onsdag 29 september 2010

Tyska militären förutspår svår kris till följd av minskad tillgänglighet av olja och andra fossiler


Bilden är tagen i juni i Berlin från stadsdelen Spandau där ett kolkraftverk syns i bakgrunden



Peak Oil - an analysis by German Military
Submitted by Mikael Höök on Thu, 2010-09-02 06:52.
A study by a German military think tank has analyzed how "peak oil" might change the global economy. The internal draft document -- leaked on the Internet -- shows for the first time how carefully the German government has considered a potential energy crisis.
The Peak Oil issue is so politically explosive that it's remarkable when an institution like the Bundeswehr, the German military, uses the term "peak oil" at all. But a military study currently circulating on the German blogosphere goes further.
The study is a product of the Future Analysis department of the Bundeswehr Transformation Center, a think tank tasked with fixing a direction for the German military. The team of authors, led by Lieutenant Colonel Thomas Will, uses sometimes-dramatic language to depict the consequences of an irreversible depletion of raw materials. It warns of shifts in the global balance of power, of the formation of new relationships based on interdependency, of a decline in importance of the western industrial nations, of the "total collapse of the markets" and of serious political and economic crises.
According to the German report, there was "some probability that peak oil will occur around the year 2010 and that the impact on security is expected to be felt 15 to 30 years later." The Bundeswehr prediction is consistent with those of well-known scientists who assume global oil production has either already passed its peak or will do so this year.

Energipolitiken måste få nytt fokus - det viktigaste blir resurser,kostnader och konfliktlösning



Bilden är från Gasledningsbyggandet från Ryssland utanför Greifswald i Pommern Tyskland,
Foto KEA







Jag har under längre tid studerat den internationella politiken och
energifrågan i ett sammanhang
"Ett världspolitiskt scenario är kampen kring energi och mat under den
närmaste 30 åren"
- energi och vatten blir ödesfrågor
- klimatfrågan är redan överspelad istället måste vi hantera verkliga
problem som redan finns kring energin,miljön och maten
- hur kommer maktkampen om resurserna att se ut
- blir det ökade risker för krig ,oroligheter, terrorism likn.
Vad är då bästa strategin för oss i ett kommande scenario.

Energipolitiken måste utvecklas Tex behöver vi forskning för utveckling av kärnenenergiteknik för att använda avfallet till bränsle och då har vi svenskt bränsle för 3000 år framåt.

Miljö- och energipolitiken får inte fokusera på klimat och koldioxid ty långt viktigare är problemen med ökade kostnader för fossilbränsle samt politiska förvecklingar kring åtkomsten av fossilbränslena.
Fossilbränslena kommer att ta slut pga av den snabba expansionen i bla Kina och Indien. En ekomisk fianskris kan uppstå inom tio år pga av höga fossilbränslekostander. Skapar vi oss inte ett energioberoende inom EU så kan det gå illa.
Sannolikt blir kärnerngin och solenergin de som räddar det hela plus lite biogas från avfallet.

söndag 26 september 2010

Varför finns Sverigedemokrater? Finns det flera svenska verkligheter?





Det finns flera Sverige idag.

1. Bla finns det ett alltmera glesare glesbygd som består av en åldrande befolkning och där alla typer av service glesats ut. i dessa bygder frodas främlingsfientligheten och känslan av hot utifrån. Tfa av låga priser på hus flyttar socialt och kriminellt belastade människor in. DEt är miltals till en polis.
InvandraRE möter man inte på glesa landsbygden. Men när de kommer in till den närbelägna staden finns flyktingar som ser annorlunda ut.Lantfolket frågar sig vad gör dessa människor och hur de får pengar till att leva.Arbetslösheten är stor.
I en sådan miljö finns det alltid utrymme för extremistiska partier som tycker att politikerna glömt bort folket på orten.

2. Det finns de gamla industriorterna / brukssamhällena där jobben är få och det finns många utslagna människor. På samma sätt här frodas extremismen precis som på glesbygden

3. Det finns de tråkiga förorterna från miljonprogrammet där det råder utanförskap och där är också extremismen stor.

4.. Det finns det rika och progressiva Sverige där jobben är många och toleransen är stor och där är extremisterna få

Vilka slutsatser kan vi dra?

Politiken måste börja ägna sig åt gelsbygden,de gamla bruksorterna och förorterna och hitta mekanismerna för progressiv förändring.

Jag återkommer till vilka dessa progressiva åtgärder kan vara

lördag 25 september 2010

Varför röstade man på Sverigedemokraterna?





Jag har lyssnat av några argument från folk i landsbygd när en mindre stad i Småland från folk som röstat på Sverigedemokraterna
Detta är mitt första inlägga i en serie i detta ämne

Följande argument kom fram (Detta är citat (observera))

1. Det är för många somalier vars kvinnor är klädda i konstiga kläder och det finns inte jobb för dem här i stan. Många svenskar går arbetslösa här. Visst det är synd om en del av dem men varför inte skicka pengar dit därifrån de kommer

2.Politikerna(alla partier) lyssnar inte på oss vanliga människor. De pratar en massa som vi inte förstår

3. Det finns ingen polis här på orten så brottsligheten kan göra vad den vill och dessutom flyttar det in en massa socialfall i de billiga husen här på landet (inte bra)

Jag fortsätter att lyssna in varför vanliga människor röstat på SD
och sen skall jag se hur man kan omvända människor till andra åsikter om hur samhällsymtomen skall avhjälpas.

tisdag 21 september 2010

Energi och vatten är världens ödesfrågor








Energi och vatten är egentligen politikens huvudfrågor
På det globala planet kommer energi och vatten att direkt eller indirekt bestämma världspolitiken. Det kommer att bli allt kostsammare att utvinna de fossila bränslena olja, gas och kol. Det är få länder som dominerar tillgången och risken för nationella utpressningar är större än någonsin. Omläggning till förnyelsebar energi och kärnkraft bör ske snabbare än vad klimatalarmisterna säger. En allvarlig global finanskris till följd av ökade kostnader för fossilenergi är sannolik inom 10 år.
Vattenbrist på grund av uttorkning och misshushållning kommer att hota matproduktionen i många områden ute i världen. Det kommer att uppstå många konflikter om floder och andra vattenreservoarer. Globalt kommer jordbruksproduktionens förutsättningar att ändras drastiskt i många delar av världen vilket kommer att göra jorden i de tempererade klimatzonerna mer värdefull i t.ex. i Sverige
På lokal nivå i Sverige måste vi ha en smart och miljövänlig energiproduktion baserad på lokal förnyelsebar energi i form av solenergi, värmepumpar och biogas samt nationellt en trygg försörjning via vatten- och kärn- och vindkraft.
Stadens dagvatten och utrinningen från jord- och skogsbruk är ett problem som måste lösas. Genom fördröjning via dammar och växtbarriärer kan tillförseln av näringsämnen och gifter stoppas till Mälaren. Men det ger också möjligheter till försköningar av stadsrummet

tisdag 14 september 2010

Det gäller att se nya helheter dvs nya energisystem som består av flera energislag






Vi har alla utvecklat nu våra kunskaper under diskussionen om energi-system de senaste åren. Energi och effekt är två olika saker men sen har "the smart grid" har kommit in i bilden
Genom smart grid står ingen enskild energikälla eller energistation för lasten i ett elnät och dessutom kan efterfrågan påverkas genom prissystemet.
Sålunda kan vi tala om ett "energisystem." bestående av bla kärnkraft och flera förnyelsebara energikällor. Jag tror mycket på ABB;s projekttankar om Desertec (storskalig solel från SAHARA) men kräver ett
intelligent nät . Samtidigt behöver vi en stark baskraft och det är kärnkraften. Misstänker att vattenkraften blir den stora reglerkraften. För att vattenkraften skall kunna var det måste kärnkraftens elproduktion ökas betydligt. Man måste skapa ett systemtänkande som möjliggörs genom att elektriciteten blir den huvudsakliga energibäraren.

måndag 13 september 2010

FOLKPARTIET ÄR DET PARTI SOM KLARAST STÄLLT UPP FÖR KÄRNKRAFTEN






De som vill ha kärnkraft och de som känner sig hotade pga av att rödgröna vill lägga ned kärnkraften skall rösta på Folkpartiet,. Det är inte minst arbetarna och tjänstemännen på Westinghouse som kan känna sig oroade

Folkpartiets nationella miljö och energipolitik i korthet:
» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

söndag 12 september 2010

Den kommunala miljö & energipolitik jag vill driva











Vi vill ha smart, miljövänlig,
säker och billig energi

» Använda energin på bästa möjliga
sätt i boendet och vid transporter.
» I huvudsak lågenergihus vid nyproduktion
och energieffektiviseringar i
äldre bostadsbestånd.
» På lokal nivå skall förnyelsebar energi
t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras.
Ett smart elnät som innebär
att el skall kunna säljas och köpas
mellan husägare, företag och Mälarenergi.
» Ökad biogasproduktion av avfall från
hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk
genom förgasning och rötning.
» Avskaffa fossilbränningen vid kraft-värmeverket och ersätta
det med eldning av biobränsle och avfall senast
2014.
» Undersöka möjligheterna till spillvärme
från Forsmark i Mälardalen.
» Kärnkraft och vattenkraft som förser
oss med billig basenergi på nationell
nivå.
Det kommunala bostadsbolaget
Mimer skall bli föregångare

» Påbörja byggandet av nya ekologiska
bostadsområden med lågenergihus
och lokal energiproduktion.
» Utnyttja lediga takytor för värme och
elproduktion via solenergi i det befintliga
bostadsbeståndet.
Renare vatten i Mälaren
och ökad badkvalitet

» Stadens dagvatten är ett stort
problem som kan lösas hållbart
» Genom fördröjning och infiltration
direkt i de områden där nederbörden
faller och med vackra
kanaler, dammar och växtbarriärer
blir dagvattnet en resurs som
kan användas till att försköna
stadsrummet.
» På samma sätt som Östersjön
skall räddas måste Mälaren räddas
och dess ekosystem/ biologiska
mångfald skall bevaras.
Det är också en stor turistresurs
» Målet är att få baden godkända enligt
EU-norm.
Miljövänliga drivmedel:» 25-30 nya laddstationer för elbilar
utplacerade på strategiska ställen
och 50 % av nyanskaffade
kommunala bilarna skall vara el/elhybrider
år 2014

» Ett ökat antal biogasställen, ökade leveranser
av biogas till lokal- och länstrafiken,
ökad försäljning av biogas
till privatbilister och en ökad biogasproduktion
år 2014

Forsknings- och utvecklingscenter inom miljö,
energi och transport för företags- och jobbutveckling

Kommunens långa historia som teknikstad och kunskaper inom energiområdet
skall utnyttjas för expansion av jobb, företag, näringsliv och kommun. Världens
miljö- och energikris är vår chans.
» Globala utvecklingsprojekt från bl.a. EU inom solenergi, elteknik, kärnteknik,
transporter mm skall lockas till Västerås.
» En nätverksorganisation byggs upp för samverkan MDH, KTH, företag, Science
Park, kommun, landsting och andra myndigheter.
» Teknikupphandlingar och företagsutveckling skall kunna ske.
» Samarbete och samverkan med företagen utvecklas.

Folkpartiets nationella miljö
och energipolitik i korthet:

» God tillgång på energi är en förutsättning för välstånd.
» Elektriciteten är mycket viktig för alla sektorer.
» Kärnkraft är den kraftkälla som orsakar minst koldioxid.
» Kärnkraft bidrar med el till ett stabilt konkurrenskraftigt
pris, vilket i sin tur skapar trygghet för företag och anställda.
» Kärnkraftverk som stängs ska kunna ersättas med nya.
» På längre sikt vill Folkpartiet öppna för att bygga
ny kärnkraft.

lördag 11 september 2010

Vad är världspolitikens grundproblem Är det energi och vatten?





Energi och vatten är egentligen politikens huvudfrågor.
På det globala planet kommer energi och vatten att direkt eller indirekt bestämma världspolitiken. Det kommer att bli allt kostsammare att utvinna de fossila bränslena olja, gas och kol. Det är få länder som dominerar tillgången och risken för nationella utpressningar är större än någonsin. Omläggning till förnyelsebar energi och kärnkraft bör ske snabbare än vad klimatalarmisterna säger. En allvarlig global finanskris till följd av ökade kostnader för fossilenergi är sannolik inom 10 år.
Vattenbrist på grund av uttorkning och misshushållning kommer att hota matproduktionen i många områden ute i världen. Det kommer att uppstå många konflikter om floder och andra vattenreservoarer. Globalt kommer jordbruksproduktionens förutsättningar att ändras drastiskt i många delar av världen vilket kommer att göra jorden i de tempererade klimatzonerna mer värdefull i t.ex. i Sverige
På lokal nivå i Sverige måste vi ha en smart och miljövänlig energiproduktion baserad på lokal förnyelsebar energi i form av solenergi, värmepumpar och biogas samt nationellt en trygg försörjning via vatten- och kärn- och vindkraft.
Stadens dagvatten och utrinningen från jord- och skogsbruk är ett problem som måste lösas. Genom fördröjning via dammar och växtbarriärer kan tillförseln av näringsämnen och gifter stoppas till Mälaren. Men det ger också möjligheter till försköningar av stadsrummet

onsdag 8 september 2010

Vad skall vi göra med den förnyelsebara enrgin







Vi måste satsa på - I huvudsak enbart byggande av lågenergihus och smarta energieffektiviseringar i äldre bostadsbestånd där solenergi, vindkraft och markvärme blir lokal producenter täcker en stor del av behovet. Det varierar men mellan 50 och 75 % av värme och elbehovet kan täckas här. På lokal nivå skall förnyelsebar energi t.ex. solkraft, jordvärme, biogas uppmuntras. Ett smart elnät som innebär att el skall kunna säljas och köpas mellan husägare, företag och Energiföretag (typ Mälarenergi), Nettoavräkning skall ske samt Ett Smart Nätverk etableras.

Ökad biogasproduktion av avfall från hushåll, lantbruk, industri och skogsbruk genom förgasning och rötning. Samarbete mellan kommun, lantbruk och företag skall utvecklas inom biogasområdet. Biogasproduktion via rötning ökas från c,a 1 TWH till . Genom förgasning kan ytterligare 50 TWH biogas framställas av biomassa och avfall.

Fordon skall köras på biogas och elenergi

Hjälpa jordbruket att bli självförsörjande på el

Avskaffa fossilbränningen vid kraftvärmeverken och ersätta det med eldning av biobränsle och avfall senast 2014

Kraftig satsning på solel och solpaneler på alla tak och kabnske också i väggarna och fönstren

Påbörja internationella samarbetsprojekt med solel från Sahara

Bygga ut den småskaliga vattenkraftsproduktionen till 7 TWH

Med dessa åtgärder når vi mer än 49 % av energibehovet

söndag 5 september 2010

Fördjupning av åtgärder tfa av livsmedelskrisen




Det finns de som tror att livsmedelskrisen innebär att vi bara skall äta vegetabiliskt för att lösa behovet av mer mnar. Dvs vi skall inte ha några djur eller fiska. Således inget kött,fiskt eller mjölkprodukter Men det går nog inte,
Det är ur hälsosynpunkt viktigt att äta lagom med animaliska livsmedel.

Ddet är protein som behövs för tillväxt, underhåll och reparation av alla kroppens vävnader, proteiner behövs även för bildandet av enzymer och hormoner som reglerar kroppens processer. Vissa proteiner transportera syre, medan andra bygger muskel. Proteiner kan fungera som energikälla vid behov, fastande mage eller under längre fysisk ansträngning. Många vitaminer och mineraler är bundna till specifika proteiner för transport. Proteiner är också nödvändiga för blodets koagulering och vätskebalans. Med andra ord, protein spelar en viktig roll i nästan alla metabola, strukturella och fysiologisk process som krävs för livet!

Protein finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg och vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål. Animaliska livsmedel innehåller alla essentiella aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men vegetarianer kan genom att äta varierat få en fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror från maten.

• Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning.
• I växtriket är det proteinet från baljväxter som har bäst aminosyror. Ärtor, bönor och linser är därför viktiga för den som väljer att äta vegetariskt.
• Mjöl, gryn och bröd innehåller inte alla essentiella aminosyror men kan tillsammans med andra livsmedel, till exempel ärtor och bönor, ge tillräckligt av de nödvändiga aminosyrorna.
Kött, fisk, ägg, mjölk och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en perfekt blandning

Idag står mjölk- och köttproduktionen globalt sett för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Men en ny studie som görs av forskare vid FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, visar att utsläppen kan variera mycket mellan produktionen i olika länder. Sverige är bland länderna som släpper ut minst per kilo mjölk och nötkött.

Utsläpp per kilo mjölk och nötkött Ett kilo mjölk producerad i Sverige eller något av de andra Nordeuroepiska länderna släpper ut hälften så mycket växthusgaser jämfört med mjölk som produceras i Brasilien. Tittar man på produktionen av ett kilo mjölk i länderna söder om Sahara i Afrika så är utsläppen tio gånger högre än i Sverige.
Theun Vellinga från Holland är en av forskarna vid FN:s livsmedel och jordbruksorganisation FAO. Han säger att skillnaderna delvis har att göra med vad korna får att äta. I de afrikanska länderna söder om Sahara är det så dåligt med bete och foder att korna inte kan producera lika mycket mjök under samma tid som korna i Sverige, som får mer näringsrikt foder. När det tar längre tid att få fram mjölk för korna så hinner de släppa ifrån sig mer metangas från sin matsmältning per kilo mjölk.
Men utsläppsnivåerna handlar också om tillgången till tekniska hjälpmedel och hur djurens foder odlas, enligt Theun Vellinga.

De olika sätten att hålla djuren gör att utsläppsförhållandena i princip ser lika dana ut när det gäller produktionen av nötkött. Men även om mjölk- och köttproduktionen står för mer utsläpp per kilo i fattigare länder jämfört med i Sverige så konsumerar vi mycket mer här. Detta gör att utsläppen ändå skjuter i höjden. En poäng med forskningen som Theun Vellinga arbetar med är att hitta åtgärder för hur utsläppen kan minskas som passar de olika produktionsformerna. Att ta fram rätt åtgärder till rätt land, som han själv uttrycket det. För det är samtidigt bra att låta mjölken prodceras så lokalt som möjligt för att slippa onödiga transporter med energikrävande kylsystem.
Ett miljöriktigt jordbruk
Danone är världens ledande mejerikoncern och mjölkproduktionen är utgångspunkten för alla våra mejeriprodukter. Samtidigt vet vi att jordbruket svarar för 25 procent av alla växthusgaser som släpps ut, tar 70 procent av världens vattenresurser i anspråk och svarar för 40 procent av den förstörelse av grundvattnet som sker runt om i världen.

Att utveckla ett uthålligt jordbruk och framförallt en uthållig mjölkproduktion kräver blla
.
• Minska utsläppen av kornas metangaser inom mjölkproduktionen
• Arbeta med våtmarksprojekt för att förbättra jordens möjligheter att ta upp och lagra CO2 och växtbarriärer för att fånga upp näringsläckagen. Dessa barriärer blir också mångfaldsmark
• Sanering av utsatta jordar

lördag 4 september 2010

Fördjupning om livsmedelskrisen









Citat från Marit Paulsen
"Vi är mer än sex miljarder människor som ska livnära oss på jorden, och var och en har till sitt förfogande ett kvarts hektar odlingsmark. Det betyder att vi på 2 600 kvadratmeter, en yta som inte är mer än drygt en tredjedel av en fotbollsplan, ska odla all vår mat, fibrer till våra kläder, foder till grisar och kycklingar och numera (tror vi) också etanol till de rika västerlänningarnas bilar. För var och en finns också ungefär den dubbla arealen i form av betesmark för att föda upp nötkreatur, får och getter.
Vi blir obönhörligen fler människor på jorden, klotet växer inte, den odlingsbara ytan minskar - bland annat har åkermarken en tendens att befinna sig runt de riktigt stora städerna. Dessa breder ut sig, liksom öknarna och icke minst: klimatet blir varmare, det blir torrare i världens "kornbodsområden".
Det är till just dessa obestridliga fakta som vi måste förhålla oss i vår mat- och energidebatt, och då har vi inte råd att vara teknikfientliga. Skulle dessutom klimatförändringen vara ett faktum så krävs det ännu snabbare omtänkande när det gäller mat och moral.
Hur vi än vänder och vrider oss så ger ekoodling en kraftig skördeminskning. Skördarna blir från hälften till tre fjärdedelar av den skörd som konventionell odling ger. Här kommer vi fram till den riktigt stora frågan: Det är vi i den rika världen som har betalningsvilja och betalningsförmåga. Ska vi odla ekologisk mat, äta GI-dieter och dessutom odla drivmedel till våra bilar - när det leder till att de fattiga får svälta?
Om vi vill vara solidariska ska vi i stället välja att odla extremt effektivt för att få mat åt alla. Använda den moderna vetenskapliga kunskap vi redan har och satsa allt på att utveckla och lösa de problem som återstår, bland annat att producera effektiva och kortlivade bekämpningsmedel.
Vi kan med ganska stor tillförsikt tro att mänskligheten kan lösa de allra flesta tekniska problem - dock kan vi aldrig skaffa oss en större planet att dela på. Det vore exempelvis katastrofalt att försöka odla upp regnskogsmark eller nära-öken-jord. Det icke lösbara problemet i dagens jordbruk är att vi absolut inte kan få större yta och att den odlingsbara ytan kommer att minska i faktiska tal. Ytan per person kommer att dramatiskt krympa ännu mer allt eftersom människorna blir fler. Därtill ska läggas bristen på vatten inom stora områden som i dag är "kornbodar".