torsdag 21 juli 2011

Två viktiga politiska handlingar för orten Malmbäck artikel i tidningen Smålänningen den 23 juli


















Jag skrev denna artikel tidningen Smålänningen som dominerar Nässjötrakten.
På somrarna har jag min fritidsbostad utanför orten malmbäck som ligger på det småländska höglandet.
Denna ort kännetecknas av stagnation och jag har i artikeln velat visa hur denna nedåtgående spriral kan brytas

" En orts framgång är beroende av dess människor. Om den äldre befolkningen på en ort hela tiden ökar medan de yngre åldersgrupperna minskar kan man lätt hamna i en nedåtgående spiral. Huspriserna sjunker eller förblir låga samtidigt som underhållet är försummat. Detta innebär lätt att socialt svaga grupper flyttar in varvid ortens nedgång ytterligare förstärks. Utvecklingen kan brytas på två sätt
1. Förbättrade kommunikationer till Jönköping, som är en stad stadd i snabb ekonomisk utveckling. Busstrafik till Jönköping och bättre vägar bör snarast byggas. Detta skall möjliggöra för välbetalt folk kan flytta till Malmbäck som vill jobba i Jönköping/Huskvarna. I Malmbäck kan många trevliga tomter frigöras
2. Kommunalägda hyresbostäder som är senioranpassade bör byggas i Malmbäck. Detta skall möjliggöra för äldre människor att skaffa sig ett bekvämt boende t.ex. kring torget i Malmbäck.
Det var helt fel att för några år sedan försälja Lindens kommunala fastigheter till privata fastighetsägare. Den s.k. allmännyttan (kommunalägda bostadsbolag) har större kompetens i att förvalta, underhålla och bygga bostäder. Men det går att ändra på det och det finns många lämpliga tomter och saneringsfastigheter som där nya bostäder kan byggas på.
Problemet är att Nässjö kommun med huvudort Nässjö utmärks av stor sysselsättningsbrist och social problem och med ett näringsliv som inte kan anses vara i framkant vad gäller efterfrågan av vare sig kvalificerade eller okvalificerade jobb. Detta står i bjärt kontrast till Jönköping som har alla typer av arbeten. Politiker i Nässjö tänker nog inte så mycket på Malmbäck
Malmbäcksborna måste agera politiskt för bättre kommunikationer till Jönköping samt byggande av kommunala hyreslägenheter för seniorer. De malmbäckspolitiker i valet som propagerade för levande landsbygd, hela Sverige skall leva och för fler jobb bör nu träda fram och gå till politisk aktion för att rädda orten Malmbäcks framtid.
Karl-Erik Andersson fritidsboende i Hästeryd Malmbäck, boende i Västerås samt fritidspolitiker
Hästeryd 57072 Malmbäck och
Mälargatan 10 72010 Västerås
070-5508360

torsdag 7 juli 2011

Trafiksituationen kräver magnettåg










Efter vår studieresa i Tyskland har vi dragit följande slutsatser
Trängsel är i många regioner ett ökande problem då städerna växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Situationen är på många håll i t.ex. Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk. Tågen går inte i tid eller ställs in vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!
Transportsektorn står för en stor del av giftutsläppen i luften bl.a. polyaromatiska kolväten (tjärämnen), tungmetaller, mikrostoft, kväveoxider. Alla dessa ämnen orsakar sjukdomar i t.ex. luftvägarna. Bullret är ett annat problem som också ger hälsorisker. Övergång till magnetdrift ger inga giftutsläpp och ger betydligt lägre ljud än konventionella fordon . Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till. De lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver och priserna stiger kontinuerligt vilket ökar kostnaderna för transporter.

Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag. Behoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man vill åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt. Finansiering av jättelika infrastrukturinvesteringar måste tryggas och tiden för samhällsplanerings- och byggprocesserna måste kortas ned. Samhällsekonomiska livscykelsanalyser måste bli vägledande för beslut.

