Omtänkande behövs vid Mälarenergi- Insändare i VLT den 20 december

Adolf Preinfalk frågar sig den 18 december om Mälarenergi vill ha bort solfångare och värmepumpar.
Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxan att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle. Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Genom höga fasta avgifter kan Mälarenergi fördröja övergången till lokal förnyelsebar energi.
Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören. Mälarenergi måste verka för att en sådan utveckling sker och inte låsa sig fast vid ett gammalt affärskoncept.

Köttskatt ingen bra lösning

Jens Holm vill i en artikel den 7 december i VLT införa en köttskatt. Den kommer att enbart drabba låginkomsttagare ty de som har pengar låter sig inte påverkas genom att minska sin konsumtion. Vissa människor i världen äter för lite animalier(kött, fisk, ägg) och riskerar undernäring. Det är också sant att det finns en överkonsumtion av kött men det är matkonsumtionen som sådan som måste förändras. Överdriven konsumtion av fett, socker och stärkelse är mer eller mindre livsfarlig. Konsumtionen måste minska av bl.a. pommes frites, läsk, godis, chips, skräpmat och alkohol för att vi skall få en bättre hälsa och minskade risker för hjärt/kärlsjukdomar och cancer. Det behövs bättre upplysning och kunskapsspridning. Därmed kommer efterfrågan att minska på onyttig mat vilket innebär en minskad klimatpåfrestning genom minskade växthusgasutsläpp.
Genom skolundervisning och samhällsinformation måste hushållen läras laga mat direkt av basråvaror ty detta ger ökad hälsa och minskar hushållens utgifter. Färdigmat är dyr och innebär ökade miljöbelastningar. Grönsaker, potatis, frukt, ärtor och bönor kan i ökad omfattning odlas av konsumenterna själva genom t.ex. fler odlingslotter i städerna men också genom ökad produktion och försäljning från lokala odlare. Bättre förvaringsutrymmen för livsmedel måste skapas i bostäderna.
Allt för mycket mat slängs som avfall. Hushållen måste bli bättre på att ta till vara den mat som finns idag. Varje år slänger varje svensk 100 kg ätlig mat per år. Detta är ett enormt miljöproblem.
Ökas medvetenheten om konsekvenserna för hälsa och miljö hos konsumenten kommer marknaden själv att lösa de problem som Jens Holm söker lösa genom ensidig köttskatt. Därmed kommer efterfrågan att minska och de stora djurfarmerna i regnskogsländerna blir olönsamma.
Både nationellt och internationellt skall vi driva djurrättsfrågorna så att kor, grisas och höns skall få vistas ute under värdiga former. Slakt och transporter skall ske under former som inte stressar eller plågar djur. Åstadkommer vi detta kommer köttproduktion och konsumtion att hamna på rimliga nivåer.
Harriet och Karl-Erik Andersson(Fp) Gröna Liberaler

Det är bråttom med Södertäljeslussen

Byggandet av en ny sluss i Södertälje får inte stå i långbänk. Infrastrukturprojekt i Sverige tar för lång tid och både planering och byggande av infrastruktur måste gå fortare. Om inte slussen blir klar tillräckligt tidigt kommer andra lösningar och konkurrenter till Västerås hamn att ta över. Det finna många projekt som kan komma före. Det finns skäl att vara varsam med Mälarens vatten men det får inte fördröja projektet. Det gäller att nå flera mål samtidigt. Sjötransporter är miljövänliga. Det kan bli mycket jordbruksprodukter, biobränslen, styckegods och containers som kan integreras i ett transportsystem via Västerås. Däremot kommer mycket sannolikt under kommande decennier transporter av fossila bränslen typ petroleumprodukter, miljöfarliga produkter och kol att helt försvinna.

En annan sak är att Mälarens vatten måste bli bättre genom rening av dagvatten, näringsämnen från jord & skogsbruk och vatten från kända och idag okända giftdeponier. Avloppsreningsverken i Västerås måste bli både effektivare och flyttas utanför staden. Det blir dyrt men värdefull tomtmark kan också nyttjas.

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
021-3331293

Läckage från Grytatippen- Insändare VLT 6 december

Först ett tack till VAFAB:s VD Eva Myrin för svaret om lakvatten från Grytatippen i VLT den 30 november . Tyvärr minskade inte svaret min oro för vattnet i Svartån och Mälaren. VAFAB måste ge svar på följande frågor
1. I hur stor grad renas lakvattnet från Grytatippen innan det släpps ut?
2. Vilka näringsämnen, gifter och tungmetaller släpps ut och hur mycket?
3. Var kommer reningen av lakvattnet att ske och på vilket sätt leds vattnet till Svartån?
4. Vilka risker finns det på grund av att tippen innehåller gamla lysrör (kvicksilver) och asbest?
Dessa frågor bör besvaras av VAFAB tillsammans med uppgift om de åtgärder som kommer att vidtas i syfte att skydda från skaderisker som kan uppstå till följd av att lakvatten släpps ut i Svartån

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Övergången till förnyelsebar energi måste påskyndas

Risken finns att vi står oförberedda när oljeprischocken kommer
Ett av den tyska förvarsmaktens (Bundes-wehr) utredningscentra varnar i en för-studie för kommande oljeprischocker och dess konsekvenser under tiden 2010-2025 till följd av att oljekonsumtionen i världen ökar kraftigt, tillgångarna minskar och utvinningskostnaderna ökar drastiskt.
Relaterat
Den publicerades på der Spiegels hemsida den 1 september. Konsekvenserna kan enligt den tyska militären sammanfattas så här:
1. Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas viktighet ökar. Utrikespolitik och säkerhetspolitik kommer att bestämmas utifrån detta faktum.
2. Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. Bilaterala handelsavtal mellan länder kan innebära att vissa länder kan stängas ut från sin oljeförsörjning. Oljeleverantörerna uppträder ofta som både företag och statsorgan och förenar politiska och ekonomiska intressen.
3. Oljan påverkar 95 procent av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. För att producera ett kilo mat krävs 10 liter olja och därmed drabbas livsmedelsproduktionen och de allra fattigaste.
4. Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid och för att få fram absolut nödvändiga varor tvingas man till ransoneringar, prisreglering och kvotfördelningar.
5. En oljeprischock ger snabb global spridning av ekonomiska konsekvenser och alla länder har inte resurser att omstrukturera sin ekonomi tillräckligt snabbt för alternativ energiförsörjning vilket kommer att skapa världsvid recession.
6. Det demokratiska samhället rasar samman under de ekonomiska påfrestningarna. Motsättningarna mellan folkgrupper, näringar och yrken förstärks och ger extremistiska partier chansen att ta över makten.
Den tyska varningen om kommande oljeprischocker är en av flera. Tidigare i år har USA:s försvarsstab och brittiska försvarsdepartementet utfärdat liknande varningar om kommande oljeprischockar. Tyvärr tystas dessa rapporter ned eller blir inte kommenterade av regeringarna. Anledningen till det kan man spekulera kring.
Detta är dock varningsklockor som måste få oss att påskynda övergången till förnyelsebar energi och mer kärnkraft. Det måste gå snabbare än vad klimatalarmisterna förutspår och i den transformationen har man inte tid eller möjlighet att välja mellan hypotetiska alternativa energikällor utan man måste ta dem som fungerar rationellt, det vill säga kärnkraft, solenergi och biogas.
Men risken är att vi varnat för vargen länge och när oljeprischocken kommer mellan 2010-2025 så står vi otillräckligt förberedda.
KARL-ERIK ANDERSSON, TALESPERSON I ENERGI- OCH MILJÖFRÅGOR I VÄSTERÅS

Motion om forskningscentrum för miljö och energi

Motion till Västerås kommunfullmäktige 2010-12-02Satsa på forskning inom energi och miljö!
Världen står inför betydande utmaningar inom klimat, miljö och energi under de närmaste
decennierna. Den på fossila bränslen baserade tekniken kommer att bytas mot hållbara
energilösningar. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning inom de industrier som arbetar med
klimat, energi och infrastruktur. Just sådana företag finns i Västerås. Det kan också framhållas att
energisektorn sysselsätter fler människor i Sverige än t.ex. fordonsindustrin. Det finns alltså stora
möjligheter för tillväxt i Västerås, både vad gäller antal sysselsatta och antal invånare.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta utvecklingsområden.
Kommunen kan forma attraktiva infrastrukturpaket och erbjudanden till de som vill lokalisera
forskning, utveckling och produktion till Västerås. Bland annat kan det gälla utvecklingsprojekt kring
elnät, tåg, sol- och vindenergi och energieffektivisering. Det finns förutsättningar för att göra Västerås
till en attraktiv stad som kan locka hit den tekniska eliten från hela världen.
Folkpartiet liberalerna anser att ett energi- och klimatforskningscentrum bör bildas i samarbete mellan
industrin, högskolor och kommun. Framstående energiforskning via EU skulle kunna lokaliseras till
Västerås. Ett energiforskningscentrum skulle kunna bli ett nätverk för utveckling av näringslivet och
ge tillväxtimpulser för Västerås. Vi kan därmed konkurrera med stora forskningscentrum runtom i
världen såsom exempelvis Bangalore i Indien och Palo Alto i Silicon Valley Kalifornien. Vi vill att det
skall bli lockande att flytta utvecklingscentra från andra delar av världen till Västerås.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus utan om skapandet av
forskningsnätverk som är beroende av globala projekt.
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta ge
kommunstyrelsen i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum inom klimat, energi
och infrastruktur.
att att ta fram en handlingsplan för att stimulera samarbetet i teknik och naturvetenskap mellan
MDH och andra lärosäten i syfte att främja lokalisering av forsknings- och utvecklingsprojekt till
Västerås.
att att ta fram en handlingsplan för att främja samverkan mellan kommunen, Science Park, staten
och näringslivet med målet att öka sysselsättningen och tillväxten i Västerås.
Västerås 2010-12-02
Karl-Erik Andersson (FP)

Vansinne att släppa ut vatten från Grytatippen i Svartån

Jag skrev denna artikel i VLT den 22 november
"""
Miljödomstolen har gett VAFAB tillåtelse att släppa ut lakvatten i Svartån från Mälaren
Grytatippen lär innehålla minst 800 000 ton kolaska. Den innehåller de mest effektiva tungmetallerna och miljögifterna som kommer att ta död på vår råvattentäckt i Västeråsfjärden. Under kolaskan finns det också stora mängder asbestprodukter och mängder av lysrör . Därför är detta beslut helt obegripligt men VFAB/Mälarenergi bör bli klokare och anlägga en reningsanläggning för detta vatten och kanske annat farligt vatten så det inte kommer ut i Svartån och Mälaren

Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler

Mälargatan 10
72210 Västerås
Tel 021-331293 070-5508360

Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet

Det är angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Easy Mining är ett svenskt företag som fått patent på en metod att utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Företaget räknar med att bygga en fullskaleanläggning någonstans i Europa inom ett år. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förbrännings/förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förbränning eller förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall vore bra i Västerås

Öka biogasproduktionen!

Antalet biogasbilar ökar men det råder brist på biogas. Risken är att biogasbilarna tvingas tanka på fossilgas (naturgas) och då har inte miljömålen infriats.

Relaterat Produktionen måste ökas. Västerås är pionjär och glädjande sker nu efter viss väntan kommunala investeringar i biogasfabriker i Stockholms län. Men det krävs mer samarbete mellan kommun, lantbruk och industrier för att utnyttja allt det avfall som finns till exempel gödsel, halm och annat biologiskt avfall.

Det behövs också mersamarbete mellan kommuner för optimal produktion och logistik och avtal med oljebolag om försäljning.

Vidare behövs termisk förgasning av avfall till biogas måste startas som alternativ metod till förrötning ty då är en mycket högre produktion möjlig. Samverkan bör ske från ett regionalt perspektiv till exempel Mälardalen. Slutligen måste initiativ tas för att snabbt öka produktionen.

Karl-Erik Andersson (FP), Gröna liberaler
Publicerad 06:00 .

Kan man nå målet 60 öre per kwh

Skrev denna artikel i VLT idag
Siffrorna är grundade på kalkyler som jag och den bortgångne Anders Ahlander gjorde i början av året. Vi skalade bort alla subnventioner för att se vad priset var då och utan subventioner skulle det vara lätt att nå 60 öresmålet per kwh


Peter Malmström skriver att 60 öre per kilowatt inklusive moms är ett lämpligt takpris.

Relaterat
Han har rätt och om Sverige väljer rätt energimix så nås det målet lätt. El från vattenkraft och kärnkraft cirka 30 öre per kilowatt. Ny kärnkraft enligt den tredje generationen stannar vid cirka 50 öre.

Genom de uppgörelser som gjorts inom alliansen kommer vi att få acceptera vindkraft trots dess höga kostnad cirka 1:15 per kilowatt (exklusive subventioner) .Vindkraften kommer dock att spela en liten rolli det stora sammanhanget.(5–10 procent av totalt energibehov).

Bioledade kraftverk bör på sikt avvecklas då de kostar cirka 95 öre per kilowatt (exklusive subventioner) och denna råvara – ved, grenar, toppar och liknande – bör göras till fordonsbränsle, typ biodiesel (DME).

Solvärme via solpaneler är redan i dag lönsam som komplement till andra uppvärmningsformer typ bergvärme Priset per kilowatt har sjunkit till cirka 60 öre per kilowatt. Denna kombination kräver ett tillskott av el men genom sin effektivitet blir det låg förbrukning.

Solceller, det vill säga el direkt från solen, är fort-farande dyrt men genom den materialtekniska utvecklingen kommer solceller att bli billiga och integreras i nya hus och byggnader. Många hus kommer att bli nästan nollförbrukare av energi och i vissa lägen leverantörer av el.

60-öresstrategin kräver således vattenkraft, utbyggd kärnkraft och på sikt sol-energi. Energiformer som hamnar över 60 öre (exklusive subventioner) måste i det långa loppet fås att bli små (vindkraften) eller avvecklas (avfalls- och bio-eldade kraftvärmeverk).

Karl-Erik Andersson, Gröna liberaler, Västerås

Drastiska taxehöjningar kunde ha undvikits

Carl Gustav Hallqvist skriver VLT den 8 oktober om planeringen vid Mälarenergi och om kommande taxehöjningar. I en gammal kommunalekonoms öra ringer en klocka som väcker en gammal debatt till livet. Det handlar om att för 40 år sedan föreslog dåvarande Kommunförbundet att kommunala affärsverk och bolag skulle räkna avskrivningar på nuvärden och internränta på bruksvärden för bl.a. kraftvärmeverk. Dessa kostnader skulle inräknas i taxekalkylen och därmed medge ett sparande som innebar att man hade pengar till återinvesteringen den dag den kom. Kommunerna skulle ha tagit tillbaka och ackumulerat dessa meravskrivningar i återinvesteringsfonder i kommunens redovisning. Då hade det funnits pengar idag till återinvesteringar i pannor mm. Cheferna och politikerna i många kommuners tekniska nämnder och styrelser ville inte ha detta system utan ville själva behålla all pengarna i verket/bolaget. Därmed omöjliggjordes den behövliga kapitalackumulationen. Mälarnergi hör till den kategori av kommunala energiföretag som inte följde kommunförbundets rekommendationer. Man har avskrivit på historiska anskaffningsvärden och inte på nuvärden. Hade man följt de tankegångar som kommunförbundet hade för 40 år sedan hade taxan genomsnittligt varit högre men i gengäld hade vi haft pengar till dagens återinvesteringar och de drastiska höjningar som är att vänta på uppemot 40 % hade kunnat undvikas. Det är gamla socialdemokratiska synder som nu flyter upp till ytan. Det kan vara en uppgift för den nytillträdda revisionen att specialstudera denna fråga.
Karl-Erik Andersson Gröna Liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Har orten Malmbäck en framtid? Införd i Smålandstidningen

Har orten Malmbäck en framtid? Malmbäck är ett gammalt stationssamhälle utmed järnvägen Nässjö – Halmstad ca 2 mil söder Nässjö. Platsen karakteriseras av att ha en kraftigt växande andel äldre människor, få arbetsplatser och noll nybyggnation. Fastighetspriserna är låga till följd av denna situation. Arbetspendling sker i stor utsträckning till Nässjö och där kommunikationer ar goda. Problemet är att Nässjö saknar den ekonomiska växtkraft som skulle kunna rycka med de olika kransorterna i Nässjö kommun.
Däremot tycks utvecklingen i Jönköping vara mycket mer positiv med ett mer varierat näringsliv och mångfacetterad arbetskraftsefterfrågan. En ort som Malmbäck skulle kunna utnyttja detta om det funnes bättre direkt väg mellan Malmbäck och Jönköping. En möjlig sträckning för en helt ny väg skulle kunna vara Ormestorp - Viresjö- Hiegöl – Tenhult och upp på väg 40 vid Rommelsjö (Vägen Nässjö-Jönköping). Detta är inte mer än 21 km Svårigheten blir väl att hitta finansiering för ett sådant projekt. Det finns kanske andra lösningar som också skulle ge snabbare väg än dagens. Kollektivtrafiken Malmbäck – Jönköping skulle kunna förbättras genom pendlingsbussar.
Det som skulle inträffa i detta läge vore att Jönköpingsbor och arbetande i Jönköping skulle kunna köpa eller bygga hus i Malmbäck för pendling. Fastighetspriserna skulle öka något vilket skulle möjliggöra för en del äldre att byta bostad. I samma veva borde man då bygga ett antal kommunalägda senioranpassade hyresfastigheter i Malmbäck eftersom många äldre skulle föredra att bo lägenhet än i eget svårskött hus. Kanske man tom kunde bygga ett antal bostadsrättshus eller ägarelägenhetshus för de som säljer ett hus med reavinst kan då flytta denna till ägandet i bostadsrätt eller ägarelägenhet.
Den skisserade visionen skulle kunna tjäna som modell för fler orter som kan anknytas till ett växande regioncentra som Jönköping. Detta skulle kunna bryta den nedåtgående spiralen för många glesbygdsorter som trots allt ligger på ett acceptabelt avstånd från ett tillväxtcentra. Dessa orter har emellertid bra, miljö, naturskönhet, mark, ombyggbara hus, möjliga tomter och skulle bli ett bra boendekomplement till tillväxtorten. Det gäller att upptäcka att det finns möjligheter men de kräver vissa investeringar. Men vill vi att hela Sverige skall leva måste vi göra nyinvesteringar och tänka i nya banor. I detta spel skulle både tillväxtorten och glesbygdsorten vinna
Hindret kan ligga i den nuvarande kommunstrukturen där vissa krafter i Nässjö kommun skulle motsätta sig detta med stor kraft. Men Nässjö håller själv på att bli en komplementär ort till Jönköping genom de vägförbättringar som nu sker Nässjö-Jönköping. Genom att Jönköping är en kunskapsstad med Högskola kommer det vara en magnet för omgivningen och det gäller att avlägsna hindren och utnyttja detta på bästa sätt. Det krävs av de boende ett starkt politiskt engagemang och kraftfulla politiska aktioner för att detta skall ske. Men alternativet till detta är stagnation och tillbakagång för glesbygdsorter som Malmbäck.
Karl-Erik Andersson Hästeryd/Malmbäck, deltidboende och ägare av jordbruksfastighet
Mälargatan 10, 72210 Västerås tel. 021-33 12 93 eller 070-550 83 60

Artikel i VLT, FP: Räddning av naturkapitalet en förutsättning för framtida pensioner

Hoten mot naturkapitalet (haven, sjöar, våtmarker, skogar och den biologiska mångfalden) ökar i takt med en växande världsbefolkning och en rättmäktig materiell standardhöjning. Efterfrågan på energi och rent vatten stegras mycket kraftigt. Allt detta leder till en alltmer hektisk jakt på fossil energi. Havsbottnarna och de arktiska områdena genomsöks. Riskerna för naturförstöringar ökar härmed.

I en artikel i VLT den 8 oktober kräver Greenpeace att man skall sluta borra efter olja i Arktis. Det är inte svårt att hålla med om detta. Oljeborrningar på havens botten bör över huvud taget avslutas så fort som möjligt.

Enligt en FN-rapport nyligen överstiger miljöförstöringens kostnader för 2008 de kostnader som drabbade pensionsspararna i samband med finanskrisen med 20 procent. Skanskas fiasko vid Hallandsåsen, Bolidens dammolycka i Spanien, BP:s oljehaveri i Mexikanska golfen och nu senast gift-katastrofen i Ungern är bara några av många exempel på miljökatastrofer som fått eller kommer att få enorma ekonomiska konsekvenser för inblandade aktörer.

Stat, kommuner och företag har inte råd att miss-hushålla med eller att riskera naturkapital utan måste i stället tänka ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Miljö, ekonomi och social utveckling måste vara i balans. Den biologiska mångfalden och världsnaturen måste säkerställas inte minst för en god folkhälsa

Samtidigt måste en hel värld försörjas med mat, rent vatten och andra materiella varor. Övergången till hållbara och uthålliga energisystem, smartare jordbruk och resurssnålare industriprocesser måste ske snabbare än vi anar. Möjligheterna finns men det kräver:

1. utnyttja potentialen i biogas, solenergi och kärnkraft och sluta med fossilenergianvändning,

2. ökat internationellt samarbete för reglering och miljöavgifter,

3. ökat internationellt företagssamarbete för att minimera miljökatastrofer

4. lokalt agerande i kommunerna med globalt perspektiv är till exempel byggförbud på åkermark, rening av dagvatten, förhindra utsläpp av tungmetaller, tjärämnen och stoft vid energiproduktion och en klok avfallshantering där kretsloppstänkandet styr.

Karl-Erik AnderssonGröna liberaler
Publicerad 06:00 .
Textstorlek 1 2 3 .

Det finns många som tänker rätt men nu måste vi ändra

Erik Söderberg skrev 28 maj följande:

Den viktigaste aspekten för att satsa på solvärme är att förbränningen av biomassa kan minskas. Även om biomassan är förnybar leder förbränningen till utsläpp. Vid förbränning används biologiskt material vilket kan leda till utarmning av biologisk mångfald. Det är träd och växter som skulle kunna användas till annat, till exempel papper och fordonsbränsle eller fortsätta ge plats åt fåglar och andra djur. Min princip är således att vi ska använda solenergin i första hand och i andra hand bioenergi.
Jag anser inte att Mälarenergi i egen regi ska satsa på solvärme med egna anläggningar. I stället bör Mälarenergi bygga upp ett system som gör det lönsamt för fastighetsägare att sätta upp solpaneler på tak och koppla in sig på fjärrvärmenätet. Det kan således skapas en mångfald av energiproducenter i Västerås. Ett motargument mot detta är att Mälarenergi både genererar elkraft och värme. Svaret är att det även ska vara lönsamt att sälja ut el på nätet från gårdsbaserade vindkraftverk och solcellsanläggningar. Ett gott exempel för detta är Sala Heby Energi som skapat en ekonomisk förening som ska äga och förvalta en solcellsanläggning och det är öppet för vanligt folk att bli delägare i föreningen. Sala Heby Energi köper sedan el från anläggningen till ett överpris med motkrav att all vinst ska återinvesteras i anläggningen. Detta borde även Västerås satsa på."

Han har rätt. Nu gäller det att genomföra detta
Gröna liberaler har samma åsikt

Frågor som ingår i krishantering planering för säkerhet

Följande delar kan tänkas ingå i krishantering och planering för säkerhet


•säkerställande av matförsörjning
•säkerställande av tillgång på energi
• biologisk mångfald
• kärleksfull djurhållning t.ex. låt djuren gå ute mest hela året som grisar, kor mm och stopp för pälsproduktion i stora farmer
•kontrollerad jakt är nödvändig och är inte plågsamt för djuren
•rening av dagvatten så att våra vattendrag och sjöar är reserver för sötvatten
•småskalig vattenkraft och dammbyggande för vattenregleringar
•kommunikationer som baseras på icke fossila energikällor
•militärt försvar
•bistånd för att undvika konflikthärdar och ge en rättmäktig ekonomisk utveckling på plats

Alla lokala åtgärder för oljeoberoende är bra

Artikel införd i VLT 100 oktober
Lokala åtgärder för oljeoberoende
RelateratEva Brischetto skriver den 9 oktober i en kommentar till min artikel den 5 oktober om oljeprischocker, att man skall agera lokalt för att förebygga kommande kriser och det är helt rätt.

Med biogas menar jag biometan som framställts antingen genom rötning eller förgasning av biomassa och organiskt avfall från hushåll, lant- och skogsbruk samt industri. Detta ämne kan omvandlas till DME (Dimetyleter = en sorts biodiesel) och andra biobränslen. Ett grönt flygbränsle är på gång enligt detta koncept och det talas om en större produktionsanläggning i Stockholms län.

Ett energikombinat i Västerås, där DME och fjärrvärme och el produceras, skulle vara ett bra lokalt initiativ baserat på lokalt/regionalt avfall samt grot, halm och annan biomassa. Det kan vara ett mer optimalt alternativ för den tilltänkta Stockholmsfabriken.

Karl-Erik Andersson (FP)Gröna liberaler, Västerås

Sopförbränningen i kris i Storbritannien

Här är citat från Independant i UK
Förbättrad återvinningen innebär att vi kanske inte har tillräckligt med sopor för att föda planerade nya anläggningar
Independent on Sunday rapporterar att:
Miljögrupper kräver ett slut på byggandet av nya förbränningsanläggningar, som de säger kommer att undergräva återvinning. Experter frågan om Storbritannien kommer att producera tillräckligt med hushållsavfall som bränsle energi från avfallsanläggningar som landet förbättrar sin återvinning ansträngningar. Och de varnar för att avfall måste avledas från hållbara återvinningssystem eller importeras från andra håll för att hålla ett utslag av nya planerade avfallsförbränningsanläggningar arbetar ... Miljövänner kräver ett moratorium, vädja till regeringen att inta en mer hållbar strategi för avfallshantering.
Bevis visar att förbränningsanläggningar finns redan deprimerande återvinning och kompostering priser i Storbritannien och i andra delar av Europa, och artikeln hänvisar till situationen i Hampshire där Veolia driver tre avfallsförbränningsanläggningar:
I Hampshire, där Veolia avfall entreprenören driver tre förbränningsugnar, brist på kommunalt avfall har redan lett företaget att försöka variera växternas planering villkor som möjliggör för dem att bearbeta mer industriellt avfall och, potentiellt, import av avfall från länder utanför länet. Ett landsting taleskvinna förnekade förbränningsugnar skulle påverka återvinning. Men återvinning endast en av länets 14 kommuner inhemska matavfall - resten bränna den.
Artikeln fortsätter med att förklara hur Gill veckor av Environmental Services Association, handel med organ som representerar det brittiska industrins avfallshantering, hävdade att det var särskilt överkapaciteten i Tyskland och Nederländerna, med andra EU-medlemsstater exportera avfall där.
UKWIN är medveten om planerna på att sända avfall från Storbritannien till Tyskland för att ge råvara för deras förbränningsugnar.
Förbränningsugnar konkurrera med återvinning, kompostering och rötning (AD) som råmaterial, och avfall kontrakt ofta låsa råden till att tillhandahålla minst mängder av avfall för förbränningsanläggningar även när materialet ska återvinnas eller komposteras i stället.
UKWIN är för närvarande att samla bevis som kommer att läggas fram som en del av regeringens nuvarande avfall översyn. Om du har bevis på att de befintliga eller föreslagna förbränningsanläggningar är deplacerande återvinning och kompostering, däribland förebyggande av separat insamling av matavfall för rötning, vänligen vidarebefordra detta till UKWIN samordnare Shlomo Dowen .

http://bioenergitidningen.se/newsmodule/view/id/67/src/@random4af3023e802c1

Locka ut SD på Arenan för diskussion. Vi i alliansen skall göra det

Bild från Första kammaren i riksdagen


Kom ihåg att så länge inte Rödgröna inte hade ett tydligt program då låg de högt i opinion men sen när de hade program rasade siffrorna Så kan det gå för SD om vi lockar ut dem på arenan med diskussion ty när folk ser deras verkliga program ryggar de flesta tillbaka.
Man skall alltid syna korten offentligt
Jag hoppas nu att Alliansen tar diskussionen med SD direkt. De rödgröna vill väl inte prata med någon annan än sig själv så lämnar dem utanför

Tyska militären förutspår svår kris till följd av minskad tillgänglighet av olja och andra fossiler

Bilden är tagen i juni i Berlin från stadsdelen Spandau där ett kolkraftverk syns i bakgrunden



Peak Oil - an analysis by German Military
Submitted by Mikael Höök on Thu, 2010-09-02 06:52.
A study by a German military think tank has analyzed how "peak oil" might change the global economy. The internal draft document -- leaked on the Internet -- shows for the first time how carefully the German government has considered a potential energy crisis.
The Peak Oil issue is so politically explosive that it's remarkable when an institution like the Bundeswehr, the German military, uses the term "peak oil" at all. But a military study currently circulating on the German blogosphere goes further.
The study is a product of the Future Analysis department of the Bundeswehr Transformation Center, a think tank tasked with fixing a direction for the German military. The team of authors, led by Lieutenant Colonel Thomas Will, uses sometimes-dramatic language to depict the consequences of an irreversible depletion of raw materials. It warns of shifts in the global balance of power, of the formation of new relationships based on interdependency, of a decline in importance of the western industrial nations, of the "total collapse of the markets" and of serious political and economic crises.
According to the German report, there was "some probability that peak oil will occur around the year 2010 and that the impact on security is expected to be felt 15 to 30 years later." The Bundeswehr prediction is consistent with those of well-known scientists who assume global oil production has either already passed its peak or will do so this year.

Energipolitiken måste få nytt fokus - det viktigaste blir resurser,kostnader och konfliktlösning

Bilden är från Gasledningsbyggandet från Ryssland utanför Greifswald i Pommern Tyskland,
Foto KEA






Jag har under längre tid studerat den internationella politiken och
energifrågan i ett sammanhang
"Ett världspolitiskt scenario är kampen kring energi och mat under den
närmaste 30 åren"
- energi och vatten blir ödesfrågor
- klimatfrågan är redan överspelad istället måste vi hantera verkliga
problem som redan finns kring energin,miljön och maten
- hur kommer maktkampen om resurserna att se ut
- blir det ökade risker för krig ,oroligheter, terrorism likn.
Vad är då bästa strategin för oss i ett kommande scenario.

Energipolitiken måste utvecklas Tex behöver vi forskning för utveckling av kärnenenergiteknik för att använda avfallet till bränsle och då har vi svenskt bränsle för 3000 år framåt.

Miljö- och energipolitiken får inte fokusera på klimat och koldioxid ty långt viktigare är problemen med ökade kostnader för fossilbränsle samt politiska förvecklingar kring åtkomsten av fossilbränslena.
Fossilbränslena kommer att ta slut pga av den snabba expansionen i bla Kina och Indien. En ekomisk fianskris kan uppstå inom tio år pga av höga fossilbränslekostander. Skapar vi oss inte ett energioberoende inom EU så kan det gå illa.
Sannolikt blir kärnerngin och solenergin de som räddar det hela plus lite biogas från avfallet.

Varför finns Sverigedemokrater? Finns det flera svenska verkligheter?

Det finns flera Sverige idag.

1. Bla finns det ett alltmera glesare glesbygd som består av en åldrande befolkning och där alla typer av service glesats ut. i dessa bygder frodas främlingsfientligheten och känslan av hot utifrån. Tfa av låga priser på hus flyttar socialt och kriminellt belastade människor in. DEt är miltals till en polis.
InvandraRE möter man inte på glesa landsbygden. Men när de kommer in till den närbelägna staden finns flyktingar som ser annorlunda ut.Lantfolket frågar sig vad gör dessa människor och hur de får pengar till att leva.Arbetslösheten är stor.
I en sådan miljö finns det alltid utrymme för extremistiska partier som tycker att politikerna glömt bort folket på orten.

2. Det finns de gamla industriorterna / brukssamhällena där jobben är få och det finns många utslagna människor. På samma sätt här frodas extremismen precis som på glesbygden

3. Det finns de tråkiga förorterna från miljonprogrammet där det råder utanförskap och där är också extremismen stor.

4.. Det finns det rika och progressiva Sverige där jobben är många och toleransen är stor och där är extremisterna få

Vilka slutsatser kan vi dra?

Politiken måste börja ägna sig åt gelsbygden,de gamla bruksorterna och förorterna och hitta mekanismerna för progressiv förändring.

Jag återkommer till vilka dessa progressiva åtgärder kan vara

Varför röstade man på Sverigedemokraterna?

Jag har lyssnat av några argument från folk i landsbygd när en mindre stad i Småland från folk som röstat på Sverigedemokraterna
Detta är mitt första inlägga i en serie i detta ämne

Följande argument kom fram (Detta är citat (observera))

1. Det är för många somalier vars kvinnor är klädda i konstiga kläder och det finns inte jobb för dem här i stan. Många svenskar går arbetslösa här. Visst det är synd om en del av dem men varför inte skicka pengar dit därifrån de kommer

2.Politikerna(alla partier) lyssnar inte på oss vanliga människor. De pratar en massa som vi inte förstår

3. Det finns ingen polis här på orten så brottsligheten kan göra vad den vill och dessutom flyttar det in en massa socialfall i de billiga husen här på landet (inte bra)

Jag fortsätter att lyssna in varför vanliga människor röstat på SD
och sen skall jag se hur man kan omvända människor till andra åsikter om hur samhällsymtomen skall avhjälpas.

Energi och vatten är världens ödesfrågor

Energi och vatten är egentligen politikens huvudfrågor
På det globala planet kommer energi och vatten att direkt eller indirekt bestämma världspolitiken. Det kommer att bli allt kostsammare att utvinna de fossila bränslena olja, gas och kol. Det är få länder som dominerar tillgången och risken för nationella utpressningar är större än någonsin. Omläggning till förnyelsebar energi och kärnkraft bör ske snabbare än vad klimatalarmisterna säger. En allvarlig global finanskris till följd av ökade kostnader för fossilenergi är sannolik inom 10 år.
Vattenbrist på grund av uttorkning och misshushållning kommer att hota matproduktionen i många områden ute i världen. Det kommer att uppstå många konflikter om floder och andra vattenreservoarer. Globalt kommer jordbruksproduktionens förutsättningar att ändras drastiskt i många delar av världen vilket kommer att göra jorden i de tempererade klimatzonerna mer värdefull i t.ex. i Sverige
På lokal nivå i Sverige måste vi ha en smart och miljövänlig energiproduktion baserad på lokal förnyelsebar energi i form av solenergi, värmepumpar och biogas samt nationellt en trygg försörjning via vatten- och kärn- och vindkraft.
Stadens dagvatten och utrinningen från jord- och skogsbruk är ett problem som måste lösas. Genom fördröjning via dammar och växtbarriärer kan tillförseln av näringsämnen och gifter stoppas till Mälaren. Men det ger också möjligheter till försköningar av stadsrummet

Det gäller att se nya helheter dvs nya energisystem som består av flera energislag

Vi har alla utvecklat nu våra kunskaper under diskussionen om energi-system de senaste åren. Energi och effekt är två olika saker men sen har "the smart grid" har kommit in i bilden
Genom smart grid står ingen enskild energikälla eller energistation för lasten i ett elnät och dessutom kan efterfrågan påverkas genom prissystemet.
Sålunda kan vi tala om ett "energisystem." bestående av bla kärnkraft och flera förnyelsebara energikällor. Jag tror mycket på ABB;s projekttankar om Desertec (storskalig solel från SAHARA) men kräver ett
intelligent nät . Samtidigt behöver vi en stark baskraft och det är kärnkraften. Misstänker att vattenkraften blir den stora reglerkraften. För att vattenkraften skall kunna var det måste kärnkraftens elproduktion ökas betydligt. Man måste skapa ett systemtänkande som möjliggörs genom att elektriciteten blir den huvudsakliga energibäraren.

FOLKPARTIET ÄR DET PARTI SOM KLARAST STÄLLT UPP FÖR KÄRNKRAFTEN

De som vill ha kärnkraft och de som känner sig hotade pga av att rödgröna vill lägga ned kärnkraften skall rösta på Folkpartiet,. Det är inte minst arbetarna och tjänstemännen på Westinghouse som kan känna sig oroade

Folkpartiets nationella miljö och energipolitik i korthet:
» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

Den kommunala miljö & energipolitik jag vill driva

Vi vill ha smart, miljövänlig,
säker och billig energi
» Använda energin på bästa möjliga
sätt i boendet och vid transporter.
» I huvudsak lågenergihus vid nyproduktion
och energieffektiviseringar i
äldre bostadsbestånd.
» På lokal nivå skall förnyelsebar energi
t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras.
Ett smart elnät som innebär
att el skall kunna säljas och köpas
mellan husägare, företag och Mälarenergi.
» Ökad biogasproduktion av avfall från
hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk
genom förgasning och rötning.
» Avskaffa fossilbränningen vid kraft-värmeverket och ersätta
det med eldning av biobränsle och avfall senast
2014.
» Undersöka möjligheterna till spillvärme
från Forsmark i Mälardalen.
» Kärnkraft och vattenkraft som förser
oss med billig basenergi på nationell
nivå.
Det kommunala bostadsbolaget
Mimer skall bli föregångare
» Påbörja byggandet av nya ekologiska
bostadsområden med lågenergihus
och lokal energiproduktion.
» Utnyttja lediga takytor för värme och
elproduktion via solenergi i det befintliga
bostadsbeståndet.
Renare vatten i Mälaren
och ökad badkvalitet
» Stadens dagvatten är ett stort
problem som kan lösas hållbart
» Genom fördröjning och infiltration
direkt i de områden där nederbörden
faller och med vackra
kanaler, dammar och växtbarriärer
blir dagvattnet en resurs som
kan användas till att försköna
stadsrummet.
» På samma sätt som Östersjön
skall räddas måste Mälaren räddas
och dess ekosystem/ biologiska
mångfald skall bevaras.
Det är också en stor turistresurs
» Målet är att få baden godkända enligt
EU-norm.
Miljövänliga drivmedel:» 25-30 nya laddstationer för elbilar
utplacerade på strategiska ställen
och 50 % av nyanskaffade
kommunala bilarna skall vara el/elhybrider
år 2014

» Ett ökat antal biogasställen, ökade leveranser
av biogas till lokal- och länstrafiken,
ökad försäljning av biogas
till privatbilister och en ökad biogasproduktion
år 2014

Forsknings- och utvecklingscenter inom miljö,
energi och transport för företags- och jobbutveckling
Kommunens långa historia som teknikstad och kunskaper inom energiområdet
skall utnyttjas för expansion av jobb, företag, näringsliv och kommun. Världens
miljö- och energikris är vår chans.
» Globala utvecklingsprojekt från bl.a. EU inom solenergi, elteknik, kärnteknik,
transporter mm skall lockas till Västerås.
» En nätverksorganisation byggs upp för samverkan MDH, KTH, företag, Science
Park, kommun, landsting och andra myndigheter.
» Teknikupphandlingar och företagsutveckling skall kunna ske.
» Samarbete och samverkan med företagen utvecklas.

Folkpartiets nationella miljö
och energipolitik i korthet:
» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

Vad är världspolitikens grundproblem Är det energi och vatten?

Energi och vatten är egentligen politikens huvudfrågor.
På det globala planet kommer energi och vatten att direkt eller indirekt bestämma världspolitiken. Det kommer att bli allt kostsammare att utvinna de fossila bränslena olja, gas och kol. Det är få länder som dominerar tillgången och risken för nationella utpressningar är större än någonsin. Omläggning till förnyelsebar energi och kärnkraft bör ske snabbare än vad klimatalarmisterna säger. En allvarlig global finanskris till följd av ökade kostnader för fossilenergi är sannolik inom 10 år.
Vattenbrist på grund av uttorkning och misshushållning kommer att hota matproduktionen i många områden ute i världen. Det kommer att uppstå många konflikter om floder och andra vattenreservoarer. Globalt kommer jordbruksproduktionens förutsättningar att ändras drastiskt i många delar av världen vilket kommer att göra jorden i de tempererade klimatzonerna mer värdefull i t.ex. i Sverige
På lokal nivå i Sverige måste vi ha en smart och miljövänlig energiproduktion baserad på lokal förnyelsebar energi i form av solenergi, värmepumpar och biogas samt nationellt en trygg försörjning via vatten- och kärn- och vindkraft.
Stadens dagvatten och utrinningen från jord- och skogsbruk är ett problem som måste lösas. Genom fördröjning via dammar och växtbarriärer kan tillförseln av näringsämnen och gifter stoppas till Mälaren. Men det ger också möjligheter till försköningar av stadsrummet

Vad skall vi göra med den förnyelsebara enrgin

Vi måste satsa på - I huvudsak enbart byggande av lågenergihus och smarta energieffektiviseringar i äldre bostadsbestånd där solenergi, vindkraft och markvärme blir lokal producenter täcker en stor del av behovet. Det varierar men mellan 50 och 75 % av värme och elbehovet kan täckas här. På lokal nivå skall förnyelsebar energi t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras. Ett smart elnät som innebär att el skall kunna säljas och köpas mellan husägare, företag och Energiföretag (typ Mälarenergi), Nettoavräkning skall ske samt Ett Smart Nätverk etableras.

Ökad biogasproduktion av avfall från hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk genom förgasning och rötning. Samarbete mellan kommun, lantbruk och företag skall utvecklas inom biogasområdet. Biogasproduktion via rötning ökas från c,a 1 TWH till . Genom förgasning kan ytterligare 50 TWH biogas framställas av biomassa och avfall.

Fordon skall köras på biogas och elenergi

Hjälpa jordbruket att bli självförsörjande på el

Avskaffa fossilbränningen vid kraftvärmeverken och ersätta det med eldning av biobränsle och avfall senast 2014

Kraftig satsning på solel och solpaneler på alla tak och kabnske också i väggarna och fönstren

Påbörja internationella samarbetsprojekt med solel från Sahara

Bygga ut den småskaliga vattenkraftsproduktionen till 7 TWH

Med dessa åtgärder når vi mer än 49 % av energibehovet

Fördjupning av åtgärder tfa av livsmedelskrisen

Det finns de som tror att livsmedelskrisen innebär att vi bara skall äta vegetabiliskt för att lösa behovet av mer mnar. Dvs vi skall inte ha några djur eller fiska. Således inget kött,fiskt eller mjölkprodukter Men det går nog inte,
Det är ur hälsosynpunkt viktigt att äta lagom med animaliska livsmedel.

Ddet är protein som behövs för tillväxt, underhåll och reparation av alla kroppens vävnader, proteiner behövs även för bildandet av enzymer och hormoner som reglerar kroppens processer. Vissa proteiner transportera syre, medan andra bygger muskel. Proteiner kan fungera som energikälla vid behov, fastande mage eller under längre fysisk ansträngning. Många vitaminer och mineraler är bundna till specifika proteiner för transport. Proteiner är också nödvändiga för blodets koagulering och vätskebalans. Med andra ord, protein spelar en viktig roll i nästan alla metabola, strukturella och fysiologisk process som krävs för livet!

Protein finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg och vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål. Animaliska livsmedel innehåller alla essentiella aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men vegetarianer kan genom att äta varierat få en fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror från maten.

• Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning.
• I växtriket är det proteinet från baljväxter som har bäst aminosyror. Ärtor, bönor och linser är därför viktiga för den som väljer att äta vegetariskt.
• Mjöl, gryn och bröd innehåller inte alla essentiella aminosyror men kan tillsammans med andra livsmedel, till exempel ärtor och bönor, ge tillräckligt av de nödvändiga aminosyrorna.
Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning

Idag står mjölk- och köttproduktionen globalt sett för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Men en ny studie som görs av forskare vid FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, visar att utsläppen kan variera mycket mellan produktionen i olika länder. Sverige är bland länderna som släpper ut minst per kilo mjölk och nötkött.

Utsläpp per kilo mjölk och nötkött Ett kilo mjölk producerad i Sverige eller något av de andra Nordeuroepiska länderna släpper ut hälften så mycket växthusgaser jämfört med mjölk som produceras i Brasilien. Tittar man på produktionen av ett kilo mjölk i länderna söder om Sahara i Afrika så är utsläppen tio gånger högre än i Sverige.
Theun Vellinga från Holland är en av forskarna vid FN:s livsmedel och jordbruksorganisation FAO. Han säger att skillnaderna delvis har att göra med vad korna får att äta. I de afrikanska länderna söder om Sahara är det så dåligt med bete och foder att korna inte kan producera lika mycket mjök under samma tid som korna i Sverige, som får mer näringsrikt foder. När det tar längre tid att få fram mjölk för korna så hinner de släppa ifrån sig mer metangas från sin matsmältning per kilo mjölk.
Men utsläppsnivåerna handlar också om tillgången till tekniska hjälpmedel och hur djurens foder odlas, enligt Theun Vellinga.

De olika sätten att hålla djuren gör att utsläppsförhållandena i princip ser lika dana ut när det gäller produktionen av nötkött. Men även om mjölk- och köttproduktionen står för mer utsläpp per kilo i fattigare länder jämfört med i Sverige så konsumerar vi mycket mer här. Detta gör att utsläppen ändå skjuter i höjden. En poäng med forskningen som Theun Vellinga arbetar med är att hitta åtgärder för hur utsläppen kan minskas som passar de olika produktionsformerna. Att ta fram rätt åtgärder till rätt land, som han själv uttrycket det. För det är samtidigt bra att låta mjölken prodceras så lokalt som möjligt för att slippa onödiga transporter med energikrävande kylsystem.
Ett miljöriktigt jordbruk
Danone är världens ledande mejerikoncern och mjölkproduktionen är utgångspunkten för alla våra mejeriprodukter. Samtidigt vet vi att jordbruket svarar för 25 procent av alla växthusgaser som släpps ut, tar 70 procent av världens vattenresurser i anspråk och svarar för 40 procent av den förstörelse av grundvattnet som sker runt om i världen.

Att utveckla ett uthålligt jordbruk och framförallt en uthållig mjölkproduktion kräver blla
.
• Minska utsläppen av kornas metangaser inom mjölkproduktionen
• Arbeta med våtmarksprojekt för att förbättra jordens möjligheter att ta upp och lagra CO2 och växtbarriärer för att fånga upp näringsläckagen. Dessa barriärer blir också mångfaldsmark
• Sanering av utsatta jordar

Fördjupning om livsmedelskrisen

Citat från Marit Paulsen
"Vi är mer än sex miljarder människor som ska livnära oss på jorden, och var och en har till sitt förfogande ett kvarts hektar odlingsmark. Det betyder att vi på 2 600 kvadratmeter, en yta som inte är mer än drygt en tredjedel av en fotbollsplan, ska odla all vår mat, fibrer till våra kläder, foder till grisar och kycklingar och numera (tror vi) också etanol till de rika västerlänningarnas bilar. För var och en finns också ungefär den dubbla arealen i form av betesmark för att föda upp nötkreatur, får och getter.
Vi blir obönhörligen fler människor på jorden, klotet växer inte, den odlingsbara ytan minskar - bland annat har åkermarken en tendens att befinna sig runt de riktigt stora städerna. Dessa breder ut sig, liksom öknarna och icke minst: klimatet blir varmare, det blir torrare i världens "kornbodsområden".
Det är till just dessa obestridliga fakta som vi måste förhålla oss i vår mat- och energidebatt, och då har vi inte råd att vara teknikfientliga. Skulle dessutom klimatförändringen vara ett faktum så krävs det ännu snabbare omtänkande när det gäller mat och moral.
Hur vi än vänder och vrider oss så ger ekoodling en kraftig skördeminskning. Skördarna blir från hälften till tre fjärdedelar av den skörd som konventionell odling ger. Här kommer vi fram till den riktigt stora frågan: Det är vi i den rika världen som har betalningsvilja och betalningsförmåga. Ska vi odla ekologisk mat, äta GI-dieter och dessutom odla drivmedel till våra bilar - när det leder till att de fattiga får svälta?
Om vi vill vara solidariska ska vi i stället välja att odla extremt effektivt för att få mat åt alla. Använda den moderna vetenskapliga kunskap vi redan har och satsa allt på att utveckla och lösa de problem som återstår, bland annat att producera effektiva och kortlivade bekämpningsmedel.
Vi kan med ganska stor tillförsikt tro att mänskligheten kan lösa de allra flesta tekniska problem - dock kan vi aldrig skaffa oss en större planet att dela på. Det vore exempelvis katastrofalt att försöka odla upp regnskogsmark eller nära-öken-jord. Det icke lösbara problemet i dagens jordbruk är att vi absolut inte kan få större yta och att den odlingsbara ytan kommer att minska i faktiska tal. Ytan per person kommer att dramatiskt krympa ännu mer allt eftersom människorna blir fler. Därtill ska läggas bristen på vatten inom stora områden som i dag är "kornbodar".

Valdebatt om miljö och enrgi 1 september kl 15.00 Sal Omega Mälardalens högskola

"Bilden beskriver gasrör utanför Greifswald som skall bli gasledning från Ryssland. Genom detta projekt skapas ett farligt beroende av Ryssland. Istället borde Tyskland byggt ut Kärnkraften



Diskussionspunkter den 1 september på MDH kl 15.00
1. Hur skall kommunikationer se ut inom Västerås och mellan Västerås och
vår närmiljö? Kollektiva transporter vs privattransporter - gas, el, etanol,...
Elbilar,.. Flygplats i Även Västerås eller bara Arlanda. Och i så fall vilka
kommunikationer till Arlanda?
2. Hur skall Västerås byggas ut? Förtätning, distribuerat (och i så
fall var), samarbete med närliggande kommuner, lågenergihus, passivhus, ..Hur
hålla nere kostnaderna, så att även ungdomar har råd att bo?
3.El och värmeproduktion - avfall, lokala bränslen som halm och
energiskog, hur hantera bränsleförsörjningen? Stimulera sol och el? Hur
hantera att om man bygger en massa värmepumpar centralt ökar elbehov samtidigt som
kraftvärmeproduktionen blir dyrare (tar bort fjärrvärmeunderlag). Hur skall vi
göra?
4. Livsmiljö - biologisk mångfald, grönområden, minska kemikalier i naturen - hur skall vi styra?
5. Hjärtefrågor?

Samtalsledare Erik Dahlquist (PhD) professor in Energy Engineering

SLUTSATSER EFTER KONFERENS MED SERO PÅ WESTERQWARN 26 augusti

SERO vill ha mer förnyelsebar energi och det är rätt. Men all förnyelsebar energi är inte lika bra
1. Bästa förnyelsebara energi är solenergin och den har bäst utvecklingspotential. Den kan betyda mycket som småskalig energi för bostäder både som uppvärmning och elproduktion men också som storskalig solenergiproduktion i t.ex. södra Europa och Sahara
2. Vattenkraften i storskalig form är utbyggd i Sverige men det är bra med utbyggnad av småskalig vattenkraft. Den bör uppmuntras. Kanske den ger 7 TWH till och kan bli balanskraft till vindenergin
3. Flytande biogas är ett utmärkt fordonsbränsle som kan framställas genom rötning och än hellre genom pyrolys av avfall eller biomassa.
4. Det effektivaste fordonsbränslet är el ty den är 4-5 ggr effektivare än fossilbränsle men då skall elen komma helst från sol eller kärnenergi
5. Vindkraften kommer att finnas och bli högst 20 TWH men troligare 10 TWH och den behöver balanskraft i form av vattenkraft
6. Kärnkraften behövs som en basenergiunder oöverskådlig tid
7. Bionergi har en begransad användning pga av att allt mer mark kommer att behövas till livsmedelsproduktion
8.Båda förnyelsebar enrgi och kärnkraft behövs för att ersätta fossilenrgin som är helt domninerande idag.

Miljö och energidebatt Tors 26 aug 19 - 21 Hur vill du att miljöarbetet ska se ut i framtiden i Västmanland? Stadsbiblioteket

Tors 26 aug kl 19 - 21
MILJÖ och ENERGIDEBATT
Stadsbiblioteket
Hur vill du att miljöarbetet ska se ut i framtiden i Västmanland?

Från FP deltager Karl-Erik Andersson Talesperson miljö och enrgiVilka frågor tycker du är viktiga och hur ska politikerna arbeta med dem? Möt ledande västmanländksapolitiker och från de sju riksdagspartierna i en debatt om miljö-och energipolitik inför valet:

Moderator: Anders Lif, journalist och författare.

Arr: Förbundet Agenda 21 i Västmanland

Den kommande ekologiska staden Västerås

Den kommande staden är ekologisk vilket innebär lokal produktion av solel och solvärme integrerat i byggnaderna samt en ökad grönhet med mer växter som utgör näringsfällor för näringsämnen från dagvatten och jordbruk. Vattnet utgör en attraktiv del av stadsrummet. Avfall från hushåll liksom växtdelar från näringsbarriärer omvandlas till biogas.Det kommer att odlas mycket i den framtida staden. Det handlar om pedagogik,markutnyttjande och medborgerlig delaktig i livsmedelsproduktion lokalt

På riksnivå arbetas med att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Avloppsverken släpper ut orent vatten och det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket skulle kosta efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Det behövs också en plan för hur dagvattnet kan bli en resurs till att försköna stadsrummet.

En stabil basenergiförsörjning levereras från kärnkraften och vårt kraftvärmebolag bör äga aktier i något kärnkraftskonsortium tex kring Forsmark eller Oskarshamn.
Genom ett smart elnät skall dessa enrgiformer samverka med loakl el från solel och annan lokla enrgi tex biogas

Livsmedelsförsörjningen och hur den påverkar oss lokalt – Vi måste göra både och lite till

Jordbruket och livsmedelsförsörjningen i världen påverkar oss alla. Välmående djur är en viktig fråga och djurhållningen måste överlag förbättras. Välmående djur producerar mer och bättre mat. Maten skall räcka till alla i världen
Många som idag talar om ett hållbart jordbruk men få av dessa förslag är realistiska och tom felaktiga.

Följande fakta kvarstår
Det finns 1 kvarts hektar åkermark per världsmedborgare och ungefär ¾ hektar betesmark, Samtidigt ökar världsbefolkningen med c:a 50% fram till år 2000. Uppodling av skogar och savanner är otänkbart. Därför måste avkastningen per ha öka och därför måste man välja smarta odlingsmetoder. På EU-nivå arbetar vi för ett för avskaffande av jordbrukssubventioner som snedvrider världshandeln och ett mer slagkraftigt jordbruk.

I denna situation måste vi inse att bioenergin är begränsad och inte någon lösning på energiproblematiken. Mat skall heller inte användas som energi. Däremot bör avfall, gödsel och restprodukter omvandlas till biogas antingen genom rötning eller genom förgasning. Här bör vi stimulera samverkan mellan bönder och samverkan mellan kommun och lantbruksföretag. Lantbruket kan bli ganska självförsörjande av energi genom biogas, solfångare och vindkraft.
Lokalt bör vi därför vara försiktiga med att använda åkermark till annat än åkermark. Golfbanor och liknande är i regel inga problem eftersom sådan mark vid framtida lägen lätt kan återskapas till åkerjord. Odlingsmöjligheterna inom staden bör ökas för hushållen att odla närodlade grönsaker, frukter och andra nyttoväxter. Men även småskalig jordbruksproduktion inom staden för avsalu bör kunna var möjlig. Detta kan också ingå i strävan att skapa grönare städer. Men det bör utvecklas mekanismer så att livsmedelproduktionen inom städerna kan ökas kraftigt.
De som får överskott på sina odlingar måste kunna och vara motiverade att sälja vidare tillandra. Någon slags ny marknad måste etableras. En ny mikroekonomi kan kanske uppstå i storstadsområden. Vidare kunde skolor börja ha odlingar som sköts av eleverna. Detta är pedagogik lära ut mer om de biologiska sammanhangen samtitigt som markytor kan användas inom skolområdena samt ge ny intressant sysselsättning för elever på fritiden

Ser man Sverige så finns en oanad potential att öka livsmedelsproduktionen. Tack vare att vi är ett glesbefolkat land finns det stora landytor som kan omvändas till odling. Vi bör dela upp jordbruksmarken i två kategorier nämligen 1. Högproduktionsmark och 2. Mångfaldsmark
På så sätt får vi en optimal markanvändning ur både ekolologisk och ekonomisk synvinkel.
Tre sorters jordbruksmark i framtiden
1. Högproduktiv mark för kommersiell odling
2. Mångfaldsdmark där odlingen kombineras med turism, annan sysselsättning mm eller odlas inte denna mark alls utan får vara mångfaldslager dvs naturskyddområdet
3. Urban odling dvs. odling på lämpliga ytor inom städerna t.ex. hyresbostadsområden, villatomter, skolområden, mm av grönsaker, frukter mm

pressmedelande som lämnats idag 11 auhusti...FP: Ekologi i fokus i ny stadsdel

FP: Ekologi i fokus i ny stadsdel

– Det ska byggas en ekologisk stadsdel på väster i Västerås. I denna stadsdel ska lokal energi användas såsom t.ex. solenergi, markvärme och biogas. Bilpool för elbilar och nya former av kollektivtrafik ska ingå i konceptet. Dagvattnet ska omhändertas så att inga näringsämnen och gifter når Mälaren och samtidigt försköna stadsrummet med dammar och åar. Detta ska bli en modellstadsdel för en hållbar stadsplanering i hela Västerås, säger Karl-Erik Andersson talesperson för miljö och energi.



– FP vill också utreda förutsättningarna för en förgasningsanläggning som kan producera både fordonsbränsle, fjärrvärme och el baserat på avfall från regionens hushåll, industri, skogsbruk och lantbruk. Grejen är att vi samtidigt kan få biobränslen till fordon, fjärrvärme och elektricitet, menar Karl-Erik Andersson.



– Vi måste också ta ett helhetsgrepp på allt dagvattenutflöde från staden och Mälarevattnet måste bli bättre som badvatten, säger Karl-Erik Andersson.



– Miljö och klimatkrisen i världen är också chansen för Västerås att utvecklas industriellt. Vi vill skapa ett globalt utvecklingscenter för energi och miljö i Västerås i ett nätverk mellan MDH, KTH, företag, Science Park, kommunen, landstinget och myndigheter. Och vi ska locka globala utvecklingsprojekt till staden, avslutar Karl-Erik Andersson.


Karl-Erik Andersson
Folkpartiet Liberalerna Västerås

Talesperson för miljö- och energifrågor



karlerikandersson@tele2.se

070-550 83 60

021-33 12 93

Miljöpartiets livsfarliga mål

Konsekvenserna av tre livsfarliga miljöpartistiska mål skall analyseras inledningsvis och
1. MP vill inte ha ekonomisk tillväxt
2. MP vill avveckla kärnkraften och får därmed brister i sin energiförsörjning som de inte har täckning för. De talar om att importera grön el ( som inte kommer att finnas )
3. MP vill begränsa transporter, resande och handel
Samtliga dessa tre punkter ger ödesdigra konsekvenser för svensk välfärd och säkerhet.

I huvudsak innebär en sådan politik följande
1. Ett definitivt slut för välfärdsstaten.
2. En minskad sysselsättning
3. Sverige blir sårbart och kan utsättas för ekonomiska utpressningar av stater som innehar stora fossila resurser
4. En ökad lokal och nationell isolering genom färre resor och minskad handel
5. Sverige kommer att missa sina chanser att ytterligare utveckla välfärden
6. Sverige kommer inte internationellt kunna bidra till att klimat och miljöproblemen löses
På ren svenska innebär miljöpartiets politik att Sverige blir fattigare och kommer att inte att kunna uppehålla sin välfärd. Det innebär också att ett antal utvecklingsmöjligheter för svenskt näringsliv och det svenska folket missas. I förlängningen skulle MP ;s politik leder till situationer massarbetslöshet, svält och gammalt armod.
Vi säger till alla väljare att inte låta sig förvillas av de rödgrönas politik och i synnerhet det som leder till kaos och tillbakagång för Sverige Man måste se de sanna sambanden och handla därefter. Det kan låta gulligt med vissa förslag från MP med de leder rakt i fördärvet.
Folkpartiet har en politik som håller och kommer att utveckla landet och ta till vara de möjligheter som skapas av miljö- och försörjningskriserna i världen. Vår globalism och internationalism står obruten. Den rödgröna trojkan står för destruktiv politik och en rödgrön regering måste förhindras genom ett intensivt upplysningsarbete om vad den rödgröna politiken skulle kunna leda till.

Folkpartiets miljö- och enrgipolitik gör skillnad

Folkpartiet har som mål att säkerställa en smart, billig, trygg och miljösäker energiförsörjning. Det skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd i det svenska samhället. Kärnkraften är ett av de viktiga fundamenten i en sådan positiv framtid. Men det är också viktigt att vi satsar på förnyelsebar energi och då sådan teknik som ren t.ex. solenergin eller där vi kan utnyttja avfallsprodukterna från hushåll, lantbruk, skog och industri för biogas. Sverige är bara en liten del av den globala världen som hänger samman alltmer och våra ställningstaganden baseras på globala analyser och där vi lokalt kan göra på bästa möjliga sätt.
Det går att skapa ett hälsosamt och miljövänligt Västerås där vi alla kan trivas och må bra. Genom klok stadsplanering kan vi minska vattenproblemen med dagvatten, näringstillförsel mm och samtidigt försköna stadsrummet.
Miljökrisen i världen skapar också oanade möjligheter för de företag som finns i Västerås och det ger oss unika möjligheter att utveckla Västerås..
Denna politik gör skillnad från andra partier

Utveckla den svenska välfärden genom mer smart och billig elenergi

Den viktigaste av de förnyelsebara energikällorna är solen. Denna energialstrare är enkel och kommer genom materialvetenskapens landvinningar att sjunka kraftigt i kostnad. Solfångare och solceller kommer att integreras med byggnadernas konstruktion och varje byggnad blir en liten elproducent. De smarta elnäten kommer då att behövs för att jämna ut högproduktion mellan olika kunder samt nattens behov av energi som måste täckas på annat sätt. Regeringen har påbörjat utredningar om ett sälj/köpsystem av elenergi mellan småproducenter och storproducenter och våra riksdagsledamöter får skynda på processen.

Det finns ett behov av en återindustrialisering av Sverige med hjälp av mer elenergi. Det är därför vi skall snarast bygga om våra kärnreaktorer för utökad kapacitet. Elöverskottet som kan uppstå skall vi använda för att dels exportera till övriga Europa för att bli oberoende av kol, olja och gas och dels utveckla energikrävande industrigrenar här hemma såsom stål, metallutvinning, papperstillverkning och kemi. All den ökande malm som kommer att brytas bl.a. i Norrland för export till Kina kan vidareförädlas och därmed sparar man globala transporter till Kina och Indien. Dessa länder kan mycket väl komma att köpa stål och förädlade ämnen istället för bara malm om vi har billig elenergi. Finland räknar med att etablera nya stålverk i Österbotten med energi från sina kärnkraftverk. Detta kan vi också göra.

Nu gäller det att börja tänka kreativt och affärsmässigt inför en möjlig framtid av ett mycket ekonomiskt starkt Sverige som kan ge alla en utvecklad välfärd utan skatteökningar.

Mälarens vattenkvalitet kan bli bättre

På riksnivå arbetar Folkpartiet på att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Vidare släpper många avloppsverk ut alltför orent vatten och tilläggsåtgärder behövs . Det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket innebär på VA-taxan efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Därefter kan fullmäktige avgöra om merkostnader understiger den ökande miljönyttan.

Är fossil och bioledade kraftverk vid vägs ände?

Västerås är en av de största växthusgasutsläpparna i riket genom sin kol och torveldning. Men 2014 skall det vara utbytt mot biobränsle och avfall. Oron är nu stor att det inte finns tillräckligt med inhemska bränslen och att man måste förlita sig till import av industriavfall från Centraleuropa Många tycker dock att:1. En större del av avfallet bör återvinnas 2.Avfall må brännas/förgasas i närheten av sin källa.3. Industriavfall (i synnerhet det importerade) innehåller svårhanterliga gifter. Biobränsle och avfall av regionalt ursprung finns i tillräcklig omfattning för de nya pannorna. Mälarnergi får överväga att härma den strategi som Sala-Heby Energibolag har med lokal försörjning. Sol, jordvärme, ökad biogasproduktion blir komplement. Spillvärmen är också en slumrande resurs.Det skulle kunna byggas en varmavttenledning från Forsmark som skulle kunna förse åtskilliga städer runt Mälardalen med värmeenergi. Att vattnet sjunker i värme är inger problem för avvtnet kan vid behov återuppvärmas lokalt med tex solenergi ellr lokal enrgi från framställningen av biometan eller lite eldning av lokla biomassa. Det är synergier emllan det storskaliga och småskaliga som kommer att lyckas. Spillvärmen från Forsmark kan bli aktuellt sedan nya beslut tagits om kärnkraften och vi har fått den rätta admnistrativa strukturen i Mälardalen så sådana projket kan genomföras.

Lönsamheten i vindkraft och kärnkraft.En prognos för EU

Vid närmre analyser av vindkraften finns ett antal osäkerhetsfaktorer som är:
• Endast 30 % av tiden snurrar ett vindkraftverk
• Vad kostar det att backa upp med annan kraftkälla då det inte blåser.
• Vindkraften är genom de s.k. elcertifikaten subventionerad
• Det råder stora osäkerheter om vad de långsiktiga underhållskostnaderna blir.
När det inte blåser så måste man backa upp med kol, naturgas eller vattenkraft. Nya kärnreaktorer reaktorer skulle också kunna backa upp. Men problemet är att de täckande energikällorna kostar pengar dvs. när de står still och drar fasta kostnader.
Det enda som då kan rädda situationen är smarta elnät där ojämnheterna utjämnas genom lagring eller styrning av förbrukningen.

EU-kommissionen räknar med att 20 % av elförbrukningen täcks via vindkraft år 2020. Kanske 10-15 % av elförbrukningen är mer realistisk. Frågan är om vindkraften blir lönsam om man räknar bort subventionerna. Vindkraftsparker i kraftbolagsregi blir sannolikt olönsamma men däremot kan vindkraften bli betydelsefull energikälla som lokal kraftkälla för villor, bostadsföretag och lantbruk. Småproducenterna använder primärt energin för eget bruk men vid överskott levererar den till det smarta nätet och man får betalt för elmängden till fast pris. Detta kommer också i allt väsentligt gälla för elenergi via fotoceller
Enligt EU-prognoser skulle vind och sol stå för 35-40 % av elproduktionen i Europa på 2020-talet. Biobränslen och avfall beräknas då svara för högst 15 % av elproduktionen.
I samma veva konstaterar EU-kommissionen att kärnkraften under långliga tider kommer att svara för mer än 30 % av elproduktionen i EU. Men också fossilgasen blir viktig men såbar energikomponent i Europa genom import från öst och syd. Eldning med det miljövidriga kolet kommer att bli ifrågasatt inte bara av klimatskäl utan också av miljöskäl. Oljan blir sannolikt så dyr så att man inte att har råd med den. Redan om några år är efterfrågan 10 miljoner fat större än möjligt utbud. Oljekatastrofen utanför USA kommer också att öka utvinningskostnaderna för olja

Därför kommer fjärde generationens reaktorer som kan använda redan använt kärnbränsle för 3.000 års ytterligare körning att byggas i EU. Vår bedömning är vidare att kärnkraften elproduktionskostnad kommer att ligga 50-60 öre per kilowattimme vilket är klart under priset för osubventionerad vindkraft. El via solceller kommer att sjunka i pris och kommer på sikt att närma sig ett pris kring kärnkraftens pris. Solenergin har förmånen av låga underhållskostnader och relativt enkel teknik. Kärnkraft och solenergi i kombination år 2050 skulle kunna bli de verkliga vinnarna. Genom ökad elproduktion kan Europas och världens totala energikonsumtion sänkas bl.a. via värmepumpar och elbilar. Eldrift är ca 4-5 gånger så effektiv, Det innebär att drivmedelsförbrukning av fordon kan drastiskt sänkas. På en kilowattimme el kommer man fyra gånger så långt som för samma mängd olja. Den ökande bristen på åkermark kommer att hålla tillbaka bioenergin och det leder till att allt mindre kan användas för biobränsle medan däremot avfall kan förgasas eller rötas till biogas. Högst 10 %- 15 av den totala energibehovet kan tillgodoses härigenom

Karl-Erik Andersson (FP) talesperson för miljö och energi
Carl-Åke utterström (FP) Master of Science

Miljö & Energimöte Seminarium 2 juni kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås; Hur bör den kommunala miljö & energipolitiken se ut?

Miljö & Energimöte Seminarium 2 juni kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås;
Globala och lokala hot , utmaningar och möjligheter för Västerås?
Hur ordnas en smart, säker, miljövänlig och billig energiförsörjning?
Vilken roll spelar olika energislag nationellt t.ex. vind, kärnkraft,
Hur kan vi gå vidare med solkraft, jordvärme, värmepumpar och lågenergihus?
Hur kan vi möjliggöra fler el och biogasfordon?
Hur kan vi höja vatten och badkvalitet i Mälaren?
Kan vi göra Västerås till ett globalt utvecklingscentrum inom energi , miljö och transport?


1.Presentation av FP Miljöprogram Karl-Erik Andersson

2.Paneldiskussion Brittinger Lindell (FP), Arne Kjellberg(FP), Karl-Erik Andersson(fp)

VÄLKOMNA
FP;s MILJÖ & ENERGIGRUPP

Fjärrvärmen i Västerås måste grundligt analyseras i ett större energibesparingssammanhang

Anta att man skall göra en investering i ett kraftvärmeverk. Verket kan bli klart om fyra år. DEn intressanta frågan är om fyra år vad relativpriserna är och vad är utbudet. Vi vet att priserna blir högre. Men frågan är på vilket sätt.Fossilenrgipriserna stiger tfa av ökad skatt samt troligen ökade utvinningskostnader för olja.En ökad efterfrågan på bioenergi och avfall ökar dess priser. Slutsatsen blir att är enkel och den är att besparingar/energieffektiviseringar lönar sig. För att hålla kostnaderna i schack måste man spara än mer.Drevet efter bioenrgi och avfall i Europa kommer att driva priserna på toppnivå. Fjärrvärmen blir mycket hög. För att lindra smärtan måste man till med solvärme, värmepumpar, energieffktiviseringar i lågenergihusnivå. Utmaningen blir att få ned de gamla husen i lågenergihusnivå.
Därför måste vi genast vidtaga åtgärder för att nå dithän.

Europaparlamentet går Marit Paulsens väg om djurskyddet

Pressmeddelande från Folkpartiet Liberalernas Brysselkansli 2010-05-05:


Idag antog Europaparlamentet, med förkrossande majoritet, Marit Paulsens betänkande om djurskyddet inom EU. Förutom krav på skärpta kontroller – ett "djurens FBI" – föreslår Marit bl.a. en bred, gemensam europeisk djurskyddslag, ett samordnat EU-nätverk av djurskyddscentra (med ansvar för bland annat förprövning av ny teknik) och ett bättre grepp om antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Enligt den ansvarige kommissionären, John Dalli, har man redan tagit fasta på Marits förslag, vilka kommer att utgöra en av hörnpelarna i EU:s nya djurskyddsplan för åren 2011-2015.

– Jag är överväldigad över att mitt nytänkande tagits emot på ett sådant fantastiskt sätt, inte minst från EU-kommissionen som ju är den som ansvarar både för kontrollerna och för de nya förslagen på området, säger Marit Paulsen.

– Nu återstår bara för mig att följa upp detta under återstoden av min mandatperiod, så att alla dessa goda idéer inte stannar på ritbordet, tillägger hon.


För mer information, kontakta gärna Susanne Lindahl, pressansvarig för Folkpartiets Brysselkansli: 0708-54 90 63, 08-410 242 63 eller susanne.lindahl@folkpartiet.se

--
Susanne Lindahl
Pressansvarig Folkpartiets Europaparlamentariker
Stora Nygatan 2A, 103 16 Stockholm
Tel:08-410 242 63, mobil: 0708-549063
susanne.lindahl@folkpartiet.se
www.folkpartiet.se/europaparlamentet

Valborgsmässotal i Malmbäck 2010 av Karl-Erik Andersson

Kära Malmbäcksbor och alla andra som kommit hit för att fira vårens ankomst.
Det är med stor glädje som jag håller detta tal eftersom jag är född och uppvuxen i Malmbäcks socken och jag är nu 63 år och jag är bosatt i Västerås. Numer är jag pensionerad men arbetar intensivt som fritidspolitiker. Mina rötter har jag här och jag har min gamla föräldragård Hästeryd som jag ständigt återvänder till. Men det man märker när man återvänder det är att det allt färre människor man känner och de generationer som nu växer upp känner man inte på samma sätt . Men trakten och naturen är densamma och minnena är många. Alla människor som flyttar till annan trakt av jordklotet känner oftast likadant.
Om att återvända till sin födelseby
I Västerås har vi många italienare som kom till Sverige efter andra världskriget och som stannade och en av dessa som heter Fedeli sa till mig att hankände igen sin lilla norditalienska födelseby med dess hus, torg, staty, fontän kyrka mm utanför Milano där han var född men de flesta han kände var nu borta men ända vill man återbesöka platsen där man är född. När han kommer till torget finns det alltid ett antal äldre herrar ha känner sen barndomen som som säger Choi Fedeli!. Det är samma sak i på Malmbäcks torg för mig. Torgen har sedan Romarikets dagar alltid spelat en stor roll i vår västerländska kultur. Där finna i alla länder de äldre herrarna och damerna som alltid funnits där liksom och som man känner sen barndomen när man återvänder till sin födelseby Detta är nog något mycket typiskt och som går igen i alla kulturer
På våra breddgrader på jordklotet har sen urminnes tider människorna firat vårens ankomst . Vi har de fyra årstiderna. Hösten då all grönska vittrar bort och förberedelsen för vintern kommer. Vi har sen vintern och denna vinter har varit kall och lång och därför blir förvandlingen till våren mer totala i år. Kanske kommer vi än mer uppskatta våren och sommaren i år.
Valborg en traditionsbunden dag
Valborgsmässoafton är en traditionsbunden dag, med en tradition som grundar sig på den heliga valborgskulten mot häxtro och onda andar. Men, varför heter det Valborgsmässoafton? Vem var Valborg? Jo, Valborg var enligt legenden en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna på 700-talet. Hon blev för sitt kristna värv kanoniserad år 893 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild mystisk kult där bland annat häxtro och motverkande av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxor började man i Tyskland tända bål och bålen i sin tur härstammar faktiskt från den keltiska religionen. Så där ja, då har ni fått lite valborgsmässokuriosa så här på kvällskvisten och något att fundera över när ni kommer hem ikväll.
Planeten Tellus är vårt hem med begränsat utrymme
Jag hade en lärare och fysiklektor vid Nässjö Högre Allmänna läroverk Ingmar Wahlström som härstammade från Götestorp. Han brukade säga att planeten Tellus är vårt hem och det leder in mig på nästa tema i mitt tal. Vår framtid präglas av att världens befolkning ökar kraftigt och resurserna kommer att ansträngas. 2050 är 3 miljarder människor till och totalt 9 miljarder Kampen om resurserna på världsarenan skapar konflikter mellan folken och vi måste aktivt jobba för fredinsatser från svensk och europeisk sida. Vår säkerhet är globalt beroende idag av kampen mat och energi. Det blir brist på mat i världen och varje areal jordbruksmark kommer att behövas. Vår skog får inte skövlas genom för stora uttag och det blir en svår balansgång av hur mycket vi får elda upp i våra pannor och det som kommer behövas för byggnadsmaterial i ett hållbart byggande av trähus.
Vi måste se till att vi kan försörja oss med energi och inte bli beroende av andra via import av olja och gas. Det försen despeart kamp om oljan idag och miljökatastrofen utanför USA ;s östkust med oljeläckage från borrningar under havsytan är exempel på hur desperat världen är i sitt energisökande. Vi måste snarast göra oss fria från oljan ,gasen och kolet och lägga om till solenergi, jordvärmeenergi, biogas och kärnkraft.
Det genuint småländska
Man kan kanske lära av det genuint småländska som är bl.a. följande 1.Det blir aldrig som man tänkt sig och människan spår och gud rår som Ida sa I Wilhelm Mobergs roman Rasken.
2. Bekymmer kommer att kunna vändas till utvecklingsmöjligheter inte minst för Malmbäck Det krävs dock tålamod och lite beredskap inför framtiden. Men turen gynnar alltid den förberedde.
Dåtid och framtid i Malmbäck
Varför pratar jag så mycket om framtiden när jag är 63 år jo därför att det är vårt ansvar att planera för våra barnabarn. Den 8 april fick jag mitt tredje barnabarn en lite tjej… och år 2050 är hon bara 40 år. Vad gjorde ni i Malmbäck för 40 år sedan alltså 1970. Men jag brukar nar jag tänker Malmbäck prata om 50-talet och hur det då såg ut här. Det var inga asfalterade gator och gatlyset släcktes vid midnatt. Vad tänkte människorna på 50-talet. Det första valborgsmässofirande som jag minns måste vara från 1954 då jag var 7 år och börjat i skolan och i sin yttre skepnad är det inga stora skillnader som var med då kan tänka efter. Kanske det var att köpa den första bilen ,eller traktorn eller i slutet av 50-talet köpa den första TV;n, Folk cyklade på semester till Halmstad och tältade där Men det fanns ett 20 tal butiker och säkert ett 20-tal fabriker som gjorde möbler. Det fanns mejeri, slakteri, skomakare o s v
Vad läste man i tidningen. Jo om Ungernkrisen där sovjet brutalt slog ned ett uppror eller var det krisen med oljan till följd av Suezkrisen. I början av 60-talet tillhörd jag ungdomshemvärnet och en del klagade på att dessa pojkar knallade på nätterna. Men det var en förlåtande attityd från styrespersonerna i kommunen som menade att vi bara förberedde oss för värnplikten och vår förmåga att försvara Sverige om det angreps av Öst. Så var andan på den tiden och det var mer allvar än vi själva begrep och det har senare tiders forskningar visat hur utsatta vi var då.
Hur kommer det se i Malmbäck lika långt fram i tiden dvs. 60 år framåt dvs. år 2070 och med stor sannolikhet är min dotterdotter då 60 år och kanske som jag åker till Hästeryd då och då Vem vet?
Försoning, invandring och integration
Låt oss också hoppas på försoning mellan stridande parter och trossupfattningar i världen och att alla människorna jobbar framåt på ett kärleksfullt sätt . Detta sker genom dialogen och samtalet och alla kan vi vår vardag vara öppna och samtala istället för att strida. För 2000 år sedan frågade man sig om mästaren varför han besökte skökor och publikaner. Men svaret på frågan är att alla är välkoma i den religiösa gemenskapen såväl jude, romare , grek eller arab dvs det som idag kallas kristna, judar och muslimer. Detta gäller idag också och låt oss sopa bort all främlingsfientlighet På tal om det Malmbäck är känd via Wigells fabrik som ett företag som kan ta till vara invandrares resurser. Detta är sprit och känt t på hela internet och den sk bloggosfären. Det kommer att bli fler invandrare för vi som åldrande befolkning behöver mer arbetskraft. Men samtidigt är det viktigt att slå fast I Sverige och Europa måste alla leva efter våra sedvänjor och lagar. De mänskliga universella demokratiska rättigheterna är inte förhandlingsbara.
Vårens härlighet
Det är något förunderligt över våren med alla ljuden man kan höra vårmorgon. Karin Boye skrev att det gör ont när knoppar brista Ja, det gör ont när knoppar brister, men så en dag händer det. Plötsligt tinar jorden, vårregnet strilande och koltrastarna - ja, skymningen fylls av vackra oändliga toner. När vår tillvaro alltid lika stapplande, lite osäkert, kastar av sig sin vinterskrud och tar steget in i våren, så efterlängtad och så välkommen. Och visst är det varje år lika underbart att se vitsipporna slå ut, känna gräset under våra bara fötter och höra bäcken porla. Också barnen är ett vårtecken, de springer ut, samlas i lekar runt husknuten och verkar liksom aldrig vilja komma in på kvällarna. Ja, visst är det underbart?! Plötsligt lockar livet igen gången och kommer att få nya spännande perspektiv på det nya och för mig lite okända. Detta ser jag fram emot varje år
Jag vill önska er alla en underbar vår och sommar och ni alla kan njuta av naturens läkande krafter. Och jag tackar för att få ha talat här denna Valborg 2010-ch därmed vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för våren
Våren den leve Hurra , hurra , hurra , hurra