Kära Malmbäcksbor och alla andra som kommit hit för att fira vårens ankomst.
Det är med stor glädje som jag håller detta tal eftersom jag är född och uppvuxen i Malmbäcks socken och jag är nu 63 år och jag är bosatt i Västerås. Numer är jag pensionerad men arbetar intensivt som fritidspolitiker. Mina rötter har jag här och jag har min gamla föräldragård Hästeryd som jag ständigt återvänder till. Men det man märker när man återvänder det är att det allt färre människor man känner och de generationer som nu växer upp känner man inte på samma sätt . Men trakten och naturen är densamma och minnena är många. Alla människor som flyttar till annan trakt av jordklotet känner oftast likadant.
Om att återvända till sin födelseby
I Västerås har vi många italienare som kom till Sverige efter andra världskriget och som stannade och en av dessa som heter Fedeli sa till mig att hankände igen sin lilla norditalienska födelseby med dess hus, torg, staty, fontän kyrka mm utanför Milano där han var född men de flesta han kände var nu borta men ända vill man återbesöka platsen där man är född. När han kommer till torget finns det alltid ett antal äldre herrar ha känner sen barndomen som som säger Choi Fedeli!. Det är samma sak i på Malmbäcks torg för mig. Torgen har sedan Romarikets dagar alltid spelat en stor roll i vår västerländska kultur. Där finna i alla länder de äldre herrarna och damerna som alltid funnits där liksom och som man känner sen barndomen när man återvänder till sin födelseby Detta är nog något mycket typiskt och som går igen i alla kulturer
På våra breddgrader på jordklotet har sen urminnes tider människorna firat vårens ankomst . Vi har de fyra årstiderna. Hösten då all grönska vittrar bort och förberedelsen för vintern kommer. Vi har sen vintern och denna vinter har varit kall och lång och därför blir förvandlingen till våren mer totala i år. Kanske kommer vi än mer uppskatta våren och sommaren i år.
Valborg en traditionsbunden dag
Valborgsmässoafton är en traditionsbunden dag, med en tradition som grundar sig på den heliga valborgskulten mot häxtro och onda andar. Men, varför heter det Valborgsmässoafton? Vem var Valborg? Jo, Valborg var enligt legenden en engelsk prinsessa som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna på 700-talet. Hon blev för sitt kristna värv kanoniserad år 893 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild mystisk kult där bland annat häxtro och motverkande av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxor började man i Tyskland tända bål och bålen i sin tur härstammar faktiskt från den keltiska religionen. Så där ja, då har ni fått lite valborgsmässokuriosa så här på kvällskvisten och något att fundera över när ni kommer hem ikväll.
Planeten Tellus är vårt hem med begränsat utrymme
Jag hade en lärare och fysiklektor vid Nässjö Högre Allmänna läroverk Ingmar Wahlström som härstammade från Götestorp. Han brukade säga att planeten Tellus är vårt hem och det leder in mig på nästa tema i mitt tal. Vår framtid präglas av att världens befolkning ökar kraftigt och resurserna kommer att ansträngas. 2050 är 3 miljarder människor till och totalt 9 miljarder Kampen om resurserna på världsarenan skapar konflikter mellan folken och vi måste aktivt jobba för fredinsatser från svensk och europeisk sida. Vår säkerhet är globalt beroende idag av kampen mat och energi. Det blir brist på mat i världen och varje areal jordbruksmark kommer att behövas. Vår skog får inte skövlas genom för stora uttag och det blir en svår balansgång av hur mycket vi får elda upp i våra pannor och det som kommer behövas för byggnadsmaterial i ett hållbart byggande av trähus.
Vi måste se till att vi kan försörja oss med energi och inte bli beroende av andra via import av olja och gas. Det försen despeart kamp om oljan idag och miljökatastrofen utanför USA ;s östkust med oljeläckage från borrningar under havsytan är exempel på hur desperat världen är i sitt energisökande. Vi måste snarast göra oss fria från oljan ,gasen och kolet och lägga om till solenergi, jordvärmeenergi, biogas och kärnkraft.
Det genuint småländska
Man kan kanske lära av det genuint småländska som är bl.a. följande 1.Det blir aldrig som man tänkt sig och människan spår och gud rår som Ida sa I Wilhelm Mobergs roman Rasken.
2. Bekymmer kommer att kunna vändas till utvecklingsmöjligheter inte minst för Malmbäck Det krävs dock tålamod och lite beredskap inför framtiden. Men turen gynnar alltid den förberedde.
Dåtid och framtid i Malmbäck
Varför pratar jag så mycket om framtiden när jag är 63 år jo därför att det är vårt ansvar att planera för våra barnabarn. Den 8 april fick jag mitt tredje barnabarn en lite tjej… och år 2050 är hon bara 40 år. Vad gjorde ni i Malmbäck för 40 år sedan alltså 1970. Men jag brukar nar jag tänker Malmbäck prata om 50-talet och hur det då såg ut här. Det var inga asfalterade gator och gatlyset släcktes vid midnatt. Vad tänkte människorna på 50-talet. Det första valborgsmässofirande som jag minns måste vara från 1954 då jag var 7 år och börjat i skolan och i sin yttre skepnad är det inga stora skillnader som var med då kan tänka efter. Kanske det var att köpa den första bilen ,eller traktorn eller i slutet av 50-talet köpa den första TV;n, Folk cyklade på semester till Halmstad och tältade där Men det fanns ett 20 tal butiker och säkert ett 20-tal fabriker som gjorde möbler. Det fanns mejeri, slakteri, skomakare o s v
Vad läste man i tidningen. Jo om Ungernkrisen där sovjet brutalt slog ned ett uppror eller var det krisen med oljan till följd av Suezkrisen. I början av 60-talet tillhörd jag ungdomshemvärnet och en del klagade på att dessa pojkar knallade på nätterna. Men det var en förlåtande attityd från styrespersonerna i kommunen som menade att vi bara förberedde oss för värnplikten och vår förmåga att försvara Sverige om det angreps av Öst. Så var andan på den tiden och det var mer allvar än vi själva begrep och det har senare tiders forskningar visat hur utsatta vi var då.
Hur kommer det se i Malmbäck lika långt fram i tiden dvs. 60 år framåt dvs. år 2070 och med stor sannolikhet är min dotterdotter då 60 år och kanske som jag åker till Hästeryd då och då Vem vet?
