Demokrati och utveckling i Mellanöstern Insändare i VLT 30 mars 2011

Thomas Stalins artikel den25 mars i VLT om Nordafrika innehåller mycket konstruktiva förslag som bör tas om hand. Det är viktigt att Nordafrika får liberala demokratier av västerländsk typ. EU bör därefter intensifiera samarbete för att utveckla storskaliga solenergianläggningar som kan bli en bra ersättning för de oljeintäkter som försvinner när de utvinningsbara fyndigheterna minskar. Finansiella resurser finns sannolikt och EU kan kanske få en tredjedel eller tom mer av sitt energibehov täckt av solenergi. Det skulle definitivt gynna Västerås och Ludvika. Alla ansträngningar bör därför koncentreras på att få till stånd demokratisk utveckling Nordafrika och Mellanöstern.
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler

En annorlunda energidé – kanske borde väckts tidigare

Naturgasen framhålls av vissa inom bla EU-kommission som en mellanform på väg mot förnyelsebar energi. Om detta hade varit vägen skulle man gjort följande
1. Införskaffande av en gasbränning för fjärrvärmen som initialt försörjes med naturgas från Norge och Ryssland. Fördel ingen aska och en väldigt ren rök samt låga driftkostnader. Kan transporteras i gasbåtar men LNG(flytande naturgas …gasol)
2. Parallellt inleds ett omfattande besparingsprogram av värme i framförallt det äldre beståndet av villor, bostadsrätter och hyreslägenheter. Sätt målet att spara 50 % Inför genomgående solpaneler
3. Parallellt ökas successivt biogas och biometanproduktion via en industriell anläggning (kanske region-ägd) som kanske försörjer hela Mälardalsregionen med biogas som framställts genom förgasning av bioavfall från regionen. Fullt utbyggd gasproduktionsanläggning använder man spillvärmen till fjärrvärme medan huvudprodukten är fordonsbränsle för bilar, lastbilar och flygplan.
4. Priset på naturgas stiger långsammare under de närmaste åren pga av överskott men med tiden stiger priset och biogasen blir förmånligare. Kostnaden för el genererad av gaskraftverk ligger kring 50 öre per kwh dvs 30 % högre än för vattenkraft och kärnkraft men endast 50 % av kostnaden för bio- och koleldad elproduktion. Koldioxidutsläppen och giftutsläppen är mindre ca 50%
5. På mycket lång sikt (25 år) kan fjärde 4;e generations kärnreaktor producera metan (vatten och koldioxid spjälkas och blir metan och ren syrgas) som kan användas som fordonsbränsle och för uppvärmning lokalt

Svagheten är beroendet av importerad naturgas de första åren

En aggressiv miljöpolitik

Regeringen miljöpolitik måste bli visionär och handlingskraftig. Oppositionspartierna saknar realistiska förslag . Alliansregeringen bör fördjupa politiken i ett program för

• Energieffektivisering och lokal energiproduktion (solenergi och bergvärme) i äldre bostadsbestånd genom bidrag, avdragsmöjligheter och räntefria lån.


• Stimulans av eldrift av bilar, lastbilar och bussar


• Ombyggnad av kärnkraftverken samt bygg också en ny generations reaktor där använt kärnbränsle kan återanvändas.


• Utökad konsumentinformation om mat och stimulera basmat, ökat inslag av vegetarisk mat samt rekommendera minskad köttkonsumtion


• Via Ministerråd och EU-parlament få ändringar i upphandlingslagarna så att hårdare krav kan ställas på djurhållning och matens framställningsmetoder


• Pröva ny teknik i kollektivtrafiken t.ex. magnettåg

Den globala hotbilden

Den globala hotbilden -Brist på energiråvaror -Brist på rent vatten -Matförsörjning i kris -Fortgående förgiftning av vatten/luft genom ökad förbränning av fossil- och biobränslen (PAHC + nanostoft+ Hg + mm -Hot mot biologisk mångfald -Ekonomi – skuldberg och underskott inflation -Polariserande trosuppfattningar -Konflikter, säkerhet och försvar Detta leder till -Chocker -Utmaningar av system -Sammanbrott av system

Bundeswehrs analys av oljeprischock Tidspannet 2012-2024

-Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas makt ökar. -Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. -Oljan påverkar 95 % av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. -Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid -En oljeprischock ger snabb global spridning -Det demokratiska samhället rasar samman

Motsvarande säkerhetsanalyser utförda av Joint Chief Staff US, och Brittiska generalstaben

Är teknik politiskt neutral?

