeringsingripanden i energisektorn där man helt enkelt kommenderar fram vissa investeringar tex i solkraft och kärnkraft och tvingar företag att tex lägga ned brunkolsverk. Command and control !
Den andra punkten är den svåraste. Ty det är alltid lätt att ge efter för tillfälliga opinioner och tex uppretade bilägare i glesbygd när prsiet på bensin måste närma sig 30 kr litern.
Därför blir byte av sociotekniska system viktigt att de sker samtidigt tex skall man kunna överge bensindriven bil och välja en elhybridid som laddas med ström på nätet och som kan drivas med biogas utanför laddningen. Därför måset vi ha en integrerad politik som tar betalt för koldioxidutsläpp men ger möjligheter för medborgaren att få ett fullvärdigt alternativ.
Slutsatsen är att det är en intervenerande politik som krävs för en övergång till det koldioxidfria samhället
måndag 13 april 2009
Ett troligt scenario av världsekonomin och vår anpassning till den
Fri handel och den globala konkurrensen
Fri handel och konkurrens och tullmurar plockas bort. Inom EU fortsätter den inre markanden att utvecklas och där råder fullständig rörlighet för kapital, varor, arbete och tjänster. Men alltfler områden öppnas upp emot omvärlden och utvecklande av en expanderande handel med KINA, Indien, USA och alla övriga länder ökar den ekonomiska tillväxten och ger fler människor välfärd. Samtidigt sker en utjämning genom den globala konkurrensen ty löner i utvecklingsländer ökar medan lönerna i de utvecklade länderna sjunker relativt sett något. Därför måste en del konsumtion omprövas av medborgarna. Man får dra ned på konsumtion av kött, stora bilar, stora hus mm och istället ha mindre bilar, färre kvm bostadsyta, mer vegetabilisk mat osv. Detta blir ingen katastrof för livet kan för de flesta bli mer kvalitativt. Upplevelseindustrin, kultur o.likn. kommer att kunna växa mer eftersom den kräver mindre materiella resurser.
Skatter på arbete och vinbst försvinner men konsumtion beskattas
I denna världe blir det naturligt att plocka bort alla skatter och avgifter på arbete Däremot kan konsumtionen beskattas och ge inkomster för de offentliga tjänsterna såsom utbildning, hälsovård. Skatterna på miljöförstöring och koldioxidutsläpp samt fastighetsskatter bidrar också till statsfinanserna. Fastighetsskatter kommer att återinföras och kanske blir de i huvdsak regionala och kommunla för att fiansier infrastrukturinvesteringar. Denna anpssning måste ske på en högre nivå än den nationella och för vår del handlar det om EU
Fri konkurrens
Konkurrensen skall vara fri och perfekt mellan företagen och där konkurrensbegränsningar uppstår ingriper staten och EU hänsynslöst och konsekvent. Det kan handla om företagsdelningar, kartellförbud och tom förstatliganden för att få konkurrens inom ett visst område. Subventioner kommer i princip att undvikas medan man däremot beskattar utsläpp eller felaktiga sociotekniska system (tex bensindrift av fordon).
Tillfällig korporatism
Det blir dock viktigt att inte minst på EU-nivå ta fram nya sociotekniska system tex för att skapa en koldioxidfri energiproduktion. Samarbete EU, stater och företag måste då ske. I den situationen får man tillgripa korporativistiska lösningar i utvecklingsskedet dvs ett samarbete näringsliv och stat. När sedan projekten gått i mål upplöses korporationen och man går in i ett frikonkurrensläge. Mao en växling mellan samarbete och konkurrens måste ske.
Fri handel och konkurrens och tullmurar plockas bort. Inom EU fortsätter den inre markanden att utvecklas och där råder fullständig rörlighet för kapital, varor, arbete och tjänster. Men alltfler områden öppnas upp emot omvärlden och utvecklande av en expanderande handel med KINA, Indien, USA och alla övriga länder ökar den ekonomiska tillväxten och ger fler människor välfärd. Samtidigt sker en utjämning genom den globala konkurrensen ty löner i utvecklingsländer ökar medan lönerna i de utvecklade länderna sjunker relativt sett något. Därför måste en del konsumtion omprövas av medborgarna. Man får dra ned på konsumtion av kött, stora bilar, stora hus mm och istället ha mindre bilar, färre kvm bostadsyta, mer vegetabilisk mat osv. Detta blir ingen katastrof för livet kan för de flesta bli mer kvalitativt. Upplevelseindustrin, kultur o.likn. kommer att kunna växa mer eftersom den kräver mindre materiella resurser.
Skatter på arbete och vinbst försvinner men konsumtion beskattas
I denna världe blir det naturligt att plocka bort alla skatter och avgifter på arbete Däremot kan konsumtionen beskattas och ge inkomster för de offentliga tjänsterna såsom utbildning, hälsovård. Skatterna på miljöförstöring och koldioxidutsläpp samt fastighetsskatter bidrar också till statsfinanserna. Fastighetsskatter kommer att återinföras och kanske blir de i huvdsak regionala och kommunla för att fiansier infrastrukturinvesteringar. Denna anpssning måste ske på en högre nivå än den nationella och för vår del handlar det om EU
Fri konkurrens
Konkurrensen skall vara fri och perfekt mellan företagen och där konkurrensbegränsningar uppstår ingriper staten och EU hänsynslöst och konsekvent. Det kan handla om företagsdelningar, kartellförbud och tom förstatliganden för att få konkurrens inom ett visst område. Subventioner kommer i princip att undvikas medan man däremot beskattar utsläpp eller felaktiga sociotekniska system (tex bensindrift av fordon).
Tillfällig korporatism
Det blir dock viktigt att inte minst på EU-nivå ta fram nya sociotekniska system tex för att skapa en koldioxidfri energiproduktion. Samarbete EU, stater och företag måste då ske. I den situationen får man tillgripa korporativistiska lösningar i utvecklingsskedet dvs ett samarbete näringsliv och stat. När sedan projekten gått i mål upplöses korporationen och man går in i ett frikonkurrensläge. Mao en växling mellan samarbete och konkurrens måste ske.
fredag 3 april 2009
G20 och EU och stimulanspaket
Genom EU kan vi påverka de stora länderna i världen. Men vi måste också samordna oss bättre i EU. Stora stimulanspaket sker just ni i Europa men en del kan bli kontraproduktivt om man inte samordanr mer. Stödet till bilindustrin är ett sådant exempel. Det går inte att varje land slår vakt om sitt utan man måste se hela Europa som ett land.Vidare måste vi slå vakt om en fri handel och bekämpa protektionism. Världen ser annorlunda ut idag och kommer att ändra sig ytterligare. EU måste handla ännu mer med Kina.Indien och USA I denna kvadrant kan den verkliga världsuppgången komma att ske.
EU skall sats hårt på att göra Europa oberoende av fossil energi. Detta ger säkerhet samt skapar
markander för ny klimat&energirelaterad industri.
Klimatkrisen löses samtidigt med ekonomikrisen.
EU skall sats hårt på att göra Europa oberoende av fossil energi. Detta ger säkerhet samt skapar
markander för ny klimat&energirelaterad industri.
Klimatkrisen löses samtidigt med ekonomikrisen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
