Mälarenergi fick byta spår vad gäller teknik.Sannolikt fungerar inte förgasning vid så låga temperaturer som man tänkt sig. Man hade bort titta på plasmateknik.
Det som oroar som medborgare är att det saknas en perspektivplan för stadens energiförösrjning. Det blir lätt återigen andra eller tredje handslösningar som föreslås. Nästa stora bakslag för Mälerenenergi är tanken på import av avfall från Europa. Det kommer som amen i kyrkan. Redan finna mycket starka tecken på att avfallet i Europa blir eftertraktat även i Tyskland och Storbritannien Mantalar om att göra gas som levereras till naturgasnätet
Det behövs en långsiktigt hållbar stratgei som bygger på solenergi,jordvärme,biogas och förgasning av trädavfall och lantbruksavfall. Sen får man gå in för stora besparingar och effektiviseringar.
Idag strålar hela områden ut energi och man har inte med dagens priser kunnat investera mer i besparing. Men nu kommer oavsett vad vi gör priserna att stiga och då fär vi spara mer energi.
Det blir lönsamt igen att använda viss el för att fylla kvarvarande nergibehov i vissa lägenheter
Komummen bär köpa aktier i tex OKG och planera för billig kärnkraftsel.
En annan historisk problematik är avskrivnings och internräntan i Mälarnergi.
Hade man mer konsekvent avskrivit på återanskaffningsvärden och beräknart ränat på bruksvärde Hade man kunna bygga upp fonder för de investeringar som är nödvändiga. Men detta är en försummelse långt tillbaka i tiden till 1970 -talet.
lördag 20 februari 2010
tisdag 16 februari 2010
BIOGAS FORDONSBRÄNSLE;ELDRIFT MM
Följande data och beräkningar bär göras.
BIOGAS FRÅN RÖTNING
Dagens potential är kring 11 TWH
76% av biogasen kommer då från lantbruket,
10% från livsmedelsindustri och annan industri,
7% från matavfall och
7% från avloppsslam.
Med ny teknik kunna ökas till 14,1 TWh.
TERMISK FÖRGASNING
Termisk förgasning av cellulosa har en verkningsgrad på 70%, att jämföra med verkningsgraden vid termisk förgasning till etanol och metanol, 30 resp. 60%.
Termisk förgasning av cellulosa till biometan skulle mångdubbla biogaspotentialen.
Potentialen för termisk förgasning 2015 och 2025 uppskattas till 74 res 89 TWh.
ANVÄNDNING i Framtiden
ELbilar tar c:a 20 TWH elektriciet för att driva fordonsflottat
Övrig fordonsdrift 30-40 TWH som drivs av biogas
Resten blir en möjlighet att exportera Biometanaol eller DME
Idag kräver fordonen nästan 100 TWH men det kan sänkar drastiskt med eldriften som är 5 gggr så effektiviv det innebär att c,a 20 TWH el räcker till bilarna sen har vi en del fordon som traktorer,lastbilar mm där biobränsle blir aktuellt
Flyget kan också på sikt drivas med biobränslen
Men man måste komma ihåg att detta innebär att man anväder biobränslen nästan enkom till fordonsbränslen och att man minskar eldningen av biobränslen drastiskt genom solvärme,jordvärme,spillvärme Spillvärmen från kärnkraften är 180 TWH och bör utnyttjas till fjärrvärme.
BIOGAS FRÅN RÖTNING
Dagens potential är kring 11 TWH
76% av biogasen kommer då från lantbruket,
10% från livsmedelsindustri och annan industri,
7% från matavfall och
7% från avloppsslam.
Med ny teknik kunna ökas till 14,1 TWh.
TERMISK FÖRGASNING
Termisk förgasning av cellulosa har en verkningsgrad på 70%, att jämföra med verkningsgraden vid termisk förgasning till etanol och metanol, 30 resp. 60%.
Termisk förgasning av cellulosa till biometan skulle mångdubbla biogaspotentialen.
