lördag 16 april 2011

Motion och motionssvar SABOS kongress om enrgieffektivitet




















Motion till SABO kongress 2011 om energieffektivitet och energiproduktion i befintliga bostadsområdenKlimatkrisen har hittills i debatten varit det huvudsakliga argumentet för att dra ned användningen av fossilbränslen och att spara energi. Det finns dock andra problem som uppkommer tidigare. De lättillgängliga reserverna av olja, gas och kol minskar till följd av en allt större global efterfrågan. Kostnaderna för utvinning kommer att öka dramatiskt. Miljökostnaderna vid upphämtning, framställning och hantering av kol, olja och gas ökar. Det är ett fåtal nationer som äger världens fossila resurser. Därför är det angeläget att komma fram till ett oberoende av användning och import av fossil energi. Risken för globala prischocker och monopolbeteenden av leverantörsstaterna gör frågan om säker energiförsörjning till en strategisk fråga. Med stor sannolikhet blir bränslekostnaderna för både fossil- och biobaserad energi mycket högre än idag.

Kostnaderna för fjärrvärme kan därmed väntas öka drastiskt under kommande år genom högre priser på bränslen(fossilbränslen, biobränslen och avfall). Utveckling av solpaneler, solceller, värmepumpar och bergvärme och energieffektiva hus kan nära nog skapa en självförsörjning av energi inom boendet. Idag är fjärrvärmen och den lokala energiproduktionen (solpaneler och värmepumpar) konkurrenter. Vid dagens priser står det och väger mellan vilka energiformer som är billigast. Inom 3-4 år kommer sannolikt fjärrvärmetaxorna att vara minst 50 % högre pga. av högre priser för bränsle.
Kostnaden för energi från sol och via värmepumpar kommer under samma tid att gå ned. Framtiden innebär dock både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta nät för distributionen. Överskott måste köpas tillbaka av nätleverantören.

Energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet är fortfarande hög trots omfattande besparingsåtgärder. Möjligheterna för lokal energiproduktion i befintliga bostadsområdena finns i t.ex. solpaneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme, sjövärme mm. Kombination av dessa lokala energislag kan göra bostadsområden i den närmaste självförsörjande på energi.

Det gäller att finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet (främst miljonprogramområdena) lågkonsumerande av energi Det finns stora outnyttjade takytor, balkongräcken och väggar som kan användas för solenergi. Det finns också bergvärme och sjövärme. SABO-företagen förfogar över stora ytor tak, väggar och mark som kan användas för energiutvinning.

Framtiden innebär både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och värmedistribution. Bostadsområdena kommer att ibland få el- överskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet. Smarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram.

Följande åtgärder föreslås
1. SABO utvecklar ett koncept för hur äldre bostadsområden kan omvandlas till lokala producenter och konsumenter av förnyelsebar energi baserat på sol och värmepumpar samt förmedlar best practices mellan SABO; s medlemmar
2. SABO hemställer hos regeringen om att införa stöd och lånemedel för SABO-företag som omvandlar äldre bostadsområden till noll- och lågenergiområden via sol och värmepumpar.
3. System för smarta elnät (smart grid) där lokal och central energiproduktion samverkar för största möjliga energieffektivitet skall utvecklas och där energi kan köpas och säljas av respektive bostadsägare med lokal energiproduktion som bas.
4. El och värmeleverantörer skall vara skyldiga att köpa tillbaka el och värme till ett nettodebiteringspris utlagt över året samt att de skatte- och mervärdesskatteproblem som uppstår i sammanhanget löses.
SABO skall hemställa till regeringen om att vidta erforderliga förändringar så produktion av lokal energi stimuleras.


Karl-Erik Andersson (FP) Västerås ersättare
Vice ordförande i Bostadsaktiebolaget MIMER 2006-2010


Energieffektivitet och energiproduktion
i befintliga bostadsområden Motionsutlåtande


Motionären föreslår att SABO ska arbeta för att förnybar energi ska produceras i bostadsområden
med hjälp av solenergi och värmepumpar och för att statligt stöd ska
utgå till omställningsåtgärder i denna riktning, samt att system för smarta elnät utvecklas
och att el- och värmeleverantörer ska vara skyldiga att köpa tillbaka el respektive
värme. SABO ska hemställa hos regeringen om att erforderliga åtgärder vidtas.
Frågan om minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktig för SABOs
medlemsföretag. I idéprogrammet SABO-företagen mot år 2020 beskrivs bland annat
hur bostadsbolagen kan bidra till hållbar utveckling på detta område: minska utsläppen
av växthusgaser genom att reducera den totala energiförbrukningen vid uppvärmning
av husen och i transporter, gå över till förnyelsebara energikällor samt gå i
bräschen för moderna miljötekniska lösningar.
EU har konstaterat att unionens medlemmar är beroende av energileveranser från
länder utanför EU och sårbara för höjda energipriser. För att motverka detta och för
att minska utsläppen av växthusgaser har EU ställt upp de så kallade 20/20/20-målen.
Dessa mål innebär att energieffektiviteten ska öka med 20 %, att minst 20 % av energin
ska vara förnybar samt att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % till år
2020.
För byggnader gäller bland annat EU-direktivet om byggnaders energiprestanda
(EPBD2). Direktivet omarbetades nyligen och innehåller krav på att nya byggnader ska
vara Nära Noll-Energibyggnader (NNE) från och med år 2020. Energikravens prioritetsordning
vid nybyggnation av NNE-byggnader är enligt direktivet: a) mycket energieffektivt
klimatskal, b) mycket energieffektiva installationer och c) en stor del av
den energi som behövs ska vara förnybar. Direktivet säger också att varje land ska
ställa minimikrav på byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda när de genomgår
en omfattande ombyggnad eller renovering, i den mån det är tekniskt, funktionellt
och ekonomiskt genomförbart.
SABOs medlemsföretag är mycket aktiva inom energiområdet. Majoriteten av företagen
arbetar kontinuerligt med energieffektivisering i sina fastighetsbestånd. För att
ytterligare stödja och stimulera detta arbete har SABO startat det så kallade Skåneinitiativet.
Alla medlemsföretag kan ansluta sig till detta initiativ förutsatt att man är
med på målsättningen om att gemensamt minska energianvändningen med 20 %
(mätt som förbrukning år 2016 jämfört med år 2007). I februari 2011 hade 102 medlemsföretag
anslutit sig till Skåneinitiativet, vilket motsvarar mer än hälften av samt2
liga lägenheter som ägs av medlemsföretagen. Inom ramen för Skåneinitiativet arrangerar
SABO en mängd aktiviteter kring energieffektivisering, förnybar energiproduktion
och alternativa uppvärmningsformer för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.
SABO arbetar också aktivt i Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva
flerbostadshus (BeBo). Gruppen bedriver bland annat två teknikupphandlingsprojekt
– värmeåtervinning ur ventilationsluft och rationell tilläggsisolering av fasader – i
syfte att driva på utvecklingen inom dessa områden.
Motionärens första förslag om att utveckla ett koncept för att göra äldre bostadsområden
till producenter av förnybar energi är intressant. Det är en viktig uppgift för
SABO att tillsammans med medlemsföretag utveckla metoder för att energieffektivisera
fastigheter och stimulera lokal produktion av förnybar energi. Det gynnar medlemsföretagens
möjligheter att bidra till att de nationella miljömålen uppnås. Ett
kongressbeslut i frågan bör emellertid inte ges en lydelse som innebär en alltför detaljerad
styrning av inriktningen.
Den tekniska utvecklingen av värmepumpar har varit mycket framgångsrik och värmepumpar
bör alltid beaktas vid konvertering av uppvärmningssätt. Värmepumpar
och solen är självklart viktiga energikällor, men inte de enda. Olika tekniker för energieffektivisering
och energiproduktion måste utvecklas och utvärderas. De lokala förutsättningarna
varierar. Det är därför en fördel om det finns olika tekniker att välja
mellan, så att den teknik som är lämpligast kan användas.
I enlighet med vad som sagts ovan om prioriteringsordningen vid tillämpning av EUdirektivet
om byggnaders energiprestanda bör också åtgärder på byggnadens klimatskal
och energieffektiva installationer ingå när äldre bostadsområden ska göras mer
energieffektiva.
Motionärens andra förslag om att hemställa hos regeringen om stöd till SABO-företag
för omvandling av bostadsområden till noll- och lågenergiområden framstår inte som
förenligt med konkurrensneutralitet. Ska ett statligt stöd riktas till någon form av
energisparåtgärder måste det vara tillgängligt för alla fastighetsägare på lika och objektiva
villkor. SABO har i ett remissyttrande 2009 till Finansdepartementet avseende
promemorian Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus – statlig medverkan
i finansieringen framhållit att åtgärder som är samhällsekonomiskt men inte företagsekonomiskt
lönsamma under vissa förutsättningar bör kunna få statligt stöd.
Denna fråga bör dock diskuteras i ett vidare perspektiv som en del av den betydligt
mer omfattande frågan om upprustning och renovering av 60- och 70-talsbeståndet
som helhet.
Motionärens tredje förslag handlar om smarta elnät (smart grid). Med detta avses
elnät som utnyttjar digital teknik. Ett smart elnät används inte bara för själva elleveransen
utan rymmer också tvåvägs digital kommunikation som exempelvis kan styra
apparater hos konsumenten. Smarta elnät är en förutsättning för att energieffektivi3
seringen ska nå sin fulla potential. Utbyggnaden av smarta elnät kräver dock en bred
samverkan mellan myndigheter, elnätsbolag, energiproducenter och näringsliv. Under
år 2010 gick SABO som enda fastighetsägarorganisation med i styrgruppen för
den nationella utredningen kring Smart Grid. SABO verkar i detta sammanhang bland
annat för att systemet genomgående ska baseras på öppna systemlösningar. Detta är
en förutsättning för att bostadsföretag ska kunna utnyttja de möjligheter som de
smarta elnäten öppnar.
Motionärens fjärde förslag tar upp frågan om skyldighet för el- och värmeleverantörer
att köpa tillbaka energi till nettodebiteringspris. Ska mängden lokalt producerad
energi ökas så är nettodebitering sannolikt en nödvändighet. Den statliga Energimarknadsinspektionen
utreder för närvarande villkoren för småskalig lokal energiproduktion.
Mycket pekar på att detta arbete kommer att leda till förslag som möjliggör
nettodebitering inklusive nödvändiga ändringar av skattereglerna.
Styrelsen föreslår kongressen besluta
att uppdra åt styrelsen att intensifiera arbetet med energifrågor genom att SABO ska
– sprida kunskap och information om energieffektivisering, lokal och förnybar energiproduktion
samt alternativa uppvärmningssätt,
– vara en aktiv företrädare för fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen vid
utvecklingen av smarta elnät samt
– gentemot myndigheter och elbranschen bevaka och driva frågor om nettodebitering
av el och värme inklusive nödvändiga förändringar av skattesystemet

tisdag 12 april 2011

Återvinningsgraden av avfall ökar











Återvinningsgraden av avfall ökar i EU. I Österrike återvinns 69 % och i Tyskland 65 % och i Sverige 48 %. Det förbrända avfallet är i motsvarande fall 27, 35 och 48 %. Det är sämre ställt i många av de sydliga länderna men utvecklingen går snabbt i ökad återvinningsgrad Det är en klar målsättning från EU- kommissionen att öka återvinningen. Enligt Britt Sahlenström VD Återvinningsindustrierna skulle hela EU:s koldioxidmål nås genom en total materialåtervinning. I Sverige återvinns 90 % av glas och tidningar och för papper/metall är det 70 % men för plast endast 30 %. Återvinningsgraden kommer dock att höjas genom nya metoder. Bränning av plast bör undvikas då plastens fossila ursprung då bidrar till växthuseffekten.

fredag 8 april 2011

Motion om energieffektivitet och energiproduktion i befintliga bostadsområden







MOTION VÄCKT VID KOMMUNFULLMÄKTIGE 7 APRIL 2011

Energibesparingar i boendet är angeläget inte bara av klimatskäl utan i lika hög grad av ekonomiska skäl. Kostnaderna för energi kommer att öka drastiskt under kommande år bl.a. pga. av att de ekonomiskt utvinnbara tillgångarna av olja och gas kommer att minska. Nya fossila energikällor kan endast utnyttjas med mycket negativa miljökonsekvenser. Ren förnyelsebar energi (sol, värmepumpar , jordvärme och vind) och energieffektiviseringar kommer att spela en allt större roll inte minst i bostadssektorn.

Energiförbrukningen i det genomsnittliga bostadsbeståndet är fortfarande hög trots omfattande besparingsåtgärder. Möjligheterna för lokal energiproduktion i befintliga bostadsområdena finns tex solpaneler, solceller, lokala vindkraftverk, bergvärme, sjövärme mm. Kombination av dessa lokala energislag kan göra nybyggda bostadsområden i den närmaste självförsörjande på energi.

Det finns idag kommunala bostadsbolag i andra kommuner där 30 % av årsbehovet täcks av solpaneler och det finns nya bostadsområden i åter andra kommuner som inom en snar framtid kommer att bli näst intill självförsörjande på energi.( Förbo utanför Göteborg, Västra hamnen i Malmö)

I Stockholms stad drivs Järva-projektet omfattande Akalla, Kista, Tensta och Rinkeby där huvuddelen av bebyggelsen är från miljonprogrammens år under 1960 och 70-talet med målet att halvera energiförbrukningen samt att man där planerar solceller, solpaneler i balkongräcken, fasader och tak

Det gäller att finna kostnadseffektiva metoder för att göra det äldre bostadsbeståndet (främst miljonprogramområdena) lågkonsumerande av energi i Västerås. Det finns stora outnyttjade takytor som kan användas för solenergi i Västerås och det finns bergvärme och sjövärme.. Bostadsaktiebolaget Mimer förfogar tex över mer än 40 hektar lediga tak.

Framtiden innebär både lokal och central energiproduktion där det krävs smarta och intelligenta nät för både el och värmedistribution. Fastigheterna ägda såväl av privata som kommunala kommer att ibland få el- överskott och/eller värmeöverskott som ska kunna levereras ut på nätet. Smarta elnät behövs då för att mäta, prognostisera samt låta kunden styra energianvändning/produktion. En helt ny energiförsörjningsstruktur håller på att växa fram där energi kan köpas och säljas av respektive bostadsägare .


1. Vi vill att kommunen utreder effektiva besparingsmetoder och lokal energiproduktion i det befintliga bostadsbeståndet där olika ambitionsbeskriver beskrivs t.ex. från 50 % till mer än 75 % besparing av den köpta energin i förhållande till nuläget.

2. Att kommunen och dess bolag i kommande energiplanering utreder om en strategi och plan för att uppnå en energisnål, hållbar och ren energiförsörjningsstruktur för befintligt och äldre bostadsbestånd kan formas.


Karl-Erik Andersson.