Det finns de som hävdar att politiken inte skall befatta sig med tekniken eftersom man bla skulle kunna satsa på fel saker och man tycker sig hitta exempel på detta tex Jimmy Carters misslyckande när det gällde förnyelsebar energi på 70-talet.Men i detta exempel var det inte så mycket att Carter satsade fel utan det var starka krafter inom bl.a. oljeindustrin som inte vill att det skulle lyckas.
Nej Teknik är inte politiskt neutral ty valet av teknik innebär både positiva och negativa konsekvenser liksom imaginära positiva och negativa konsekvenser. Därför innebär politik också teknikval vilka i och för sig innehåller risker. Men precis som i affärsvärlden förutsätter utveckling av politik risktagande. Utan risktagande ingen utveckling kan man säga.
En politik som tex via statsbidrag och räntefria lån gynnar snabb spridning av solpaneler och solceller innebär att vi skapar oss en säker långsiktigt energikälla som är oberoende av t.ex. oljeländernas politiska utveckling. Vi uppfyller miljömål ,säkerhetsmål och på sikt ekonomiska mål. På samma sätt kan det vara med el och elhybridbilars introduktion. Vill vi öka säkerheten och motståndskraft mot oljeprischocker bör vi göra detta nu.
Politiken har alltid interagerat och intervenerat i ekonomin för att få till stånd utveckling Följande exempel kan nämnas
• syntetgummi och plast från petroleum
• kärnkraften
• datorn
• jeepen
• internet
• elektronisk handel
Dessa exempel har tillkommit i tider av starkt tryck på utveckling men visar att politiken skapar nya strukturer som marknaden sedan kan arbeta fritt inom

Metoder för bättre management Modulär design

En av flera sätt att göra en organisation effektiv och innovativ
The Four Rules Källa (Spear and Bowen Decoding the DNA of the Toyota production System Harward Bsiness review
The tacit knowledge that underlies the Toyota Production System can
be captured in four basic rules. These rules guide the design, operation,
and improvement of every activity, connection, and pathway for
every product and service. The rules are as follows:
Rule 1:
All work shall be highly specified as to content, sequence,
timing, and outcome.
Rule 2:
Every customer-supplier connection must be direct, and
there must be an unambiguous yes-or-no way to send requests and receive
responses.
Rule 3:
The pathway for every product and service must be simple
and direct.
Rule 4:
Any improvement must be made in accordance with the scientific
method, under the guidance of a teacher, at the lowest possible
level in the organization.
All the rules require that activities, connections, and flow paths
have built-in tests to signal problems automatically. It is the continual
response to problems that makes this seemingly rigid system so flexible
and adaptable to changing circumstances
The Organizational Impact of the
Rules
If the rules make companies using the Toyota
Production System a community of scientists
performing continual experiments, then why
aren’t these organizations in a state of chaos?
Why can one person make a change without
adversely affecting the work of other people
on the production line? How can Toyota constantly
introduce changes to its operations
while keeping them running at full tilt? In
other words, how does Toyota improve and remain
stable at the same time?
Once again, the answer is in the rules. By
making people capable of and responsible
for doing and improving their own work,
by standardizing connections between individual
customers and suppliers, and by
pushing the resolution of connection and
flow problems to the lowest possible level,
the rules create an organization with a
nested modular structure, rather like traditional
Russian dolls that come one inside the
other. The great benefit of nested, modular organizations
is that people can implement
design changes in one part without unduly
affecting other parts. That’s why managers
at Toyota can delegate so much responsibility
without creating chaos. Other companies
that follow the rules will also find it
possible to change without experiencing
undue disruption.
Of course, the structures of other companies
have features in common with those that
follow the Toyota Production System, but
in our research we found no company that
had them all that did not follow the system. It
may turn out in the end that you can build
the structure only by investing the time
Toyota has. But we believe that if a company
dedicates itself to mastering the rules, it
has a better chance of replicating Toyota’s
DNA—and with that, its performance.