Potentialen för termisk förgasning 2015 och 2025 uppskattas till 74 res 89 TWh.
ANVÄNDNING i Framtiden
ELbilar tar c:a 20 TWH elektriciet för att driva fordonsflottat
Övrig fordonsdrift 30-40 TWH som drivs av biogas
Resten blir en möjlighet att exportera Biometanaol eller DME
Idag kräver fordonen nästan 100 TWH men det kan sänkar drastiskt med eldriften som är 5 gggr så effektiviv det innebär att c,a 20 TWH el räcker till bilarna sen har vi en del fordon som traktorer,lastbilar mm där biobränsle blir aktuellt
Flyget kan också på sikt drivas med biobränslen
Men man måste komma ihåg att detta innebär att man anväder biobränslen nästan enkom till fordonsbränslen och att man minskar eldningen av biobränslen drastiskt genom solvärme,jordvärme,spillvärme Spillvärmen från kärnkraften är 180 TWH och bör utnyttjas till fjärrvärme.
måndag 15 februari 2010
Starka skäl för kärnkraften som stabil baskraft
Huvudargument för kärnkraften
I nedanstående punkter markeras argumenten i huvudargument och detaljargument
1. En god miljö för nästa generation kräver kärnkraft
2. Fossilenergi (kol, olja och fossilgas) leder till växthusgasutsläpp, förgiftning och försurad miljö. Fossilenergins utsläpp är de värsta hoten för folkhälsan
3. Kärnkraften ger en billig energi, bevarar och utvecklar jobben och räddar miljön samtidigt.
Detaljargumenten för kärnkraft
I. Enbart förnyelsebar (vind, sol, vatten eller bioenergi) energi kan inte ersätta kolet, oljan eller fossilgasen. Kärnkraften kan tillsammans med förnyelsebar energi snabbare ta bort växthusgasutsläppen.
II. Ett avskaffande av kärnkraften skulle leda till elenergiimport som då mestadels är brunkols/stenkols, fossilgas. eller oljebaserads. Detta skulle ge ökade växthusgas och giftutsläpp.
III. Genom kärnkraft kan vi utveckla svensk industri och skapa fler jobb bla pappersindustrin genom billig kärn-el.
IV. Skogen kan prioriteras för trä, byggnadsmtrl, och papper vilket ger större exportinkomster
V. Världen i övrigt investerar i kärnkraft Indien, Kina ,Storbritannien mfl
VI. Vårt säkerhetskunnande inom kärnkraftsteknolgi är exporterbar
VII. Genom F & U av kärnkraften kan vi ta till var den långlivade avfallet och göra det lågaktivt och kortvarigt
VIII. Det kommer att bli billigare för alla medborgare såväl hyresgäster, bostadsägande och villaägare med kärnkraft
IX. Västerås och Västmanland har en fantastisk framtid för jobb och miljö om Sverige satsar på kärnkraften
X. Tryggheten ökas genom att vi kan vara energioberoende genom kärnkraften och ej bli utpressade av t ex Ryssland eller Iran.
Underargument
a) Den fossila energi användningen är orsak till många människoliv och sjukdomar genom sina skadliga utsläpp
b) Säkerheten är mycket stor vid dagens moderna kärnkraftsverk
c) Det är små mängder bränsle som används vid kärnkraft jämfört med fossila bränslen,1 kg uran motsvarar 23.000.000 kwh I kg ved 1 kwh, 1 kg stenkol 8 kwh dvs lite fysiska transporter
d) Spillvärmen från kärnkraften är en outnyttjad resurs
I nedanstående punkter markeras argumenten i huvudargument och detaljargument
1. En god miljö för nästa generation kräver kärnkraft
2. Fossilenergi (kol, olja och fossilgas) leder till växthusgasutsläpp, förgiftning och försurad miljö. Fossilenergins utsläpp är de värsta hoten för folkhälsan
3. Kärnkraften ger en billig energi, bevarar och utvecklar jobben och räddar miljön samtidigt.
Detaljargumenten för kärnkraft
I. Enbart förnyelsebar (vind, sol, vatten eller bioenergi) energi kan inte ersätta kolet, oljan eller fossilgasen. Kärnkraften kan tillsammans med förnyelsebar energi snabbare ta bort växthusgasutsläppen.
II. Ett avskaffande av kärnkraften skulle leda till elenergiimport som då mestadels är brunkols/stenkols, fossilgas. eller oljebaserads. Detta skulle ge ökade växthusgas och giftutsläpp.
III. Genom kärnkraft kan vi utveckla svensk industri och skapa fler jobb bla pappersindustrin genom billig kärn-el.
IV. Skogen kan prioriteras för trä, byggnadsmtrl, och papper vilket ger större exportinkomster
V. Världen i övrigt investerar i kärnkraft Indien, Kina ,Storbritannien mfl
VI. Vårt säkerhetskunnande inom kärnkraftsteknolgi är exporterbar
VII. Genom F & U av kärnkraften kan vi ta till var den långlivade avfallet och göra det lågaktivt och kortvarigt
VIII. Det kommer att bli billigare för alla medborgare såväl hyresgäster, bostadsägande och villaägare med kärnkraft
IX. Västerås och Västmanland har en fantastisk framtid för jobb och miljö om Sverige satsar på kärnkraften
X. Tryggheten ökas genom att vi kan vara energioberoende genom kärnkraften och ej bli utpressade av t ex Ryssland eller Iran.
Underargument
a) Den fossila energi användningen är orsak till många människoliv och sjukdomar genom sina skadliga utsläpp
b) Säkerheten är mycket stor vid dagens moderna kärnkraftsverk
c) Det är små mängder bränsle som används vid kärnkraft jämfört med fossila bränslen,1 kg uran motsvarar 23.000.000 kwh I kg ved 1 kwh, 1 kg stenkol 8 kwh dvs lite fysiska transporter
d) Spillvärmen från kärnkraften är en outnyttjad resurs
söndag 14 februari 2010
Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar 17 februari kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås
Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar
(en inte fullt utnyttjad resurs)
17 februari kl 18.30 IOGT Slottsgatan 6 Västerås
Anders Mathiasson VD Svenska Gasföreningen ( http://www.gasforeningen.se/ ) besöker oss för att diskutera biogasens framtid och möjligheter.
Samtidigt vill vi presentera folkpartiets politik inom biogasområdet
Biogas framställs från avfall genom rötning och/eller förgasning och kan täcka upp till 20 % av vårt totala energibehov och 75 % av bränsleåtgången för samtliga fordon. Tillsammans med eldrift blir biogasen en viktig komponent i framtidens fordonsbränsle.
Kommunalpolitiken berörs särskilt mycket av både produktion och användning av biogas
Mötet äger rum 18.30 den 17 februari IOGT Slottsgatan 6 Lokal Lovisa i Västerås
Alla är varmt välkomna till detta liberala Forum, Ta gärna med bekanta och vänner
För FP;s klimat/energi och miljögruppen i Västerås
Karl-Erik Andersson Mälargatan 1072210 Västerås070-5508360
Karl-Erik Andersson Mälargatan 1072210 Västerås070-5508360
onsdag 10 februari 2010
Strategibilder för en smart och hållbar kommun
Vattnets kretslopp i kommunen är A och O
Allt som regnar ned rinner förreller senare ut i en sjö )Mälaren)
Vattnet tar med sig gödningsämnen och gifter. Vattnet måste renas tex genom näringsföllor tex dammar och våtmnarker där växterna suger upp ämena. Man måste skörda dessaa och matarialet blir biobränsle
Energiförsörjning är lokla/regional och central
Lokalt producerar man el och värme med solo,vind,jordvärme och biomtrl
Den lokala delen täcker c;a 50 %
Sedan måste man hämta el från vattenkraft,kärnkraft och storskalig solenergi
Kommunerna måste bygga en grön infrastruktur
Allt som regnar ned rinner förreller senare ut i en sjö )Mälaren)
Vattnet tar med sig gödningsämnen och gifter. Vattnet måste renas tex genom näringsföllor tex dammar och våtmnarker där växterna suger upp ämena. Man måste skörda dessaa och matarialet blir biobränsle
Energiförsörjning är lokla/regional och central
Lokalt producerar man el och värme med solo,vind,jordvärme och biomtrl
Den lokala delen täcker c;a 50 %
Sedan måste man hämta el från vattenkraft,kärnkraft och storskalig solenergi
Kommunerna måste bygga en grön infrastruktur
söndag 7 februari 2010
En hållbar energipolitisk lösning
Det gäller att hitta hållbara politiska lösningar
Låsningarna mellan olika åsikter om lösningarna är inte bra för egntligen behöver vi samtliga lösningar för en hållbar energipolitik Därför gör jag ett försök nedan
"
Troligen kan ett samhälle försörja sig med lokal och regional energi upp till 50 % men då måste man bygga om stad, hus och bostäder. Sol, vind, jordvärme ger lokal värme och elenergi. Biogas (biometan) görs via rötning och förgasning av regionalt skogs, lantbruks, hushålls och industriavfall som blir det komplementära fordonsbränslet för elhybrider samt för tyngre transportfordon.
Men därefter behövs stora tillskott av el från centrala anläggningar som kan vara storskalig solkraft i södern (t ex i Sydeuropa, Sahara, Arabvärlden), en ny generation av kärnkraft och vattenkraft. I denna lösning behöver vi inte köra bränsle över stora avstånd endast elen går långväga i likströmsledningar."
En sådan lösning borde kunna bli partiövergripande på lokal, nationell, EU och global nivå.
Låsningarna mellan olika åsikter om lösningarna är inte bra för egntligen behöver vi samtliga lösningar för en hållbar energipolitik Därför gör jag ett försök nedan
"
Troligen kan ett samhälle försörja sig med lokal och regional energi upp till 50 % men då måste man bygga om stad, hus och bostäder. Sol, vind, jordvärme ger lokal värme och elenergi. Biogas (biometan) görs via rötning och förgasning av regionalt skogs, lantbruks, hushålls och industriavfall som blir det komplementära fordonsbränslet för elhybrider samt för tyngre transportfordon.
Men därefter behövs stora tillskott av el från centrala anläggningar som kan vara storskalig solkraft i södern (t ex i Sydeuropa, Sahara, Arabvärlden), en ny generation av kärnkraft och vattenkraft. I denna lösning behöver vi inte köra bränsle över stora avstånd endast elen går långväga i likströmsledningar."
En sådan lösning borde kunna bli partiövergripande på lokal, nationell, EU och global nivå.
torsdag 4 februari 2010
BIOGASENS MÖjLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR
Datum: 17/2 18:30 - 20:30
Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar
Anders Mathiasson, VD Svenska Gasföreningen (http://www.gasforeningen.se/), besöker oss för att diskutera biogasens framtid och möjligheter. Samtidigt vill vi presentera Folkpartiets politik inom biogasområdet.
Vi tror det kan bli en intressant diskussion.
Mötet äger rum klockan 18.30 den 17 februari i lokalen Lovisa, IOGT, Slottsgatan 6, Västerås.
Alla är välkomna till detta liberala Forum.
Ta gärna med bekanta och vänner!
Liberalt Forum om biogasens möjligheter och begränsningar
Anders Mathiasson, VD Svenska Gasföreningen (http://www.gasforeningen.se/), besöker oss för att diskutera biogasens framtid och möjligheter. Samtidigt vill vi presentera Folkpartiets politik inom biogasområdet.
Vi tror det kan bli en intressant diskussion.
Mötet äger rum klockan 18.30 den 17 februari i lokalen Lovisa, IOGT, Slottsgatan 6, Västerås.
Alla är välkomna till detta liberala Forum.
Ta gärna med bekanta och vänner!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