Försoning, invandring och integration
Låt oss också hoppas på försoning mellan stridande parter och trossupfattningar i världen och att alla människorna jobbar framåt på ett kärleksfullt sätt . Detta sker genom dialogen och samtalet och alla kan vi vår vardag vara öppna och samtala istället för att strida. För 2000 år sedan frågade man sig om mästaren varför han besökte skökor och publikaner. Men svaret på frågan är att alla är välkoma i den religiösa gemenskapen såväl jude, romare , grek eller arab dvs det som idag kallas kristna, judar och muslimer. Detta gäller idag också och låt oss sopa bort all främlingsfientlighet På tal om det Malmbäck är känd via Wigells fabrik som ett företag som kan ta till vara invandrares resurser. Detta är sprit och känt t på hela internet och den sk bloggosfären. Det kommer att bli fler invandrare för vi som åldrande befolkning behöver mer arbetskraft. Men samtidigt är det viktigt att slå fast I Sverige och Europa måste alla leva efter våra sedvänjor och lagar. De mänskliga universella demokratiska rättigheterna är inte förhandlingsbara.
Vårens härlighet
Det är något förunderligt över våren med alla ljuden man kan höra vårmorgon. Karin Boye skrev att det gör ont när knoppar brista Ja, det gör ont när knoppar brister, men så en dag händer det. Plötsligt tinar jorden, vårregnet strilande och koltrastarna - ja, skymningen fylls av vackra oändliga toner. När vår tillvaro alltid lika stapplande, lite osäkert, kastar av sig sin vinterskrud och tar steget in i våren, så efterlängtad och så välkommen. Och visst är det varje år lika underbart att se vitsipporna slå ut, känna gräset under våra bara fötter och höra bäcken porla. Också barnen är ett vårtecken, de springer ut, samlas i lekar runt husknuten och verkar liksom aldrig vilja komma in på kvällarna. Ja, visst är det underbart?! Plötsligt lockar livet igen gången och kommer att få nya spännande perspektiv på det nya och för mig lite okända. Detta ser jag fram emot varje år
Jag vill önska er alla en underbar vår och sommar och ni alla kan njuta av naturens läkande krafter. Och jag tackar för att få ha talat här denna Valborg 2010-ch därmed vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för våren
Våren den leve Hurra , hurra , hurra , hurra
fredag 30 april 2010
söndag 25 april 2010
Folkpartiets i Västerås miljö och enrgiprogram
Miljö och Hållbar utveckling
Den hållbara staden Västerås
En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska
aspekter. Det innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers
förhållanden. Användningen av resurser måste vara effektivare, sparsammare och mer produktiv sett både från miljömässiga, sociala och ekonomiska skäl. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och växa om den skall bli hållbar i det långa loppet. Det ärockså viktigt att understryka att ekologisk balans och tillväxt inte står i motsats till varandra.
Kontroll över vattenavrinning och dagvatten
Vattenavrinningen är ett viktigt problem i kommun. Man skall inte släppa ut
dagvatten eller tillåta överrinning från reningsverk och vi skall skapa en hydrologisk cykel i staden med dammar och reningsbarriärer.
Varmare klimat
Klimatet blir genomsnittligt varmare och det ökar riskerna för epidemier, sjukdomsspridning,fästingar, dvärgbandmask, och andra otrevligheter som vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens och förmåga i samspel med landstinget ökas för att förhindra/och förebygga.
Gröna miljöer
En mer sammanhållen stad innebär inte mindre gröna miljöer utan tvärtom och i dessa sammanhang skall vi slå vakt om den biologiska mångfalden. Vi skall vara noga med att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar och vattendrag.
Luftkvaliteten
Det är också viktigt vi minskar giftutsläpp från allt vi gör liksom att vi är noggranna medluftkvaliteten. Även biobränslen skapar ämnen i luften som måste motverkas tex mikrostoft. Man kan t.ex. överväga att förbjuda dubbdäck och kräva ökad
avgasrening på våra kraftvärmeverk om så erfordras.
Vi vill
• föra en aktiv politik inom miljöområdet och få en hälsosammare, trivsammare och attraktivare stad.
• bevara och skydda den biologiska mångfalden
• skydda våra vattendrag och sjöar från alla typer av miljöförstöring
• fånga utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen innan de når Mälarens
• vatten och minska övergödning.
• vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas
• för användning i värmekraftverket eller till fordon. Askan blir gödsel till jordbruket
• motverka de epidemiologiska riskerna som ökar genom de långtgående
• klimatförändringarna i samarbete med landstinget
• Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark och byggnader
• Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras genom att utveckla och
• underhålla gång och cykelbanesystemet
• staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten,• vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
• Bygga en ny ekologisk stadsdel där Johannesberg nu ligger som skall bli ett globalt • föredöme och vars idéer sedan sprids till andra stadsdelar
• Luftens kvalitet skall hållas under ständig observation
Energiförsörjningen
Vi har ett ansvar för att radikalt minska koldioxidutsläppen och det kan vi göra genom att använda fossilfria energislag. Snarast möjligt skall vi sluta använda bränslen såsom kol, olja och torv. Vi har redan uppnått de första målen genom utfasning av fossila bränslen och syftar till att minska åtgången ännu mer genom kampanjer av olika slag. Detta vill vi göra genom en förgasningsanläggning av
biomassa. Det bör också utredas om spillvärme kan bli en energikälla t ex spillvärme från kärnkraft inom en inte alltför avlägsen framtid.
Lokal energiproduktion
Det har också visat sig att möjligheterna för lokal energiproduktion i
bostadsområdena finns och det är främst solenergin som är möjlig. Det finns idag
kommunala bostadsbolag där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler. Tillsammans
med jordvärme finns flera alternativ. Framtiden innebär både lokal och central
produktion av energi där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och
värmedistribution. Fastigheterna såväl privata som kommunala kommer att ibland
få elöverskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet.
Smarta elnätSmarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram. Vi bör verka för att en sådan utveckling sker även på privatägda fastigheter Slutligen måste det uppdras åt Mälarenergi och de kommunala
förvaltningarna att tillsammans börja förebereda dessa strukturförändringar
Besparingarna och effektiviseringar är viktiga inom energiområdet och det är
framförallt inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt transporter som de
stora energieffektiviseringarna måste ske. Det har redan tagits flera steg inom
Västerås stad för att minska energiförbrukningen. Besparingspotentialerna är
mycket stora Mälarenergi tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER
når det målet redan 2016. I de nya bostäder som byggs är konsumtionen av energi
avsevärt lägre än i de befintliga äldre bostäderna. Det är också attitydfrågor där vi
tillsammans kan påverka. Men framförallt måste vi vara effektiva i vår
energianvändning som innebär möjligheter till stora besparingar/effektiviseringar
och en aktiv samverkan mellan olika elenergikällor
Klimatsmarta transporter
Transporterna är en kritisk förbrukare av fossila bränslen. Det kan åstadkommas
genom bland annat en övergång till godståg genom en Hackstaterminalen,
elhybrider för fordon och biobränslen för lastbilar, bussar och flyg. Västerås är en
optimal plats för tillverkning av andra generationens fordonsbränslen (metan,
metanol, RME) genom hamn, godsterminal och efterfrågan på fjärrvärme
Vi vill
• Att senast år 2015 skall Västerås vara helt fossilfri i den kommunala energiförsörjningen
• Anlägga en förgasningsanläggning för biomassa vid Mälarnergi som möjliggör en flexibilitet vid val av bränsle.