Seminarium Bibliotekets hörsal Västerås Elektricitet är bästa drivmedel för lastbilar, bussar och bilar

Elektricitet är bästa drivmedel för lastbilar, bussar och bilar
Seminarium 24 mars 18.30 i Stadsbiblioteket i Västerås
Välkomna

Eldrift är 4-5 ggr effektivare än fossil- och biobränsle och samtidigt en helt ren form utan några som helst utsläpp. Elbilar och elhybrider är på under utveckling. Men för lastbilar och bussar har det varit annorlunda. Men nu finns det idéer om att dra luftledningar ovanför motorvägar och gator som kan möjliggöra eldrivna lastbilar och bussar
Seminarium 24 mars 18.30 i Stadsbiblioteket i Västerås
Professor Harry Frank Kungliga vetenskapsakademien
Han har arbetat bl.a åt Energimyndigheten med projekt kring eldriven lastbilstrafik

Gröna Liberaler Folkpartiet i Västmanland
Mer information karlerikandersson@tele2.se telefon 070-550 83 60

En ny kraftfullare energipolitik

Följande slutsaster kan dras

1. Påskynda nybyggnad av nya säkra kärnkraftverk


2. Planera för ett elöverskott som kan exporteras till centraleuropa för att lägga ned kolkraft


3. Satsa på solenergi och jordvärme för bostäder och stimulera detta med politiska åtgärder och stöd


4. Energieffektivisera


5. Påskynda införande av el och elhybrider


6. Öka produktionen av biogas


7. Bygga fabriker för produktion av biobaserat flygbränsle


8. Utnyttja all spillvärme

Kärnkraftshaveriet tfa värdens största jordbävning

• Utvecklingen vid de olycksdrabbade reaktorerna är fortfarande svårbedömd. Man bör
alltså inte spekulera i vilka de slutliga konsekvenserna blir.
• Det mest akuta just nu är säkerhets- och räddningsarbetet. När en allvarlig olycka
inträffar är det bättre att vidta extra försiktighetsåtgärder. Vi har mycket stort
förtroende för de åtgärder som japanska myndigheter nu vidtar.
• Säkerheten måste alltid sättas främst. Sverige har lång erfarenhet av säkerhetsarbete
och har varit drivande i säkerhetsfrågor i olika internationella sammanhang.
Säkerhetsarbetet behöver ständigt pågå och utvecklas. Erfarenheter, från händelser
såsom i Japan, behöver tas tillvara.
• Det som har inträffat i Japan är först och främst en naturkatastrof till följd av en
jordbävning och en efterföljande tsunami. Olika platser på jorden är mer eller mindre
utsatta för risken för naturkatastrofer. Jordbävningen den 11 mars uppmättes
preliminärt till 9,1 på Richterskalan. Det kraftigaste jordskalv som uppmätts i Sverige
i modern tid inträffade 1904 och låg på 5,4–6 på Richterskalan. Skalvet i Japan var
alltså minst tusen gånger kraftigare.
• Den svenska regeringen har tagit initiativ och förstärkt säkerhetsarbetet, bl.a. förstärkt
budget och sammanläggning av arbetet med strålsäkerhet och kärnteknik till en
myndighet, SSM.
• Det pågår redan ett omfattande moderniseringsprogram inom den svenska kärnkraften
utifrån nationellt högt ställda krav. Regeringen har ett uppdrag utlagt på
Strålsäkerhetsmyndigheten som handlar om fortsatt förstärkning av den långsiktiga
säkerheten vid svenska reaktorer.
Frågor och svar
Är de svenska kärnkraftverken av samma typ som i Japan?
Det är riktigt att vi i Sverige också har kokvattenreaktorer (den typ som nu är aktuell i Japan),
men de japanska reaktorer är inte av samma typ som i Sverige. I Japan handlar det om Mark
1-reaktorer, en mycket gammal reaktortyp, som inte finns i Sverige.
Nya anläggningar byggs inte heller på samma sätt som de gamla japanska. Man har t ex en
mycket bastantare bottenplatta där allt är fast förankrat för att klara naturkatastrofer på ett
bättre sätt. Moderna anläggningar har också ett uppfångningssystem som ska förhindra en
härdsmälta.
Görs det större övningar för att testa säkerhetsarbetet vid ett reaktorhaveri?
Ja. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför övningar kring tänkta
haverier vid ett svenskt kärnkraftverk. I början av februari genomfördes övningen SAMÖ-
KKÖ 2011 vars avsikt var att pröva samhällets förmåga att hantera en kris till följd av en
kärnteknisk olycka. Övningen involverade samtliga nivåer i samhället och avsåg hanteringen
av konsekvenser både på kort och på lång sikt. Scenariot utspelades i Kalmar län, men kan
appliceras på andra ställen i Sverige också. Mer om övningen finns att läsa på MSB:s hemsida
www.msb.se.
Hur höjs säkerheten i Sverige?
Samtliga svenska kärnkraftverk ska leva upp till de senaste säkerhetskraven – oavsett när de
byggdes. Det innebär att svensk kärnkraft kontinuerligt genomgått och genomgår
säkerhetshöjande ombyggnationer. De säkerhetskrav som gäller för dagens svenska kärnkraft
är reglerad av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter 2008:17 (SSMFS 2008:17).
Det man främst gör för att öka säkerheten i dagsläget är att ersätta analoga styr- och
kontrollsystem i anläggningarna med digitala. Detta innebär bland annat att hela
kontrollrumsmiljön byts ut, samt alla givare och deras kablage i hela anläggningen. Vad gäller
själva reaktorsäkerheten byggs så kallat redundanta, diversifierade och separerade system in,
vilket betyder att det ska finnas flera olika av varandra oberoende backupsystem för att t.ex.
förse reaktortanken med vatten om huvudsystemet faller ut av någon anledning.
Som en effekt av 9/11 2001 och myndigheternas förhöjda kravbild skärps även det fysiska
skalskyddet runt anläggningarna. Dubbelstaket med dubbla larmsystem och kameror har
installerats och insatser pågår nu för att även stärka upp skalskyddet på våra byggnader.
Samtliga dörrar, genomföringar och öppningar har larmats, samt kameraövervakning har
installerats. Till detta kommer en ny säkerhetskontroll i stil med flygplatskontroll vid
inpassering, samt fordonskontroll och godsmottagningskontroll.
Vad har regeringen tidigare gjort för att höja den svenska strålsäkerheten?
Regeringen har lagt samman de båda tidigare myndigheterna Statens Kärnkraftinspektion
(SKI) och Statens strålskyddsinstitut till Strålsäkerhetsmyndigheten. En sammanläggning ger
bland annat förutsättningar för en starkare tillsyn av den svenska kärnkraften och bättre
förutsättningar för beredskapsfunktionen att hantera svåra händelser. Bildandet av SSM ger
och bättre förutsättningar att klara av stora granskningar såsom den kommande ansökan om
slutförvar.
Strålsäkerhetsmyndigheten har en budget på omkring 400 miljoner kronor per år.Regeringen
har permanent förstärkt SSM:s budget med sammanlagt 24 miljoner för att förstärka tillsynen
av bland annat de svenska kärnkraftverken. Förstärkningen genomfördes under en
treårsperiod.
Hur ser Sveriges internationella samarbete ut?
Sverige har sedan 1950-talet varit starkt engagerat i det internationella samarbetet på
kärnenergiområdet och i de organisationer som upprättades under slutet av 50-talet och som
fortfarande dominerar det internationella arbetet.
