Mälarens vattenkvalitet kan bli bättre

På riksnivå arbetar Folkpartiet på att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Vidare släpper många avloppsverk ut alltför orent vatten och tilläggsåtgärder behövs . Det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket innebär på VA-taxan efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Därefter kan fullmäktige avgöra om merkostnader understiger den ökande miljönyttan.

Är fossil och bioledade kraftverk vid vägs ände?

Västerås är en av de största växthusgasutsläpparna i riket genom sin kol och torveldning. Men 2014 skall det vara utbytt mot biobränsle och avfall. Oron är nu stor att det inte finns tillräckligt med inhemska bränslen och att man måste förlita sig till import av industriavfall från Centraleuropa Många tycker dock att:1. En större del av avfallet bör återvinnas 2.Avfall må brännas/förgasas i närheten av sin källa.3. Industriavfall (i synnerhet det importerade) innehåller svårhanterliga gifter. Biobränsle och avfall av regionalt ursprung finns i tillräcklig omfattning för de nya pannorna. Mälarnergi får överväga att härma den strategi som Sala-Heby Energibolag har med lokal försörjning. Sol, jordvärme, ökad biogasproduktion blir komplement. Spillvärmen är också en slumrande resurs.Det skulle kunna byggas en varmavttenledning från Forsmark som skulle kunna förse åtskilliga städer runt Mälardalen med värmeenergi. Att vattnet sjunker i värme är inger problem för avvtnet kan vid behov återuppvärmas lokalt med tex solenergi ellr lokal enrgi från framställningen av biometan eller lite eldning av lokla biomassa. Det är synergier emllan det storskaliga och småskaliga som kommer att lyckas. Spillvärmen från Forsmark kan bli aktuellt sedan nya beslut tagits om kärnkraften och vi har fått den rätta admnistrativa strukturen i Mälardalen så sådana projket kan genomföras.

Lönsamheten i vindkraft och kärnkraft.En prognos för EU

Vid närmre analyser av vindkraften finns ett antal osäkerhetsfaktorer som är:
• Endast 30 % av tiden snurrar ett vindkraftverk
• Vad kostar det att backa upp med annan kraftkälla då det inte blåser.
• Vindkraften är genom de s.k. elcertifikaten subventionerad
• Det råder stora osäkerheter om vad de långsiktiga underhållskostnaderna blir.
När det inte blåser så måste man backa upp med kol, naturgas eller vattenkraft. Nya kärnreaktorer reaktorer skulle också kunna backa upp. Men problemet är att de täckande energikällorna kostar pengar dvs. när de står still och drar fasta kostnader.
Det enda som då kan rädda situationen är smarta elnät där ojämnheterna utjämnas genom lagring eller styrning av förbrukningen.

EU-kommissionen räknar med att 20 % av elförbrukningen täcks via vindkraft år 2020. Kanske 10-15 % av elförbrukningen är mer realistisk. Frågan är om vindkraften blir lönsam om man räknar bort subventionerna. Vindkraftsparker i kraftbolagsregi blir sannolikt olönsamma men däremot kan vindkraften bli betydelsefull energikälla som lokal kraftkälla för villor, bostadsföretag och lantbruk. Småproducenterna använder primärt energin för eget bruk men vid överskott levererar den till det smarta nätet och man får betalt för elmängden till fast pris. Detta kommer också i allt väsentligt gälla för elenergi via fotoceller
Enligt EU-prognoser skulle vind och sol stå för 35-40 % av elproduktionen i Europa på 2020-talet. Biobränslen och avfall beräknas då svara för högst 15 % av elproduktionen.
I samma veva konstaterar EU-kommissionen att kärnkraften under långliga tider kommer att svara för mer än 30 % av elproduktionen i EU. Men också fossilgasen blir viktig men såbar energikomponent i Europa genom import från öst och syd. Eldning med det miljövidriga kolet kommer att bli ifrågasatt inte bara av klimatskäl utan också av miljöskäl. Oljan blir sannolikt så dyr så att man inte att har råd med den. Redan om några år är efterfrågan 10 miljoner fat större än möjligt utbud. Oljekatastrofen utanför USA kommer också att öka utvinningskostnaderna för olja

Därför kommer fjärde generationens reaktorer som kan använda redan använt kärnbränsle för 3.000 års ytterligare körning att byggas i EU. Vår bedömning är vidare att kärnkraften elproduktionskostnad kommer att ligga 50-60 öre per kilowattimme vilket är klart under priset för osubventionerad vindkraft. El via solceller kommer att sjunka i pris och kommer på sikt att närma sig ett pris kring kärnkraftens pris. Solenergin har förmånen av låga underhållskostnader och relativt enkel teknik. Kärnkraft och solenergi i kombination år 2050 skulle kunna bli de verkliga vinnarna. Genom ökad elproduktion kan Europas och världens totala energikonsumtion sänkas bl.a. via värmepumpar och elbilar. Eldrift är ca 4-5 gånger så effektiv, Det innebär att drivmedelsförbrukning av fordon kan drastiskt sänkas. På en kilowattimme el kommer man fyra gånger så långt som för samma mängd olja. Den ökande bristen på åkermark kommer att hålla tillbaka bioenergin och det leder till att allt mindre kan användas för biobränsle medan däremot avfall kan förgasas eller rötas till biogas. Högst 10 %- 15 av den totala energibehovet kan tillgodoses härigenom

Karl-Erik Andersson (FP) talesperson för miljö och energi
Carl-Åke utterström (FP) Master of Science