• I första hand använda närproducerad biomassa samt avfall från närområdet i den nya förgasningsanläggningen
• Att utreda en långsiktig lösning där spillvatten från kärnkraft och från andra generationens biobränslefabriker
• Vi vill uppdra till Mälarenergi att staka ut vägen för både smarta elnät och intelligenta fjärrvärmenät i Västerås
• Hushållsavfallet och annat avfall skall förvandlas till biogas antingen genom rötning eller förgasning
• Solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena på kommunalt ägda fastigheter för lokal energiproduktion.
• Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering.
• Etablering av elhybridbilar
• Erbjuda näringslivet en plats i Västerås för att producera andra generationens biodrivmedel med hänsyn till att Västerås har hamn, godsterminal och en efterfrågan på spillvärme för fjärrvärmenätet
Klimat- och energikrisen en hävstång
Världen står inför betydande utmaningar bl.a. klimatkrisen och ekonomikriser. År
2050 måste världen nära nog ha nått 0-utsläpp av växthusgaser annars blir det
riktigt stora katastrofer. Världens politiker tänker lösa denna kris. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning i de industrier som arbetar med klimat, energi och
infrastruktur och det är just det företagen vi har i Västerås.
En superattraktiv stad
En av förutsättningarna som politiken sitter på är att göra Västerås till en
superattraktiv stad d.v.s. från hela världen locka hit den tekniska eliten.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta
utvecklingsområden. Staden kan forma attraktiva ett infrastrukturpaket och
erbjudanden till de som ville lokalisera forskning, utveckling och produktion till
Västerås. Bla gäller det utvecklingsprojekt kring bl.a. ny kärnkraftsteknik,
”Electricity grid”, utveckling av tåg, sol & vindenergi, energieffektivisering
Nya företag både stora och små bör bjudas in och lockas till Västerås. Man kan inte
bra lita till de stora gamla företagen vilka kan inrymma mycket storföretagssyndrom, närsynthet och låsta verklighetsperspektiv. Med fler företag på plats brukar synsätten öppnas och det råder en nyttig konkurrens om experteter,tekniker och arbetare.
Skapa ett globalt forsknings och utvecklingscenterEtt energi- och klimatforskningscentrum bildas i samarbete med industrin och
högskolor Framstående energiforskning via EU skall lockas till Västerås.
Energiforskningscentrum som skall bli ett nätverk för utveckling av näringsliv.
Detta skall driva stadens utveckling till ett centrum för tekniklösningar för
industrin främst inom klimat-, energi- och infrastruktursektorn. Detta skall ge de
rätta tillväxtimpulserna för Västerås och sätta Västerås på den globala kartan. Vi
skall kunna konkurrera med Bangalore i Indien, Palo Alto i Silicon Valley
Kalifornien, CERN i Schweiz, ITER fusion i Cadarache (Fr) mfl liknande globala
utvecklingsplatser. Idag flyttar utvecklingsenheter från ABB till Bangalore och
andra håll i världen och det är en utveckling som måste brytas.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus t.ex. kokpunkten
utan om skapandet av forskningsnätverk utan är beroende på vilka globala projekt
som identifieras. Rätt personer i ledning är A och O.
Vi vill
• skapa ett forsknings - och utvecklingscentrum för forskning & utveckling inom
• klimat, energi och infrastrukturområdet
• stimulera samarbetet MDH, KTH och Uppsala Universitet och minska samarbetet
• Eskilstuna och Örebro
• kraftsamla kring forskningsområden intressanta för näringslivet i Västerås tex• fjärde generationens kärnkraft, smarta elnät, solenergi ,tågutveckling etc
• stark samverkan mellan utvecklingscentrum och Science Park
Den hållbara staden Västerås
En hållbar stad är en stad i jämvikt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska
aspekter. Det innebär att dagens lösningar inte får äventyra framtida generationers
förhållanden. Användningen av resurser måste vara effektivare, sparsammare och mer produktiv sett både från miljömässiga, sociala och ekonomiska skäl. Staden måste bli mer sammanhållen, grönare och växa om den skall bli hållbar i det långa loppet. Det ärockså viktigt att understryka att ekologisk balans och tillväxt inte står i motsats till varandra.
Kontroll över vattenavrinning och dagvatten
Vattenavrinningen är ett viktigt problem i kommun. Man skall inte släppa ut
dagvatten eller tillåta överrinning från reningsverk och vi skall skapa en hydrologisk cykel i staden med dammar och reningsbarriärer.
Varmare klimat
Klimatet blir genomsnittligt varmare och det ökar riskerna för epidemier, sjukdomsspridning,fästingar, dvärgbandmask, och andra otrevligheter som vi inte är vana vid. Därför måste stadens epidemiologiska kompetens och förmåga i samspel med landstinget ökas för att förhindra/och förebygga.
Gröna miljöer
En mer sammanhållen stad innebär inte mindre gröna miljöer utan tvärtom och i dessa sammanhang skall vi slå vakt om den biologiska mångfalden. Vi skall vara noga med att bevara och förbättra kvaliteten i våra sjöar och vattendrag.
Luftkvaliteten
Det är också viktigt vi minskar giftutsläpp från allt vi gör liksom att vi är noggranna medluftkvaliteten. Även biobränslen skapar ämnen i luften som måste motverkas tex mikrostoft. Man kan t.ex. överväga att förbjuda dubbdäck och kräva ökad
avgasrening på våra kraftvärmeverk om så erfordras.
Vi vill
• föra en aktiv politik inom miljöområdet och få en hälsosammare, trivsammare och attraktivare stad.
• bevara och skydda den biologiska mångfalden
• skydda våra vattendrag och sjöar från alla typer av miljöförstöring
• fånga utsläpp av kväve, fosfor och andra näringsämnen innan de når Mälarens
• vatten och minska övergödning.
• vassruggar och våtmarker kring Mälaren skall skördas och förvandlas till biogas
• för användning i värmekraftverket eller till fordon. Askan blir gödsel till jordbruket
• motverka de epidemiologiska riskerna som ökar genom de långtgående
• klimatförändringarna i samarbete med landstinget
• Staden renas från skräp och klotter på gator, gräsmark och byggnader
• Cyklande och gående till jobb och service skall stimuleras genom att utveckla och
• underhålla gång och cykelbanesystemet
• staden skall blandas med växter, sköna planteringar, trädgårdar, vatten,• vattenspeglar, bäckar för att ge vitalitet och inspiration
• Bygga en ny ekologisk stadsdel där Johannesberg nu ligger som skall bli ett globalt • föredöme och vars idéer sedan sprids till andra stadsdelar
• Luftens kvalitet skall hållas under ständig observation
Energiförsörjningen
Vi har ett ansvar för att radikalt minska koldioxidutsläppen och det kan vi göra genom att använda fossilfria energislag. Snarast möjligt skall vi sluta använda bränslen såsom kol, olja och torv. Vi har redan uppnått de första målen genom utfasning av fossila bränslen och syftar till att minska åtgången ännu mer genom kampanjer av olika slag. Detta vill vi göra genom en förgasningsanläggning av
biomassa. Det bör också utredas om spillvärme kan bli en energikälla t ex spillvärme från kärnkraft inom en inte alltför avlägsen framtid.