Magnettågen är en möjlig persontransport och magnetbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med magnettåg. Ett sådant tåg skulle förflytta sig på ca en kvart till Stockholm med fyra a fem avgångar per timme. En dubbelspårig magnetbana Stockholm - Västerås samlokaliserad med E18 kan realiseras på kort tid tidiga biljettintäkter. Investeringskostanden skulle bli ca 22 miljarder men i gengäld räcka i 80 år. Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnetbana 450 km/h uppgår till ca en tredjedel av motsvarande för det traditionella tyska höghastighetståget (ICE) i 250 km/h. Transportkapaciteten blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
På sikt möjliggör detta en regionförstoring genom att intresset för och attraktiviteten i pendling ökar.
Carl-Åke Utterström(FP) Grönliberal
Karl-Erik Andersson(FP)Grön Liberal
Harriet Andersson (FP) Grön liberal,

måndag 4 juli 2011

Magnettågsstudier ANALYS

















AnalysTrafik och transportsituationen präglas i många delar av välden av följande kännetecken
 Trängsel
 Olyckor
 Växthusgaseffekter
 Ökande kostnader
 Investeringsbehov

TrängselTrängsel blir i många regioner ett ökat problem och städer växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar tfa att arbetsmarknaden kräver alltmer av pendling. Situationen är på många håll i tex Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk tex Mälardalen. Tågen går inte i tid vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!

OlyckorEn följd av ökad trängsel är olyckor i trafiken. Främst tänker man kanske på biltrafiken men även det ökande tågresandet ökar olyckfallsrisken tfa att mängden nedslitet mtrl ökar och att apparaten inte är dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag

Växthusgaserna
Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till.

Ökande kostnader
Tfa av att de lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver stiger priserna kontinuerligt och därmed ökar kostnaderna för transporter.

Ökande investeringsbehovBehoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man skall kunna åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt.

Magnettågen är en del av problemlösningenMagnettågen rör sig på en magnetisk kudde vilket innebär att den ej berör material varvid slitaget är litet. Hastigheten blir hög vilket ger kortare restider och medger ökad transportkapacitet för varje tåg. Transportkapaciteten blir ca 3 gånger större än för ett konventionellt höghastighetståg.
Magnettågen skall ses som persontransport i första hand och de sk maglevbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig er än 160 km tim. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med maglevtåg. Ett magnettåg skulle förflytta sig på c, a en kvart till Stockholm.
Slutsatser
A. Magnettågsbanor kan anläggas:
1. Där det finns en stark pendling eller där det skall möjliggöra en stor pendling genom minskning av biltrafik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. (Tex Mälardelen är en arbetskraftsregion) Västerås-Stockholm är ett sådant exempel
2. Stor resandeström till internationellt flygfält tex Göteborg - Landvetter
3. Mellan de stora städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn , Oslo

B. Magnettågen skall opereras av själständiga företag och inte integreras i järnvägsföretagen eller banorna. Magnettågsföretagen måste få utveckla sin egen teknokultur och kan inte leva ihop med företag som domineras av den traditionella järnvägskulturen. Däremot får myndigheterna se till attt traditionella tågstationer och magnettågsstationer samlokaliseras

Västerås behöver en försköning













Stadens parker, rondeller och gatukanter behöver förskönas genom finare blomsterplanteringar. Klotter bör snabbare avlägsnas från väggar och andra faciliteter. Stadens statyer bör vara sköna och inspirerande som är en del i stadens estetik. Fler städer i samma storleksklass har lyckats bättre tex Jönköping. I den staden har man också åstadkommit ett levande stadscentrum med folkfyllda butiker, restauranger och kaféer trots ett mycket attraktivt butikscentrum utanför staden som heter A6 och är som en affärsmagnet med stora varuhus och som attraherar stora delar av Jönköpings län. Bygg mer centrumnära samt bekvämare parkering är bra åtgärder. Stadsträdsgårdsmästarnas uppdrag bör förändras och ges ny inriktning.
I Västerås finns fler tomter i centrala lägen innehållande skräp, skrot, bråte och sly ofta ägda av privatpersoner eller bolag. Här bör inledas från kommunens sida samtal om frivillig försköning då det höjer fastighetsvärdena. Tomter som av planeringsskäl skall ligga i lager fler år bör gräsbesås och klippas regelbundet och som med fördel kan användas för sport och rekreation. Trädförtätningar bör glesas så utsikter återställs till Mälaren t.ex. vid Björnövägen ut till Björnöbron eller vid träddungarna utanför Trumslagarbackens äldreboende. Detta är förutom en viktig miljöåtgärd ett sätt att skapa företagsklimat och attraktiv boendestad i Mälardalen. En skönare och renare stad måste bli kommunens mål och försköning må sättas in så for som möjligt
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360