Genom samarbetet inom IAEA har ett system av internationella granskningsteam utvecklats
för att granska och föreslå förbättringar för de länder som bjuder in till sådana granskningar.
Sverige har varit aktiv i flera sådana granskningar och bistått med experter. Granskningar har
även gjorts av flera av de svenska kärnkraftverken. Sverige har även bjudit in till en
granskning av tillsyns- och myndighetsfunktionen som kommer att genomföras nästa år.
Sverige var tidigt ute med begreppet ”säkerhetskultur” och har varit drivande i internationellt
arbete med att definiera begreppet, men också varit tydliga beträffande tillämpningen i den
vardagliga tillsynen av de kärntekniska anläggningarna.
Det internationella arbetet på kärnsäkerhetsområdet har också lett till förbättringar av det
svenska säkerhetsarbetet. Erfarenheter från andra länder har lett till åtgärder i det svenska
tillsynsarbetet och de svenska kärnkraftverken. Ett tydligt exempel är erfarenheterna från t.ex.
Harrisburg-olyckan (Three Mile Island) som ledde till krav från den svenska myndigheten på
installation av filter som ska rena utsläpp från en reaktor vid en härdskada/härdsmälta.
Händelserna i Japan kommer naturligtvis att analyseras och följas upp internationellt där även
Sverige kommer att aktivt delta för att ta om hand de erfarenheter och kunskaper som olyckan
ger.
Mycket av katastrofen i Japan uppkom pga att elsystemet för kärnkraftverken slogs ut.
Hur ser de svenska reservsystemen ut vid en incident?
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Se vidare den bifogade beskrivningen av säkerhetssystemen vid svenska kärnkraftverk
(sidorna 4–5).
Bilaga: Säkerhetsarbete vid svenska kärnkraftverk (källa: Vattenfall)
Förebyggande arbete
1. Hög kvalitet i material och byggteknik
Alla viktiga delar i svenska kärnkraftverk är byggda med hög kvalitet och med stora
säkerhetsmarginaler. Varje år görs också stora investeringar för att hålla anläggningarna i
toppskick.
2. Regelbundna kontroller och provningar
Varje sommar stängs reaktorerna av för bränslebyte och översyn. Då kontrollerar och provar
man utrustningen och säkerhetssystemen. Vissa kontroller och provningar sker också under
övrig tid på året. Alla som arbetar inne i anläggningarna måste följa mycket detaljerade
säkerhetsföreskrifter.
3. Välutbildad personal
All personal som ska jobba inne i anläggningarna måste gå speciella kurser i till exempel
strålskydd. Operatörerna utbildas regelbundet i simulatorer, exakta kopior av kontrollrummen.
4. 30-minutersregeln
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt på några få sekunder. Även allt som måste
göras inom 30 minuter från ett snabbstopp sker automatiskt. Regeln finns för att ge personalen
tid att tänka och analysera situationen innan de agerar.
Om ett fel ändå uppstår
Säkerhetssystem vid kärnkraftverken
De svenska kärnkraftverken är byggda så att även om en människa gör fel ska inget allvarligt
kunna ske. För att motverka att fel leder till haveri finns en mängd olika övervaknings- och
säkerhetssystem.
Principer för säkerhetssystemen:
1. Anläggningen går till säkert läge vid fel
2. Flerdubbla system, med olika teknik, på olika platser i anläggningen
3. Elförsörjning från många olika håll
1. Går till säkert läge vid fel
De viktigaste säkerhetssystemen är utformade så att de intar säkert läge, även om tillförseln av
el eller tryckluft inte skulle fungera.
Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt. Styrstavar skjuts in i reaktorhärden och
stoppar kärnklyvningen på några sekunder. Men det finns en viss ”resteffekt” kvar i reaktorn
eftersom radioaktiva klyvningsprodukter avger värme. Därför måste reaktorn kylas under lång
tid efter snabbstoppet
.
2. Flerdubbla säkerhetssystem ger ökat skydd
De flesta säkerhetssystemen på ett kärnkraftverk har till uppgift att kyla reaktorn och se till att
trycket inte blir för högt i reaktorinneslutningen. Det finns ofta dubbla eller flerdubbla
säkerhetssystem för samma uppgift. (Exempel: Det finns flera pumpar som förser reaktorn
med vatten.)
Säkerhetssystemen har även olika tekniska lösningar så att inte alla system drabbas av samma
slags fel. (Exempel: Pumparna är av olika fabrikat.)
Säkerhetssystemen är också utspridda i anläggningen för att inte alla system kan slås ut vid till
exempel en brand. (Exempel: Pumparna finns i olika rum.)
Fungerar inte det första säkerhetssystemet, tar det andra över. Om detta inte heller fungerar,
tar det tredje över osv. Risken att ett fel ska passera samtliga skyddssystem är minimal.
3. El från många håll
På ett kärnkraftverk är det viktigt att ha el till bland annat pumpar som förser reaktorn med
kylvatten. Om det blir strömavbrott inne i anläggningen finns därför flera alternativ:
• Egna dieselgeneratorer
• Batterirum med flera hundra batterier, som klarar en säker avställning
• Gasturbiner utanför kraftverket
• El från kraftledningar utifrån
Vad är det värsta som kan hända?
Det värsta som kan hända på ett kärnkraftverk är att det sker en olycka eller ett
terroristattentat som leder till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor,
djur och natur.
Ett kärnkraftverk måste därför vara konstruerat så att radioaktiva ämnen inte kan komma ut på
ett okontrollerat sätt. Att en allvarlig olycka skulle ske är mycket osannolikt, inte minst i
Sverige som har höga krav på säkerheten.
Vad händer vid en härdsmälta?
Det viktigaste på ett kärnkraftverk är att hela tiden kunna kyla reaktorn. Om kylningen upphör
kan bränslet i härden börja smälta och kanske gå igenom reaktortankens botten – det uppstår
en härdsmälta.
De svenska reaktorerna är konstruerade för att klara av en härdsmälta. De säkerhetssystem
som finns har till uppgift att kyla reaktorn och minska trycket vid en större olycka eller haveri.
Om alla säkerhetssystem skulle sluta att fungera finns det ett säkerhetsfilter, som kan rena
ångan och gaserna från radioaktiva ämnen till 99,9 % innan de släpps ut till omgivningen.
Kan Tjernobyl inträffa i Sverige?
Svaret på frågan är nej. Det finns mycket stora skillnader i konstruktionen mellan de svenska
reaktorerna och Tjernobylreaktorn. Ett exempel är att reaktorn i Tjernobyl fanns i en vanlig
industribyggnad. Svenska och andra västerländska reaktorer är omgivna av en gastät
inneslutning som ska förhindra att radioaktivt material sprids i omgivningen. Någon allvarlig
olycka med radioaktiva utsläpp som följd har aldrig inträffat på de svenska kärnkraftverken.
Att olyckan i Tjernobyl blev så omfattande och allvarlig berodde på flera faktorer:
• Bristande säkerhetskultur gjorde att operatörerna agerade fel
• Flera nödsystem var urkopplade
• Svag konstruktion
I svenska reaktorer kan ett säkerhetsfilter ta emot ånga och gas från reaktorinneslutningen vid
ett eventuellt övertryck. I filterbyggnaden renas gaserna innan de släpps ut i omgivningen.