Lokal energiproduktion
Det har också visat sig att möjligheterna för lokal energiproduktion i
bostadsområdena finns och det är främst solenergin som är möjlig. Det finns idag
kommunala bostadsbolag där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler. Tillsammans
med jordvärme finns flera alternativ. Framtiden innebär både lokal och central
produktion av energi där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och
värmedistribution. Fastigheterna såväl privata som kommunala kommer att ibland
få elöverskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet.
Smarta elnätSmarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram. Vi bör verka för att en sådan utveckling sker även på privatägda fastigheter Slutligen måste det uppdras åt Mälarenergi och de kommunala
förvaltningarna att tillsammans börja förebereda dessa strukturförändringar
Besparingarna och effektiviseringar är viktiga inom energiområdet och det är
framförallt inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt transporter som de
stora energieffektiviseringarna måste ske. Det har redan tagits flera steg inom
Västerås stad för att minska energiförbrukningen. Besparingspotentialerna är
mycket stora Mälarenergi tror på 20 % mindre energianvändning 2020. MIMER
når det målet redan 2016. I de nya bostäder som byggs är konsumtionen av energi
avsevärt lägre än i de befintliga äldre bostäderna. Det är också attitydfrågor där vi
tillsammans kan påverka. Men framförallt måste vi vara effektiva i vår
energianvändning som innebär möjligheter till stora besparingar/effektiviseringar
och en aktiv samverkan mellan olika elenergikällor
Klimatsmarta transporter
Transporterna är en kritisk förbrukare av fossila bränslen. Det kan åstadkommas
genom bland annat en övergång till godståg genom en Hackstaterminalen,
elhybrider för fordon och biobränslen för lastbilar, bussar och flyg. Västerås är en
optimal plats för tillverkning av andra generationens fordonsbränslen (metan,
metanol, RME) genom hamn, godsterminal och efterfrågan på fjärrvärme
Vi vill
• Att senast år 2015 skall Västerås vara helt fossilfri i den kommunala energiförsörjningen
• Anlägga en förgasningsanläggning för biomassa vid Mälarnergi som möjliggör en flexibilitet vid val av bränsle.
• I första hand använda närproducerad biomassa samt avfall från närområdet i den nya förgasningsanläggningen
• Att utreda en långsiktig lösning där spillvatten från kärnkraft och från andra generationens biobränslefabriker
• Vi vill uppdra till Mälarenergi att staka ut vägen för både smarta elnät och intelligenta fjärrvärmenät i Västerås
• Hushållsavfallet och annat avfall skall förvandlas till biogas antingen genom rötning eller förgasning
• Solceller/paneler kan anläggas ute i bostadsområdena på kommunalt ägda fastigheter för lokal energiproduktion.
• Energieffektivisering skall bedrivas i bostäder, gatubelysning, förvaltningslokaler samt genom smart näthantering.
• Etablering av elhybridbilar
• Erbjuda näringslivet en plats i Västerås för att producera andra generationens biodrivmedel med hänsyn till att Västerås har hamn, godsterminal och en efterfrågan på spillvärme för fjärrvärmenätet
Klimat- och energikrisen en hävstång
Världen står inför betydande utmaningar bl.a. klimatkrisen och ekonomikriser. År
2050 måste världen nära nog ha nått 0-utsläpp av växthusgaser annars blir det
riktigt stora katastrofer. Världens politiker tänker lösa denna kris. Detta kommer att ge en enorm efterfrågeökning i de industrier som arbetar med klimat, energi och
infrastruktur och det är just det företagen vi har i Västerås.
En superattraktiv stad
En av förutsättningarna som politiken sitter på är att göra Västerås till en
superattraktiv stad d.v.s. från hela världen locka hit den tekniska eliten.
Staden kan ta initiativ till möten mellan forskning och näringsliv i intressanta
utvecklingsområden. Staden kan forma attraktiva ett infrastrukturpaket och
erbjudanden till de som ville lokalisera forskning, utveckling och produktion till
Västerås. Bla gäller det utvecklingsprojekt kring bl.a. ny kärnkraftsteknik,
”Electricity grid”, utveckling av tåg, sol & vindenergi, energieffektivisering
Nya företag både stora och små bör bjudas in och lockas till Västerås. Man kan inte
bra lita till de stora gamla företagen vilka kan inrymma mycket storföretagssyndrom, närsynthet och låsta verklighetsperspektiv. Med fler företag på plats brukar synsätten öppnas och det råder en nyttig konkurrens om experteter,tekniker och arbetare.
Skapa ett globalt forsknings och utvecklingscenterEtt energi- och klimatforskningscentrum bildas i samarbete med industrin och
högskolor Framstående energiforskning via EU skall lockas till Västerås.
Energiforskningscentrum som skall bli ett nätverk för utveckling av näringsliv.
Detta skall driva stadens utveckling till ett centrum för tekniklösningar för
industrin främst inom klimat-, energi- och infrastruktursektorn. Detta skall ge de
rätta tillväxtimpulserna för Västerås och sätta Västerås på den globala kartan. Vi
skall kunna konkurrera med Bangalore i Indien, Palo Alto i Silicon Valley
Kalifornien, CERN i Schweiz, ITER fusion i Cadarache (Fr) mfl liknande globala
utvecklingsplatser. Idag flyttar utvecklingsenheter från ABB till Bangalore och
andra håll i världen och det är en utveckling som måste brytas.
Forskningscentra handlar inte om lokaler eller block i ett visst hus t.ex. kokpunkten
utan om skapandet av forskningsnätverk utan är beroende på vilka globala projekt
som identifieras. Rätt personer i ledning är A och O.
