Avfallsförbränningen risker och problem Mälarenrgi måste tänka om

Sammanfattning av miljökonsekvenserAvfallsbränning ger
– Giftaska
– Giftiga utsläpp luft och vatten
– Lukt
Problem är framtida tillgång på bränsle
• Mer borde satsas på förnyelsebar teknik inte grundad på förbränning tex sol , bergvärme
• Mer satsning på besparingar i befintliga bostadsområden

De allvarliga miljöproblemen är att

 Avfall innehåller material som framställs av fossila ämnen (t.ex. plaster) och halten (50-25 %) kan variera men det innebär att avfall inte kan betecknas som förnyelsebara bränslen.
 Tillgången på avfall inom 4-5 år i Centraleuropa kommer att minska med de miljömål EU och medlemsstaterna har. Mer kommer att återvinnas till material och mer kommer att förbrukas av respektive stat
 40 000 ton farligt avfall (kreosot) kommer att hanteras och kommer att medföra ökade miljörisker i Västerås.
 Det råder osäkerhet om vilka ämnen som kommer ut i luften och i vattnet vid förbränningen t.ex. svavelväten, dioxiner och olika ofullständigt nedbrutna organiska ämnen samt hur mycket stoft och tungmetaller som kommer ut.
 Hur behandlas rökkondensaten som släpps ut i vatten?
 Askan är ett problem då askmängden fördubblas och det är oklart hur denna giftiga aska skall hanteras.
 Luktproblem uppstår vid hanteringen av avfallet som miljöförvaltningen påpekat och detta kommer att störa bostadsområden på Väster liksom Hamnen, Lillåudden m.fl. områden
 Det är också en stor brist i MKB att inte typen av avfall och dess innehåll beskrivits. Vilka ämnen kommer att brännas?
 Det är oklart om företaget använder bästa möjliga teknik för att förhindra utsläpp. Man hänvisar till ett gammalt dokument från 2006


I den brittiska tidningen ”Independant” den 1 augusti 2010 skrivs att kapaciteten för avfallsförbrännning byggs ut mycket snabbt i Storbritannien Bl.a är 65 nya anläggningar planerade i England och 9 i Skottland. Med målet att återvinna mer material kommer det bli en överkapacitet (enligt Independant). Detta kan vara skäl till att Storbritannien måste importera biobränslen för att försörja dessa anläggningar. Liknande utveckling pågår i fler EU-länder tex Nederländerna, Tyskland mfl. Det pågår också kraftiga kampanjer från miljörörelserna i Storbritannien och andra EU-länder att återvinna mer material. Det är sant att infrastrukturen för avfallshantering är bristfällig men den utvecklas hela tiden. Om 3-4 år när den tänkta samförbränningsanläggningen är klar är det inte troligt att det finns avfall att importera. Beslut under sådan osäkerhet är inte bra och i synnerhet kommer priset på avfallsbränslen att rusa i höjden

Resistens mot balanskravet Artikel i Dagens Samhälle

Nr 3 av Dagens samhälle
Ett stort tack till Anders Haglund som tagit upp i debattartikel att balanskravet bör ifrågasättas. Idag finns uppenbara risker för att kommunerna frestas till kreativa redovisningar som kan missleda politiker och medborgare om kommunens verkliga ekonomiska tillstånd. Detta måste aktivt förhindras. Balanskravet har dock säkert inneburit en hel del positivt framförallt i början av tillämpningen. Men med tiden blir den kommunala organisationen resistent mot medicinen balanskrav. Därför måste nya styrmetoder uppfinnas för att få den kommunala organisationen att bete sig på ett önskvärt sätt.
Redovisningen måste alltid utformas så att rätt slutsatser från resultat och balansräkning kan dras om de ekonomiska förhållandena.
Det är viktigt att hitta styrmedel som får kommunerna att uppnå långsiktig balans och en hållbar ekonomisk utveckling. Mått som soliditet och lånebindning är oftast viktiga för att bedöma om ekonomin i kommun och dess olika bolag är robust och uthållig. Likaså är alla andra långsiktiga åtaganden av strategisk vikt t.ex. pensionskulder.
Men det är också viktigt att tillräckliga avskrivningar görs så att medel finns för återinvesteringar i viktiga fysiska tillgångar såsom t.ex. kraftvärmeverk, reningsverk. Det finns kommuner som genom att hålla låga taxor idag inte har tillräckligt med resurser för att återinvestera t i t.ex. biopannor och måste framöver finansiera med en hög grad lånemedel som i sin tur kommer att medföra drastiska taxeökningar.
För 40 år sedan föreslog dåvarande Kommunförbundet att kommunala affärsverk och bolag skulle räkna avskrivningar på nuvärden och internränta på bruksvärden för bl.a. kraftvärmeverk. Dessa kostnader skulle inräknas i taxekalkylen och därmed medge ett sparande som innebar att man hade pengar till återinvesteringen den dag den kom. Kommunerna skulle ha tagit tillbaka och ackumulerat dessa meravskrivningar i återinvesteringsfonder i kommunens redovisning. Det hela ha under åren komplicerats av bolags. och koncernbildningar som gjort situationen oöverblickbar
Dessa och liknande långsiktiga balansproblem är viktiga att tackla för de som utreder den kommunala ekonomins styrning och redovisning
Karl-Erik Andersson

Särskilt yttrande om afallsförbränning

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har utarbetat förslag till yttrande över Mälarenergi AB ansökan om samförbränningsanläggning (miljödomstolens dnr M5422-10). Undertecknad instämmer i miljö- och hälsoskyddsförvaltningens skrivning men vill göra ett antal tillägg

1. Avfall innehåller material som framställs av fossila ämnen (t.ex. plaster) och halten (50-25 %) kan variera men det innebär att avfall inte kan betecknas som förnyelsebara bränslen.
2. Tillgången på avfall inom 4-5 år i Centraleuropa kommer att minska med de miljömål EU och medlemsstaterna har. Mer kommer att återvinnas till material och mer kommer att förbrukas av respektive stat
3. 40 000 ton farligt avfall kommer att hanteras och kommer att medföra ökade miljörisker i Västerås.
4. Det råder osäkerhet om vilka ämnen som kommer ut i luften vid förbränningen t.ex. svavelväten, dioxiner och olika ofullständigt nedbrutna organiska ämnen samt hur mycket stoft och tungmetaller som kommer ut
5. Askan är ett problem då askmängden fördubblas och det är oklart hur denna giftiga aska skall hanteras.
6. Luktproblem uppstår vid hanteringen av avfallet som miljöförvaltningen påpekat och detta kommer att störa bostadsområden på Väster liksom Hamnen, Lillåudden m.fl. områden
7. Det är också en stor brist i MKB att inte typen av avfall och dess innehåll beskrivits. Vilka ämnen kommer att brännas?
8. Det är oklart om företaget använder bästa möjliga teknik för att förhindra utsläpp. Man hänvisar till ett gammalt dokument från 2006

Med anledning av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens förslag till yttrande dnr 10:1488-Mhf88 samt tillägg ovan och med hänsyn till de teniska lösningar som föreslås bör Mälarenergi inte ges miljötillstånd för avfallsförbränningen

Mälarenergi måste satsa på hållbarhet Debattinlägg i VLT den 24 januari 2011

1. Det var riktigt att utreda förgasningstekniken och det var synd att man tvingades återgå till en föråldrad förbränningsteknik. Istället borde frågan om förgasning ha utretts mer brett och grundligt. Förgasning är framtidens lösning när det gäller bioenergi ty härigenom kan också bra fordonsbränslen framställas som är mycket mer effektiva än nuvarande biogas framställt med rötning. Det kan handla om ren biometan och biodiesel(Dimetyletrar). På många ställen i världen prövas nu plasmatekniken dvs. upphettning via ljusbåge till 13000 grader varvid biomassa och avfall sönderdelas i sina beståndsdelar(vätgas, metan, metaller, glas) och processen är en effektiv producent av el ofta via gasturbiner. Westinghouse i USA är en av producenterna
2. Pannorna vid Mälarnergi måste bytas av ålderskäl. Det är då synd att man inte via en något högre taxa tidigare kunnat spara ihop pengar till återinvesteringen utan man måste lånefinansiera.
3. Askan från biobränsle kan användas som gödsel på den skogsmark där den hämtades
4. Avfall skall i första hand återvinnas och så sker i ökad utsträckning. I Storbritannien har avfallsförbränningsanläggningarna en överkapacitet tack vare ökad återvinning
5 Fossilinnehållet (dvs plaster och övriga ämnen som framställts ur olja och kol) i avfall är oftast mer än 50 % enligt flera studier
6. Avfallsaskan är giftig och bergrummen kan inte användas ty de läcker
Beträffande utsläpp av tungmetaller, dioxiner och stoft accepteras utsläpp till viss mängd av miljödomstolen Men slutligen är det vi Västeråsare som skall bestämma vilken miljö vi skall ha i framtiden så därför skall vi rösta nej till storskalig avfallsförbränning enligt den teknik som nu föreslås. Skapar vi en så ren miljö som möjligt genom att använda mer solenergi, bergvärme och el framställd genom icke förbränning samt ökad energieffektivitet i boendet (lågenergihus, effektivisering i äldre bostadsbestånd) blir Västerås den mest attraktiva kommunen.
Karl-Erik Andersson
Gröna liberaler

Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

Frågor och hypoteser kring dagens äldreomsorg

Frågor och hypoteser

Dessa frågor och hypoteser förbereddes av AU den 20 jan . Anita Hansens sakkunskaper genom sin tidigare yrkesverksamhet inom äldreomsorgen var utomordentligt värdefulla för att kunna ställa dessa frågor och göra hypoteser om hur det ser ut idag.

Kostnader och avgifter
Vad kostar det att bo på Ängsklockan?
• Boendekostnad
• Omsorgskostnad
• Hur mycket är kvar som skall räcka för övriga levnadskostnader såsom tvättmedel, salvor, toapapper, kläder mm
• Avgiftssystemet är komplicerat och oöverblickbart

Mat
Matlagning och kök bör diskuteras. Öppen matsal med stor insyn finns som inte är bra
Det ger störningar
Det finns ingen kommunal dietist idag.
Viktigt att äta tillräckligt och få rätt näringsämnen (fett, äggvita och vitaminer)
Vägning måste ske varje månad

Arbetsförhållanden
Vissa uppgifter skulle kunna utföras av arbetslös fas 3 t.ex. åka och handla, medfölja till sjukhus m m enklare vardagssysslor för att avlasta vårdpersonal för kärnverksamhet
Vid akut åkomma erbjuds anhöriga hjälpa till men det är inte alltid en bra lösning (anhörig känner inte alltid till företeelser som vårdpersonal vet)
Uppdelning borde ske personal för kärnverksamhet och stödverksamhet.

Vårdförhållanden
Duschning sker 1 ggr per vecka pga. av hudens skörhet vid hög ålder men tvättning av intima delar sker varje dag.
Riskanalyser måste göras av fallrisk, trycksår, undernäring och X
Rehabilitering och habilitering måste få ökad tyngd. Förr fanns terapibiträden!
Utevistelser är få och förr användes uteplats på första våning. Hur är det idag?

Trygghetsfrågor
Låsta dörrar finns endast på ytterdörr för att hindra yttre intrång (stölder har hänt)
Larmtaggar och andra säkerhetsåtgärder som skyddar person från att gå ut eller gå till fel rum/säng i boendet

Organisation och personal
Enhetschef svar för hela verksamheten vid boendet
Sjuksköterska är omvårdnadsansvarig
Undersköterskor utför vårdarbete plus annan icke vårdrelaterat arbete tom på fritid göra inköp åt boende.
Det borde finnas personal för stödprocesserna som kan vara f.d. arbetslösa fas 3
Bemanningstjänsten som är central fungerar dåligt
Det borde finnas en gemensam kommunal läkare för äldreomsorgen vilket skulle öka vårdkvalitet och även spara tid och pengar.

Plasmateknik för att hantera biomassa och avfall

Nya metoder finns nu för att effektivt ta hand om avfall för återvinning och energiproduktion
Förgasning är framtidens lösning när det gäller bioenergi ty härigenom kan också bra fordonsbränslen framställas som är mycket mer effektiva än nuvarande biogas framställt med rötning. Det kan handla om ren biometan och biodiesel(Dimetyletrar). På många ställen i världen prövas nu plasmatekniken dvs. upphettning via ljusbåge till 13000 grader varvid biomassa och avfall sönderdelas i sina beståndsdelar(vätgas, metan, metaller, glas) och processen är en effektiv producent av el ofta via gasturbiner. Westinghouse i USA är en av producenterna

http://www.tech-faq.com/

Varför har vi inte avfallskvarnar i Västerås? Insändare i VLT

I Surahammar har man sedan 1997 låtit hushållen ansluta matavfallskvarn direkt till avloppsnätet, 54 % av alla hushåll har kvarn i kommunen (3 Maj 2010), och man ansluter nu även storköken direkt på avloppet. Bakgrunden var att man gjorde en ekonomisk beräkning mellan att transportera matavfallet i ledningsnätet eller att köra det med lastbil. Transport i ledningsnätet gav ett energiöverskott på +63.7 megawattimmar och med lastbil fick man ett energiunderskott på -164 Megawattimmar. Källan är en utredning från Surahammars kommun. Kostnaden för ett hushåll är också avsevärt lägre än vid konventionell sophämtning. Med ovanstående siffror som bakgrund är frågan varför inte Västerås har avfallskvarnar då dessa skulle innebära lägre kostnader och bättre energieffektivitet genom färre lastbilstransporter. Hur många fler megawattimmar skulle det sparas genom avfallskvarnar?
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler