Omtänkande behövs vid Mälarenergi- Insändare i VLT den 20 december

Adolf Preinfalk frågar sig den 18 december om Mälarenergi vill ha bort solfångare och värmepumpar.
Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxan att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle. Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Genom höga fasta avgifter kan Mälarenergi fördröja övergången till lokal förnyelsebar energi.
Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören. Mälarenergi måste verka för att en sådan utveckling sker och inte låsa sig fast vid ett gammalt affärskoncept.

Köttskatt ingen bra lösning

Jens Holm vill i en artikel den 7 december i VLT införa en köttskatt. Den kommer att enbart drabba låginkomsttagare ty de som har pengar låter sig inte påverkas genom att minska sin konsumtion. Vissa människor i världen äter för lite animalier(kött, fisk, ägg) och riskerar undernäring. Det är också sant att det finns en överkonsumtion av kött men det är matkonsumtionen som sådan som måste förändras. Överdriven konsumtion av fett, socker och stärkelse är mer eller mindre livsfarlig. Konsumtionen måste minska av bl.a. pommes frites, läsk, godis, chips, skräpmat och alkohol för att vi skall få en bättre hälsa och minskade risker för hjärt/kärlsjukdomar och cancer. Det behövs bättre upplysning och kunskapsspridning. Därmed kommer efterfrågan att minska på onyttig mat vilket innebär en minskad klimatpåfrestning genom minskade växthusgasutsläpp.
Genom skolundervisning och samhällsinformation måste hushållen läras laga mat direkt av basråvaror ty detta ger ökad hälsa och minskar hushållens utgifter. Färdigmat är dyr och innebär ökade miljöbelastningar. Grönsaker, potatis, frukt, ärtor och bönor kan i ökad omfattning odlas av konsumenterna själva genom t.ex. fler odlingslotter i städerna men också genom ökad produktion och försäljning från lokala odlare. Bättre förvaringsutrymmen för livsmedel måste skapas i bostäderna.
Allt för mycket mat slängs som avfall. Hushållen måste bli bättre på att ta till vara den mat som finns idag. Varje år slänger varje svensk 100 kg ätlig mat per år. Detta är ett enormt miljöproblem.
Ökas medvetenheten om konsekvenserna för hälsa och miljö hos konsumenten kommer marknaden själv att lösa de problem som Jens Holm söker lösa genom ensidig köttskatt. Därmed kommer efterfrågan att minska och de stora djurfarmerna i regnskogsländerna blir olönsamma.
Både nationellt och internationellt skall vi driva djurrättsfrågorna så att kor, grisas och höns skall få vistas ute under värdiga former. Slakt och transporter skall ske under former som inte stressar eller plågar djur. Åstadkommer vi detta kommer köttproduktion och konsumtion att hamna på rimliga nivåer.
Harriet och Karl-Erik Andersson(Fp) Gröna Liberaler

Det är bråttom med Södertäljeslussen

Byggandet av en ny sluss i Södertälje får inte stå i långbänk. Infrastrukturprojekt i Sverige tar för lång tid och både planering och byggande av infrastruktur måste gå fortare. Om inte slussen blir klar tillräckligt tidigt kommer andra lösningar och konkurrenter till Västerås hamn att ta över. Det finna många projekt som kan komma före. Det finns skäl att vara varsam med Mälarens vatten men det får inte fördröja projektet. Det gäller att nå flera mål samtidigt. Sjötransporter är miljövänliga. Det kan bli mycket jordbruksprodukter, biobränslen, styckegods och containers som kan integreras i ett transportsystem via Västerås. Däremot kommer mycket sannolikt under kommande decennier transporter av fossila bränslen typ petroleumprodukter, miljöfarliga produkter och kol att helt försvinna.

En annan sak är att Mälarens vatten måste bli bättre genom rening av dagvatten, näringsämnen från jord & skogsbruk och vatten från kända och idag okända giftdeponier. Avloppsreningsverken i Västerås måste bli både effektivare och flyttas utanför staden. Det blir dyrt men värdefull tomtmark kan också nyttjas.

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
021-3331293

Läckage från Grytatippen- Insändare VLT 6 december

Först ett tack till VAFAB:s VD Eva Myrin för svaret om lakvatten från Grytatippen i VLT den 30 november . Tyvärr minskade inte svaret min oro för vattnet i Svartån och Mälaren. VAFAB måste ge svar på följande frågor
1. I hur stor grad renas lakvattnet från Grytatippen innan det släpps ut?
2. Vilka näringsämnen, gifter och tungmetaller släpps ut och hur mycket?
3. Var kommer reningen av lakvattnet att ske och på vilket sätt leds vattnet till Svartån?
4. Vilka risker finns det på grund av att tippen innehåller gamla lysrör (kvicksilver) och asbest?
Dessa frågor bör besvaras av VAFAB tillsammans med uppgift om de åtgärder som kommer att vidtas i syfte att skydda från skaderisker som kan uppstå till följd av att lakvatten släpps ut i Svartån

Karl-Erik Andersson Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås

Övergången till förnyelsebar energi måste påskyndas

Risken finns att vi står oförberedda när oljeprischocken kommer
Ett av den tyska förvarsmaktens (Bundes-wehr) utredningscentra varnar i en för-studie för kommande oljeprischocker och dess konsekvenser under tiden 2010-2025 till följd av att oljekonsumtionen i världen ökar kraftigt, tillgångarna minskar och utvinningskostnaderna ökar drastiskt.
Relaterat
Den publicerades på der Spiegels hemsida den 1 september. Konsekvenserna kan enligt den tyska militären sammanfattas så här:
1. Oljan kommer att bli den avgörande politiska maktfaktorn och oljeexportörernas viktighet ökar. Utrikespolitik och säkerhetspolitik kommer att bestämmas utifrån detta faktum.
2. Försörjningskrisen kan innebära att man sätter marknaden ur spel och inför politiska regleringar. Bilaterala handelsavtal mellan länder kan innebära att vissa länder kan stängas ut från sin oljeförsörjning. Oljeleverantörerna uppträder ofta som både företag och statsorgan och förenar politiska och ekonomiska intressen.
3. Oljan påverkar 95 procent av all produktion och därför blir konsekvenserna ödesdigra vid prischocker. För att producera ett kilo mat krävs 10 liter olja och därmed drabbas livsmedelsproduktionen och de allra fattigaste.
4. Risk för återfall i planekonomi eftersom situationen kommer att likna kristid och för att få fram absolut nödvändiga varor tvingas man till ransoneringar, prisreglering och kvotfördelningar.
5. En oljeprischock ger snabb global spridning av ekonomiska konsekvenser och alla länder har inte resurser att omstrukturera sin ekonomi tillräckligt snabbt för alternativ energiförsörjning vilket kommer att skapa världsvid recession.
6. Det demokratiska samhället rasar samman under de ekonomiska påfrestningarna. Motsättningarna mellan folkgrupper, näringar och yrken förstärks och ger extremistiska partier chansen att ta över makten.
Den tyska varningen om kommande oljeprischocker är en av flera. Tidigare i år har USA:s försvarsstab och brittiska försvarsdepartementet utfärdat liknande varningar om kommande oljeprischockar. Tyvärr tystas dessa rapporter ned eller blir inte kommenterade av regeringarna. Anledningen till det kan man spekulera kring.
Detta är dock varningsklockor som måste få oss att påskynda övergången till förnyelsebar energi och mer kärnkraft. Det måste gå snabbare än vad klimatalarmisterna förutspår och i den transformationen har man inte tid eller möjlighet att välja mellan hypotetiska alternativa energikällor utan man måste ta dem som fungerar rationellt, det vill säga kärnkraft, solenergi och biogas.
Men risken är att vi varnat för vargen länge och när oljeprischocken kommer mellan 2010-2025 så står vi otillräckligt förberedda.
KARL-ERIK ANDERSSON, TALESPERSON I ENERGI- OCH MILJÖFRÅGOR I VÄSTERÅS

Motion om forskningscentrum för miljö och energi

Motion till Västerås kommunfullmäktige 2010-12-02Satsa på forskning inom energi och miljö!
Världen står inför betydande utmaningar inom klimat, miljö och energi under de närmaste
decennierna. Den på fossila bränslen baserade tekniken kommer att bytas mot hållbara
energilösningar. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning inom de industrier som arbetar med
klimat, energi och infrastruktur. Just sådana företag finns i Västerås. Det kan också framhållas att
energisektorn sysselsätter fler människor i Sverige än t.ex. fordonsindustrin. Det finns alltså stora
möjligheter för tillväxt i Västerås, både vad gäller antal sysselsatta och antal invånare.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta utvecklingsområden.
Kommunen kan forma attraktiva infrastrukturpaket och erbjudanden till de som vill lokalisera
forskning, utveckling och produktion till Västerås. Bland annat kan det gälla utvecklingsprojekt kring
elnät, tåg, sol- och vindenergi och energieffektivisering. Det finns förutsättningar för att göra Västerås
till en attraktiv stad som kan locka hit den tekniska eliten från hela världen.
Folkpartiet liberalerna anser att ett energi- och klimatforskningscentrum bör bildas i samarbete mellan
industrin, högskolor och kommun. Framstående energiforskning via EU skulle kunna lokaliseras till
Västerås. Ett energiforskningscentrum skulle kunna bli ett nätverk för utveckling av näringslivet och
ge tillväxtimpulser för Västerås. Vi kan därmed konkurrera med stora forskningscentrum runtom i
världen såsom exempelvis Bangalore i Indien och Palo Alto i Silicon Valley Kalifornien. Vi vill att det
skall bli lockande att flytta utvecklingscentra från andra delar av världen till Västerås.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus utan om skapandet av
forskningsnätverk som är beroende av globala projekt.
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta ge
kommunstyrelsen i uppdrag
att utreda förutsättningarna för att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum inom klimat, energi
och infrastruktur.
att att ta fram en handlingsplan för att stimulera samarbetet i teknik och naturvetenskap mellan
MDH och andra lärosäten i syfte att främja lokalisering av forsknings- och utvecklingsprojekt till
Västerås.
att att ta fram en handlingsplan för att främja samverkan mellan kommunen, Science Park, staten
och näringslivet med målet att öka sysselsättningen och tillväxten i Västerås.
Västerås 2010-12-02
Karl-Erik Andersson (FP)