Vi vill
• skapa ett forsknings - och utvecklingscentrum för forskning & utveckling inom
• klimat, energi och infrastrukturområdet
• stimulera samarbetet MDH, KTH och Uppsala Universitet och minska samarbetet
• Eskilstuna och Örebro
• kraftsamla kring forskningsområden intressanta för näringslivet i Västerås tex• fjärde generationens kärnkraft, smarta elnät, solenergi ,tågutveckling etc
• stark samverkan mellan utvecklingscentrum och Science Park
torsdag 22 april 2010
Seminarium ARENA om Solenergins möjligheter Onsdagen 5 maj kl 18.30
Seminarium ARENA om Solenergins möjligheter
Onsdagen 5 maj kl 18.30
Studieförbundets Vuxenskolan N Kyrkogata 3 Västerås
Solenergin tippas av många som framtidens vinnande energislag. Möjligheterna tycks var oändliga. Fastighetsägare, bostadsföretag och kommuner är redan på banan med solfångare för uppvärmning men mer kommer att ske.
Program
1.Solenergins möjligheter Professor Jan-Olof Dalenbäck Sekreterare - Svensk solenergi – Solenergiföreningen och Chalmers Tekniska Högskola
2. Praktiska tillämpningar av solceller VD Stefan Söderlund Solarit AB Västerås
3.Paneldebatt mellan föreläsare och Mikael Vilbaste (MP), Magnus Ekblad (C) och Karl-Erik Andersson (FP) om användningen av solenergi i Västerås Moderator Energisamordnare Lennart Granath Länsstyrelsen
Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås
Onsdagen 5 maj kl 18.30
Studieförbundets Vuxenskolan N Kyrkogata 3 Västerås
Solenergin tippas av många som framtidens vinnande energislag. Möjligheterna tycks var oändliga. Fastighetsägare, bostadsföretag och kommuner är redan på banan med solfångare för uppvärmning men mer kommer att ske.
Program
1.Solenergins möjligheter Professor Jan-Olof Dalenbäck Sekreterare - Svensk solenergi – Solenergiföreningen och Chalmers Tekniska Högskola
2. Praktiska tillämpningar av solceller VD Stefan Söderlund Solarit AB Västerås
3.Paneldebatt mellan föreläsare och Mikael Vilbaste (MP), Magnus Ekblad (C) och Karl-Erik Andersson (FP) om användningen av solenergi i Västerås Moderator Energisamordnare Lennart Granath Länsstyrelsen
Arrangör
Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås
måndag 19 april 2010
Detta vill jag göra
Detta vill jag göra
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
-Locka globala utvecklingsprojekt till Västerås för fler företag och anställda. Staden skall växa
-Skapa den miljövänligaste staden i Sverige och skapande/omvandling till attraktiva bostadsområden
-Landets bästa skolor och skapa ett tekniskt universitet
-Integration och mångfald skall bli en resurs i stadens utveckling
-Smart, långsiktigt billig, hållbar och miljövänlig energiproduktion
-Snabba, kundvänliga och klimatsmarta kommunikationer och transporter i kommun och region
Jag vill skapa en smart, växande och hållbar kommun
I allt det vi gör ska vi tänka på våra barnbarn vilket innebär långsiktighet i kommunalpolitiken. Utbildningen måste vara i topp för att möta framtidens utmaningar. Staden måste byggas utifrån hälsa och trivsel och det skall ges möjligheter för jobb- och företagsutveckling. Staden kan bli bäst i världen på smarta elnät, solkraft, kärnkraft och färdmedel
torsdag 15 april 2010
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1, Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2.Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik
sedan 2005. Hans forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bla utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö,klimat och energigrupp
Karl-Erik Andersson
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1, Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2.Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik
sedan 2005. Hans forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bla utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö,klimat och energigrupp
Karl-Erik Andersson
tisdag 13 april 2010
Vassa åtgärder för den miljövänligaste staden saknas i socialdemokraternas miljöartikel i VLT?
Socialdemokrater skriver i debattartikel den 13 april att de vill skapa den miljövänligaste staden och det vill alla partier. Man tycks ha snott många takter från oss i folkpartiet. De tycks tom ha hämtat delar från min bok ”En smart och hållbar stad” samt från vårt kommunalpolitiska program.
De vassa åtgärderna saknas dock i artikeln. Satsning på solpaneler kan ge 30 % av värmebehovet. Jordvärme är viktig. Bostadsägare och hyresgäster skall kunna göra egen energi som kan säljas till ett smart elnät och intelligent styrt värmenät. Mälarenergi skall vara kommunalt men behöver nya ägardirektiv,strategi och struktur med hänsyn till en ny tid. Närodlad mat är riktigt men då bör man också avstå från att transportera skrymmande avfall över stora avstånd för energi. Storsatsning på biogas genom rötning och förgasning av lokalt/ regionalt avfall för fordonsbränsle och värme är nödvändigt. Växthusgas minskas vid byggande i tätorten men inte på Gäddeholm.
Västeråsalliansens politik skulle snabbare leda till att dessa vassa mål genomförs som tecknas min skrift "Ett smart och hållbart Västerås."
Socialdemokraterna har inte en egen miljöpolitik men genom artikeln vill de charma miljöpartiet
De vassa åtgärderna saknas dock i artikeln. Satsning på solpaneler kan ge 30 % av värmebehovet. Jordvärme är viktig. Bostadsägare och hyresgäster skall kunna göra egen energi som kan säljas till ett smart elnät och intelligent styrt värmenät. Mälarenergi skall vara kommunalt men behöver nya ägardirektiv,strategi och struktur med hänsyn till en ny tid. Närodlad mat är riktigt men då bör man också avstå från att transportera skrymmande avfall över stora avstånd för energi. Storsatsning på biogas genom rötning och förgasning av lokalt/ regionalt avfall för fordonsbränsle och värme är nödvändigt. Växthusgas minskas vid byggande i tätorten men inte på Gäddeholm.
Västeråsalliansens politik skulle snabbare leda till att dessa vassa mål genomförs som tecknas min skrift "Ett smart och hållbart Västerås."
Socialdemokraterna har inte en egen miljöpolitik men genom artikeln vill de charma miljöpartiet
lördag 10 april 2010
Tillväxt,mer billig energi genom mer kärnkraft, mer satsning på infrastruktur nu och arbetskraftsinvandring istället för skattehöjningar
Sveriges kommuner och landsting har i en prognos räknat med att kommunalskatten kommer att vara 13 kronor högre om 25 år till följd av att befolkningen blir äldre och äldre. Men så kommer det sannolikt inte att bli. Den globala konkurrensen kommer snarast tvinga fram skattesänkningar på arbete (inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) medan andra skatter på sikt kan ökas tex mervärdesskatt och skatt på knappa naturresurser och miljöskatter . Men inte heller dessa skatter kan höjas så mycket att det täcker alla kostnadsökningar.
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finansiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Men skall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
Istället måste vi satsa på ökad produktivitet genom bättre utbildning, forskning, infrastruktur, företagsstimulanser och arbetskraftsinvandring. Genom dessa åtgärder kan nationalinkomsten ökas så mycket att vi utan större skatteryck kan finansiera välfärden.Det blir nödvändigt att utjämna den sneda befolkningsstrukturen med mer arbetskraftsinvandring.
Vi måste också snabbt och nu bygga ut vår infrastruktur bla järnvägar för att bli ett konkurrenskraftigt land
Energipolitiken blir viktig och om vi genom olika åtgärder kan producera ett stort överskott av elektricitet kan vi öka bla pappersindustrin. Detta skulle ge hägre inkomster som kan vara med och finansiera välfärden.
Det strategiska tänkandet måste stärkas och vi måste bevara och utveckla våra kärnkompetenser. Stratgeiska kärnlpmptenser är bla landets kunskaper om elktricietet, medicin mm. Men skall vi behålla kompetenserna måste vi utveckla vår attraktivitet som forskar och utvecklingsland. Stöten måste sättas in där
torsdag 8 april 2010
Utgångspunkter i en lokal och regional energiförsörjning
Varför regional försörjning
Den regionala och lokala försörjningen bör vara så stor som möjligt. Skälen för detta är flerfaldiga och framförallt är det orimligt att transportera skrymmande biomassa över stora avstånd. Men det är
också ett säkerhetsargument enär riskerna är stora att bli beroende av andra aktörer i en situation med stora konfliktrisker. Kostnaderna för att transportera kommer att öka kraftigt. Att basera sin energiförsörjning på import av biomassa eller avfall är inte tillrådligt med hänsyn till den framtid
som kan projiceras. Det kan i visst kortare tidsskede finnas överskott på viss typ av avfall på kontinenten men den kommer också att sugas upp på regional nivå i dessa centraleuropeiska länder där den långsiktiga bristen och underskottet på biomassa blir avsevärt större än annorstädes.Giftfri hantering och nollutsläpp av stoft och giftgaser.Traditionell bioeldning ger utsläpp av giftgaser och stoft. Bioeldning är inte helt klimatneutral och
det är först på sikt som koldioxiden binds i nya växter. På kort sikt ökar därför CO2. Vid eldning av vissa avfall finns även risk för tungmetaller och stoftpartiklar farligare slag. I den mån det inte kommer i luften måste det hamna i askan vilket gör den omöjlig att använda som gödning av skogsmark eller energiskog. I dessa fall måste askan deponeras. Frågan är var? Gör man det i
bergrum(tidigare oljelager) så kommer inte dessa att kunna komma till användning för
varmvattenslagring från spillvärme eller tex solkraft. Risken med bergrumslagringen är att den inte är säker och att gift kommer att läcka ut i grundvatten. När detta faktum blir uppenbart för gemene man finns igen politiker som kommer att förespråka denna giftlagring.Vissa kommuner transporterar giftig aska från avfallsförbränning till deponier i andra kommuner(Linköping deponerar i Norge). Om det visar sig att att giftig aska kommer att
produceras finns två ansvariga vägar att gå. Det handlar om rening eller att avstå. I första fallet handlar det om att skapa tekniska anläggningar där giftet kan dras ut (tungmetaller) eller där det kan
förintas typ dioxiner (organiska föreningar). Dessa anläggningar kan kanske byggas i kooperation med andra kommuner. Men det viktigaste är att man inte lämnar denna fråga olöst innan man påbörjar denna hantering.
Energibehovet i Västerås
Värmekonsumtionen är ca 1,5 TWH. Genom energieffektivisering. Genom effektivisering kan detta nedbringas till 1,1TWH.Elproduktionen vid Mälarenergi är 1,1 TWH och den siffran skall hanteras senare . Folkmängden kan beräknas öka och till år 2050 kan folkmängden fördubblas men folktillskottets energibehov per capita för de skall flytta in i lågenergihus där värmekonsumtionen är 30-40 % av dagens.Vilka energikällor skall väljas på lokal och regional nivå?Efter noggrann spaning tycks det finns tre mycket robusta lokala energikällor och en mindre robustnämligen
1. Solenergin både solpanel (varmvatten) och solcell (elektricitet)
2. Jordvärme och värmepumpar
3. Biometan (och ev metanol och DME) framställt av avfall genom förgasning som ger
fordonsbränsle och fjärrvärme samt eventuellt elektricitet
4. Vindenergin (troligen för liten verkningsgrad pga av för lite blåst i Västmanland)
Solenergin
Solenergin är sannolikt den viktigaste framtida energikällan och den är effektiv därför att den kräve
mindre ytor än annan förnyelsebar energi. Därför skall man ta steget mot solenergi nu. Om all värme idag i Västerås skulle komma från solen krävs ca 1000 ha solenergiyta vilket motsvarar c,a 330 ha solpanelyta. Både tak och annan yta skulle få utnyttjas och det skulle kräva en investering på 4 miljarder kronor i dagens relativpriser. Utmaningen i en sådan lösning är säsongslagring. Dentotala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får vaxa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre satt for att utjämna under årstiderna och det ar
1.Lagring i de gamla bergrummen for olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde varma Västerås med solvarme. Givetvis blir det ingen elektricitet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler. Men huvuddelen av elektriciteten far man framstalla pa annat satt. Alltså satsar man på att låta solen värma Västerås och andra kommuner
• Solpaneler och solceller på enskilda bostäder for uppvärmning
• Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
• Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
• Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
Det krävs 2-3 kubikmeter varmvatten per kvm solpanel för ett årsbehov och det är kanske för
mycket att lagra. Det kommer att krävas viss utveckling för att lagra så mycket.
På kort och medellång sikt måste man räkna med en lösning där kanske 30 % av årsbehovet täcks av solenergi dvs ca 300 GWh
Biometan – ett fordonsbränsle
Biometan framställs från avfall och biomassa via rötning och förgasning. Följande avfallskällor och
biokällor skall inräknas
• hushållsavfall
• rötslam från avloppsreningsverk
• jordbruksavfall (inkl gödsel)
• skogsavfall typ grot
• industriavfall
• energiskog
Den framtida bristen på åkermark för livsmedelsproduktion ger vid handen att det är endast avfall
från lantbruket som får tas i anspråk. Bristen på åkermark är dels en följd av kommande global
efterfrågan samt att en ökad ekoodling ger i genomsnitt mindre avkastning per hektar. Sålunda är
avfallet det viktigaste.
Det bör inventeras hur mycket som kan fås fram i vår kommun och i regionen. Gasföreningen i
Sverige räknar med att det produceras årligen 1,4 TWh biogas vid totalt 227 anläggningar. De 227
biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 140 avloppsreningsverk, 58 deponier, 17
samrötningsanläggningar, 4 industriavloppsanläggningar och 8 gårdsanläggningar. Svenska Gasföreningen och Svenska Biogasföreningen tar varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas. Hur stor är potentialen för biogas i Sverige?
Den totala potentialen för biogas i Sverige är 74 TWh, där 59 TWh kommer termisk förgasning av skogsråvara och 15 TWh från rötning av biologiskt restavfall. Hela 10,6 TWh biogas kan produceras med dagens teknik och ekonomiska förutsättningar, vilket tål att jämföras med dagens produktion på 1,2 TWh. 10,6 TWh motsvarar drivmedel till ca 900 000 personbilar varje år. Således bör man beräkna hur mycket biogas/biometan kan producera i Västerås Produktionsanläggning av biometan
En produktionsanläggning för biometan kan konstrueras enligt olika principer. En metod som Gobigas vid Göteborg Energi använder är en indirekt förgasningsmetod. Ett biobränsle eldas på konventionellt sätt i en särskild panna varvid rökgaserna leds in i en konklav med avfall ellerbiomassa som vid 1200 grader förgasas till biometan eller metanol. Värmen från processen
återvinns till spillvärme. I detta sammanhang skulle stirlingmotorer kunna användas för elproduktion och/eller distribueras till fjärrvärmenätet. Det producerade biometanet skall primärt bli fordonsbränsle men skulle också vi gasturbiner kunna omvandlas till elektricitet. Målet bör vara att
vi minst skall producera 700 GWH värme per år. Relationen mellan energioutput är 70 %
biometan,20 % spillvärme till fjärrvärme och 10% förlust.
Det kommer i framtiden att öppnas möjlighet att via plasmateknologi förgasa biomassan men denna teknik är ännu oprövad men lovar mycket för framtiden
Vad är plasmateknik för avfallshantering.? (en annan framtida möjlighet)
” Relatively high voltage, high current electricity is passed between two electrodes, spaced apart,
creating an electrical arc. Inert gas under pressure is passed through the arc into a sealed container
of waste material, reaching temperatures as high as 25,000 °F (13,900 °C)[1] in the arc column. The
temperature a few feet from the torch can be as high as 5,000–8,000 °F (2,760–4,427 °C).[1] At
these temperatures, most types of waste are broken into basic elemental components in a gaseous
form, and complex molecules are separated into individual atoms.
The reactor operates at a slightly negative pressure, meaning that the feed system is complemented
by a gaseous removal system, and later a solid removal system. Depending on the input waste
(plastics tend to be high in hydrogen and carbon), gas from the plasma containment can be removed
as syngas, and may be refined into various fuels at a later stage”
Slutsats
Vi behöver en utveckling som innebär att har uppemot 50 % lokal /regional energi. Sedan behöver billig elektricitet som kan framställas storskaligt genom kärnkraft och storskalig solenergi.Vattenkraften stannar ungefär där den är idag. Men det blir en effektiv logistik att endast transportera elström över stora avstånd medan biomassa och liknande skall besparas transportsystemet för annat.
Vi behöver de smarta el och värmenäten som kan utjämna och balansera i efterfrågan och utbudet. På sikt bilr vi alla både konsumenter och producenter av enrgi och vi skall kunna leverarea till varandra
Den regionala och lokala försörjningen bör vara så stor som möjligt. Skälen för detta är flerfaldiga och framförallt är det orimligt att transportera skrymmande biomassa över stora avstånd. Men det är
också ett säkerhetsargument enär riskerna är stora att bli beroende av andra aktörer i en situation med stora konfliktrisker. Kostnaderna för att transportera kommer att öka kraftigt. Att basera sin energiförsörjning på import av biomassa eller avfall är inte tillrådligt med hänsyn till den framtid
som kan projiceras. Det kan i visst kortare tidsskede finnas överskott på viss typ av avfall på kontinenten men den kommer också att sugas upp på regional nivå i dessa centraleuropeiska länder där den långsiktiga bristen och underskottet på biomassa blir avsevärt större än annorstädes.Giftfri hantering och nollutsläpp av stoft och giftgaser.Traditionell bioeldning ger utsläpp av giftgaser och stoft. Bioeldning är inte helt klimatneutral och
det är först på sikt som koldioxiden binds i nya växter. På kort sikt ökar därför CO2. Vid eldning av vissa avfall finns även risk för tungmetaller och stoftpartiklar farligare slag. I den mån det inte kommer i luften måste det hamna i askan vilket gör den omöjlig att använda som gödning av skogsmark eller energiskog. I dessa fall måste askan deponeras. Frågan är var? Gör man det i
bergrum(tidigare oljelager) så kommer inte dessa att kunna komma till användning för
varmvattenslagring från spillvärme eller tex solkraft. Risken med bergrumslagringen är att den inte är säker och att gift kommer att läcka ut i grundvatten. När detta faktum blir uppenbart för gemene man finns igen politiker som kommer att förespråka denna giftlagring.Vissa kommuner transporterar giftig aska från avfallsförbränning till deponier i andra kommuner(Linköping deponerar i Norge). Om det visar sig att att giftig aska kommer att
produceras finns två ansvariga vägar att gå. Det handlar om rening eller att avstå. I första fallet handlar det om att skapa tekniska anläggningar där giftet kan dras ut (tungmetaller) eller där det kan
förintas typ dioxiner (organiska föreningar). Dessa anläggningar kan kanske byggas i kooperation med andra kommuner. Men det viktigaste är att man inte lämnar denna fråga olöst innan man påbörjar denna hantering.
Energibehovet i Västerås
Värmekonsumtionen är ca 1,5 TWH. Genom energieffektivisering. Genom effektivisering kan detta nedbringas till 1,1TWH.Elproduktionen vid Mälarenergi är 1,1 TWH och den siffran skall hanteras senare . Folkmängden kan beräknas öka och till år 2050 kan folkmängden fördubblas men folktillskottets energibehov per capita för de skall flytta in i lågenergihus där värmekonsumtionen är 30-40 % av dagens.Vilka energikällor skall väljas på lokal och regional nivå?Efter noggrann spaning tycks det finns tre mycket robusta lokala energikällor och en mindre robustnämligen
1. Solenergin både solpanel (varmvatten) och solcell (elektricitet)
2. Jordvärme och värmepumpar
3. Biometan (och ev metanol och DME) framställt av avfall genom förgasning som ger
fordonsbränsle och fjärrvärme samt eventuellt elektricitet
4. Vindenergin (troligen för liten verkningsgrad pga av för lite blåst i Västmanland)
Solenergin
Solenergin är sannolikt den viktigaste framtida energikällan och den är effektiv därför att den kräve
mindre ytor än annan förnyelsebar energi. Därför skall man ta steget mot solenergi nu. Om all värme idag i Västerås skulle komma från solen krävs ca 1000 ha solenergiyta vilket motsvarar c,a 330 ha solpanelyta. Både tak och annan yta skulle få utnyttjas och det skulle kräva en investering på 4 miljarder kronor i dagens relativpriser. Utmaningen i en sådan lösning är säsongslagring. Dentotala ytan av det kommunala bostadsbolagets MIMERS takytor är 40hektar och skulle motsvara 1/6 av energibehovet. Det skulle nog gå att plocka ihop 250 ha solpanelyta tex över vissa deponier där det inget får vaxa. Västerås kommun omfattar 96.232 hektar. Varmvatten skulle kunna lagras på tre satt for att utjämna under årstiderna och det ar
1.Lagring i de gamla bergrummen for olja
2.Lagring i lerlager
3.Saltlagring(en ny metod från CTH)
Kombinerat med värmepumpar skulle det bli ett hållbart system
Mao kommunen borde seriöst utreda om vi kunde varma Västerås med solvarme. Givetvis blir det ingen elektricitet från solpaneler men i vissa fall kan man i framtiden kombinera solceller och solpaneler. Men huvuddelen av elektriciteten far man framstalla pa annat satt. Alltså satsar man på att låta solen värma Västerås och andra kommuner
• Solpaneler och solceller på enskilda bostäder for uppvärmning
• Värmen som inte används levereras ut på fjärrvärmenätet
• Överskottsvärme lagras i bergrummen (gamla oljelager)
• Solkraftspark anläggs som matas in i fjärrvärmenätet
Det krävs 2-3 kubikmeter varmvatten per kvm solpanel för ett årsbehov och det är kanske för
mycket att lagra. Det kommer att krävas viss utveckling för att lagra så mycket.
På kort och medellång sikt måste man räkna med en lösning där kanske 30 % av årsbehovet täcks av solenergi dvs ca 300 GWh
Biometan – ett fordonsbränsle
Biometan framställs från avfall och biomassa via rötning och förgasning. Följande avfallskällor och
biokällor skall inräknas
• hushållsavfall
• rötslam från avloppsreningsverk
• jordbruksavfall (inkl gödsel)
• skogsavfall typ grot
• industriavfall
• energiskog
Den framtida bristen på åkermark för livsmedelsproduktion ger vid handen att det är endast avfall
från lantbruket som får tas i anspråk. Bristen på åkermark är dels en följd av kommande global
efterfrågan samt att en ökad ekoodling ger i genomsnitt mindre avkastning per hektar. Sålunda är
avfallet det viktigaste.
Det bör inventeras hur mycket som kan fås fram i vår kommun och i regionen. Gasföreningen i
Sverige räknar med att det produceras årligen 1,4 TWh biogas vid totalt 227 anläggningar. De 227
biogasproducerande anläggningarna är fördelade på 140 avloppsreningsverk, 58 deponier, 17
samrötningsanläggningar, 4 industriavloppsanläggningar och 8 gårdsanläggningar. Svenska Gasföreningen och Svenska Biogasföreningen tar varje år, på uppdrag av Energimyndigheten, fram en rapport om produktion och användning av biogas. Hur stor är potentialen för biogas i Sverige?
Den totala potentialen för biogas i Sverige är 74 TWh, där 59 TWh kommer termisk förgasning av skogsråvara och 15 TWh från rötning av biologiskt restavfall. Hela 10,6 TWh biogas kan produceras med dagens teknik och ekonomiska förutsättningar, vilket tål att jämföras med dagens produktion på 1,2 TWh. 10,6 TWh motsvarar drivmedel till ca 900 000 personbilar varje år. Således bör man beräkna hur mycket biogas/biometan kan producera i Västerås Produktionsanläggning av biometan
En produktionsanläggning för biometan kan konstrueras enligt olika principer. En metod som Gobigas vid Göteborg Energi använder är en indirekt förgasningsmetod. Ett biobränsle eldas på konventionellt sätt i en särskild panna varvid rökgaserna leds in i en konklav med avfall ellerbiomassa som vid 1200 grader förgasas till biometan eller metanol. Värmen från processen
återvinns till spillvärme. I detta sammanhang skulle stirlingmotorer kunna användas för elproduktion och/eller distribueras till fjärrvärmenätet. Det producerade biometanet skall primärt bli fordonsbränsle men skulle också vi gasturbiner kunna omvandlas till elektricitet. Målet bör vara att
vi minst skall producera 700 GWH värme per år. Relationen mellan energioutput är 70 %
biometan,20 % spillvärme till fjärrvärme och 10% förlust.
Det kommer i framtiden att öppnas möjlighet att via plasmateknologi förgasa biomassan men denna teknik är ännu oprövad men lovar mycket för framtiden
Vad är plasmateknik för avfallshantering.? (en annan framtida möjlighet)
” Relatively high voltage, high current electricity is passed between two electrodes, spaced apart,
creating an electrical arc. Inert gas under pressure is passed through the arc into a sealed container
of waste material, reaching temperatures as high as 25,000 °F (13,900 °C)[1] in the arc column. The
temperature a few feet from the torch can be as high as 5,000–8,000 °F (2,760–4,427 °C).[1] At
these temperatures, most types of waste are broken into basic elemental components in a gaseous
form, and complex molecules are separated into individual atoms.
The reactor operates at a slightly negative pressure, meaning that the feed system is complemented
by a gaseous removal system, and later a solid removal system. Depending on the input waste
(plastics tend to be high in hydrogen and carbon), gas from the plasma containment can be removed
as syngas, and may be refined into various fuels at a later stage”
Slutsats
Vi behöver en utveckling som innebär att har uppemot 50 % lokal /regional energi. Sedan behöver billig elektricitet som kan framställas storskaligt genom kärnkraft och storskalig solenergi.Vattenkraften stannar ungefär där den är idag. Men det blir en effektiv logistik att endast transportera elström över stora avstånd medan biomassa och liknande skall besparas transportsystemet för annat.
Vi behöver de smarta el och värmenäten som kan utjämna och balansera i efterfrågan och utbudet. På sikt bilr vi alla både konsumenter och producenter av enrgi och vi skall kunna leverarea till varandra
tisdag 6 april 2010
Den nya kärnkraften 21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Den nya kärnkraften
21 april kl 18.30 på Studieförbundet Vuxenskolan,
Borgmästaren Ö. Kyrkogata. 3, 722 15 VÄSTERÅS
Det har hänt mycket inom forskningen av kärnkraft och det som var sant för 30 år sedan är inte sant idag. Utvecklingen innebär att avfallet kan återanvändas, avfallet blir lågaktivt och kortvarigt samt att urantillgången blir näst intill oändlig
Talare:
1. Gunnar Littmarck Byggare, teknikdebattör och sakkunnig om nya
generationers Kärnkraft
2. Calle Berglöf Civ.ing. i teknisk fysik KTH och doktorerar inom reaktorfysik sedan 2005.
Forskningen handlar om hur använt kärnbränsle kan återanvändas Hans avhandling handlar om bl.a. utförda experiment vid en testuppställning i Minsk Vitryssland. Avhandlingen kommer att försvaras den 12 Maj,
Alla är varmt välkomna
FP; s Miljö, klimat och energigrupp
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