En seriös bedömning behövs efter Japans extrema jordbävning och dess kärnkraft

Kärnkraftsolyckan i Japan tyder på att man tänkt fel när man inte garderat sig tillräckligt kraftigt för tsunami och extrema jordbävningar. Detta kommer säkert att få ett rättsligt efterspel för det japanska elbolaget. Å andra sidan har japanerna kontroll över situationen och trots en av historiens kraftigaste jordbävningar har väldigt få personer skadats till följd av kärnkraftshaveri och utsläppen är mycket små. Säkerhetsnormerna för kärnkraften är högst ställda jämfört med det som gäller för andra energibranscher. Det dör väldigt många varje år tack vare fossil- och bioförbränning i pannor och motorer genom spridning av mikrostoft och tjärämnen. Bara i Sverige dör 5000 människor per år till följd av nanopartikelstort stoft som tränger in i kroppen via luftvägarna orsakat av förbränning. Analysen av det som hänt i Japan bör nu göras sakligt och med en klok bedömning.

Förnyelsebar energi och energieffektivisering kan inte globalt ersätta både kärnkraften och fossilenergin i form av kol, olja och gas. För knappt ett år sedan präglades nyheterna av oljekatastrofen utanför USA; s östkust och frågan ställdes om man skall djupborra efter olja under havets botten. De ekonomiskt utvinningsbara olje- och gasreserverna minskar och därför förbereder många energibolag borrning av olja i polartrakterna, utnyttjande av tjärsanden I Kanada och produktion av bränsle från stenkol. Detta skulle innebära en stor miljökatastrof innebärande allvarligt hot mot folkhälsa och biologisk mångfald.
En seriös och lugn analys borde leda till att kärnkraften utvecklas och att säkerhetsnivån ytterligare ökas. Något alternativ till detta kan svårligen hittas i en värld där jordens befolkning kommer att öka 50 % fram till 2050 och det är illusoriskt att tro att vi genom mindre förbrukning av varor kan spara oss ur försörjningskrisen då majoriteten av jordens befolkning ännu inte har en tillräcklig levnadsnivå.

http://www.mellanskog.se/templates/MS_InfoPage.aspx?id=541

Det pågår uppror i flera stater i norra Afrika och Västasien och vars slutresultat ännu är osäkert.

För decennier sedan karakteriserades några av dessa stater som styrda av moderniserande eliter (t ex Egypten) men som efter hand förvandlats till konserverande eliter. Folket gör uppror men är i själva verket splittrade i olika grupperingar. Det finns liberala kretsar som vill skapa demokratier av typ EU och USA. Men det finns också de som vill vrida klockan tillbaka till gammal religiös fanatism och ett samhälle som präglas av förtryck. Låt oss hoppas att slutresultatet blir liberal demokrati. Men motsatsen är också möjlig. Ett skräckscenario vore en situation som den som råder i Afghanistan från Marocko i väster till Pakistan i öster.

Huvuddelen av olje- och naturgasförsörjningen skulle hotas för bl.a. EU-staterna och USA med mycket svåra ekonomiska och politiska konsekvenser. Ingen strategisk rådgivare kan ange en objektiv sannolikhet för en sådan katastrofsituation. Däremot är slutsatsen att beroendet av import av fossila bränslen måste brytas. För Sveriges och EU:s del handlar det om att skapa en självförsörjning av energi med hjälp av förnyelsebar energi och kärnkraft. Det finns de som kan invända med att rubricera självförsörjning som antiliberalt men detta är en anpassning till en världssituation vars möjliga negativa sidor måste till varje pris undvikas.

Det är t.ex. möjligt att spara 30 % av bränslekonsumtionen i boendet med solenergi . Värmepumpar och bergvärme innebär ytterligare att bränsleförbrukning minskas för uppvärmning. Eldrivna bilar är 4-5 gånger så effektiva som fossildrivna bilar. Genom förnyelse av kärnkraftverk kan elproduktionen ökas kraftigt. Exemplen kan mångfaldigas. Det är möjligt att ta bort det fossildrivna och göra oss oberoende.

Eftersom vår nuvarande försörjning är fullständigt ohållbar måste Sverige och EU arbeta snabbare på ett energioberoende.

Livsmedelskrisen kan lösas ( insändare i VLT 4 mars

Väldens befolkning växer och det produceras otillräckligt med mat. Det finns 2 500 kvadrat-meter mark per människa som skall föda oss. Till 2050 blir det 50 procent fler att mätta. Vattenbrist blir ett stort problem för odling.

Det finns inte mer mark att odla upp utan omfattande hot mot mångfald och klimat. Därför måste produktionen per hektar öka och jordbrukets negativa miljöeffekter samtidigt elimineras. Konsumtionen av kött skäras ned och vegetarisk inriktning gynnas. Återgång till basmat ske och mindre andel färdigmat med skadliga tillsatser. Den globala frihandeln måste utvecklas menunder lagreglerade former. Köttfabriker och djurtransporter där djuren stressas och blir farlig mat måste stoppas. Biogas kan produceras av latrin och avfall där också näringsämnen såsom fosfor och kvävesalter återvinns till gödsel.

Karl-erik Andersson (FP)
Gröna liberaler

Förbränningens hälsorisker

5000 människor dör varje år till följd av stoftpartiklar i avgaser från förbränning i fjärrvärmeverk, explosionsmotorer och dubbdäck. Dessa små partiklar beter sig som s.k. nanopartiklar som tränger långt in i kroppen via luftvägar och orsakar inflammationer och på sikt kan orsaka cancer. Det räcker inte med att stoppa dubbdäckens användning för de går att mäta men de andra partiklarna från förbränning som inte lätt kan mätas går bara in i kroppen.

Det är alltmer viktigt att skydda sig mot gifter bl.a. tjärgifter från förbränning, mikrostoft, kvicksilver och tungmetaller som bl.a. kan ge cancer, astma, nervskador och kromosomförändringar genom ofullständig förbränning av bränslen såsom ved, kol och diesel. Detta är anledning att långsiktigt dra ned förbränning och att skapa värme och elenergi på annat sätt än genom förbränning.
Den smutsiga eldningen runt tropikerna från de fortfarande fattiga länderna ser man från rymden som en gul dimma runt jordklotet av ofullständigt förbrända produkter från ved och kogödseleldar. I vår utvecklade värld är vi kanske något bättre genom att vi förbränner i pannor och motorer men det är fortfarande katastrofala mängder gifter och stoft som går ut i luft och vatten. Gifthalterna i många vatten t.ex. hamnbassängen i Västerås är betydande.
Det är anledning (förutom klimathot) till att på lång sikt begränsa förbränning i samband med fjärrvärme, elproduktion och fordonsdrift. Solenergi, vattenkraft, bergvärme, vindkraft och kärnkraft är därför att föredra som långsiktig strategi.

Miljöpolitik- vad är det?

Följande huvudtema ser jag för miljöpolitiken

Hälsa
• Stoppa miljögifter
• Hindra mikrostoft
• Biologisk smitta
• Mångfald och miljö
Det bli allt viktigare att se vilka miljögifter som sprids. Behovet att minska CO2 utsläpp får inte innebära giftigare miljö. Det stora problemet är stoft som oftast är mindre än nanopartiklar snnolikt dödas 5000 personer per år av detta i Sverige. Sålunda det är mängden förbränningar som skall minskas
Mat
• Utbud
• Hälsa
• Framställning av mat
• Djurskydd
Väldens befolkning växer och det produceras otillräckligt med mat. Det finns 2500 kvadratmeter mark per människa som skall föda oss. Till år 2050 blir det 50 procent fler att mätta. Vattenbrist blir ett stort problem för odling. Det finns inte mer mark att odla upp utan omfattande hot mot mångfald och klimat. Därför måste:
1. Produktionen per hektar öka
2. Jordbrukets negativa miljöeffekter samtidigt elimineras
3. Konsumtion av kött skäras ned och vegetarisk inriktning gynnas
4. Återgång till basmat ske och mindre andel färdigmat med skadliga tillsatser
5. Global frihandel utvecklas men under lagreglerade former
6. Köttfabriker och djurtransporter stoppas där djuren stressas och blir farlig mat. Pälsfarmer förbjuds
7. Biogas produceras av latrin och avfall där också näringsämnen såsom fosfor och kvävesalter återvinns till gödsel.

Vatten
• Tillgång och renhet
• Stadsplanering
Vatten begränsar våra möjligheter. Överuttaget av vatten är det stora problemet. Vatten måste kunna recirkuleras istället för att släppas halvt renat ut i haven.

Energi
• Tillgång,, hur mycket energi kan olika energislag ge oss av vårt behov
• Miljö
• Säkerhet
På sikt är det solenergi, biogas och kärnkraft som skall försörja oss med all energi.
Vårt beroende av fossil energi måste brytas så fort som möjligt av miljöskäl men också av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl.