HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG
1.Målet är att spara och använda energi så effektivt som möjligt. Hos medborgarna motverkas besparingar för anslutna till fjärrvärmen genom fasta avgifter och om abonnenterna sparar mycket så får Mälarenergi dålig ekonomi. Detta kan benämnas som systeminlåsning och incitamenten för besparingar blir låg. Sålunda bör taxan bli rörlig precis som hos Sala/Heby
2. Västerås avser elda fjärrvärme med importerat och inhemskt avfall. Detta står då i konflikt med EU-målet att mesta möjliga avfall skall återanvändas eller materialåtervinnas. Resterande biologsikt avfall skall göras till biogas/fordonsbränsle. Först i fjärde hand skall avfallet förbrännas i kraftvärmeanläggningar. Europa har underskott på biomassa och det ger också ganska snabbt underskott på avfallsbränslen varvid också fördyringar äger rum. Andra kommuner lär ha uppvaktat Västerås ty de är oroliga för att Västerås kan göra det svårt för andra kommuner att komma åt avfallet i Europa. Detta indikerar redan att en bristsituation är på väg.
3. Miljöproblem kring avfallsbränning sägs bli hanterade i kommande miljödomar men räcker det för en bra miljö i Västerås. I Västeråsfjärden har sedan länge olika gifter lagrats upp och skall vi fortsätta att lagra upp gifter t.ex. PAHC (polyaromatiska kolväten= cancerframkallande tjärämnen) Det alvarligaste är dock att man vill lagra den giftiga askan i bergrum som dessutom har kommunikation med grundvattnet. Askan förväntas innehålla giftiga organiska ämnen samt tungmetaller och trots ingjutning i betong eller motsvarande finns inga sådana ämnen som bryts ned med varierande hastighet och kontaminerar sin omgivning.
4. Finns en tillförlitlig kostnads/intäktskalkyl för projektet och vilka är riskerna för budgetöverskridanden och kalkyleringsfel. Kommer Mälarenergi att klara denna stora investering utan tillskott av eget kapital från kommunen eller annan intressent(nya delägare) under de kommande åren. Huvuddelen av investeringen skall lånas upp och till vilka räntor eftersom det under kommande år kommer att vara en vikande offentlig ekonomi i Sverige vilket torde höja räntan vid upplåning. En risk för överetablering av sopförbränningsanläggningar föreligger vilket kan få investerare att höja riskpremien vid utlåning.
Det finns en rad osäkerheter i besluten som måste analyseras bättre och seriöst
• Sambandsosäkerhet (Energihändelser på kontinenten som påverkar t.ex. det tyska kärnkraftsstoppet, snabb utbyggnadstakt av återvinnings- och förbränningsanläggningar )
• Målosäkerhet (Vilka mål skall gälla i energipolitiken, besparing, materialåtervinning, giftfri miljö)
• Resultatosäkerhet(Leder satsningen till de låga priser som utlovas och vilka blir de faktiska miljöeffekterna för Västeråsarna)
Borde det inte finnas en plan B dvs en lokla plan för hur man skall försörja sig med lokal förnyelsebar energi
Mälarenergi säger bl 25 november i VLT att avgifterna behöver höjas i framtiden. Men förhoppningen att eldning med europeiskt avfall skulle bromsa förväntad avgiftsexpansion kommer med stor säkerhet att inte infrias. Det troliga är att för en normalvilla kostar uppvärmningen 6-10.000 kronor mer om fyra år. Den bästa strategin för villaägare bostadsrättsägare och fastighetsbolag är att intensifiera besparingarna med komplettering av solvärme. Bergvärme i kombination med solvärme och solel kan ge nära nog självförsörjning. På sikt kan mellan 60-80 % av värmebehovet sparas. Detta skulle också ge oss i kombination med lokal bioenergi självförsörjning och oberoende av en osäker omvärld. Det gäller att hitta en politik som stimulerar och belönar besparingarna hos fastighets- och villaägarna
